Arkeologisk förundersökning 2007 Scylla 3 Schaktningsövervakning inför byggande av ny kontorsbyggnad RAÄ 20, 107 och 108, Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059 Joakim Frejd
Arkeologisk förundersökning Scylla 3 Schaktningsövervakning inför byggande av ny kontorsbyggnad RAÄ 20, 107 och 108, Malmö stad Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning 2007 Scylla 3 Schaktningsövervakning inför byggande av ny kontorsbyggnad Malmö stad RAÄ 20, 107 och 108, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059 Författare: Joakim Frejd Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan med undersökningsområdet markerat Tryck: Elanders Berlings AB ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2007
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Undersökningsresultat 8 Utvärdering 10 Projektorganisation och kvalitetssäkring 11 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Årets rapporter 13
Arlöv Tullstorp Malmö Bara Bunkeflostrand Oxie Klagshamn Västra Klagstorp Tygelsjö Arrie Figur 1. Undersökningens läge i Malmö stad (svart prick). Hamnområdet Orkanen 1 Scylla 2 Citytunneln (Malmö C Nedre) Scylla 3 Centralplan Flundran 2 S:t Petri RAÄ 20:1 Stortorget Malmöhus Figur 2. Undersökningens läge i förhållande till kringliggande undersökningsplatser, RAÄ 20:1 samt hamnområdet. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007_059
Sammanfattning Med anledning av att Skanska ämnade uppföra en kontorsbyggnad på fastigheten Scylla 3, har Malmö Kulturmiljö på Länsstyrelsens uppdrag (lst dnr 431-47746- 06) utfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning. Fram till 1700-talet var området en del av Öresund, beläget i anslutning till den äldre strandbryggan. Under 1800-talets torrlades området genom utfyllnad. På ytor i närområdet (Orkanen 1, Scylla 2, Flundran 2 och Malmö C Nedre) har mesolitiska lämningar påträffats i form av artefakter, fångstanläggningar och trädstammar från en skog. Dessutom har rester efter flera kaj- och andra konstruktioner, som representerar flera stadier av hamnens utbyggnad i Malmö påträffats. I samband med schaktningsarbetena inom Scylla 3 framkom, under utfyllnadslagren och den forna havsbotten, ett mindre område med torvlager. I detta påträffades rikligt med hasselnötter och en stående stubbe. Intill stubben framkom två brända träbitar och ett par flintor. Torvlagret framkom på ca -1 m u.h. och kan troligen dateras till mesolitikum. I den östra delen av exploateringsområdet dokumenterades en kajkonstruktion daterad till 1800-tal. Den bevarade delen av kajen var byggd i trä och löpte i nord-sydlig riktning. Denna konstruktion har tidigare kunnat dokumenteras på de norrut belägna områdena Scylla 2 samt Hjälmarekajen. Förhållandena var således delvis annorlunda på Scylla 3 jämfört med intilliggande områden, då det inte framkom ett sammanhängande torvlager under bottensanden. Detta skall troligen inte förklaras av dåliga bevaringsförhållanden. Den dokumenterade stratigrafin visade tvärtom att dessa var förhållandevis goda. Förklaringen till frånvaron av lämningar efter den mesolitiska skogen är troligen att området har legat topografiskt högre än intilliggande ytor. De påträffade lämningarna visade att bevaringsförhållandena var goda och att det således kan förväntas lämningar av detta slag på intilliggande ytor. Undersökningen har tilldelats arkivnummer 114:001 i Malmö Kulturmiljös arkiv. De tillvaratagna fynden utgjordes av två flintavslag samt hasselnötter. Kajkonstruktionen har efter undersökningens genomförande tilldelats RAÄ-nummer Malmö 107, samtidigt som de mesolitiska fynden erhållit identiteten Malmö 108. Inledning I rapporten redogörs för det upprättade dokumentationsmaterialet samt för resultaten av den arkeologiska förundersökning som Malmö Kulturmiljö utförde inom fastigheten Scylla 3, mellan den 14:e februari och den 23:e april 2007. