Kontroll av vattenkvalitet i Bivarödsåns avrinningsområde 214 214-9-15
Administrativa uppgifter Beställare Beställarens namn: Vattenriket, Kristianstads kommun Adress: Björkhemsvägen 13 291 8 Kristianstad Kontaktperson: Jonas Dahl Telefon: 733-13 6447 E-mail: jonas.dahl@kristianstad.se Organisationsnummer: 212 951 Utförare Utförarens namn: Naturvårdsingenjörerna AB Adress: Gulastorp 772 281 92 Hässleholm Kontaktpersoner: Tuve Lundström och Jenny Hedin Telefon: 451-74 882 och 451-74 883 E-mail: tuve.lundstrom@naturvard.nu och jenny.hedin@naturvard.nu Organisationsnummer: 55656 8535 2
Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Metoder... 6 Provtagning... 6 Beräkningar... 6 Bedömningsgrunder... 8 3. Områdesbeskrivning... 1 Avrinningsområden... 1 Markanvändning... 1 Geologi... 11 4. Resultat... 14 Temperatur och nederbörd... 15 Vattenföring... 16 ph... 17 Vattenfärg... 17 Suspenderade ämnen... 2 TOC och syre... 2 Järn... 22 Ämnestransporter... 24 5. Samband och jämförelser... 26 6. Sammanfattning... 31 7. Referenser... 32 Bilagor 1. Analysresultat 2. Transporter 3. Avrinningsområden 3
1. Inledning Denna rapport beskriver resultaten av ett kontrollprogram för Bivarödsån som är finansierat av LEADER och får, tillsammans med dokumentation och fotografier, användas och spridas av Vattenriket Kristianstad, Länsstyrelsen och andra aktörer. Kontrollprogrammet syftar till att kartlägga färgtal, ph, syre, temperatur och halterna av järn, TOC och suspenderat material i Bivarödsån. Undersökningarna som beskrivs i denna rapport omfattar tjugo provpunkter i Bivarödsån med tillflöden och sex provtagningstillfällen under perioden januari augusti 214. Bivarödsån är en del av Helge ås huvudavrinningsområde. Från källområdena i Älmhults kommun rinner vattendraget söderut via Osby och Östra Göinge kommuner till mynningen i Helge å vid gränsen till Kristianstads kommun (Figur 1-1). Miljöproblemen inom Bivarödsåns avrinningsområde är främst försurning, brunifiering och förekomst av vandringshinder. Brunifiering har gjort att vattendraget är starkt färgat och att färgtalen idag är ungefär dubbelt så höga som på 197-talet när mätningarna startade. Bivarödsån är det mest färgade vattendraget inom Helge ås huvudavrinningsområde. Orsakerna bakom brunifieringen av Bivarödsån är inte fastställda, men troligen kan en stor del härledas till utdikning av myr- och skogsmarker med barrskog i kombination med förhållandevis få våtmarker och sjöar inom avrinningsområdet. Detta ger en snabbare avrinning och periodvis höga flöden som för med sig humusämnen från myr- och skogsmarker. Bivarödsån bedöms ha otillfredsställande ekologisk status, vilket grundar sig på statusklassen för fisk. Enligt vattendirektivets kvalitetskrav ska god ekologisk status uppnås till senast 221. Sedan 198-talet utförs regelbunden kalkning av ån och sjöar inom avrinningsområdet för att motverka negativa effekter av försurning. Andra viktiga åtgärder som påbörjats för att förbättra statusen i vattendraget är borttagning av vandringshinder i huvudfåran. Vidare bör trenden med ökande färgtal brytas, vilket föranleder olika typer av åtgärder inom avrinningsområdet. Sedan tidigare saknas mätningar i Bivarödsåns tillflöden samt mätningar av syre och suspenderat material. Kontrollprogrammet kan därför användas som komplement till befintligt recipientkontrollprogram i Helge å. De kan också utgöra ett underlag i åtgärdsarbetet, t.ex. som hjälp för att hitta områden med en hög belastning. Fortsatta undersökningar kommer då att vara värdefulla för att utvärdera åtgärders effekter och följa upp miljömålsarbetet, särskilt miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. 4
8 7 6 4 5 2 3 1 Figur 1-1 Kartan visar Bivarödsåns huvudfåra (blå linje) och 8 delavrinningsområden (orange markering). 5
