Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter

Relevanta dokument
5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

FÖR DEN HÄR VÄRLDENS SKULL. Om vår kallelse att förmedla evangelium till världen

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Fjärde Påsksöndagen - år A

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Femte söndagen i fastan - år B

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

Välkomnande av nya medlemmar

Leif Boström

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Jesu offer och vårt hopp

Alla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015

Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

4 söndagen 'under året' - år A

Herrens Dop - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

FYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara

Tro medför gärningar - efterföljelse

Femte Påsksöndagen - år C

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

SKRIFTSTÄLLE SKRIFTSTÄLLE

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Sjunde Påsksöndagen - år A

23 söndagen "under året"- A

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

Dopbekräftelse Anvisningar Ordning

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Välkomna *ll Temadag i Alingsås! Ni är kallade *ll frihet!

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Avskiljning av missionär

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år B. Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15)

Kristi Konungens Dag - år C

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

31 söndagen 'under året' - år C

Bikt och bot Anvisningar

Gudstjänst på julaftonen

Heliga Trefaldighets dag - år B

Ordning för dopgudstjänst

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

6 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 31:3-4) Vänd ditt öra till mig, rädda mig snart, var mig en fast klippa, en borg för min frälsning.

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

10 söndagen 'under året' - år B

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

1. Skapad till Guds avbild

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Tio tumregler för god ekumenik

Heliga Trefaldighets dag - år A

14 söndagen 'under året' - år C

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

Den kristna kyrkans inriktningar

HERRE. Eva Andreas. Bön Sorbykyrkan Det här får symbolisera Jesus,

SOTERIOLOGI Frälsning & Dop

19 mars - Sankt Josef, Jungfru Marias brudgum

Den helige Ande, Herren och Livgivaren

Andra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

Första söndagen i fastan - år B

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

Femte Påsksöndagen - år A

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Andlig Klarsyn. En måttstock för den Kristna församlingen

Har du omskurit din Timoteus? HA

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

Apg 22:14 Våra fäders Gud har utvalt dig till att lära känna hans vilja och att se den Rättfärdige och höra rösten från hans mun.

Världens största religion

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

27 söndagen 'under året' - år C

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Femte söndagen i fastan - år C

B. På årsdagen av dopet

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22)

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år B

Kyrkan: Komma in i den, leva i den

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Tredje Påsksöndagen - år B

Bibelställen Vad kännetecknar en sund biblisk tro

Kristi Konungens Dag - år B

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 2:12-30 Gud är den som verkar i er

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Transkript:

Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2015:64 av Axel W Karlsson Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att initiera en receptionsprocess syftande till att uppta Barmenförklaringen bland de av Svenska kyrkan erkända bekännelseskrifterna. Motivering År 1934 beslutade den tyska evangeliska kyrkan, lutheraner och reformerta i förening, att anta den s.k. Barmenförklaringen. Den syftade till att påminna om den rätta gränsdragningen mellan stat och kyrkan inför de problem som uppkom med anledning av att den nationalsocialistiska ideologin etablerat makthegemoni i Tyskland. Efter kriget upptogs den som erkänt uttryck för autentisk kristendom av en lång rad reformatoriska kyrkor världen över. Stat och kyrka är båda gudomliga stiftelser med olika uppgifter. Samtidigt är båda kallade att samverka med varandra för varje folks och hela världens bästa. Den harmoniska samverkan störs om kyrkans ledning överskrider sin kompetens och vill bestämma i politiska frågor såsom en självständig politisk aktör. (Teokratiskt förmynderi, ecklesiokrati). Den störs likaledes om statens företrädare överskrider sin av Gud givna kompetens och vill reglera frågor som det tillkommer den kyrkliga myndigheten att handha. (Ceasaropapism). Barmenförklaringen försöker ange kyrkans rätta väg rakt fram mellan dessa avvikelser. Genom att uppta Barmenförklaringen bland bekännelseskrifterna ansluter sig Svenska kyrkan till en lång rad kyrkor världen över som redan tillerkänner förklaringen denna rang och ställning. Bland dessa finns Tyska evangeliska kyrkan (EKD) samt många kyrkor, även i länder utanför Europa. Vid 2014 års kyrkomöte lade jag fram principiellt samma motion. Jag tvingades emellertid att rösta nej till min egen motion eftersom betänkandet var undermåligt och gav en missvisande bild av Barmenförklaringen. Denna var ingalunda enbart ett avståndstagande från den nationalsocialistiska regimens intrång i kyrkliga angelägenheter utan har en mycket vidare syftning. Det är förstås därför som den har recipierats i ett stort antal reformatoriska kyrkor efter 1945. Barmenförklaringen varnar för att utomkristna och antikristna ideologier får ett otillbörligt inflytande inifrån kyrkan. Den varnar också kyrkorna för att bli allt för engagerade och detaljerade i rent politiska frågor. Jag kunde med tillfredsställelse notera att biskop Ragnar Persenius vid debatten om Barmenförklaringen vid 2014 års kyrkomöte i ett yttrande konstaterade att

