Livsmedelskontrollen

RAPPORT Dnr 2016/03103 0 (14) Livsmedelskontrollen Utveckling, brister och förbättringsförslag Postadress Box 622 751 26 Uppsala Besöksadress Hamnesplanaden 5 Leveransadress Strandbodgatan 4 753 23 Uppsala Telefon 018-17 55 00 Telefax 018-10 58 48 E-post livsmedelsverket@slv.se Internet www.livsmedelsverket.se Organisationsnummer 202100-1850 VAT-nummer SE202100185001 Innehar F-skattebevis

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 1 (14) Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Myndighetsstruktur... 3 2.2 Brister i kontrollen... 4 3. Nuläge... 4 3.1 Riskbaserad kontroll i tillräcklig omfattning... 4 3.2 Likvärdighet... 5 3.3 Verksamhetsuppföljning... 6 3.4 Finansiering och resurser... 6 3.5 Bemanning och kompetens... 7 3.6 Avsedd effekt av kontrollen... 8 4. Pågående förbättringsarbete... 8 4.1Kontrollen ska vara riskbaserad och utföras i tillräcklig omfattning... 8 4.2 Kontrollen ska vara likvärdig... 9 4.3 Kompetensutveckling inom kontrollen... 9 4.4 Utveckling av mål för livsmedelskontrollen... 10 5. Förslag för att öka kontrollens effekt och effektivitet... 10 5.1 Myndigheters storlek... 10 5.2 Gemensamt system för att förenkla spårbarhetskontroller, öka kontrollens likvärdighet och effektivisera Livsmedelsverkets uppföljning av kontrollmyndigheter... 11 5.3 Bemanning vid slaktkontroll och exportkontroller... 11 5.4 Kontroll av oregistrerade/icke godkända livsmedelsanläggningar... 12 5.5 Ökad samordning mellan myndigheter med angränsande ansvarsområden möjliggöra riskbaserad kontroll som ger avsedd effekt... 12 5.6 Avskräckande straff för brott mot livsmedelslagstiftningen- för konkurrensneutralitet och för att kontrollen ska avsedd ha effekt... 13 6. Referenser... 13

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 2 (14) 1. Sammanfattning Enligt förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket, ska Livsmedelsverket årligen lämna en redovisning till regeringen om hur livsmedelskontrollen i landet kan utvecklas och förbättras, samt de brister i kontrollen som verket identifierat och en beskrivning av hur de kan åtgärdas. Att livsmedelskontrollen fungerar väl är viktigt både ur säkerhetssynpunkt och ur redlighetssynpunkt. Det vill säga att konsumenter inte får bli sjuka av maten, att ingen ska bli vilseledd eller lurad när man köper mat samt att fuskande företag inte tillåts snedvrida konkurrensen gentemot den stora majoritet av företagare som sköter sig. En viktig aspekt med kontrollen är också Sveriges möjligheter att exportera livsmedel. Länder som kan tänka sig importera svenska livsmedel gör först egna granskningar av den svenska livsmedelsproduktionen och av livsmedelskontrollen. Brister i kontrollen kan leda till minskade exportmöjligheter. Den så kallade landsprofilen 1, som finns publicerad och tillgänglig för allmänheten på EU-kommissionens webbsida, innehåller de brister som konstaterats vid kommissionens revisoner av den svenska livsmedelskontrollen. I många avseenden fungerar kontrollen bra och de flesta myndigheter sköter sitt kontrolluppdrag väl. Vissa områden behöver dock förbättras. Arbete pågår inom flera områden för att förbättra och utveckla kontrollen. Exempelvis har kontrollen inom redlighetsområdet utvecklats mycket de senaste två åren, då Livsmedelsverket har genomfört stora utbildningsinsatser och myndighetsgemensamma kontrollprojekt. Sveriges livsmedelskontroll har under Livsmedelsverkets ledning arbetat hårt med att förbättra sig i de frågor där EU-kommissionens revisorer har påtalat brister och vid den så kallade General Follow Up 2 2016 bedömdes många tidigare rekommendationer vara åtgärdade. I vissa frågor bedömer Livsmedelsverket dock att det behövs insatser i form av lagstiftningsändringar eller regeringsbeslut för att initiera nödvändiga förbättringar. Livsmedelsverket bedömer att följande brister föreligger: Kontrollen utförs inte i tillräcklig omfattning vid vissa myndigheter. Kontrollen är inte alltid riskbaserad. Kontrollen är inte likvärdig. 1 Country Profile Sweden, EU-kommissionens Health and Food Safety Directorate General Sante 2 General Follow Up, uppföljning av Sveriges öppna rekommendationer från EU-kommissionens revisioner