2. Metoder Provtagning Ett kontrollprogram för kartläggning av färgtal, ph, syre, temperatur och halterna av järn, TOC och suspenderat material i Bivarödsån har genomförts under perioden januari augusti 214. De undersökta parametrarna redovisas nedan i Tabell 2-1. Temperatur, ph och syre mättes i fält vid provtagningstillfället medan övriga analyser utfördes på inlämnat vattenprov vid ackrediterat laboratorium (Eurofins AB). Antalet provtagningstillfällen under perioden var sex (Tabell 2-2). Tabell 2-1. Analysparametrar Analys Enhet Metod Temperatur C ph Portabel ph-meter (HANNA) Syre %, mg/l Portabel syremätare (HANNA) Färg (41 nm) mg Pt/l EN ISO 7887 - Method C Järn (end surgjort) mg/l SS 2815-2 / ICP-AES TOC mg/l SS EN 1484 Suspenderade ämnen mg/l SS EN 872-2 Tabell 2-2 Provtagningstillfällen 214 Provtagning nr 1 2 3 4 5 6 Datum 214-1-13 214-4-14 214-2-1 214-2-11 214-4-8 214-6-16 214-7-3 214-7-31 214-8-25 Kontrollprogrammet omfattar tjugo provpunkter (Figur 2-1, Tabell 2-3). Dessa är spridda inom 7 av Bivarödsåns 8 delavrinningsområden. Fyra av provpunkterna är belägna i huvudfåran varav två (nr 1 och 6) ingår i recipientkontrollprogrammet för Helge å och en (nr 16) ingår i kalkuppföljningsprogrammet. Övriga sexton provpunkter är belägna i olika tillflöden. Beräkningar Avrinningsområdet till varje provpunkt har avgränsats med hjälp av Länsstyrelsens WebGIS med beräknade flödeslinjer och SMHI:s delavrinningsområden. Andelen organiska jordar (torv) i avrinningsområdet har bedömts med hjälp av SGU:s kartvisare Jordarter 1:25 1:1. Uppgifter om arealen barrskog och lövskog i avrinningsområdet har tagits fram av Skogsstyrelsen. Vattenföringen i respektive provpunkt har beräknats utifrån SMHI:s registrerade vattenföring vid mätstation Bivarödsmölla och provpunkternas beräknade avrinningsområden i förhållande till avrinningsområdet vid Bivarödsmölla. 6
Figur 2-1 Provpunkter i Bivarödsåns huvudfåra (1, 6, 16 och 19) och tillflöden (2-5, 7-15, 17-18, 2). Avrinningsområdet till respektive provpunkt visas med blå konturer. 7
Tabell 2-3. Provpunkter i Bivarödsån. Provpunkts benämning i recipientkontrollprogrammet för Helge å anges inom parentes. Provpunkt Namn Beskrivning Koordinat N Koordinat E 1 Mynningen Bivarödsån (21 E) 6222633 447798 2 Talamo Bockabäcken 6224582 449141 3 Tubbarp Mynnar i Humlarödsbäcken 622866 45491 4 Hjärsås-Tågaröd Mynnar i Axeltorpsån 623122 448218 5 Hylta-Svenstorp Mynnar i Sibbhultaån 6232143 4544 6 Hylta Sibbhultaån (21 C) 6232736 4556 7 Angseröd Mynnar i Sibbhultaån 623319 45369 8 Sibbhult-Kroksjön Mynnar i Sibbhultaån 623462 45877 9 Sibbhult - Kullaskogen Besabäcken 6236825 45156 1 Färeköp Mynnar i Sibbhultaån 623782 4549 11 Högsma Gryde bäck 6238563 45195 12 Lilla Björkeröd Mynnar i Högsmaån 6241416 45172 13 Grydå Mynnar i Simontorpsån 6242992 452138 14 Grydå uppströms Ovan Vesslarpssjön - Gårdsjön 6245215 45535 15 Hägghultsbiflödet Liastubäcken 6244953 452291 16 Simontorp Simontorpsån 6244874 4516 17 Söndraryd Mynnar i Rönnebodaån 625536 451389 18 Övraryd Mynnar i Rönnebodaån 6253227 452521 19 Rågeboda Rågebodakanalen 6257447 453988 2 Hökön Svartån 6257523 453348 Bedömningsgrunder Tillståndet med avseende på ph, syre, TOC och vattenfärg i respektive provpunkt har bedömts enligt femgradiga skalor hämtade från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, rapport 4913 (Tabell 2-4, Tabell 2-5, Tabell 2-6, Tabell 2-7). Färgtalen i Bivarödsån är i flera fall så höga att de ligger långt över gränsen för starkt färgat vatten. För alla värden över gränsen för starkt färgat vatten har därför en förfinad klassindelning använts som är hämtad från Kulikauskaite 213 (Tabell 2-8). Även järnhalterna har bedömts enligt en femgradig skala hämtad från Kulikauskaite 213 (Tabell 2-9). Bedömningen av ph och syre baseras på minvärde medan bedömningen av vattenfärg, TOC och järn baseras på medelvärde under perioden januari augusti 214. Tabell 2-4 Klassificering av ph-värde Klass Benämning ph-värde 1 Neutralt till högt >6,8 2 Nära neutralt 6,2 6,8 3 Lågt 5,6 6,2 4 Mycket lågt 5, 5,6 5 Extremt lågt < 5, 8