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne (lst dnr 43147746-06) och föranleddes av att Skanska Öresund AB ämnade uppföra en kontorsbyggnad på platsen. Undersökningen motiverades av att det kunde finnas under mark dolda lämningar inom exploateringsområdet. Syfte och metod Förundersökningen genomfördes i form av schaktningsövervakning, d.v.s. personal från Malmö Kulturmiljö besiktigade arbetsplatsen med jämna mellanrum, i samförstånd med Skanskas personal, för att kunna dokumentera eventuella fornlämningar på platsen. Dokumentationen av påträffade lämningar gjordes genom inmätning med GPS (Nätverks-RTK) samt fotografering. Dokumentationsmaterialet utgörs av de digitala inmätningarna, som förvaras i en Intrasis-undersökning på Malmö Kulturmiljös SQL-server, samt digitala foton som förvaras på Malmö Kultur- Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059 5
miljös server. De tillvaratagna fynden utgjordes av två flintavslag samt hasselnötter. Undersökningen har tilldelats arkivnummer 114:001 i Malmö Kulturmiljös arkiv. Kajkonstruktionen har efter undersökningens genomförande tilldelats RAÄ-nummer Malmö 107, samtidigt som de mesolitiska fynden erhållit identiteten Malmö 108. Figur 3. Arbetsmiljön på Scylla 3. Topografi och fornlämningsmiljö Fastigheten Scylla 3 är belägen i Malmö hamnområde, och avgränsas i väster av Nordensköldsgatan, en kontorsbyggnad på angränsande fastighet i norr, Hjälmarekajen mot Inre hamnen i öster samt det pågående Citytunnelbygget i söder (se figur 1 3). Fram till 1700-talet var området en del av Öresund, beläget i anslutning till den äldre strandbryggan (se omslagsbild). Under 1800-talets torrlades området genom utfyllnad. På flera undersökningar i närområdet, (Orkanen 1 (MK158), Scylla 2 (MK253), Flundran 2 (MK381), och Malmö C Nedre (MK282)) har mesolitiska lämningar påträffats i form av artefakter, fångstanläggningar och trädstammar från en skog. Dessutom har rester efter flera kaj- och andra konstruktioner, som representerar flera stadier av hamnens utbyggnad i Malmö, påträffats (se figur 3). Fornlämningsmiljön i Malmös hamnområde har sedan början av 2000-talet i tilltagande grad kommit att uppmärksammas i samband med en utökad markexploatering på dessa genom utfyllnad skapade ytor. I takt med att flera uppseendeväckande fynd gjorts, framförallt genom fynden av välbevarade stenålderslämningar, har kunskapen om dessa miljöer ökat, men det har ibland varit problematiskt att göra gränsdragningar mellan vad som skall betraktas som kulturhistoria, och som därför faller inom kulturminneslagstiftningen, samt det som är naturhistoriska lämningar och som därför faller utanför densamma. Mot bakgrund av dessa förhållanden har dokumentationen många gånger varit extensiv, och väl kunnat bedrivas inom länsstyrelsens beslutsrubricering. Nedan ges en översikt över hittills utförda undersökningar i hamnområdet och resultaten därifrån (se även figur 2): De yttre försvarsverken (ravelinerna) har legat invid det aktuella undersökningsområdet. Motsvarande yttre befästningsanläggningar har delvis undersökts vid Centralplan framför Malmö Centralstation, då delar av 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059
utanverket framkom (Kockum 2000). Lämningarna bestod där av en 112 meter lång grundmur, samt delar av utanverkets övriga konstruktion i form av gödselbemängda fundamentslager, en rustbädd och nedslagna pålar. Förutsättningarna för bevarade fornlämningar i Malmös hamnområde inventerades i samband med en marinarkeologisk utredning år 2002 (Öijeberg & Holmberg 2002). I denna rapport lyfte man fram möjligheterna att finna spår av framförallt skeppsvrak samt olika konstruktioner relaterade till hamnområdets utveckling. Vid en schaktövervakning vid Hjälmarekajen (Orkanen 1) år 2003 påträffades rester efter äldre kajkonstruktioner, välbevarade fynd från historisk tid (ett träfat, en skeppsplanka, textilfragment, ben m.m.) i den gamla bottensanden. Dessutom framkom, något oväntat, en mesolitisk markhorisont bestående av ett torvlager med välbevarade rester efter en skog (liggande trädstammar och stående stubbar), som växt på platsen för ungefär 8000 år sedan (Frejd 2003). Fynd av avslag