Barmenförklaringen redan är recipierade i stora delar av den protestantiska kristenheten. Jag får tacka för det stödet för min motion. Sverige har dock hittills varit ett undantag från den världsvida recipieringen av Barmenförklaringen. Men även vi behöver Barmenförklaringen som en vakthållare mot främmande ideologiskt inflytande i kyrkan. Barmenförklaringen 1934 i original finns på följande länk: www.ekd.de/glauben/bekenntnisse/barmer_theologische_erklaerung.html I engelsk språkdräkt finns den här: www.ekd.de/english/barmen_theological_declaration.html Styrsö den 17 juli 2015 Axel W Karlsson ( ) Bilaga: Svensk översättning av Barmenförklaringens huvudteser. 2

Bilaga till motion 2015:64 Teologisk förklaring till det nuvarande läget i den Tyska evangeliska kyrkan Enligt introduktionen till sin författning av den 11 juli 1933 är den Tyska Evangeliska Kyrkan en federation av bekännande kyrkor som växte fram ur reformationen och som är likaberättigade. Den teologiska förutsättningen för dessa kyrkors förenande är angiven i artikel 1 och artikel 2,1 i den Tyska Evangeliska Kyrkans författning, erkänd av riksregeringen den 14 juli 1933: Art. 1: Det okränkbara fundamentet för den Tyska Evangeliska Kyrkan är Jesu Kristi evangelium, så som det är omvittnat i den heliga Skrift och i reformationens bekännelser på nytt trädde fram i ljuset. På detta sätt är den myndighet som kyrkan behöver för sitt uppdrag, definierad och begränsad. Art. 2,1: Den Tyska Evangeliska kyrkan består av medlemskyrkor. Vi, församlade representanter för lutherska, reformerta och unierade kyrkor, fria synoder, kyrkodagar och församlingskretsar, förklarar härmed att vi gemensamt står på den Tyska Evangeliska Kyrkans (N: Deutsche Evangelische Kirche, DEK) grund som ett förbund av tyska bekännande kyrkor. Bekännelsen till den ende herren över den enda, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan förenar oss. Vi förklarar inför offentligheten av alla evangeliska kyrkor i Tyskland, att gemenskapen i denna bekännelse, och därmed också den Tyska Evangeliska Kyrkans enhet, befinner sig i den största fara. Den Tyska Evangeliska Kyrkan hotas under det första året av sin tillvaro av det härskande kyrkopartiet Tyska Kristnas (Deutsche Christen) allt mer tydliga läro- och handlingssätt och av dess sätt att styra kyrkan. Detta hot består däri, att den teologiska förutsättning, som förenar den Tyska Evangeliska Kyrkan, på ett förblivande och principiellt sätt har gjorts omintet och blivit ogiltig, såväl av ledaren och talesmannen för de Tyska Kristna som av kyrkostyrelsen, genom främmande förutsättningar. Om dessa får förbli gällande, upphör kyrkan, enligt alla de bekännelser som är i kraft hos oss, att vara kyrka. Om dessa förutsättningar får förbli gällande, kommer alltså den Tyska Evangeliska Kyrkan att av inre skäl bli omöjlig som ett förbund av bekännande kyrkor. Som medlemmar av lutherska, reformerta och unierade kyrkor får vi och måste vi idag tala gemensamt i denna sak. Just eftersom vi vill vara och förbli våra olika bekännelser trogna, får vi inte tiga, eftersom vi tror, att ett gemensamt ord lagts i vår mun i en tid av gemensam kris och anfäktelse. Vi lämnar åt Gud vad detta kan betyda för det inbördes förhållandet mellan de bekännande kyrkorna. Inför de misstag från de Tyska Kristnas och den nuvarande rikskyrkostyrelsens sida, som är förödande för kyrkorna och därmed också splittrande för den Tyska Evangeliska Kyrkan, bekänner vi oss till följande evangeliska sanningar: I. Jesus Kristus säger: Jag är vägen, sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh. 14,6) Sannerligen jag säger er: Den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och rövare. Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. (Joh. 10:1,9) 3