Tabell 2-5 Klassificering av syrehalt Klass Benämning Syrehalt årsminimum (mg/l) 1 Syrerikt tillstånd 7 2 Måttligt syrerikt tillstånd 5 7 3 Svagt syretillstånd 3 5 4 Syrefattigt tillstånd 1 3 5 Syrefritt eller nästan syrefritt 1 Tabell 2-6 Klassificering av organiskt material (syretärande ämnen) Klass Benämning Halt av TOC (mg/l) 1 Mycket låg halt 4 2 Låg halt 4 8 3 Måttligt hög halt 8 12 4 Hög halt 12 16 5 Mycket hög halt >16 Tabell 2-7 Klassificering av vattenfärg Klass Benämning Färgtal (mg Pt/l) 1 Ej eller obetydligt färgat vatten 1 2 Svagt färgat vatten 1 25 3 Måttligt färgat vatten 25 6 4 Betydligt färgat vatten 6 1 5 Starkt färgat vatten >1 Tabell 2-8 Klassificering av starkt färgat vatten (Kulikauskaite 213) Klass Färgtal (mg Pt/l) 5a 1-2 5b 2-4 5c 4-6 5d 6-8 5e >8 9
Tabell 2-9 Klassificering av järnhalt (Kulikauskaite 213) Klass Benämning Järn (mg/l) 1 Mycket låg halt 1 2 Låg halt 1, 2, 3 Måttligt hög halt 2, 3, 4 Hög halt 3, 4, 5 Mycket hög halt >4, 3. Områdesbeskrivning Avrinningsområden Bivarödsåns avrinningsområde till Helge å är 228,71 km 2 stort och indelat i 8 delavrinningsområden (Figur 1-1, Tabell 3-1). Vattendragets längd är 5,6 km (VISS 214). Avrinningsområdets storlek i var och en av provpunkterna varierar från,68 km 2 i det minsta tillflödet till som mest hela avrinningsområdet vid mynningen (Figur 2-1, Tabell 3-2). Markanvändning Markanvändningen inom Bivarödsåns avrinningsområde utgörs av 83,36 % skogsmark, 9,66 % jordbruksmark, 4,88 % mosse, 1,32 % sjö och,78 % urbant (SMHI 214). Skogsmark dominerar i alla delavrinningsområden och består i huvudsak av barrskog (Tabell 3-1). Jordbruksmarken utgör en större andel i de södra delarna jämfört med de norra delarna där det istället finns större mossoch myrmarker. Inom avrinningsområdet finns ett antal sjöar och större gyl. Flera av dessa är sänkta genom utdikning och flera är därför mer eller mindre igenväxta. Enligt skogsstyrelsens beräkningar är andelen skogsmark i provpunkternas avrinningsområden mellan 61,6 % och 94,8 % varav största delen utgörs av barrskog (Tabell 3-2). Tabell 3-1 Delavrinningsområden enligt SMHI samt beräknad andel skog Nr Namn Aro id Area (km 2 ) Andel Skog (%) Andel Barr (%) Andel Löv (%) 1 Mynnar i Helgeå 62258-139833 19,8 63,6 5,3 13,3 2 Vid mätstation Bivarödsmölla 622959-13984,99 54,5 42,4 12,1 3 Mynnar i Bivarödsån 62282-14119 2,3 79,7 55,9 23,8 4 Ovan 62311-139833 623386-139833 17, 75,3 67,1 8,2 5 Mynnar i Bivarödsån 623585-1469 1,5 78,7 78,7, 6 Ovan 623588-1475 623718-1486 43,8 88,1 86,7 1,4 7 Mynnar i Bivarödsån 624623-14312 18,1 81,2 8,5,8 8 Ovan Grydå 624688-14215 17, 77,9 76,9 1, Hela avrinningsområdet 228,7 78,8 74, 4,7 1
Tabell 3-2 Beräknat avrinningsområde och andel skog för respektive provpunkt Provpunkt Namn Area (km2) Andel skog (%) Andel Barr (%) Andel Löv (%) 1 Mynningen 228,71 78,8 74, 4,7 2 Talamo 1,79 77,2 63,6 13,6 3 Tubbarp 2,22 94,6 88,4 6,2 4 Hjärsås-Tågaröd 1,94 92,8 91,9,9 5 Hylta-Svenstorp 2,38 94,8 94,8, 6 Hylta 17,53 8,9 79,8 1,1 7 Angseröd 1,43 77,2 77,2, 8 Sibbhult-Kroksjön 18,42 91,4 89,3 2,1 9 Sibbhult - Kullaskogen 6,8 94,5 9,9 3,6 1 Färeköp,68 93,7 93,7, 11 Högsma 5,17 87, 87,, 12 Lilla Björkeröd 2,12 92,3 92,3, 13 Grydå 18,14 81,2 8,4,8 14 Grydå uppströms 5,17 93,3 93,3, 15 Hägghultsbiflödet 16,73 91,4 91,4, 16 Simontorp 86,5 75, 73,9 1,1 17 Söndraryd 3,5 81,4 