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 3 (14) Kontrollmyndigheterna saknar resurser och kompetens. Mål och indikatorer för livsmedelskontrollen behöver utvecklas, liksom verksamhetsuppföljning och utvärdering av måluppfyllelse. Livsmedelsverket vill också uppmärksamma regeringen på ett antal frågor där det finns ett behov av att vidta åtgärder, för att förbättra kontrollens effektivitet och dess förutsättningar att ge avsedd effekt. Ökad samverkan mellan myndigheter. Ett nationellt anläggningsregister. Tydligare befogenheter för kontroll av oregistrerade/icke godkända anläggningar. Möjlighet att planera bemanning av slaktkontroll. Ökad samordning mellan myndigheter med angränsade ansvar. Avskräckande straff för brott mot livsmedelslagstiftningen. 2. Bakgrund Enligt 12 a förordningen (2009:1426) med instruktion till Livsmedelsverket ska myndigheten senast den 30 september varje år redovisa hur livsmedelskontrollen i landet kan utvecklas och förbättras. Redovisningen ska också omfatta de brister i kontrollen som Livsmedelsverket har identifierat och beskriva hur de kan åtgärdas. Denna rapport fokuserar mest på den kontroll som utförs av Livsmedelsverket och de kommunala myndigheterna samt på Livsmedelsverkets arbete med att leda, stödja och följa upp kontrollen. Vad gäller länsstyrelsernas kontroll av primärproducenter, hänvisas huvudsakligen till det regeringsuppdrag om att utvärdera och ge förbättringsförslag om primärproduktionskontrollen, vars slutsatser redovisas den 1 december 2016. Generalläkarens roll och funktion granskas inte av Livsmedelsverket och berörs därför inte i denna rapport. Slutsatserna i denna rapport grundas på information som Livsmedelsverket samlar in i form av rapportering från kontrollmyndigheterna om deras respektive kontroll, iakttagelser vid Livsmedelsverkets, länsstyrelsens och EU-kommissionens revisioner samt andra kontakter som Livsmedelsverket har med kontrollmyndigheter och företagare i livsmedelsbranschen. 2.1 Myndighetsstruktur Det finns strax över 270 myndigheter som utför offentlig kontroll i olika delar av livsmedelskedjan i Sverige. Ansvaret är fördelat mellan kommuner, länsstyrelser, Livsmedelsverket och Generalläkaren. Cirka 250 av dessa utgörs av kommunala

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 4 (14) myndigheter med mycket varierande förutsättningar vad gäller storlek och bemanning och som också uppvisar stora skillnader i hur väl de lyckas att utföra sitt kontrolluppdrag. 2.2 Brister i kontrollen De brister som framkommit vid utvärderingar av livsmedelskontrollen som Livsmedelsverket och andra myndigheter har gjort är huvudsakligen följande. Kontrollen utförs inte i tillräcklig omfattning vid vissa myndigheter. Kontrollen är inte alltid riskbaserad. Kontrollen är inte likvärdig. Kontrollmyndigheterna saknar resurser och kompetens. Mål och indikatorer för livsmedelskontrollen behöver utvecklas, liksom utvärdering av måluppfyllelse. 3. Nuläge 3.1 Riskbaserad kontroll i tillräcklig omfattning De flesta myndigheter i kontrollen i leden efter primärproduktionen utför kontroll i lämplig omfattning och prioriterar anläggningar med hög risk. I vissa kommuner utförs dock fortfarande för lite kontroller, trots att andelen kommunala myndigheter som kontrollerar anmärkningsvärt lite 3 har sjunkit varje år mellan 2013 och 2015. För kontrollår 2015 bedömde Livsmedelsverket att 27 myndigheter behövde svara på kompletterande frågor om sitt utfall i kontrollen, med anledning av deras rapporterade resultat. I den riskklassningsmodell som Livsmedelsverket tillhandahåller tilldelas olika anläggningar olika mycket kontrolltid, baserat på de olika risker för konsumenters hälsa och risk för vilseledande av konsumenter som förekommer i olika verksamheter. Om en anläggning inte kontrolleras i nivå med vad som faller ut av riskklassningen, kan kontrollen inte anses vara riskbaserad 4. Kontrollen av livsmedelsanläggningar i de höga riskklasserna (riskklass 1-4 med minst fem kontrolltimmar) bör vara särskilt prioriterad och om kontrollen av sådana anläggningar inte görs i tillräcklig omfattning är det extra allvarligt. År 2015 kontrollerades 94 % av anläggningarna i leden efter primärproduktion, undantaget dricksvattenanläggningar, i hög riskklass. De flesta myndigheter kan alltså sägas nå 3 Lägre andel än 40 % av anläggningarna totalt och/eller lägre andel än 80 % av anläggningarna i hög riskklass 4 Senast 31/12 2016 kan alla kontrollmyndigheter verifiera att den genomsnittliga levererade kontrolltiden per anläggning under en treårsperiod motsvarar den beslutade kontrolltiden för samma period, mål i Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019, del 2.

