Muntlig och skriftlig språkfärdighet

Muntlig och skriftlig språkfärdighet Orientalistikprogrammet (persisk inriktning) termin 2 - Persiska B Helena Bani-Shoraka Institutionen för lingvistik och filologi

2

Förord Detta kompendium innehåller material för delkursen Muntlig och skriftlig språkfärdighet för terminerna 1 och 2 på Persiska A och B, samt Orientalistikprogrammet med persisk inriktning. Materialet täcker ett helt läsår av praktiska språkfärdigheter (sammanlagt 15 högskolepoäng). Kompendiets upplägg bygger på att studenten ska inhämta praktiska (muntliga så väl som skriftliga) språkkunskaper steg för steg. Innehållet fungerar som ett av flera moment i språkundervisningen och ska kompletteras med de övriga delkurserna på termin 1 och 2. Det finns således genomgående korshänvisningar till såväl annat undervisningsmaterial som används på andra universietet i och utanför Iran som hänvisningar till andra delkurser och kursmaterial på Persiska A och B/OP 1 och 2 (grammatikkompendium, textkompendium, gloshäften och övningshäfte). Vidare, finns det mesta av innehållet inspelat, vilket erbjuder goda möjligheter till själv- och/eller distansstudier. Kompendiet i dess nuvarande utformning består av eget material utarbetat på Uppsala universitet med inslag av övningsmomnet från andra grammatik- och läroböcker i persiska. Källorna finns angivna fortlöpande. Följande referenser har på ett eller annat sätt utgjort inspirationskälla i framställningen av detta kompendium: Boyle, J.A. (1966). Grammar of Modern Persian. Wiesbaden: Otto Harrassowitz. Ghobadi, C. (1993). Vill du lära dig persiska? Uppsala,: Hallgren & Fallgren. Lambton, A.K.S. (1988). Persian Grammar. Cambridge: Cambridge University Press. Lazard, G. (1992). A Grammar of Contemporary Persian. Translated from French to English by S.A. Lyon, Costa Mesa, etc.: Mazda Publishers. Moghaddam, A.S. (1999). A General Course in Persian 1: Basic structures. Teheran: Council for Promotion of Persian Language and Literature. Purnamdarian, T. (1997). Persian Lessons for Foreigners: An elementary course. Teheran: Institute for Humanities and Cultural Studies. Rafiee, A. (2001). Colloquial Persian: The complete course for Beginners. London/NY: Routledge. Samareh, Y. (2005). Persian Language Teaching: Elementary course. Book 1. Teheran: Entesharat-e Beynolmelali-ye Alhoda. Samareh, Y. (2005). Persian Language Teaching: Intermediate course. Book 3. Teheran: Entesharat-e Beynolmelali-ye Alhoda. Talttof, K. & Stilo, D. (2005). Modern Persian: Spoken and Written. Vol I-II. New Haven: Yale University Press. Thackston, W.M. (1993). An Introduction to Persian. Bethesda, Maryland: Iranbooks. Zarghamian, M. (1998/99). Persian Language Training Course. Vol I-II. Teheran: Council for Promotion of Persian Language and Literature. Helena Bani-Shoraka Helena.Bani-Shoraka@lingfil.uu.se Uppsala 3

Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 13- Kroppen och kroppsdelarna 13.1 Glosor: kroppen 7 13.2 Bild på kroppen och kroppsdelarna 8 13.3 Lyssna på berättelsen och svara på frågorna 9 13.4 Muntliga övningar: bildbeskrivningar 9 13.5 Lyssna på berättelsen och återge den på persiska 01 14- Smärta och sjukdomar 14.1 Glosor: sjukdomar 01 14.2 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska 01 14.3 Dialog 1: Hos läkaren 01 14.4 Dialog 2: På apoteket 08 14.5 Lyssna på berättelsen och sammanfatta på svenska 01 14.6 Lyssna på berättelsen och skriv ner den på persiska 00 15- Telefonsamtal I: informella samtal 15.1Glosor och fraser 02 15.2 Exempel på inledningar och avslutningar 01 15.3 Dialog: Informellt samtal 1 07 15.4 Dialog: Informellt samtal 2 09 15.5 Rollspel: ring telefonsamtal 10 16- Telefonsamtal II: formella samtal 16.1Glosor och fraser 11 16.2 Dialog: Formellt samtal 1 11 16.3 Dialog: Formellt samtal 2 12 16.4 Dialog: Formellt samtal 3 11 16.5 Rollspel: ring telefonsamtal 17 17- Ärenden på stan 17.1Glosor 19 17.2 Dialog 1: Hos grönsakshandlaren 11 17.3 Rollspel 10 17.4 Dialog 2: På postkontoret 10 17.5 Rollspel 10 17.6 Dialog 3: Växla valuta I 11 17.7 Dialog 4: Växla valuta II 11 17.8 Rollspel 11 4

18- Brev och meddelanden 18.1Informellt brev: från 12 18.2 Informellt brev: från Zahrā 11 18.3 Bra-å-ha-uttryck! 17 18.4 Skrivövning 18 18.5 Muntlig övning 18 18.6 Hörövning: videohälsning 19 5

6

13- Kroppen och kroppsdelarna 13.1 بدن [badan] kropp اعضای بدن [a ẓā-ye badan] kroppsdelar سر [sar] huvud شانه [šāne] axel آرنج [ārenj] armbåge بازو [bāzu] överarm دست [dast] arm; hand کف دست [kaf-e dast] handflata انگشت دست [angošt-e dast] finger ناخن [nāxon] nagel کمر [kamar] midja; ryggslut پشت [pošt] rygg شکم [šekam] (utvändigt) mage معده [me de] mage; magsäck سینه [sine] (män) bröst, bröstkorg پستان [pestan] (kvinnor) bröst زانو [zānu] knä پا [pā] ben; fot ساق پا [sāq-e pā] smalben مچ پا [moč-e pā] vrist کف پا [kaf-e pā] fotsula انگشت پا [angošt-e pā] tå پاشنه [pāšne] häl صورت [ṣurat] ansikte پیشانی [pišāni] panna چانه [čāne] haka لپ [lop] kind [češm] öga چشم 7

ابرو [abru] ögonbryn مژه [može] ögonfrans دماغ [damāġ] näsa بینی [bini] näsa دهان [dahān/dahan] mun لب [lab] läpp دندان [dandān] tand گوش [guš] öra گردن [gardan] (utvändigt) hals; nacke گلو [galu] (invändigt) hals حلق [ḥalq] svalg Se även Thackston s. 178-179. 13.2 Bild på kroppen och kroppsdelarna عکس بدن و اعضایش Källa: Ghobadi, C. (1993). Vill du lära dig persiska? Uppsala,: Hallgren & Fallgren. Sid. 65. 8

13.3 Lyssna på berättelsen och svara på frågorna! 13.4 Bildbeskrivning Beskriv bilderna ni har fått utdelade med hjälp av tillhörande stödord! 9