81,4, 18 Övraryd 1,12 77,5 74,8 2,7 19 Rågeboda 23,43 79,3 79,,3 2 Hökön 25,8 61,6 61,,6 Geologi Berggrunden är huvudsakligen granitoid med inslag av granitisk ortognejs, granit och diabas (Figur 3-1). Speciellt förekomsten av diabas har gjort att det finns ett antal stenbrott inom avrinningsområdet. Jordarterna domineras av morän (Tabell 3-3). I de norra delarna av avrinningsområdet där det finns stora myrområden är förekomsten av torv större jämfört med de södra delarna där det istället finns större förekomst av sand och grus (Figur 3-1). Andelen torv i provpunkternas avrinningsområden beräknas vara mellan % och ca 4 % (Figur 3-2). Tabell 3-3 Fördelning av jordarter (%) i Bivarödsåns avrinningsområde (SMHI 214) Torv Finjord (lera) Grovjord (sand/grus) Morän Tunn jord och kalt berg Sjö Silt Urban Hela avrinningsområdet 16,74,25 4,92 74,3,29 1,32 1,4,78 11
Figur 3-1 Berggrund (vänster) och jordarterna (höger) i Bivarödsåns avrinningsområde (SGU) 12
45 4 35 3 Torv (%) 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkt Figur 3-2 Beräknad andel torv i provpunkternas avrinningsområden 13
4. Resultat Samtliga analysresultat redovisas i bilaga 1. Klassificering av halter i respektive provpunkt redovisas nedan i Figur 4-1. 2. Hökön Klass 5) ph, Färg, TOC, Järn Klass 1) Syre 18. Övraryd Klass 5) ph, Färg, TOC, Järn Klass 1) Syre 17. Söndraryd Klass 5) ph, Färg, TOC, Järn Klass 1) Syre 16. Simontorp Klass 5) Färg, TOC, Järn Klass 3) ph Klass 2) Syre 12. Lilla Björkeröd Klass 5) ph, Färg, TOC, Järn Klass 2) syre 19. Rågeboda Klass 5) ph, Färg, TOC, Järn Klass 3) Syre 15. Hägghultsbiflödet Klass 5) ph, Färg, TOC Klass 4) Syre Klass 3) Järn 14. Grydå uppströms Klass 5) ph, Färg, TOC Klass 3) Järn Klass 2) Syre 11. Högsma Klass 5) Färg, TOC, Järn Klass 4) ph Klass 2) syre 1. Färeköp Klass 5) Färg, TOC Klass 4) ph, Järn Klass 3) syre 7. Angseröd Klass 5) Färg, TOC, Järn Klass 3) ph Klass 2) Syre 4. Hjärsås - Tågaröd Klass 5) Färg, TOC Klass 3) ph, syre Klass 2) Järn 2. Talamo Klass 5) Färg Klass 4) TOC Klass 2) Syre, ph, Järn 8. Sibbh.Kroksjön Klass 5) Färg, TOC Klass 4) ph, Järn Klass 1) Syre 5. Hylta - Svenstorp Klass 5) Färg, TOC, Järn, syre Klass 4) ph 1. Mynningen Klass 5) Färg, TOC Klass 4) Järn Klass 2) ph, syre 13. Grydå Klass 4) Färg, TOC Klass 3) ph Klass 2) Syre Klass 1) Järn 9. Sibbh.Kullaksogen Klass 5) Färg, TOC, Järn Klass 4) ph, syre 6. Hylta Klass 5) Färg, TOC Klass 4) Järn Klass 3) ph Klass 2) syre 3. Tubbarp Klass 4) TOC Klass 3) Färg, ph Klass 2) Syre Klass 1) Järn Figur 4-1 Klassning av halter januari augusti 214 i respektive provpunkt. 14
Temperatur och nederbörd Medeltemperaturen vid SMHI:s meteorologiska station i Osby under perioden januari augusti 214 var 2,4 grader varmare än normalt (normalvärde 1961-199). Alla månader utom juni hade högre medeltemperatur än normalt (Figur 4-2). Februari, mars och juli hade kring fyra grader varmare månadstemperatur än normalt. Augusti var dock bara,2 grader varmare och juni,3 grader svalare än normalt. 3. 25. 2. 15. 1. 5.. Lufttemperatur ( C) -5. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Medeltemp Normal temp 1961-199 Figur 4-2 Lufttemperatur januari augusti 214 vid SMHI s meteorologiska station i Osby Nederbörden vid SMHI s meteorogiska station i Osby under perioden januari augusti 214 var 563,8 mm, vilket var 151,5 mm större än normalt för perioden. Alla månader utom mars och april hade större nederbörd än normalt (Figur 4-3). I maj och juli var nederbörden ungefär dubbelt så stor som normalvärdet. 12 1 8 6 4 2 Nederbörd (mm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Månadsnederbörd Normal nederbörd (1961-199) Figur 4-3 Nederbörd januari augusti 214 vid SMHI s meteorologiska station i Osby 15