och spånfragment gjordes, som troligen är mesolitiska eller äldre. Vid en ny schaktövervakning år 2005 på fastigheten Scylla 2, omedelbart söder om ovan nämnda undersökningsyta, kunde torvlagret åter dokumenteras, likaså äldre kajkonstruktioner i trä. Även här påträffades flinta i form av enstaka avslag (Frejd 2005). När schaktövervakningen inför Citytunnelbygget vid Malmö Centralstation påbörjades uppdagades ytterligare konstruktioner i trä och sten, relaterade till Malmö hamns utveckling. Även här kunde en stratigrafi som liknar den vid Hjälmarekajen identifieras. Det mest uppseendeväckande fyndet här utgjordes av en mycket välbevarad mjärde (fångstredskap för fisk), samt två fragmentariska sådana. Dessutom hittades ett troligt ljusterskaft, spetsade käppar samt andra bearbetade träföremål. Resterna efter stenåldersskogen daterades här till ca 6 500 6 200 f.kr). Föremålen låg inbäddade i ett yngre lager av alggyttja, som daterats till Kongemosekulturens yngsta fas, Blak-fasen, ca 5 800 5 400 f.kr. (Hadevik m.fl. 2007). Samtidigt som övervakningen på kvarteret Scylla pågick, så schaktades även på fastigheten Flundran 2, där arbetet också övervakades av personal från Malmö Kulturmiljö. På denna tomt kunde ett torvlager med trädrester dokumenteras, samt en träkonstruktion med okänd funktion (Frejd 2007). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059 7
Orkanen 1 Inre hamnen CT Nedre, etapp 5 Scylla 2 CT Nedre, etapp 3 Scylla 3 Centralplan Flundran 2 Stortorget Figur 4. Undersökningar i närområdet. Snedskraffering på de ytor där torvlager, trädrester och mesolitiska fynd påträffats. På samtliga ytor har även rester efter byggnadskonstruktioner härrörande från hamnens utbyggnadshistoria påträffats. På Centralplan hittades dessutom rester av 1600-talets befästningar. Undersökningsresultat I samband med schaktningsarbetena inom Scylla 3 framkom, under utfyllnadslagren och den forna havsbotten, ett mindre område med torvlager. I detta påträffades rikligt med hasselnötter och en stående stubbe. Intill stubben framkom två brända träbitar och ett par flintavslag. Torvlagret framkom på ca -1 m u.h. och kan troligen dateras till mesolitikum. Lagret påminner om liknande lager som framkommit på tidigare övervakade ytor i närområdet, som på den angränsande fastigheten i norr (Scylla 2) samt längre norrut på Hjälmarekajen (Orkanen 1), men har inte samma ytmässiga utsträckning som lagren på dessa platser. Stratigrafin liknar mer den som dokumenterats på ytorna söderut (Citytunnelns etapp 1 och 2), med fragmentariska rester av torvlager i små fickor. Detta skall troligen inte förklaras av dåliga bevaringsförhållanden. Den dokumenterade stratigrafin visade tvärtom att bevarandeförhållandena var goda, varför förklaringen till frånvaron av större bevarade delar av den mesolitiska skogen troligen skall sökas i att området har legat topografiskt högre än intilliggande ytor. I den östra delen av exploateringsområdet, längs med fastighetens östra begränsning, dokumenterades en resterna efter en kajkonstruktion daterad till 1800-tal. Den bevarade delen av kajen var byggd i trä och löpte i nord-sydlig riktning. Delar av den brädfodrade kajen har påträffats tidigare, t.ex. på de norrut belägna områdena Scylla 2 (MK253) samt Hjälmarekajen (MK158) samt på grävningarna för Citytunneln (se figur 4). 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059
Figur 5. En fragmentarisk resten av torvlager med trärester (i bildens mitt). Hamnens utveckling från 1775 och framåt är relativt väl känd genom skriftligt material och en mängd äldre kartor vilket har gjort att kunnat datera de lämningar som påträffats oerhört väl. När hamnpirerna började byggas 1775 var hela hamnen igensandad och utifrån iakttagelser vid Citytunnelbygget så översteg inte vattendjupet 10 cm invid den äldre bryggan, som slutade ungefär vid dagens börshus. De nya kajerna byggdes därför med muddringsmassor från hamnbassängen och kom senare att fodras med såväl stående som liggande plank längs med sidorna. Utfyllnaden gick fort och den brädfodring som byggdes i mitten av 1820-talet blev övertäckt redan i början av 1840-talet för vidare utfyllnad i området som senare skulle bli stationsområdet. Figur 6. Miljön vid Inre hamnen under tidigt 1900-tal. Bilden tagen från östra kajen, kvarteret Scylla på bortre sidan av hamnbassängen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059 9