13.5 Lyssna på berättelsen och återge den på persiska! varzeškārān-e javān sā at-e do madrese ta ṭil šod. dānešāmuzān az madrese xārej šodan. hame be xune miraftan vali kāve o bahrām be xune naraftan, unā be varzešgāh raftan. kāve o bahrām har hafte ruzā-ye došanbe o panjšanbe be varzešgāh miran. varzešgāh bein-e madrese vo xun-ašun-e. unā bā māšin be varzešgāh nemiran, hamiše piāde miran. varzešgāh čan tā zamin-e bozorg-e futbāl, vālibāl, tenis o basketbāl dāre. tu-ye in varzešgāh čan tā sālon-e sarpušide ham hast. varzeškārān tu-ye yeki az in sālonā varzešhā-i mesl-e kārāte o judo anjām midan. ba zi az varzeškārān tu-ye ye sālon-e dige košti migiran. kāve o bahrām tu varzešgāh varzeš mikonan. avval lebāsāšuno avaz mikonan o lebās-e varzeš mipušan. ba d ḥodud-e dah deyġe tu meydun-e varzeš midoan. ba d miran be zamin-e futbāl. kāve o bahrām mesl-e xeyli az javunā-ye irāni/iruni xeyli be futbāl alāġe dāran. unā tu madrese ham futbāl bāzi mikonan. kāve xeyli az futbālistā-ye ma ruf-e donyā-ro mišnāse. bahrām-am aks-e unā ro tu ye ālbum jam mikone. kāve o bahrām ham futbālistā-ye xubi-an. مدرسه [madrese] skolan تعطیل شدن [ta ṭil šodan] att stängas دانش آموز [dānešāmuz] elev خارج شدن [xārej šodan] gå ut, lämna ورزشگاه [varzešgāh] idrottshall هفته [hafte] vecka دوشنبه [došanbe] måndag پنجشنبه [panjšanbe] torsdag بین [bein-e] mellan پیاده رفتن [piāde raftan] promenera زمین [zamin] mark; plan دارد [dārad dāre] den/det har سالن سرپوشیده [sālon-e sarpušide] täckta (inomhus-) hallar مثل [mesl-e] såsom انجام دادن [anjām dādan] utföra بعضی از [ba zi az] vissa av ورزشکاران [varzeškārān] idrottsmännen, idrottsutövarna دیگر [digar dige] annan ورزش کردن [varzeš kardan] idrotta, sporta عوض کردن [ avaẓ kardan] byta 10

حدود [ḥodud-e] ungefär دقیقه [daġiġe deyġe] minut میدان ورزش [meydān-e varzeš] idrottsplan می دوند [midavand midoan] de springer دویدن [davidan] springa جوان ها [javunā] ynglingar عالقه داشتن [ alāqe dāštan] vara intresserad av معروف [ma ruf] berömd دنیا [donyā] världen می شناسد [mišenāsad mišnāse] han/hon känner عکس [ aks] bild جمع کردن [jam kardan] samla 11

12

14- Smärta och sjukdomar 14.1 درد [dard] smärta مریضی [mariẓi] sjukdom ناراحتی [nārāḥati] besvär سردرد [sardard] huvudvärk دل درد [deldard] ont i magen گلو درد [galudard] ont i halsen پا درد [pādard] ont i benet دندان درد [dandāndard] ont i tanden, tandvärk من پایم درد می کند. benet. [man pā(ya)m dard mikone] Jag har ont i کمرم درد می کند. [kamaram dard mikone] ryggen. Jag har ont i زانو درد دارم. [zānudard dāram] (knäont). Jag har ont i knät سرماخوردگی [sarmāx v ordegi] förkylning من سرما خوردهام. [man sarmā x v ord(e)am] jag är förkyld حالت تهوع [ḥālat-e tahavvo ] illamående قرص سردرد [qorṣ-e sardard] huvudvärkstablett آسپیرین [āspirin] huvudvärkstablett مسکن [mosakken] smärtstillande tablett سرفه کردن [sorfe kardan] att hosta عطسه کردن [ aṭse kardan] att nysa گرفتگی بینی [gereftegi-ye bini] nästäppa دکتر [doktor] läkare, doktor پزشک [pezešk] läkare, doktor پرستار [parastār] sjuksköterska, -skötare 13

14.2 Lyssna på berättelsen och svara på frågorna. bimāri-ye nasim diruz nasim be madrese naraft. ġāyeb bud čon mariẓ bud. nasim bā mādareš raft piš-e doktor. āqā-ye doktor nasim-o mo āyene kard. nasim ye kam tab dāšt, vali doktor az ḥāleš rāẓi bud. ba d az mo āyene, doktor do nō qorṣ o ye šarbat nevešt. dišab ḥāl-e nasim xub bud o ġazā-ye lazizi xord. emruz, nasim ḥāleš xeyli xub e. tu xune namund, raft madrese o tu kelās ḥāẓer bud. dars-e emruz żohr enšā bud. dānešāmuzān darbāre-ye moẓu hā-ye moxtalef enšā neveštan. ba ẓi az dānešāmuzān darbāre-ye faẓā enšā neveštan. ba ẓi(h)ā darbāre-ye ketāb o ketābxune neveštan. moẓu -e enšā-ye nasim mariẓi-ye xodeš bud. مریضی [mariẓi] sjukdom بیماری [bimāri] sjukdom دیروز [diruz] igår دیشب [dišab] igår kväll امروز [emruz] idag امروز ظهر [emruz żohr] idag mitt på dagen غایب [ġāyeb] frånvarande حاضر [ḥāẓer] närvarande پیش [piš-e] till, hos معاینه کردن [mo āyene kardan] (medicinskt) undersöka یک کم [ye kam] lite تب [tab] feber حالش [ḥāleš] hennes/hans tillstånd راضی بودن [rāẓi budan] vara nöjd نوع [no ] sort, variant قرص [qors ] tablett شربت [šarbat] medicin i flytande form, saft غذا [ġazā] mat لذیذ [laziz] utsökt انشاء [enšā] uppsats دانش آموز [dāneš-āmuz] elev دربارهی [darbāre-ye] om, angående فضا [faẓā] rymden بعضیها [ba ẓi(h)ā] vissa, några کتابخانه [ketābxune] bibliotek موضوع [moẓu ] ämne مختلف [moxtalef] olika خودش [xodeš] sin egen 14

به سؤالها جواب دهید! ۱- چرا نسیم به مدرسه نرفت -۲ نسیم کی به مدرسه نرفت ٣- نسیم چرا غایب بود ٤- نسیم با کی پیش دکتر رفت ٥- کی نسیم را معاینه کرد ٦- نسیم چقدر تب داشت تبش باال بود ٧- دکتر بعد از معاینه چکار کرد دکتر برای نسیم چه شربتی نوشت امروز حال نسیم چطور است -٨-٩ -۱١ امروز نسیم چکار کرد امروز نسیم در مدرسه چه درسی داشت دانش آموزان در مورد چه موضوعاتی انشاء نوشتند -۱۱-۱۲ ۱٣- موضوع انشاء نسیم چه بود ۱٤- آیا دکتر برای نسیم گواهی دکتر نوشت ۱٥- شما روزی چند ساعت در کتابخانه درس میخوانید 15