Årsnederbörden i Bivarödsåns 8 olika delavrinningsområden varierar från 872 mm/år i norr (ovan Grydå) till 73 mm/år i söder (mynnar i Helgeå) beräknat som medelvärde under åren 1999 212 (SMHI 214). Detta kan jämföras med årsnederbörden vid SMHI s meteorogiska station i Osby som är 763 mm/år (1999 212). Det geografiska avståndet mellan provpunkterna innebär att nederbörden vid ett provtagningstillfälle kan variera mellan de olika provpunkterna. Skillnaderna beräknas ha varit som störst vid provtagningstillfällena i juli och augusti p.g.a. lokala åskregn. Vattenföring Vattenföringen under perioden januari augusti 214 vid SMHI:s mätstation Bivarödsmölla varierade mellan,21 m 3 /s och 8,9 m 3 /s (Figur 4-4). Provtagning ägde rum både vid de lägre och de högre flödena i intervallet (Tabell 4-1). Medelflödet (MQ) vid Bivarödsmölla är 2,11 m 3 /s, medelhögflödet (MHQ) 12,8 m 3 /s och medellågflödet (MLQ),11 m 3 /s, baserat på flödesstatistik åren 1981-21 (SMHI 214). Tabell 4-1 Vattenföring i Bivarödsmölla vid provtagningstillfällena 214 214-1-13 214-2-11 214-4-8 214-6-16 214-7-31 214-8-25 Bivarödsmölla (m 3 /s) 5,94 6,97 1,12,4 1,2,42 14. 12. Dygnsmedelflöde (m3/s) 1. 8. 6. 4. 2.. Figur 4-4 Vattenföring vid SMHI:s mätstation Bivarödsmölla. Streckade linjer för MHQ, MQ och MLQ. Staplar markerar provtagningstillfälle. (Värden saknas mellan 1 15 juli.) 16
ph Under provtagningsperioden uppmättes ph-värden som var 6, eller lägre i sexton av tjugo provpunkter i Bivarödsån. När ph-värden minskar under 6, finns risk för biologiska skador. I sju av provpunkterna var ph-värdet vid ett eller flera tillfällen under 5, alltså extremt lågt ph (Figur 4-5). Flera av de lägsta ph-värdena uppmättes i tillflödena i de mellersta och norra delarna av avrinningsområdet medan tillflödena längre söderut samt i huvudfåran visade högre ph-värden. De lägsta ph-värdena uppmättes i januari och februari i samband med snösmältning och hög vattenföring. Undantaget var provpunkt 13 där istället de högsta ph-värdena uppmättes på vintern, vilket är en effekt av att sjöarna inom avrinningsområdet flygkalkades i december 213. 8. ph 7. 6. 5. 4. 3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-5 Klassning av ph januari - augusti 214. Vattenfärg Färgtalet är ett mått på mängden humusämnen, löst organiskt material, samt metallerna järn och mangan i vattnet. Vattenfärgen i de olika provpunkterna varierade mellan 34 mg Pt/l som lägst och 2 9 mg Pt/l som högst. Färgtalet i de mest färgade vattenproven (>1 mg Pt/l) var därmed i samma storleksordning som färgtalet i ett prov med Coca Cola, som vid analys visade 5 7 mg Pt/l. Vattenfärgen som medelvärde klassades som starkt färgat i alla provpunkter utom två (nr 3 och 13) (Figur 4-6). Provpunkt nr 3 är en av de provpunkter som har högst andel skog i avrinningsområdet, i huvudsak barrskog, men saknar moss- och myrmark. Inom avrinningsområdet till provpunkt 13 finns en stor andel sjöyta (ca 12 %). Vattenfärgen var som högst vid provtagningstillfällena i juni, juli och augusti i alla provpunkter utom nr 2 och 3 där vattenfärgen var som högst i februari (Figur 4-7 och Figur 4-8). 17
Vattenfärg (mg Pt/l) 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-6 Klassning av vattenfärg januari augusti 214. Felstapel = max och minvärde. Streckad linje markerar gränsen för starkt färgat vatten (>1 mg Pt/l). 3 Vattenfärg (mg Pt/l) 25 2 15 1 5 Figur 4-7 Färgtal i alla provpunkter och provtagningstillfällen. Linje sammanbinder mätpunkterna i provpunkt 1. 18
Figur 4-8 Vattenfärgen i de olika provpunkterna 214-7-31 (provpunkt 4 saknas då denna var torr). 19