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 5 (14) målet 5 om att kontrollen ska vara riskbaserad i detta avseende. Dock finns ett fåtal myndigheter som har kontrollerat färre än hälften av anläggningarna i hög riskklass. Vad gäller kontroll av dricksvattenanläggningar är läget sämre. Av anläggningar i riskklass 1-4 och med minst fem kontrolltimmar utfördes planerade kontroller vid 77 %. Det nationella målet att alla anläggningar i riskklass 1-4 ska kontrolleras varje år, är inte uppnått. I de fall kommuner gör en relevant riskklassning av sina anläggningar och har en plan för kontrollen, men ändå misslyckas med att utföra tillräckligt med kontroll är orsaken oftast bemanningsproblem, bristfällig verksamhetsuppföljning och/eller brister i finansieringen. 6 7 År 2015 kontrollerades totalt 1,5 % av de primärproduktionsanläggningar som länsstyrelsen uppskattar finns. Kontroller som gjordes efter ett riskbaserat urval (dvs att urvalet inte baserades på tvärvillkorskontroller) omfattade 0,6 % av anläggningarna. 928 primärproduktionsanläggningar kontrollerades under 2015. Det fanns 20 602 registrerade anläggningar i slutet av 2015. Det uppskattade antalet anläggningar som finns, inräknat registrerade och uppskattat antal oregistrerade, bedöms uppgå till ca 60 000. 8 Vad gäller närmare slutsatser rörande länsstyrelsens kontrollfrekvens i primärproduktionen och om den kan anses vara i enlighet med kraven på regelbundenhet i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa efterlevnaden av foder- och livsmedeslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd hänvisas till ett pågående regeringsuppdrag om att utvärdera och ge förslag på hur primärproduktionskontrollen kan förbättras. Regeringsuppdraget om primärproduktionskontrollen kommer att avrapporteras gemensamt av Livsmedelsverket och Jordbruksverket i december 2016. 3.2 Likvärdighet För att företagare ska bedömas likvärdigt oavsett var i landet de bedriver sin verksamhet, är det viktigt att kontrollmyndigheternas bedömningar är samstämmiga. Med cirka 250 lokala kontrollmyndigheter, av varierande storlek och med olika förutsättningar vad gäller resurser och kompetens, är det en utmaning att uppnå likvärdighet i kontrollen. Vid Livsmedelsverkets revisioner och i myndighetsrapporteringen till Livsmedelsverket ses olikheter mellan myndigheter i exempelvis bedömning av avvikelser och benägenhet att fatta beslut om åtgärder vid bristande efterlevnad. 9 Myndigheters benägenhet att påtala avvikelser hos livsmedelsföretagarna har visat sig variera kraftigt och ha ett samband med 5 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019, del 2. 6 Rapport om Sveriges livsmedelskontroll 2015 7 Livsmedelsverkets uppföljning av rapporterade resultat i livsmedelskontrollen i leden efter primärproduktionen 2015 8 Rapport om Sveriges livsmedelskontroll 2015 9 Livsmedelsverkets analys av skillnader i hur myndigheterna noterade avvikelser i livsmedelskontrollen 2012 2014