14.3 Dialog 1 - Hos läkaren: läs och översätt till svenska! D = دکتر [doktor] läkare M = مریض [mariẓ] patient M: salām xānum doktor. xeyli ma zerat mixām ke dir umadam. مریض: سالم خانم دکتر. خیلی معذرت میخواهم که دیر آمدم. دکتر: سالم. بفرمایید بنشینید. bešinin. :D salām. befarmāin M: motšakkeram. ḥālam xeyli bad e, xānum doktor. D: moškel čie? M: sar-am dā em dard mikone, galu-m hamiše xošk e, qabl az ġazā del-am dard migire, bini-m aġlab gerefte. šab-ā be saxti nafas mikešam. nemizāre bex v ābam! مریض: متشکرم. حالم خیلی بد است خانم دکتر. دکتر: مشکل چیست مریض: سرم دائم درد میکند گلویم همیشه خشک است قبل از غذا دلم درد میگیرد بینیام اغلب گرفته. شبها به سختی نفس میکشم. نمی- گذارد بخوابم. دکتر: دهنتان را باز کنید لطفا. بگویید آ... Ā :D dahan-etun-o bāz konin loṭfan. Begin M: Ā D: mersi, se tā dāru barā-tun minevisam. hafte-ye āyande biāyin bebinim natije či šode. Källa: Rafiee, s. 172 مریض: آ... دکتر: مرسی سه تا دارو برایتان مینویسم. هفته- ی آینده بیایید ببینیم نتیجه چه شده )است(. 16

معذرت خواستن [ma zerat x v āstan] att be om ursäkt دیر آمدن [dir āmadan] komma för sent بنشینید [benešinid bešinin] (2pl) sitt! متشکرم [motšakkeram] jag är tacksam, tack مشکل چیست [moškel čie] problemet? vad är درد می کند [dard mikone] det gör ont درد می گیرد [dard migire] det börjar göra (ordagr. får) ont دائم [dā em] hela tiden, konstant سر [sar] huvud گلو [galu] hals خشک [xošk] torr غذا [ġazā] mat دل [del] mage بینی [bini] näsa اغلب [aġlab] ofta گرفته [gerefte] gripen) täppt (ordagr. är به سختی [be saxti] med svårighet, ha svårt att نفس کشیدن [nafas kešidan] andas نمی گذارد [nemizāre nemigozārad] det/detta låter mig inte خوابیدن [xābidan] sova دهان/دهن [dahan] mun بگویید [beguyid begid] (2pl) säg! دارو [dāru] medicin هفته ی آینده [hafte-ye āyande] nästa vecka ببینیم [bebinim] så vi får se نتیجه [natije] resultat به سؤال ها جواب دهید! ۱- مریض چرا معذرت میخواهد ۲- مشکل مریض چیست دکتر چکار میکند مینویسد -٣ ٤- دکتر چند تا دارو برای مریض 17

14.4 Dialog 2 På apoteket: läs och översätt till svenska! D = داروخانهچی [dāruxāneči] apotekare M = مشتری [moštari] kund مشتری: ببخشید برای گلودرد چه دارید dārin? :M bebaxšid, barā-ye galu-dard či D: -e mekidani. داروخانهچی: سه نوع شربت و دو نوع قرص مکیدنی. مشتری: از شربتها کدام بهتر است?e :M az šarbat-ā kodum behtar داروخانهچی: وهللا مشتریها بیشتر این را می- mixaran. :D vāllā, moštari-ā bištar ino M: xeyli xob, hamun-o loṭf konin. barā-ye sarmāx v ordegi či dārin? خرند. مشتری: خیلی خب همان را لطف کنید. برای سرماخوردگی چه دارید داروخانهچی: برای خودتان میخواهید mixāin? :D barā-ye xod-etun M: na, barā-ye pesaram. dah sāl-eš e. emruz ṣob goft ḥāl-am xub nis, nemiram madrese. fek(r) mikonam sarmā x v orde. D: befarmāin, har čār sā at yeki az in qorṣā beheš bedin o ye qāšoq-am az in šarbat. مشتری: نه برای پسرم. ده سالش است. امروز صبح گفت: حالم خوب نیست نمیروم مدرسه. فکر میکنم سرما خورده )باشد(. داروخانهچی: بفرمایید هر چهار ساعت یکی از این قرصها به او بدهید و یک قاشق هم از این شربت. مشتری: خیلی ممنون چند شد šod? :M xeyli mamnun, čan داروخانهچی: دویست تومان. toman. :D devist M: befarmāin. Källa: Rafiee, s. 175-176. گلودرد [galu-dard] halsont چه دارید [če dārid či dārin] ni? vad har مشتری: بفرمایید. 18

نوع [no ] sort, variant شربت [šarbat] saft; medicin i flytande form قرص مکیدنی [qorṣ-e mekidani] sugtablett کدام بهتر است [kodum behtar-e] bättre)? vilken är bäst (ordagr. وهللا [vāllā] nå مشتری [moštari] kund بیشتر [bištar] mer; oftast همان را [hamān rā hamun-o] samma, just den لطف کردن [loṭf kardan] förkortad form för att ge لطف کنید و بدهید [loṭf konid va bedahid] var snäll och ge سرماخوردگی [sarmāxordegi] förkylning خودتان [xodetun] ni/er själv ده سالش است. [dah sāl-eš e] han är tio år. هر چهار ساعت [har čār sā at] var fjärde timme (varje 4 timme) یک ساعت در میان [yek sā at dar miān] varannan timme دو ساعت در میان [do sā at dar miān] med två timmars mellanrum سه ساعت در میان [se sā at dar miān] med tre timmars mellanrum قاشق [qāšoq] sked چند شد [čan šod] det? vad/hur mycket blev دویست [devist] tvåhundra به سؤال ها جواب دهید! ۱- مشتری برای کی در داروخانه خرید میکند ۲- مشکل مریض چیست داروخانهچی به مشتری چه میدهد مشتری برای داروها چند تومان میدهد -٣-٤ 19

14.5 Lyssna på berättelsen och sammanfatta på svenska. bimāri-ye nāder diruz nāder mariẓ šode bud. sarmā xorde bud. morattab aṭse mikard o gāhi ham sorfe mikard. galu-š dard mikard. nazdik-e si-o-noh daraje tab dāšt. āxarsar qabl az żohr bā mādareš raft piš-e doktor. unjā čan nafar mariẓ montażer nešeste budan. nāder be dor-o-bar-eš negā kard. yeki az mariẓā deldard dāšt, yeki dige montażer-e dandun-pezešk bud. ba d az ye rob parastār nāder-o ṣedā kard. nāder o mādar-eš be maṭab-e doktor raftan. doktor avval az nāder čan tā soāl kard. nāder-am be hame-ye sōālā-ye doktor javāb dād. ba d doktor be ṭōr-e kāmel nāder-o mo āyene kard. ba d doktor goft: masale-ye mohemmi nis, ye sarmāxordegi-ye sād-as. čan tā qorṣ o kapsul o ye šarbat minevisam. bā in nosxe xub miši. nāder o mādar-eš az doktor xodāḥāfeżi kardan o az maṭab xārej šodan. dāruhā-ro az dāruxune gereftan o bargaštan xune. مریض [mariẓ] sjuk سرما خوردن [sarmā xordan] bli förkyld مرتب [morattab] hela tiden, kontinuerligt عطسه کردن [ aṭse kardan] nysa گاهی [gāhi] ibland سرفه کردن [sorfe kardan] hosta گلو [galu] hals درد [dard] smärta, ont نزدیک [nazdik] nära 20