Suspenderade ämnen Halten suspenderade ämnen, som är ett mått på mängden partiklar i vattnet, varierade från som lägst <1 mg/l till som högst 67 mg/l i de olika provpunkterna (Figur 4-9). De högsta halterna uppmättes i juni, juli och augusti och var bl.a. kopplade till låga vattendjup då risken för uppgrumling av sediment och flockningar i vattnet i samband med provtagning var större. Detta orsakade höga halter av bl.a. järn i några provpunkter (se separat rubrik). I provpunkt nr 1, 2 och 3 var dock halterna som högst i februari i samband med hög vattenföring. 7. 6. 5. 4. 3. 2. 1. Suspenderade ämnen (mg/l). 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-9 Medelhalt av suspenderade ämnen januari - augusti 214. Felstapel = max och minvärde. TOC och syre Höga TOC-halter (totalt organiskt kol) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. TOC-halterna som medelvärden klassades som mycket höga i alla provpunkter utom tre (nr 2, 3 och 13) (Figur 4-1). Detta gjorde vattnet starkt färgat (se separat rubrik). De högsta TOC-halterna uppmättes i juni, juli och augusti i alla provpunkter utom nr 2 och 3 där vattenfärgen var som högst i februari (Figur 4-11). De lägsta syrehalterna uppmättes i juli då vattentemperaturerna var som högst (värde saknas i provpunkt nr 4) (Figur 4-13). Svagt syretillstånd eller lägre uppmättes då i 6 av de 2 provpunkterna. I de flesta provpunkter var dock syretillståndet måttligt syrerikt till syrerikt (Figur 4-12). 2
TOC (mg/l) 16 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-1 Klassning av TOC januari augusti 214. Felstapel = max- och minvärde. Streckad linje markerar gränsen för mycket höga halter (>16 mg/l). 18 16 14 12 1 8 6 4 2 TOC (mg/l) Figur 4-11 TOC-halter i alla provpunkter och provtagningstillfällen. Linje sammanbinder mätpunkterna i provpunkt 1. 21
Syre (mg/l) 1. 8. 6. 4. 2.. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-12 Klassning av syre januari augusti 214. Syre - Temp 12. 25. Syre (mg/l) 1. 8. 6. 4. 2. 2. 15. 1. 5. Vattentemperatur ( C). 214-1-13 214-2-1 214-4-8 214-6-16 214-7-3 214-8-25. Figur 4-13 Syrehalt och vattentemperatur i provpunkt 1 Bivarödsåns mynning. Järn Järnhalterna varierade från som lägst,13 mg/l till som högst 56 mg/l. De högsta halterna uppmättes i juli i samband med låga vattenstånd och höga halter suspenderade ämnen (Figur 4-16). Detta indikerar att det material som avsätts på bottnarna eller bildar flockar i vattnet är mycket järnrikt. Järnhalterna som medelvärden klassades som mycket höga i 1 av 2 provpunkter (Figur 4-14). 22
Järn (mg/l) 6. 5. 4. 3. 2. 1.. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-14 Klassning av järn januari augusti 214. Felstapel = max- och minvärde. 6. 5. 4. 3. 2. 1.. Järn (mg/l) Figur 4-15 Järnhalter i alla provpunkter och provtagningstillfällen. Linje sammanbinder mätpunkterna i provpunkt 1. 23
Ämnestransporter Halterna av suspenderade ämnen, TOC och järn samt färgtalet var högre på sommaren än vintern. Dygnstransporten, beräknad som produkten av uppmätta halter och beräknad dygnsvattenföring var dock högst för TOC i januari och februari p.g.a. den högre vattenföringen vid dessa tillfällen (Figur 4-16 19). Samma förhållande gällde även för transporterna av suspenderade ämnen och järn i flera provpunkter. I var och en av provpunkterna har arealspecifika mängder beräknats som kvoten mellan den totala dygnstransporten från de 6 provtagningstillfällena och avrinningsområdets areal. Detta ger ett mått på belastningen i de olika provpunkterna men ska inte jämföras med arealspecifika mängder i recipientkontrollen som avser alla dygn på året. Lägst arealspecifika mängder av TOC och järn visade provpunkt 3 och 13. Även suspenderade ämnen var lågt i dessa punkter. Högst arealspecifika mängder visade provpunkt 14 avseende TOC, provpunkt 19 avseende järn och provpunkt 2 avseende suspenderade ämnen (Figur 4-19 21). Susp (kg/dygn) 1. Mynningen 6 4 2 214-1-13 214-2-11 214-4-8 214-6-16 214-7-31 214-8-25 Figur 4-16 Dygnstransport av suspenderade ämnen i provpunkt 1. TOC (kg/dygn) 1. Mynningen 12 8 4 214-1-13 214-2-11 214-4-8 214-6-16 214-7-31 214-8-25 Figur 4-17 Dygnstransport av TOC i provpunkt 1. 24