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 6 (14) - myndighetens storlek, det vill säga antal kontroller myndigheten genomför per år, - kontrollbredd, det vill säga antalet olika verksamhetsgrupper som ingår i myndighetens kontrollansvar, - kontrollmetodik, det vill säga antal rapporteringspunkter som kontrolleras vid varje kontrollbesök, samt - myndighetens geografiska läge i landet. Faktorer som myndigheters storlek och arbetssätt har större betydelse för sannolikheten att en kontroll ska resultera i en eller flera avvikelser, än faktorer som har att göra med det kontrollerade livsmedelsföretagets typ och riskklass. 3.3 Verksamhetsuppföljning Vid revisioner av kommunala kontrollmyndigheter har ofta brister i verksamhetsuppföljningen påtalats. Det handlar bland annat om att myndigheterna inte har följt upp att de olika anläggningarna fått den kontroll de ska ha. Det fanns också brister i uppföljning av huruvida avvikelser hos företagare som påtalats i kontrollen hade åtgärdats. 10 Kravet på verksamhetsuppföljning för behöriga kontrollmyndigheter förtydligas i den ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel som träder i kraft den 1 januari 2017. Detta förtydligande krav kommer att underlätta för enskilda myndigheter att förstå hur de ska uppfylla kraven i förordning (EG) nr 882/2004. Det kommer också att underlätta Livsmedelsverkets bedömning av huruvida myndigheter efterlever dessa krav. Livsmedelsverkets system för uppföljning av kontrollmyndigheter behöver utvecklas. Informationen är inte tillräcklig om hur kontrollen bedrivs inom de olika myndigheterna. Det är exempelvis svårt att se hur mycket kontroll som görs av vissa delar av lagstiftningen och hur lagefterlevnaden är inom dessa områden. Därmed blir det svårt att avgöra var de flesta bristerna hittas och inom vilka områden vi i Sverige gör för lite kontroll. För närvarande pågår ett projekt vid Livsmedelsverket om att förändra myndighetsrapporteringen så att rapporteringen sker utifrån lagstiftningsområden snarare än dagens indelning i kontrollområden, där det i de flesta fall inte går att urskilja vilken lagstiftning som har kontrollerats. Den nya rapporteringen planeras att tillämpas från och med verksamhetsår 2018, som rapporteras i början av 2019. 3.4 Finansiering och resurser Revisioner av 55 kommunala myndigheter under 2015 visade att hälften av de reviderade kommunerna hade brister i finansieringen. Vissa myndigheter har inte säkerställt att 10 Rapport om Sveriges livsmedelskontroll 2015

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 7 (14) kontrollen är avgiftsfinansierad, det vill säga att avgiften som företagarna ska betala för kontrollen var satt så att kostnaderna för kontrollen täcks in. I dessa fall är det inte ovanligt att ledningen i kommunen tvekar att höja timtaxan för livsmedelskontrollen av näringslivspolitiska skäl. Det förekommer också att kommuner inte vet om de har kostnadstäckning för kontrollen. Otillräcklig finansiering bedömdes vara en orsak till personalbrist i sju reviderade kommuner. Timtaxan varierade år 2015 mellan 700 kr och 1287 kr i olika kommunala myndigheter. Medianvärdet var 970 kr. 11 Statskontoret har också konstaterat att vissa kommuner inte tar ut en tillräckligt hög avgift av företagen för att täcka kostnaderna för kontrollen. 12 Kontroll för att motverka fusk med livsmedel har utvecklats mycket de senaste åren och inom detta område kan utredningsarbetet ta mycket tid i anspråk. Ofta saknas också kompetens för att denna typ av kontroll (exempelvis granskning av företagens räkenskaper). Om ingen bristande efterlevnad kan påvisas, belastas myndigheten med hela kostnaden för utredningen, vilket är ekonomiskt betungande och kan göra att myndigheter drar sig för att genomföra sådana utredningar. Andra exempel på aktiviteter som inte ryms inom dagens finansieringssystem för kontrollen är det arbete som behövs för att kunna kontrollera e-handelsverksamheter, som i många fall inte är registrerade, se även avsnitt 5.4. 3.5 Bemanning och kompetens Livsmedelsverket ser att det är en svår uppgift för många små kommuner att bemanna och upprätthålla rätt kompetens bland livsmedelsinspektörerna. I mindre kommuner med ett litet antal inspektörer blir bemanningen extra sårbar. En sjukskrivning eller att en inspektör slutar kan leda till att kontrollen inte blir gjord alls eller i tillräcklig omfattning under flera månader. Små kommuner har generellt större problem med att rekrytera och behålla personal än stora kommuner. 13 I myndigheter av alla storlekar anges dessutom att det är svårt att rekrytera inspektörer med rätt kompetens inom livsmedelskontroll. I en del mindre kommuner finns enstaka anläggningar med komplicerad verksamhet inom specifika områden, där det är svårt att inom myndigheten upprätthålla den sakkunskap som behövs för att kontrollen ska bli gjord med rätt kvalitet. Som exempel kan nämnas bryggerier, där det krävs djup sakkunskap som kan vara svår att upprätthålla för en kommun som kanske har mindre än en årsarbetskraft avsatt för livsmedelskontroll. Det förekommer att myndigheter inte har kartlagt sitt kompetensbehov och att det saknas rutiner för att upprätthålla och höja kompetensen bland personalen. 11 Rapport om Sveriges livsmedelskontroll 2015 12 Avgifter i livsmedelskontrollen, Statskontoret 2015:17 13 Avgifter i livsmedelskontrollen, Statskontoret 2015:17