درجه [daraje] grad تب [tab] feber آخرسر [āxarsar] till sist قبل از ظهر [qabl az żohr] förmiddag نفر [nafar] stycken, personer منتظر [montażer] vänta, väntandes دور و بر [dor-o-bar] (runt-) omkring دل درد [deldard] magont دندان پزشک [dandunpezešk] tandläkare بعد [ba d] sedan ربع [rob ] kvart پرستار [parastār] sjuksköterska صدا کردن [ṣedā kardan] ropa, kalla مطب [maṭab] mottagning اول [avval] först سوأل کردن [sōāl kardan (az)] fråga جواب دادن [javāb dādan (be)] svara به طور کامل [be ṭōr-e kāmel] komplett, fullständig معاینه کردن [mo āyene kardan] (medicinsk) undersöka مسأله [mas ale] situation مهم [mohem] viktig ساده [sāde] enkel, vanlig قرص [qorṣ] tablett کپسول [kapsul] tablett, piller شربت [šarbat] flytande medicin نسخه [nosxe] recept می شوی [mišavi miši] du blir/kommer att bli خارج شدن [xārej šodan] att gå ut دارو [dāru] medicin داروخانه [dāruxāne/dāruxune] apotek گرفتن [gereftan] ta; hämta; köpa به سؤال ها جواب دهید! ۱- نویسنده چرا می گوید نادر مریض است نادر چند درجه تب داشت با کی رفت پیش دکتر -۲ ٣- نادر ٤- پرستار کی نادر را صدا کرد ٥- دکتر چکار کرد ٦- دکتر برای نادر چه نوشت 21

14.6 Lyssna på berättelsen och skriv den på persiska. Shirin berättar: dust-e bimār-e man axiran dustam mariẓ šode bud. čan bār rafte bud piš-e pezešk-e motexaṣeṣ, vali ḥāl-eš xub nemišod. āxarsar, doktor ferestād-eš bimārestān. man-am ma mulan miraftam bimārestān be didan-eš. hamiše-am barā-š hediye migereftam, masalan daf e-ye āxar ye majalle gereftam o raftam be didan-eš. az majalle xeyli x v ošḥāl šod. diruz-am raftam bimārestān. vaxti didam-eš xeyli xošḥāl šodam, čon hāl-eš xeyli behtar šode bud. hamun moqe, doktor vāred-e oṭāq šod o dustam-o mo āyene kard. ba d bā ye labxandi goft: āqā-ye moḥtaram, šomā tā fardā kāmelan xub mišin o fardā-am az bimārestān moraxxaṣ mišin. mā har do xeyli x v ošḥāl šodim o man be dustam tabrik goftam. ba d az-aš xodāḥāfeżi kardam o umadam. اخیرا [axiran] på senare tid, nyligen پزشک متخصص [pezešk-e motexaṣeṣ] specialistläkare فرستادش [u rā ferestād ferestād-eš] skickade honom بیمارستان [bimārestān] sjukhus معموال [ma mulan] vanligtvis به دیدن کسی رفتن [be didane kasi raftan] besökan ngn هدیه [hediye] present مثال [masalan] till exempel دفعهی آخر [daf e-ye āxar] senaste gången مجله [majalle] tidskrift همان موقع [hamun moqe ] just då وارد شدن [vāred šodan] att komma in لبخند [labxand] leende 22

محترم [moḥtaram] ärad کامال [kāmelan] helt och hållet مرخص شدن [moraxxaṣ šodan] bli utskriven هر دو [har do] båda två تبریک گفتن [tabrik goftan] att gratulera به سؤال ها جواب دهید! -۱ دوست کی مریض شده بود ۲- کی رفته بود پیش پزشک متخصص ٣- چرا دکتر این مریض را فرستاد بیمارستان کی ٤- دکتر فرستادش بیمارستان این بیمار ٥- آیا در بیمارستان بستری شد ٦- شیرین آیا به دیدن دوستش می رفت ٧- شیرین آخرین بار برای دوست بیمارش چه هدیه ای گرفت ٨- آیا حال دوست شیرین بهتر شده ٩- چرا شیرین به دوستش تبریک گفت ۱١- بیمار کی از بیمارستان مرخ ص می شود ۱۱- آیا تا حاال در بیمارستان بستری شده اید 23

24

15- Telefonsamtal I: informella samtal 15.1 تلفن [telefon] telefon تلفن بی سیم [telefon-e bisim] trådlös telefon تلفن دستی/همراه [telefon-e dasti/hamrāh] mobiltelefon موبایل [mōbāil] mobiltelefon شماره گرفتن [šomāre gereftan] att slå nummer تلفن کردن [telefon kardan] att ringa زنگ زدن [zang zadan] att ringa گوشی [guši] telefonlur گوشی را برداشتن [guši rā bardāštan] lyfta luren گوشی را گذاشتن [guši rā gozāštan] lägga på luren قطع کردن [qat kardan] (luren) lägga på قطع شد [qaṭ šod] det bröts صدایتان نمیآید [ṣedā-tun nemiād] inte) ni hörs inte (er röst kommer svag(t) [ṣedā-tun xeyli ẓa if e] er röst är/hörs väldigt صدایتان خیلی ضعیف است گوشی دستتان )باشد ) [guši dast-etun] hand) ett ögonblick (luren i er گوشی خدمتتان )باشد ) [guši xedmat-etun] tjänst) ett ögonblick (luren i er گوشی [guši] (lur) ett ögonblick دیگر کاری نداری [dige kāri nadāri] ville? var det ngt annat du به مامان سالم برسان [be māmān salām beresun] hälsa mamma به همه سالم برسان [be hame salām beresun] hälsa alla خدا حافظ [xodāḥāfeż] hejdå تشکر کردن مرسی خیلی ممنون تشکر متشکرم دست شما درد نکند زحمت کشیدید لطف کردید زحمتتان دادیم خسته نباشید زنده باشید Att tacka Tack! Tack! Tack så mycket! Tack! Tack! Jag är tacksam. Tack! Må er hand inte värka. Tack! Ni har ansträngt er. Tack! Ni har visat välvilja. Tack! Vi har orsakat er ansträngning. Tack! Må ni inte vara trött. Tack! Må ni leva (länge)! 25

15.2 Exempel på inledninga och avslutningar: läs och översätt till svenska! A- alo? A- الو B- alo, manzel-e āqā-ye Kešmiri? الو منزل آقای کشمیری -B A- na xānum, eštebāh gereftin. نه خانم اشتباه گرفتید. -A B- āhā, ma zerat mixām. آها معذرت میخواهم. -B اشتباه گرفته اید [eštebāh gereftin] ni har tagit/slagit fel معذرت می خواهم [ma zerat mixāham] jag ber om ursäkt ببخشید [bebaxšid] ursäkta A- alo, bale befarmāin الو بله بفرمایید. -A B- salām Bitā jun, man Maryam am. سالم بیتا جان من مریم ام. -B A- e, salām Marya -et xub A- ا سالم مریم جان حالت خوبست e?...... A- xob, dige kāri nadāri? خب دیگر کاری نداری -A B- na dige, mersi. نه دیگر مرسی. -B A- salām beresun. سالم برسان. -A B- mersi, to-am haminṭōr مرسی تو هم همینطور. -B A- xob, felan xodāfeż. خب فعال خداحافظ -A B- xodāfeż B- خداحافظ. بفرمایید [befarmāin] varsågod فرمودن [farmudan] beordra خب [xob] okej دیگر [digar dige] mer; annat, annan کاری نداری [kāri nadāri] annat? ville du inget کار داشتن [kār dāštan] att ha arbete, ett ärende; vara upptagen سالم برسان [salām beresun] hälsa سالم رساندن [salām resāndan] framföra hälsning همینطور [haminṭōr] på liknande sätt فعال [felan] just nu; så länge خداحافظ [xodāfeż xodā ḥāfeż] gud bevare dig, hejdå 26