Jesus Kristus, så som han är omvittnad för oss i den heliga Skrift, är Guds enda Ord, som vi har att höra och som vi i liv och död skall lita på och lyda. Vi förkastar den falska läran att kyrkan kan och måste erkänna andra händelser och makter, gestalter och sanningar som Guds uppenbarelse. II. Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet. (1 Kor. 1,30) Liksom Jesus Kristus är Guds tilltal till förlåtelse för alla våra synder, så är han med samma allvar också Guds kraftfulla ianspråktagande av hela vårt liv; genom honom ges vi en glad befrielse ur denna världens gudlösa bindningar, till att fritt och tacksamt tjäna dem han skapat. Vi förkastar den falska läran att det skulle finnas områden av vårt liv, på vilka vi inte är Jesus Kristi utan andra herrars egendom; områden där vi inte behöver rättfärdiggörelse och helgelse genom honom. III. Låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen och växa i alla avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus. (Ef. 4: 15, 16) Den kristna kyrkan är den församling av bröder, i vilken Jesus Kristus som Herre handlar i det närvarande i ord och sakrament genom sin helige Ande. Kyrkan skall med sin tro och sin lydnad, med sitt budskap och sin ordning, som de benådade syndarnas kyrka, mitt i syndens värld vittna om att den endast är hans egendom och endast lever och vill leva av hans tröst och hans anvisningar i väntan på hans uppenbarelse. Vi förkastar den falska läran, att kyrkan får överlåta sitt budskaps gestalt och dess ordningar åt växlingen mellan de i varje tid härskande världsåskådningsmässiga och politiska övertygelserna och deras godtycke. IV. Jesus Kristus säger: Ni vet att härskarna är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken. Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare. (Matt. 20: 25-26) Kyrkans olika ämbeten är ingen grund för det ena ämbetets herravälde över det andra, utan syftar till utövandet av den tjänst som anförtrotts och befallts åt hela församlingen. Vi förkastar den falska läran, att kyrkan vid sidan av denna tjänst, skulle kunna och ha rätt att för sig själv utse eller låta utse ledare, som är utrustade med särskilda befogenheter. 4

V. Frukta Gud och ära kejsaren. (1 Petr. 2:17) Skriften säger oss, att staten enligt Guds förordning har till uppgift, att i den ännu inte frälsta världen som även kyrkan lever i, sörja för rätt och fred efter måttet av mänsklig insikt och mänsklig förmåga, och under hot om och användande av våld. Kyrkan erkänner i tacksamhet och fruktan inför Gud denna ordning som en välgärning. Den erinrar om Guds rike, om Guds bud och Guds rättfärdighet och därmed om de regerande och de regerades ansvar. Den litar till och lyder ordets kraft, genom vilket Gud bär allting. Vi förkastar den falska läran, att staten kan och skall, utöver sitt särskilda uppdrag, vara det mänskliga livets enda och totala ordning och alltså också uppfylla det som är kyrkans bestämmelse. Vi förkastar den falska läran, att kyrkan kan och skall, utöver sitt särskilda uppdrag, tillägna sig statens egenart, statliga uppgifter och statlig dignitet och därmed själv bli ett statsorgan. VI. Jesus Kristus säger: Jag är med er alla dagar till världens slut. (Matt. 28:20) Guds ord har inte fängslats. (2 Tim. 2:9) Kyrkans uppdrag, i vilken dess frihet är grundad, består däri, att i Kristi ställe och alltså i tjänst åt hans ord och verk, genom predikan och sakrament, förmedla budskapet om Guds fria nåd till alla folk. Vi förkastar den falska läran, att kyrkan i mänsklig självhärlighet kan ställa Herrens ord och verk i tjänst hos vilka egenmäktigt valda önskningar, ändamål och planer som helst. Den Tyska Evangeliska Kyrkans bekännelsesynod förklarar, att den i erkännande av dessa sanningar och i förkastandet av dessa misstag ser den oundgängliga teologiska grunden för den Tyska Evangeliska Kyrkan som ett förbund av bekännande kyrkor. Den uppfordrar alla som kan ansluta sig till denna förklaring, att minnas dessa teologiska insikter vid sina kyrkopolitiska avgöranden. Den ber alla som den angår, att återvända till trons, kärlekens och hoppets enhet. Verbum Dei manet in aeternum. 5