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 8 (14) Livsmedelsverket skulle gärna se en ökad samverkan mellan kommuner, både för att motverka den bemanningsmässiga sårbarheten och för att dela på kompetens som finns hos vissa kommuner (och hos Livsmedelsverket) inom vissa speciella områden. Vad gäller Livsmedelsverkets slakterikontroll finns problem med bemanning när slakterier vill slakta med kort varsel och myndigheten är skyldig att tillhandahålla kontrollpersonal, se avsnitt 5.3. Samma typ av bemanningsproblematik finns vid exportkontroller, som även de kan påkallas med kort varsel. 3.6 Avsedd effekt av kontrollen Den huvudsakliga avsedda effekten med livsmedelskontroll är att upptäcka eventuella brister mot lagstiftningen och att förmå företagarna att åtgärda bristerna. Om företagaren inte frivilligt åtgärdar brister, behöver myndigheten använda sanktioner för att bristerna ska åtgärdas. Vid allvarliga brister eller brott mot livsmedelslagstiftningen är det viktigt att rättsväsendet tar vid och driver de åtalsärenden som överlämnas från livsmedelskontrollen. Tyvärr prioriteras inte brott mot livsmedelslagstiftningen särskilt högt i jämförelse med andra brott. En bidragande orsak är att de eventuella straffpåföljderna är relativt milda. Det gör att i detta avseende får inte kontrollen avsedd effekt och kontrollen lever inte upp till kravet på att sanktioner som föreskrivs ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. 14 Att kunna vidta avskräckande sanktioner gentemot företagare som har stora brister i att efterleva lagstiftningen är också mycket viktigt ur konkurrenssynpunkt. 4. Pågående förbättringsarbete 4.1Kontrollen ska vara riskbaserad och utföras i tillräcklig omfattning Kraven på kontrollmyndigheternas planering och uppföljning av sin verksamhet förtydligas i den ändring till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel som träder i kraft den 1 januari 2017. Där slås fast att berörda myndigheter ska ha en flerårig kontrollplan och att verksamheten ska följas upp regelbundet och beakta utfallet i förhållande till kontrollplanen. Livsmedelsverket utvecklar kontinuerligt sin uppföljning av myndigheter som inte utför sitt kontrolluppdrag på ett tillfredsställande vis. Sedan kontrollår 2013 får samtliga lokala myndigheter svara på frågor om sin kontroll, om det av myndighetsrapporteringen 14 Förordning (EG) nr 882/2004, artikel 55.1.