15.3 Dialog: Informellt telefonsamtal 1: läs och översätt till svenska! Možgān ringer och söker Ali. M = مژگان [Možgān] H = خانم حسینی [xānom-e Ḥoseyni] H- alo? خانم حسینی: الو مژگان: ببخشید منزل آقای حسینی Ḥoseyni? -M bebaxšid, manzel-e āqā-ye خانم حسینی: بله بفرمایید. befarmāin. -H bale, M- salām aleikom xānum, xaste nabāšin, man možgān hastam. مژگان: سالم علیکم خانم خسته نباشید من مژگان هستم. خانم حسینی: سالم حالتان چطور است čeṭore? -H salām, ḥāletun مژگان: متشکرم. علی هست hast? -M motšakeram. Ali خانم حسینی: نه نیست متأسفانه. mota ssefāne. -H na, nist مژگان: از اداره برنگشته هنوز hanuz? -M az edāre bar-nagašte خانم حسینی: چرا ساعت پنج آمد ولی birun. H- čerā, sā at-e panj umad, vali dobāre raft دوباره رفت بیرون. مژگان: آها میدانید کی می آید خانه xune? -M āhā, midunin key miād H- hodud-e hašt. خانم حسینی: حدود هشت. مژگان: خب پس بعدا تلفن میکنم. mikonam. M- xob, pas badan telefon خانم حسینی: می خواهید پیغام بگذارید bezārin? -H mixāin peiġām مژگان: نه متشکرم ببخشید مزاحم شدم. šodam. -M na motšakeram, bebaxšid mozāḥem خانم حسینی: خواهش میکنم. mikonam. H- x v āheš M- felan xodāfez. H- xodāfez šomā. مژگان: فعال خداحافظ. خانم حسینی: خداحافظ شما. ببخشید [bebaxšid] ursäkta منزل [manzel] hem, hushåll خسته نباشید [xaste nabāšin] må ni inte vara trött متشکرم [motšakeram] (= mersi) jag är tacksam هست [hast] han/hon/den/det är, finns متأسفانه [mota ssefāne] tyvärr اداره [edāre] kontoret برگشتن [bargaštan] återvända 27

هنوز [hanuz] ännu; fortfarande چرا [čerā] fråga) varför; jodå (som svar på en negerande دوباره [dobāre] igen بیرون [birun] ut, ute می دانید [midānid midunin] ni vet کی [key] när می آید [miāyad miād] han/hon/den/det kommer حدود [ḥodud-e] ungefär [pas] då پس [badan] senare بعدا تلفن می کنم [telefon mikonam] jag ringer می خواهید [mix v āhid mixāin] ni vill خواهش می کنم [x v āheš mikonam] för all del, det var så lite پیغام بگذارید [peyġām bezārin] ni lämna meddelande پیغام گذاشتن [peyġām gozāštan] att lämna meddelande مزاحم شدن [mozāḥem šodan] att störa به سؤال ها جواب دهید! ۱- کی به خانهی علی زنگ میزند آیا علی از سر کاربرگشته است فکر میکنید مژگان با کی حرف میزند -۲-٣ ٤- آیا مژگان برای علی پیغام میگذارد 28

15.4 Dialog: Informellt telefonsamtal 2: läs och översätt till svenska! P = پروین [Parvin] B = بیتا [Bitā] M = مریم [Maryam] پروین : الو alo? P- بیتا : الو منزل آقای کریمی Karimi? B- alo, manzel-e āqā-ye پروین : بله بفرمایید. befarmāin. P- bale, B- salām xānum, man Bitā hastam, ḥāl-etun xube? P- salām Bitā xānum, ḥāl-e šomā čeṭōr e? māmān xuban? B- salām miresunan, bebaxšid mozāḥem šodam, Maryam xunas? P- bale, guši Bitā jun, man xodāfeżi mikonam, be māmān salām beresun. بیتا : سالم خانم من بیتا هستم. حالتان خوبست پروین: سالم بیتا خانم حال شما چطور است مامان خوبند بیتا: سالم می رسانند ببخشید مزاحم شدم مریم خانه است پروین: بله گوشی... بیتا جان من خداحافظی می کنم به مامان سالم برسان. بیتا : سالمت باشید خداحافظ شما. šomā. B- salāmat bāšin, xodāfeż...... مریم : الو سالم بیتا چطوری čeṭōri? M- alo? salām Bitā, B- xubam, tašakkor. xob Maryam, fardā aṣr, sā at-e panj, man o Dārā sar-e kuče montażer-et-im. بیتا: خوبم تشکر. خب مریم فردا عصر ساعت پنج من و دارا سر کوچه منتظرتیم. مریم : چطور مگر mage? M- čeṭōr B- miporsi čeṭōr mage? qarār-e sinamā ro farāmuš kardi? M- vāy, xub šod gofti, kāmelan farāmuš karde budam. B- motassefāne Nāder mariẓ e, vali be jā-š Manučehr miād. M- bebinam, Manučehr midune man sā at-e panj miām? بیتا: می پرسی چطور مگر قرار سینما را فراموش کردی مریم: وای خوب شد گفتی کامال فراموش کرده بودم. بیتا: متأسفانه نادر مریض است ولی به جای او منوچهر می آید. مریم: ببینم منوچهر می داند من ساعت پنج می آیم (fortsätter ) 29

B- nemidunam, hamin alān beheš telefon mikonam o qaẓiya-ro beheš migam. xeyli xob, pas tā fardā. dobāre farāmuš nemikoni? بیتا: نمی دانم همین اآلن به او تلفن می کنم و قضیه را به او می گویم. خیلی خب پس تا فردا. دوباره فراموش نمی کنی مریم : نه دیگر فراموش نمی کنم. nemikonam. -M na, dige farāmuš بیتا : امیدوارم... خداحافظ. xodāfeż. B- omidvāram مریم : خداحافظ. xodāfeż. M- مامان خوبند [māmān xuban] bra? mår mamma سالم می رسانند [salām miresunan] hon hälsar ببخشید مزاحم شدم [bebaxšid mozāhem šodam] stör(-de) förlåt att jag سالمت باشید [salāmat bāšin] (tack) må ni vara frisk فردا عصر [fardā aṣr] imorgon eftermiddag ساعت پنج [sā at-e panj] klockan fem سر کوچه [sar-e kuče] i början av/längst fram på gatan منتظربودن [montażer budan] vänta چطور مگر [čeṭōr mage] så? hur قرار [qarār] avtal, överenskommelse قرار سینما [qarār-e sinamā] att vi bestämt att gå på bio فراموش کردن [farāmuš kardan] glömma خوب شد گفتی [xub šod gofti] vilken tur att du sade det کامال [kāmelan] helt och hållet متأسفانه [motassefāne] tyvärr به جاش [be jā-ye u be jā-š] i hans ställe ببینم [bebinam] får jag se می داند [midānad midune] han/hon vet همین حاال [hamin ḥālā] nu på en gång بهش به او [be u beheš] till honom/henne قضیه [qaẓiye] situation, omständighet تا فردا [tā fardā] till imorgon دوباره [dobāre] igen امیدوارم [omidvāram] (det) jag hoppas به سؤال ها جواب دهید! ۱- بیتا با کی کار دارد ۲- مریم چه چیزی را فراموش کرده است ٣- کدام یک از دوستانشان نمیتواند به سینما دوستان برای چه روزی برنامه ریختهاند بیاید -٤ 30