Figur 7. Plan över undersökningsområde och påträffade lämningar. Utvärdering Förhållandena var delvis annorlunda på Scylla 3 jämfört med intilliggande områden, då det inte framkom ett sammanhängande torvlager under bottensanden. Detta skall troligen inte förklaras av dåliga bevaringsförhållanden. Den dokumenterade stratigrafin visade tvärtom att bevarandeförhållandena var goda, varför förklaringen till frånvaron av den mesolitiska skogen troligen skall sökas i att området har legat topografiskt högre än intilliggande ytor. Resultaten från schaktövervakningen kan sättas in i ett större sammanhang, till exempel enligt den modell som använts vid formuleringen av problemområden i samband med undersökningarna på Citytunneln (Hadevik m.fl. 2007): De strandnära mesolitiska lämningarnas utbredning och bevarandegrad i hamnområdet. Målsättningarna är att fortsätta att försöka identifiera strandnära aktiviteter, och i vilka sammanhang som sådana lämningar finns bevarade. Undersökningsresultaten från Scylla 3 visar att det även i detta område en stratigrafi med förmodade mesolitiska torvlager med rester av träd i form av stubbar och trädstammar. Även om fynden av torv- och gyttjelager samt föremål var av begränsad omfattning på Scylla 3 kvarstår förutsättningarna för att hitta välbevarade lämningar från mesolitikum finns på flera platser i hamnområdet. Landskaputvecklingen ur ett långtidsperspektiv. Målsättningen är att, så långt det är möjligt, försöka få detaljkunskap (topografi, flora, fauna etc.) om landskaputvecklingen under mesolitisk tid. Inga särskilda insatser genom t.ex. provtagning för naturvetenskapliga analyser gjordes på Scylla 3. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059
Hamnområdets utveckling. Målsättningen är att dokumentera delar av den äldre hamnen, och jämföra detta med förhållandena som är beskrivna i äldre kartmaterial och skriftliga källor. Hamnens utveckling fram till 1700-tal prioriteras. Vid den föreliggande övervakningen framkom inga lämningar efter hamnkonstruktioner från perioden före 1700-tal. Däremot fanns yngre lämningar efter Hjälmarekajen (1820-1840-tal). Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen inom fastigheten Scylla 3 bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Joakim Frejd svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevs, ansvarade för arbetsplatsen, och för rapportarbetet. Referenser Opublicerat material Frejd, J. 2003. Rapport över arkeologisk förundersökning 2003. Schaktövervakning vid Hjälmarekajen, Malmö Stad. MK158, S01:157. Frejd, J. 2005. Rapport över arkeologisk förundersökning 2005. Schaktövervakning inom fastigheten Scylla 2, Kvarteret Scylla, malmö Stad (Fornlämning RAÄ 20). MK253, S01:161. Frejd, J. 2007. Arkeologisk förundersökning 2007. Flundran 2. Schaktningsövervakning inför byggande av ny hovrättsbyggnad. Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059. Hadevik, C., Hammarstrand Dehman, K., Skoglund, P., Steineke, M. & Thomasson, J. 2007. Malmö C Nedre. Undersökningsplan för arkeologisk förundersökning. Kockum, J. 2000. Centralplan-Järnvägshamnen 2000. Rapport över arkeologisk förundersökning. Malmö Kulturmiljö, Kultur Malmö. MHM 12642. Öijeberg, J. & Holmberg, A. 2002. Marinarkeologisk utredning av Malmö hamnområde. Malmö kulturmiljö, Kultur Malmö. Kartmaterial Bakgrundskartor från Malmö Stadsbyggnadskontor Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059 11