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 9 (14) framgår att myndigheten har kontrollerat anmärkningsvärt få anläggningar totalt eller bland anläggningar i hög risklass. Möjligheten att förelägga kommunala myndigheter att förbättra sin kontroll används av Livsmedelsverket sedan 2014. Sedan 2014 har sex kommuner förelagts att förbättra sin kontroll. Erfarenheterna hittills visar att myndigheter som får förelägganden brukar förbättra sig markant vad avser mängden utförd kontroll, genom förbättrad planering och uppföljning. Dock ska påpekas att myndigheter med svaga resultat ofta är mycket små, med en sårbar bemanningssituation, och sådana strukturella problem kvarstår även efter förbättringar av verksamhetsstyrningen. Det har hänt att resultaten blivit sämre igen efter något år i kommuner som har fått ett föreläggande och vidtagit åtgärder i enlighet med föreläggandet, men som sedan fick problem med bemanningen när en inspektör slutade. 4.2 Kontrollen ska vara likvärdig Mycket av Livsmedelsverkets arbete syftar till att främja livsmedelskontrollens likvärdighet. Det rör sig exempelvis om arbete med nya myndighetsgemensamma mål för livsmedelskontrollen, kompetensutveckling i form av utbildningar, vägledningar och kontrollhandböcker, regelutveckling, bättre uppföljning av livsmedelskontrollen i landet, samordnade kontrollprojekt och utveckling av digitala verktyg för att underlätta informationsåtkomst och att göra utbildningar tillgängliga elektroniskt. Hösten 2016 kommer Livsmedelsverket att ha bedömningsövningar med påföljande diskussion vid länsmöten med inspektörer från respektive läns olika kommunala myndigheter. 4.3 Kompetensutveckling inom kontrollen Livsmedelsverket arbetar under 2016 med att ta fram en webbaserad utbildning som riktar sig mot inspektörer som är nya i yrket. Syftet är att introducera den nya inspektören både i relevant lagstiftning, inspektionsmetodik och i viss mån sakkunskap. Denna introduktion kan dock inte ersätta den sakkunskap som en grundutbildning inom området ger. Livsmedelsverket har vidare utvecklat en webbportal för e-utbildningar, vilket syftar till att göra utbildningar mer lättillgängliga för inspektörer och chefer inom livsmedelskontrollen. I september 2016 lanseras Livsmedelsverkets informationsdatabas kontrollwiki med information för myndigheter och företag. Där samlas relevant information ur lagstiftning, vägledningar, kontrollhandböcker och instruktioner. Målgruppen för informationsdatabasen är i första hand kontrollmyndigheter, men informationen blir tillgänglig även för företag och konsumenter. Informationen kommer vara anpassad till webbformat, läsplatta och mobiltelefon. En mobilapplikation kommer också finnas, som ger åtkomst till kontrollwiki även utan internetuppkoppling, vilket ofta saknas vid kontroll av företag på landsbygden. Under våren 2017 lanseras också en mobilapplikation som möjliggör för Livsmedelsverkets kontrollpersonal vid slakterier att föra in uppgifter i

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 10 (14) myndighetens register om genomförd kontroll direkt vid kontrolltillfället, även om internetåtkomst saknas på platsen. 4.4 Utveckling av mål för livsmedelskontrollen Nya övergripande mål samt effektmål och fokusområden för kontrollen i livsmedelskedjan är framtagna för 2017 och en fyraårsperiod framåt. Operativa mål specifikt för livsmedelskontrollen tas fram under hösten 2016 tillsammans av Livsmedelsverket och en arbetsgrupp med representanter för lokala och regionala myndigheter. 5. Förslag för att öka kontrollens effekt och effektivitet Som nämnts i rapportens avsnitt 4 Pågående förbättringsarbete pågår arbete inom många områden som syftar till att livsmedelskontrollen i landet ska utvecklas i önskad riktning. Utöver detta ser Livsmedelsverket ett antal ytterligare områden där åtgärder behöver vidtas för att kontrollen ska fungera på ett ändamålsenligt vis. Det rör sig främst om områden där Livsmedelsverket inte har befogenhet eller resursmässiga förutsättningar att fatta beslut eller genomföra de åtgärder som Livsmedelsverket bedömer är nödvändiga, utan där andra myndigheter eller regeringen behöver agera för att möjliggöra en förbättring. 5.1 Myndigheters storlek Ett återkommande problem som Livsmedelsverket ser är att många små lokala myndigheter har svårigheter att sköta sitt kontrolluppdrag. De är bemanningsmässigt och resursmässigt sårbara. Vid Livsmedelsverkets uppföljningar av myndigheternas kontroll för kontrollår 2014 angav 53 % av de myndigheter som hade en låg andel utförd kontroll att bemanningsproblem eller resursbrist var orsaken till att kontrollen inte hade utförts enligt plan. Denna situation påverkas inte på något bestående vis av att Livsmedelsverket förelägger sådana kommuner att förbättra sin kontroll när den brister, eftersom den strukturella sårbarheten som är grundorsak till problemet kvarstår. Livsmedelsverket föreslår att regeringen ser över möjligheten att förmå myndigheter att samverka med varandra, för att få en bättre resurseffektivitet, minskad sårbarhet i bemanningen, bättre tillvaratagande av varandras kompetens samt minska problem med intressekonflikter. Det finns många goda exempel på samverkande kommuner i landet och Livsmedelsverket bedömer att samverkan behövs i större omfattning. Ett sätt att hantera denna fråga kan vara att kräva att myndigheter måste ha en minsta kritisk massa av exempelvis antal kontrollobjekt eller antal årsarbetskrafter av inspektörer. Ett sådant krav finns i Finland och det bör utredas om ett liknande krav är lämpligt att införa också i Sverige.