15.5 Rollspel: ring samtal utifrån följande scenarion. 1- Gör en felringning. 2- Ring hem till familjen Alizāde och be att få prata med din vän Puryā. Han är hemma. 3- Samtal till samma familj. Sök även denna gång Puryā. Han är inte hemma. 31

32

16- Telefonsamtal II: formella samtal 16.1 Glosor منشی [monši] sekreterare وقت گرفتن [vaqt gereftan] att boka tid تشریف داشتن = بودن [tašrif dāštan] att vara närvarande, finnas på plats رزرو کردن [rezerv kardan] att boka, reservera خوش آمدید [xoš āmadid] välkommen مشغول [mašġul] upptagen پیغام گذاشتن [peyġām gozāštan] att lämna meddelande چشم [čašm] javisst, ska bli حتما [ḥatman] absolut لطف کردید [loṭf kardid] tack; ni har visat vänlighet مطب [maṭab] mottagning وقت مالقات [vaqt-e molāqāt] besökstid برنامه [barnāme] (-er) program; plan عوض کردن [ avaẓ kardan] att ändra, byta عوض شدن [ avaẓ šodan] att ändras, bli utbytt کنسل کردن [kansel kardan] att avboka مشخص [mošaxxaṣ] specifik; klargjord; utstakad تماس گرفتن [tamās gereftan] att ta kontakt از وقتتان متشکرم [az vaqt-etān motešakkeram] tack för er tid 33

16.2 Dialog: Formellt telefonsamtal 1 Patienten ringer till den kvinnliga läkaren, doktor Mirzāi, för att boka en läkartid. Sekreteraren svarar och ordnar med bokningen. Patient = مریض [mariẓ] Sekreterare = منشی [monši] S- Hallå? منشی: الو مریض: سالم علیکم خانم دکتر میرزایی Mirzai? P- Hej, är det fru doktor S- Nej, jag är hennes sekreterare. Vad kan jag göra för er? P- Jag vill boka en tid hos fru doktor på måndag. Finns hon tillgänglig då? S- Ja. Det finns en tid på måndag kl. två på eftermiddagen. I vilket namn ska jag boka? منشی: نه خانم من منشیشان هستم. بفرمایید. مریض: می خواستم از خانم دکتر یک وقت بگیرم. روز دوشنبه تشریف دارند منشی: بله دوشنبه ساعت دو بعد از ظهر وقت هست. به چه اسمی بنویسم مریض: کریمی شیرین کریمی. karimi. -P karimi, širin S- Okej, fru Karimi, ni är välkommen på måndag kl. två. منشی: خیلی خب خانم کریمی. روز دوشنبه ساعت دو بعد از ظهر خوش آمدید. مریض: خیلی ممنون خانم خدا حافظ. hejdå. -P Tack så mycket frun, S- Hejdå. منشی: خدا حافظ. 34

16.3 Dialog: Formellt telefonsamtal 0 Fru Milādi ringer och söker herr Amiri för att lämna återbud. Eftersom han är upptagen får hon lämna ett meddelande. منشی = Sekreteraren خانم مفیدی = Mofidi Fru Sekreteraren- Hallå? Fru Mofidi - Hej, ursäkta att jag stör. Finns Herr Amiri tillgänglig? Sekreteraren- (Vem är) Ni? منشی: الو خانم مفیدی: سالم ببخشید مزاحم شدم. آقای امیری تشریف دارند منشی: شما Fru Mofidi - Jag är (fru) Milādi, jag ringer från Isfahan. خانم مفیدی: میزنم. من مفیدی هستم از اصفهان زنگ Sekreteraren- Herr Amiri är tyvärr upptagen. Vill ni lämna ett meddelande? Fru Mofidi - Ja, tack. Kan ni hälsa honom att jag tyvärr inte kommer imorgon? Sekreteraren- Javisst, jag ska absolut hälsa honom det. منشی: متأسفانه آقای آقای امیری مشغولند. می- خواهید یک پیغام بگذارید خانم مفیدی: خیلی ممنون. میتوانید به او بگویید که من فردا نمیآیم منشی: چشم. حتما به او میگویم. Fru Mofidi - Tack så mycket och ursäkta att jag störde. Hejdå. خانم مفیدی: خدا حافظ. خیلی ممنون. ببخشید مزاحم شدم. Sekreteraren- Ingen orsak, det var snällt (att ni ringde). Hejdå. منشی: خواهش میکنم. لطف کردید. خدا حافظ. 35

16.4 Dialog: Formellt telefonsamtal 1 En kvinna ringer till sin läkare och meddelar att hon måste avboka tiden hon har dagen därpå. دکتر زاهدی = Zāhedi Doktor خانم دینی = Dini Fru Doktor Zāhedi- Hallå? Fru Dini- Hej, ursäkta är det fru doktor Zāhedis mottagning? Doktor Zāhedi - Ja, varsågod (och tala). Fru Dini- Hej, fru doktor, det är Dini (som talar), Maniže Dini. Doktor Zāhedi - Hej, fru Dini. Hur står det till? Fru Dini- Tack ska ni ha. Hur står det till med er? Doktor Zāhedi - Bara bra fru Dini. Varsågor (vad har ni på hjärtat)? Fru Dini- Fru doktor, jag har tid (hos er) imorgon, onsdag, kl. 11, men mina planer har tyvärr ändrats. Jag kan inte komma, jag vill avboka (tiden). Doktor Zāhedi - Javisst, fru Dini. Vill ni boka (tid) för en annan dag? Fru Dini- Tack så mycket, jag hör själv av mig när jag vet hur mina planer ser ut. Doktor Zāhedi - Javisst, frun. Det är ingen fara. Fru Dini- Nå, fru doktor, tack för er tid och ursäkta att jag störde. Hejdå. Doktor Zāhedi - För all del/ingen fara, hejdå. دکتر زاهدی: الو خانم دینی: سالم علیکم ببخشید مطب خانم دکتر زاهدی دکتر زاهدی: بله بفرمایید. خانم دینی: سالم علیکم خانم دکتر من دینی هستم منیژهی دینی. دکتر زاهدی: سالم خانم دینی حالتان چطور است خانم دینی: خیلی ممنون متشکر. شما خوب هستید دکتر زاهدی: مرسی خانم دینی بفرمایید. خانم دینی: خانم دکتر من فردا چهارشنبه ساعت یازده وقت مالقات دارم ولی متأسفانه برنامهام عوض شده نمیتوانم بیایم. باید کنسل کنم. دکتر زاهدی: خیلی خب خانم دینی. می خواهید برای یک روز دیگر وقت بگیرید خانم دینی: خیلی ممنون خانم دکتر. وقتی برنامه- ام مشخص شد خودم تماس میگیرم. دکتر زاهدی: حتما خانم. ایرادی ندارد. خانم دینی: خب خانم دکتراز وقتتان متشکرم. ببخشید مزاحم شدم. خدا حافظ. دکتر زاهدی: خواهش می کنم خدا حافظ. 36

16.5 Rollspel: ring samtal utifrån följande scenarion. 1- Ring och sök rektorn för den språkskola där du ska börja studera. Sekreteraren kopplar in dig till rektorns kontor. Du ska meddela rektorn följande: a- att du har anlänt b- hur länge du ska stanna c- när du kommer att dyka upp (veckodag och tidpunkt på dagen) 2- Ring och sök rektorn för den språkskola där du ska börja studera. Han/hon är dock inte inne just nu. Ta reda på när han/hon kommer att vara på sitt kontor, eftersom du inte vill tala med någon annan än just honom/henne. Du lämnar inte heller något meddelande utan ber att få återkomma. 3- Du har ett avtalat möte med rektorn på språkskolan. Eftersom du har fått förhinder kan du inte komma och detta vill du meddela genom samtalet. Du ska förmedla följande information: a- anledning till förhindret (något allvarligt?) b- när du kan komma nästa gång: boka in en ny tid c- vad/om du behöver något fram till dess 37