Järn (kg/dygn) 1. Mynningen 8 6 4 2 214-1-13 214-2-11 214-4-8 214-6-16 214-7-31 214-8-25 Figur 4-18 Dygnstransport av järn i provpunkt 1. Suspenderade ämnen (kg/km 2 ) 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-19 Arealspecifika mängder (6 dygn) suspenderade ämnen i respektive provpunkt TOC (kg/km 2 ) 35 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-2 Arealspecifika mängder (6 dygn) TOC i respektive provpunkt. 25
Järn (kg/km 2 ) 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Provpunkter Figur 4-21 Arealspecifika mängder (6 dygn) järn i respektive provpunkt 5. Samband och jämförelser Resultaten från provtagningarna januari augusti 214 visar på starkt färgat vatten i huvuddelen av provpunkterna. Det finns en geografisk skillnad med högre färgtal i avrinningsområdets övre delar (norr) jämfört med längre nedströms (söder). Detta mönster kan ses vid t.ex. jämförelse mellan provpunkterna i huvudfåran (Figur 5-1). En annan intressant jämförelse är den mellan provpunkt nr 13 och 14, nedströms respektive uppströms Rolstorpssjön Vesslarpssjön Gårdsjön, där sjöarna verkar fungera som klarningsbassänger. Andelen sjöyta inom Bivarödsåns avrinningsområde är totalt sett liten. Markanvändningen inom avrinningsområdet som helhet såväl som i alla delavrinningsområden domineras av barrskog. Men skillnaden i vattenfärg mellan olika provpunkter är ändå stor, t.ex. mellan provpunkterna nr 3 och 12 vars avrinningsområden är ungefär lika stora (Figur 5-2). Figur 5-1 Vattenfärg i provpunkterna 1, 6, 16 och 19 i Bivarödsåns huvudfåra 214-7-3/31. 26
Figur 5-2 Vattenfärg i två av Bivarödsåns tillflöden, provpunkt nr 3 (vänster) och nr 12 (höger) 214-6-16. Resultaten visar att det finns en stark samvariation mellan vattenfärg och TOC-halt (Figur 5-3). Det finns även en samvariation mellan vattenfärg och järnhalt (Figur 5-4) respektive vattenfärg och andel torv i avrinningsområdet (Figur 5-5). Sambanden indikerar att skillnader i vattenfärg inom Bivarödsåns avrinningsområde i huvudsak är knutet till förekomsten av torv. När det gäller trädslagsfördelning har de olika trädslagens placering i närheten av olika vattenmiljöer troligen en större betydelse för vattenfärgen (mängden humus) än arealen eller andelen lövskog respektive barrskog. Rent allmänt påverkas vattenfärgen också av t.ex. väder, vattenföring och dräneringstäthet (längden av alla diken i avrinningsområdet) m.m. 35 R² =.986 3 25 Vattenfärg (mgpt/l) 2 15 1 5 2 4 6 8 1 12 14 16 18 TOC (mg/l) Figur 5-3 Samband mellan vattenfärg (färgtal) och TOC-halter i Bivarödsån januari augusti 214. 27
35 R² =.7279 3 25 Vattenfärg (mgpt/l) 2 15 1 5. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Järn (mg/l) Figur 5-4 Samband mellan vattenfärg (färgtal) och järnhalter i Bivarödsån januari augusti 214. 12 1 R² =.5522 Medelfärgtal (mg Pt/l) 8 6 4 2. 5. 1. 15. 2. 25. 3. 35. 4. 45. Torv (%) Figur 5-5 Samband mellan medelfärgtal i de olika provpunkterna och andelen torv i avrinningsområdet 28