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 11 (14) 5.2 Gemensamt system för att förenkla spårbarhetskontroller, öka kontrollens likvärdighet och effektivisera Livsmedelsverkets uppföljning av kontrollmyndigheter Livsmedelsverket anser att ett gemensamt rapporteringssystem inklusive anläggningsregister med möjlighet att styra hur kontroller utförs på vissa anläggningar kan vara en lösning för att öka likvärdigheten i kontrollen och för att göra uppföljningen av kontrollmyndigheter mer effektiv. Frågan bör därför utredas ytterligare med avseende på finansiering av ett sådant system och hur krav i bl.a. sekretesslagstiftningen påverkar utformningen av ett framtida nationellt system, vilket har identifierats som potentiella hinder för en sådan lösning. Idag saknas ett gemensamt register över de livsmedelsanläggningar som finns i Sverige. Varje kontrollmyndighet har ett eget register, som vanligen inte är tillgängligt för andra myndigheter. Detta försvårar exempelvis kontroller av spårbarhet av livsmedel, då inspektörer som söker information om ett visst företag måste ta reda på vilken kontrollmyndighet som är ansvarig och därefter kontakta dem för att få information. Spårbarhetskontroller är ett viktigt redskap för att upptäcka och utreda livsmedelsfusk. Omfattningen av livsmedelsfusk i Sverige är av naturliga skäl inte känd, men med en utvecklad spårbarhetskontroll finns en bättre chans att motverka och avskräcka från oredliga förfaranden. Detta är viktigt både ur ett redlighetsperspektiv för konsumenter och ur ett konkurrensperspektiv, så att fuskande företagare inte tillåts ta marknadsandelar på andras bekostnad. Ett gemensamt register skulle också underlätta och påskynda informationsöverföring i händelse av att hälsofarliga livsmedel upptäcks och behöver återkallas från marknaden. Ett gemensamt nationellt anläggningsregister/databas för samtliga livsmedelsanläggningar skulle också ge förutsättningar att bygga en databas för alla avvikelser i kontrollen, oavsett i vilken anläggning de påvisas. Detta ger förutsättningar för att på ett helt annat sätt än tidigare, tillsammans med berörda myndigheter och företag, snabbare analysera avvikelser, se trender, mönster och nya företeelser i kontrollen och därmed lättare, snabbare och effektivare styra kontroll- och utbildningsinsatser dit där de bäst behövs. Sverige behöver därmed inte vänta i flera år på den ordinarie rapporteringen för att kunna göra den analysen. 5.3 Bemanning vid slaktkontroll och exportkontroller Vid slakt ska Livsmedelsverket kontrollera alla djur före slakt och besikta samtliga kroppar och organ efter slakt. Om Livsmedelsverket inte bemannar för att göra kontrollerna kan företagen inte bedriva verksamhet och Livsmedelsverket riskerar då att bli skadeståndsskyldigt. Idag saknas krav på framförhållning hos slakteriföretagarna när de anmäler att de ska slakta.