38

17- Ärenden på stan 17.1 Glosor معذرت خواستن [ma zerat x v āstan] be om ursäkt فرم [form] blankett, formulär چشم [češm] det ska bli, javisst مثل اینکه [mesl-e inke] det verkar som om یک لحظه [yek laḥże] ett ögonblick سوأل [sōāl] fråga تمبر [tam(b)r] frimärke پر کردن [por kardan] fylla i لطف کردن دادن [loṭf kardan, dādan] ge خیار [xiār] gurka عجله داشتن [ ajale dāštan] ha bråttom ظرف [żarf-e] av) inom (loppet تپلی [topoli] knubbiga پول نقد [pul-e naqd] kontanter خرید [xarid] köp(-kurs) رسید [resid] kvitto باجه [bāje] lucka بسته پاکت [baste, pākat] paket حوالهی پستی [ḥavāle-ye posti] postanvisning [šemordan] räkna شمردن پست سفارشی [post-e sefāreši] rekommenderad post بقیهی پول [baqiye-ye pul] resten av pengarna, växeln sälj(-kurs) [foruš] فروش در ضمن [dar ẓemn] samtidigt قلمی [qalami] smala پول خرد [pul-e xord/xurd] småpengar دانه [dāne] stycken; korn قبال [qablan] tidigare امضا کردن [emẓā kardan] underteckna اعالم کردن [e lām kardan] tillkännages ترازو [tarāzu] våg پست عادی [post-e āddi] vanlig post معموال [ma mulan] vanligtvis صبر کردن [ṣabr kardan] vänta قابلی ندارد [qābeli nadārad] ert. var så god, det är نرخ ارز [nerx-e arz] växelkurs تبدیل کردن [tabdil kardan] växla تخم مرغ [toxm-e morġ] ägg 39

17.2 Hos grönsakshandlaren: läs och översätt till svenska! م ش تری [moštari] Kund دار مغازه [maġāzedār] Affärsbiträde مشتری: آقا ببخشید این خیارها کیلویی چند است?e :K āqā bebaxšid, in xiārhā kilu-yi čand A: qalamihā kilu-yi haštād toman, topolihā kilu-yi panjā toman. K: toxm-e morġhā ro duneí miforušin yā kiluyí? مغازه دار: قلمیها کیلویی هشتاد تومان تپلیها کیلویی پنجاه تومان. مشتری: کیلویی تخم مرغها را دانهای می فروشید یا مغازه دار: دانهای بیست تومان. toman. :A dune-yi bist K: ye kilu xiār-e qalami o dah tā toxm-e morġ loṭf konid. A: befarmāid. K: mersi. čand šod? مشتری: یک کیلو خیار قلمی و ده تا تخم مرغ لطف کنید. مغازه دار: بفرمایید. مشتری: مرسی چند شد مغازه دار: بفرمایید قابلی ندارد. nadāre. :A befarmāyin, qābeli مشتری: خواهش میکنم چقدر شد šod? K: x v āheš mikonam, čeqadr مغازه دار: دویست و هشتاد تومان. toman. :A devist o haštād K: bebaxšid, pul-e xurd nardāram. faqaṭ ye hezārtomaní dāram. A: eyb nadāre, befarmāyin, inam baqiye-ye pul-etun e, haftṣad o bist toman. Källa: Rafiee, s. 156. مشتری: ببخشید پول خرد ندارم. فقط یک هزارتومانی دارم. مغازه دار: عیب ندارد بفرمایید این هم بقیه ی پولتان هفتصد و بیست تومان. 40

17.3 Rollspel: handla utifrån de scenarion som delats ut! 1- Frukt och grönsaker 2- Bröd 3- Mejeriprodukter 41

17.4 På postkontoret: läs och översätt till svenska! م ش تری [moštari] Kund پستچی [postči] Postkassörska K: bebaxšid, pul-e naqd ro miše bā post ferestād? P: na, motassefāne. mitunin bā ḥavāle-ye posti beferestin. مشتری: فرستاد پستچی: بفرستید. ببخشید پول نقد را میشود با پست نه متأسفانه. میتوانید با حوالهی پستی مشتری: این نامه را میخواستم سفارشی کنم. konam. :K in nāme ro mixāstam sefāreší P: barā-ye kojāst? K: kānādā. پستچی: برای کجاست م ش تری : کانادا. پستچی: بگذارید روی ترازو لطفا. loṭfan. P: bezārin ru-ye tarāzo م ش تری: بفرمایید. befarmāyin. :K پستچی: پول تمبرش می شود صد و پنجاه تومان. toman. :P pul-e tamr-eš miše ṣad o panjāh K: befarmāyin. dar ẓemn, ye soāl dāštam. do hafte piš ye baste bā post-e sefāreši be engelestān ferestādam. fekr mikonin tā ḥālā reside? P: bāyad reside bāše. ma mulan żarf-e yek hafte mirese. مشتری: بفرمایید. در ضمن یک سوأل داشتم. دو هفته پیش یک بسته با پست سفارشی به انگلستان فرستادم. فکر میکنید تا حاال رسیده پستچی: می رسد. باید رسیده باشد. معموال ظرف یک هفته مشتری: خیلی ممنون. خداحافظ. ḥāfeż. K: xeyli mamnun. xodā Källa: Rafiee, s. 162. 17.5 Rollspel: skicka brev och paket utifrån de scenarion som delats ut! 1- Skicka brev till Indien. Hur lång tid tar det innan brevet kommer fram? 2- Skicka ett stort bokpaket till Sverige. Hur lång tid tar det innan paketet kommer fram? 42

17.6 Dialoger: läs och översätt till svenska! Att växla valuta I م ش تری [moštari] Kund کارمند بانک bānk] Banktjänsteman [kārmand-e م ش تری : ببخشید نرخ دالرچیست امروز emruz? :K bebaxšid, nerx-e dolār čie B: foruš hašṣad o panjāh toman, xarid hašṣad o si toman. K: mixāstam punṣad dolār be riāl tabdil konam. کارمند بانک: فروش هشتصد و پنجاه خرید هشتصد و سی تومان. مشتری: میخواستم پانصد دالر به لایر تبدیل کنم. کارمند بانک: این فرم را لطفا پر کنید. konin. :B in form-o loṭfan por مشتری: بفرمایید این فرم این هم پانصد دالر. dolār. :K befarmāyin, in form, inam punṣad B: in form mesl-e inke emẓā našode. in resido ham loṭfan emẓā konin. کارمند بانک: این فرم مثل اینکه امضا نشده. این رسید را هم لطفا امضا کنید. مشتری: معذرت میخواهم... بفرمایید. befarmāyin. :K ma zerat mixām B: motšakkeram, befarmāyin. in pul qablan bā māšin šemorde šode, vali xod-etun-am loṭfan bešmorin. کارمند بانک: متشکرم بفرمایید. این پول قبال با ماشین شمرده شده ولی خودتان هم لطفا بشمارید. مشتری: چشم درست است خیلی ممنون. mamnun. :K čašm dorost,e xeyli Källa: Rafiee, s. 166. 43