Vattenfärgen i Bivarödsån under perioden januari augusti 214 var högst under lågflödena på sommaren medan hög vattenföring under vintern föreföll späda ut halterna. Detta följer ungefär mönstret ur ett längre tidsperspektiv. Mätningar i provpunkt nr 1 och 6 (21 E och 21 C) inom recipientkontrollprogrammet för Helge å samt i provpunkt nr 16 (Simontorp) inom kalkuppföljningsprogrammet visar ofta högre färgtal under sensommaren jämfört med vårvintern (SLU 213, Länsstyrelsen i Skåne 214). Mätningar visar också på trender med ökande färgtal i provpunkterna 1 och 6 under perioden 1976 212 samt i provpunkt 16 under perioden 1988-213. Under samma tidsserier finns även ökande trender för bland annat järn, TOC och ph. I provpunkt nr 1 har medelfärgtalet ökat från ca 14 till 325 mg Pt/l och i provpunkt 6 är ökningen från ca 23 till 4 mg Pt/l (Figur 5-6 och Figur 5-7). I provpunkt 16 har medelfärgtalet ökat från ca 375 till 46 mg Pt/l (Figur 5-8). För provtagningsperioden januari augusti 214 var medelfärgtalet 342 mg Pt/l i provpunkt 1, 425 mg Pt/l i provpunkt 6 och 62 mg Pt/l i provpunkt 16. Inom kalkuppföljningsprogrammet finns ett flertal provpunkter i vattendraget och sjöarna vilka generellt visar på ökad vattenfärg. Detta gäller även sjöarna Gårdsjön, Vesslarpssjön och Rolstorpssjön, vars utflöde, Grydån, visade bland de lägsta färgtalen i denna undersökning. Medelfärgtalet i provpunkt 13 var 95 mg Pt/l vilket kan jämföras med medelfärgtalet i Rolstorpsjön som har ökat från ca 6 mg Pt/l till 1 mg Pt/l från 1985 till 212. Kalkningen av sjöarna startade 1985 och har sedan 21 flygkalkats årligen (Länsstyrelsen i Skåne 214). 12 1 8 Färgtal 1 mg Pt/l 6 4 2 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Figur 5-6 visar på färgtal och trendlinje i provpunkt 1 under perioden 1976 212 29
Färgtal 6 mg Pt/l 16 14 12 1 8 6 4 2 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Figur 5-7 visar på färgtal och trendlinje i provpunkt 6 under perioden 1976 212. 16 14 12 1 Färgtal 16 mg Pt/l 8 6 4 2 1988 1993 1998 24 29 Figur 5-8 visar på färgtal och trendlinje i provpunkt 16 under perioden1988 213. 3
6. Sammanfattning Denna rapport beskriver resultaten från ett kontrollprogram i Bivarödsån under perioden januari augusti 214. Kontrollprogrammet omfattar mätningar av färgtal, ph, syre, temperatur och halterna av järn, TOC och suspenderat material i tjugo provpunkter inom Bivarödsåns avrinningsområde vid sex provtagningstillfällen. I sexton av de tjugo provpunkterna uppmättes ph-värden som var 6, eller lägre och i sju av dessa uppmättes ph-värden under 5, vilket innebär extremt surt vatten. Syretillståndet var måttligt syrerikt till syrerikt i huvuddelen av provpunkterna. TOC-halterna var mycket höga och gjorde vattnet starkt färgat i alla provpunkter utom två. Det fanns ett starkt samband mellan vattenfärg och TOC-halt. Det fanns även en samvariation mellan vattenfärg och järnhalt respektive vattenfärg och andel torv i avrinningsområdet. Andelen torv i provpunkternas avrinningsområden var mellan % och ca 4 %. Markanvändningen dominerades av barrskog med upp till ca 95 % i provpunkternas avrinningsområden. Resultaten visade generellt på högre vattenfärg och halter av suspenderade ämnen, TOC och järn vid provtagningarna med låga flöden på sommaren jämfört med höga flöden på vintern. Transporten av dessa ämnen från Bivarödsåns mynning var dock högst i februari p.g.a. den högre vattenföringen. 31
7. Referenser Kulikauskaite, V. 213. Varför är Bivarödsåns vatten så brunt. Examensarbete. Högskolan Kristianstad. Länsstyrelsen i Skåne. 214. Kalkdatum och kalkresultat, http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/kalkning/pages/rapporter.aspx Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. SGU. 214. Berggrund och jordarter, kartvisare, http://www.sgu.se/sgu/sv/produktertjanster/kartvisare/index.html, SLU. 213. Mätvärden samordnad recipientkontroll, http://info1.ma.slu.se/max/www_max.acgi$project?id=intro&pid=-1 SMHI. 214. Modelldata, http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/ SMHI. 214. Nederbördsdata, http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/# SMHI. 214. Vattenföring, mätningar, http://vattenweb.smhi.se/station/ 32