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 12 (14) Avgifterna som företagen betalar för denna bemanning är starkt subventionerad med anslagsmedel och inte anpassad till slakteriernas effektivitet i planering och slakt. Avgifterna tar inte höjd för jourer eller beredskapsbemanning. Ekonomiska möjligheter att möta företagens önskemål om att kunna slakta på mycket kort varsel finns således inte. Detta skapar stora svårigheter i att ordna bemanningen. Det kan vara mycket svårt att med kort varsel bemanna slakterikontroller, inte sällan belägna långt från personalens stationeringsort. Arbetet med att bemanna kontrollerna är idag ett svårlöst arbetsmiljöproblem, det tar mycket tid, medför ökade kostnader och försämrad kvalitet i kontrollen. Livsmedelsverket avser därför att utreda möjligheterna att ställa krav på en god framförhållning i slaktplaneringen. Verket anser vidare att det behöver göras en översyn av finansieringen av slaktkontrollen för att om möjligt skapa incitament för att bedriva en effektiv slakt Även vid exportkontroller uppstår samma typ av bemanningsproblem som vid slaktkontroller, eftersom också exportkontroller ofta påkallas med kort varsel. 5.4 Kontroll av oregistrerade/icke godkända livsmedelsanläggningar Myndigheterna är idag inte klara över vilka befogenheter de har att kontrollera anläggningar eller verksamheter som inte är registrerade eller godkända. Situationen gör det enklare att bedriva olaglig verksamhet utan någon verklig risk för konsekvenser. Livsmedelsverket anser att det är nödvändigt att förbättra denna situation genom att förtydliga befogenheterna att utföra kontroll vid oregistrerade/icke godkända anläggningar och verksamheter i livsmedelslagen och i livsmedelsförordningen. Även finansiering av sådan kontroll behöver utredas. Se också avsnitt 3.4. 5.5 Ökad samordning mellan myndigheter med angränsande ansvarsområden möjliggöra riskbaserad kontroll som ger avsedd effekt För att livsmedelskontrollens planering och genomförande ska kunna ske effektivt och riskbaserat behöver samarbete mellan myndigheter förstärkas och bland annat sekretessreglerna ses över. Livsmedelsverket bedömer att registeruppgifter bör kunna delas mellan myndigheter på ett mer omfattande sätt än idag. Ett exempel är uppgifter i Jordbruksverkets anläggningsregister av primärproducenter, som behövs för att Livsmedelsverkets nationella provtagningsprogram för bland annat läkemedelsrester och kontaminanter ska ge ett provuttag som avspeglar verksamheters omfattning och risk. Dock är dessa uppgifter numera inte tillgängliga för Livsmedelsverket, med hänvisning tilloffentlighets-

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 13 (14) och sekretesslagstiftningen. Problemet med provtagningsplanering, som kan göra att kontrollen inte blir riskbaserad, har också uppmärksammats av EU-kommissionens revisorer 15 och utgör en av rekommendationerna i kommissionens landsprofil för Sverige som beskriver de brister som påtalats vid revisioner av den svenska kontrollen i livsmedelskedjan. 5.6 Avskräckande straff för brott mot livsmedelslagstiftningen- för konkurrensneutralitet och för att kontrollen ska avsedd ha effekt Livsmedelsverket välkomnar den översyn av sanktionssystemet vid överträdelser av livsmedelslagstiftningen som pågår inom näringsdepartementet. Livsmedelsverket anser att en skärpning av straffbestämmelserna, med införande av fängelse i straffskalan, behövs för att Sverige ska leva upp till EU-lagstiftningsens krav på effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner vid överträdelser av livsmedelslagstiftningen, se avsnitt 3.6. Med tanke på de straffprocessuella tvångsmedel som kan användas vid misstanke om brott med fängelse i straffskalan skulle även polisoch åklagarmyndigheternas möjlighet att utreda brott förbättras. 6. Referenser Rapport om Sveriges livsmedelskontroll 2015, Livsmedelsverket. Med sammanställning och analys av kontrollmyndigheternas rapportering av livsmedelskontrollen samt revision av kontrollmyndigheternas livsmedelskontroll. www.slv.se Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019. Innehåller bland annat övergripande och specifika mål för kontrollen av livsmedelsföretagare, i del 2. Länk till Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Livsmedelsverkets uppföljning av rapporterade resultat i livsmedelskontrollen i leden efter primärproduktionen, dnr 2016/02087. Country Profile Sweden, EU-kommissionens Health and Food Safety Directorate General DG SANTE. Sveriges s k landsprofil baserad på utfall vid EU-kommissionens revisioner. Innehåller en beskrivning av de ännu inte åtgärdade brister som konstaterats inom den svenska livsmedelskontrollen vid dessa revisioner. Länk till landsprofilen Analys av skillnader i hur myndigheterna noterade avvikelser i livsmedelskontrollen 2012 2014, Livsmedelsverkets Utvärderingsavdelning, område strategisk utveckling och stöd. 15 Country Profile Sweden, EU-kommissionens Health and Food Safety Directorate General Sante

LIVSMEDELSVERKET RAPPORT 14 (14) Avgifter i livsmedelskontrollen förslag på en mer effektiv avgiftsfinansiering, Statskontoret 2015:17.