17.7 Att växla valuta II م ش تری [moštari] Kund کارمند بانک bānk] Banktjänsteman [kārmand-e K: bebaxšid, nerx-e arz barā-ye emruz e lām šode? B: bāyad šode bāše. ye laḥże ṣabr konin bebaxšid, sā at-e yāzdah e lām miše. či dārin? مشتری: ببخشید نرخ ارز برای امروز اعالم شده کارمند بانک: باید شده باشد. یک لحظه صبر کنید... ببخشید ساعت یازده اعالم میشود. چه دارید مشتری: هزار پوند می خواهم تبدیل کنم. konam. :K hezār pond mixām tabdil B: nerx-e xarid-e diruz hezār o devist toman bud. barā-ye nerx-e emruz mitunin be šomāre-ye 3870311 telefon konin. K: motassefāne ajale dāram. bā hamun nerxe diruz miše foruxt? B: bale, in form-ro por konin o bebarin bājeye se. Källa: Rafiee, s. 169. کارمند بانک: نرخ خرید دیروز هزار و دویست تومان بود. برای نرخ امروز می توانید به شمارهی ٣٨٧١٣۱۱ تلفن کنید. مشتری: متأسفانه عجله دارم. با همان نرخ دیروز میشود فروخت کارمند بانک: بله این فرم را پر کنید و ببرید باجهی سه. 17.8 Rollspel: växla valuta utifrån de scenarion som delats ut! 1- Växla 3860 japanska yen till euro. Be också om att få reda på dagens dollarkurs. 2- Växla 5900 svenska kronor till iranska rialer. Be också om att få reda på dagens eurokurs. 44

18- Brev och meddelanden 18.1 Läs brevet som Reẓā har skickat till Ali. علی جان با سالم. امیدوارم که تو و خانواده همگی خوب و خوش باشید. ما هم خوبیم و هر کدام مشغول کار و زندگی خود. هوای اینجا خیلی سرد شده و طبق پیش بینی ادارۀ هواشناسی قرار است در ماه فوریه از این هم سردتر شود. راستی من تصمیم گرفتهام برای ایام عید نوروز به ایران سفر کنم و از هم اکنون بلیت هواپیما به مقصد تهران را تهیه کردهام. چون برای ایام عید نوروز خیلی از ایرانیان مقیم سوئد برای دیدار فامیل و دوستانشان به ایران سفر میکنند پیدا کردن بلیت خیلی مشکل میشود و باید خیلی زود اقدام کرد. راستی اگر چیزی الزم داری بوسیلۀ نامه یا تلفن بمن اطالع بده تا برایت تهیه کنم. از طرف من و بچه ها به همهی فامیل و آشنایان سالم مخصوص برسان. به امید دیدار هر چه زودتر دوست تو رضا 45

18.2 Läs brevet som Marjān har fått från Zahrā. مرجان عزیز سالم. امیدوارم حال تو و خانواده خوب باشد. خیلی ممنون از هدیهی قشنگی که برایم فرستادی. حیف که در جشن تولدم نبودی. جایت خالی بود. من هم سالگرد ازدواجت را به تو و شوهرت تبریک میگویم. اآلن که دارم این نامه را برایت مینویسم پرویز روی تخت دراز کشیده و )به( موسیقی گوش میکند و سودابه هم کنار میز ایستاده و مرا تماشا می- کند. میدانم که با داشتن بچهی کوچک همیشه کمبود وقت داری ولی اگر حال نامه نوشتن را داشتی خوشحال می- شویم دستخط زیبایت را ببینیم. پرویز و سودابه سالم می- رسانند. سالم من را هم به شوهرت برسان و دختر قشنگت را هم ببوس. به امید دیدار. زهرا ۲٣ شهریور ۱٣٧٨ Källa: Rafiee, A. 2001: 193. 46

18.3 Bra-å-ha-uttryck! På villkoret att Vi kommer att ta dig med oss på villkoret att du accepterar allt vi säger. Så vida inte Vi kommer inte att ta dig med oss så vida du inte utför allt vi säger. Det är sannolikt/möjligt att att beskåda tåget. Så att inte Vi måste ena oss så att inte vem som helst kan förtrycka oss. Det stämmer att men Det stämmer att ni har makt/är mäktig, men ni kan inte göra vad helst som faller er in. Inte bara utan även läkare utan han är även en självuppoffrande människa. به شرط اینکه ما تو را با خود می بریم به شرط اینکه هر چه گفتیم /میگوییم قبول کنی. مگر اینکه ما تو را با خود نمی بریم/نخواهیم برد مگر اینکه هر چه گفتیم انجام دهی. احتمال دارد که احتمال دارد که صفر علی به تماشای قطار رفته باشد. تا دیگر باید با هم متحد شویم تا دیگرهر کسی نتواند به ما ستم کند. درست است که... ولی درست است که شما قدرت دارید ولی نمیتوانید هر کاری که دلتان خواست بکنید. نه تنها... بلکه دکتر احمدی نه تنها یک پزشک خوب بلکه انسانی فداکار است. 47

18.4 Skriftlig övning Skriv ett brev till en släkting och meddela att du tänker hälsa på denne i Turkiet i sommar. Var noga med att få med en tydlig inledning och avslutning i brevet. 18.5 Muntlig övning Beskriv bilden (lämnas ut separat). Försök att inkludera så många av uttrycken från förra sidan som möjligt! 48

18.6 Lyssna på berättelsen. Skriv ner den på persiska och översätt till svenska! salām. midunam ke man hamiše barā-ye šomā nāme minevisam. ammā in bār taṣmim gereftam bejā-ye nāme video beferestam. bāyad begam ke hič vaxt jelo-ye durbin ṣoḥbat nakard(e)am va be hamin dalil kami houl šod(e)am. mibaxšid. emruz xānum o bačč(e)ā nistan xune. hame raftan mosāferat. ammā ziād ham tanhā nistam čon čan tā az dustām be didanam umad(e)an. alān tu oṭāq-e pazirāi hastan. tu xune-ye mā aġlab xānumam āšpazi mikone. man be nodrat ġazā doros mikonam. faqaṭ čelokabāb mitunam bepazam. ammā in bār sa i kard(e)am čand jur ġazā doros konam. āxar-e navār miz-e nāhārx v ori ro nešun midam. rāsti šomā tā hālā ġazā-ye irāni x v ordin? Källa: Rafiee, s. 113. همیشه [hamiše] alltid نامه [nāme] brev اما [ammā] men تصمیم گرفتن [taṣmim gereftan] bestämma به جای [bejā-ye] istället för فرستادن [ferestādan] skicka هیچ وقت [hič vaxt] aldrig دوربین [durbin] kamera صحبت [ṣoḥbat] prat به همین دلیل [be hamin dalil] just därför هول شدن [houl šodan] bli nervös, bli till sig مسافرت [mosāferat] resa اطاق پذیرایی [oṭāq-e pazirāi] vardagsrum [miz-e nahārx v ori] میز نهارخوری middagsbord اغلب [aġlab] ofta آشپزی کردن [āšpazi kardan] laga mat به ندرت [be nodrat] sällan سعی کردن [sa i kardan] försöka چند جور [čand jur] sorter(s) flera آخر نوار [āxar-e navār] i slutet av bandet تا حاال [tā ḥālā] hittills 49

50