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-47746-06 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ: 2006/3405-731 Inventarienummer:... MK 383 Arkivnummer:... 114:001 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:... Scylla 3 Kvarter:... Scylla Fornlämningsnummer:... RAÄ20, RAÄ107, RAÄ108 Ekonomiska kartans blad:... Malmö 2C:23 Koordinatsystem:... RT 90 2,5 Gon V X koordinat:... 6167998 Y koordinat:... 1322969 M ö.h.:... ca 1,20 m uh ca 2,00 m ö.h. Fältarbetstid:... 070214 070423 Antal arbetsdagar:... 14 Antal arkeologtimmar:... 32 Exploateringsyta:... 4 178m 2 Undersökningsområde:... 4 178m 2 Övervakad yta:... 4 178m 2 Platschef:... Joakim Frejd Personal:... Karina Hammarstrand Dehman Uppdragsgivare:... Skanska Öresund AB 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2007:001 Anna Andreasson Trädgårdsarkeologisk undersökning 2006. Lusthuskullen på Katrinetorp. Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:002 Bo Friman Arkeologisk förundersökning 2006. Undersökning av stolphålskonstruktion. Bunkeflostrand 1:94 ½. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:003 Karin Lövgren Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Tygelsjö kyrka. Inför anläggande av nytt åskledarsystem för Tygelsjö kyrka. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:004 Joakim Frejd Mätningsuppdrag 2006. Malmöhus slott, borggården. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:005 Petra Lundström & Daniel Serlander Kompletterande arkeologisk slutundersökning 2005. Läplantering vid Ohlsgård. Undersökning av en urnegrav samt delar av gård 15 i Fosie by, RAÄ 95. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:006 Per Jansson Arkeologisk förundersökning 2006. Transportväg Lindängelund. Kompletterande förundersökning inför anläggandet av transportväg. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:007 Johan Ingwald Kv. Sågen 3 4. Undersökning av vallgrav och lämningar efter en bro inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:008 Olle Heimer och Jenny Persson Arkeologisk förundersökning 2006. Lockarps bytomt. Lockarp 31:1. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:009 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Östergatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för bredband. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1995 96. Baltzarsgatan/Djäknegatan. Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:011 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1996. Västergatan/Lilla Bruksgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av Fjärrvärmenätet. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:012 Anna Carlberg-Kriig & Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Landbygatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenät. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:013 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2004. Jöns Filsgatan och Engelbrektsgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:014 Patric Ifverson Arkeologisk förundersökning 2006. Dösemarken. Fastigheten Limhamn 155:355. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan. Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:016 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005. Södra Förstadsgatan, Storgatan, Kaptensgatan m.fl. Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:017 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Stadens entré. Dokumentation i samband med byggnation. Malmö stad, RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:018 Katja Tuominen & Helene Koch Arkeologisk slutundersökning 1999. Svågertorps industriområde. Delområde M, N, O, Q & R. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:019 Hanna Dahlström & (med bidrag av Torbjörn Brorsson) Arkeologisk slutundersökning 2006. Sulegården Hyllie bytomt. En senmedeltida och tidigmodern gård inom RAÄ Hyllie 20:1. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Arkeologi Rapport 2007:020 Nils Björhem Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområdet Vintrie. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:021 Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman & Ellen Stamm Forssblad Arkeologisk förundersökning 2006. Bunkeflostrand 15:1. Palissadanläggning från mellanneolitikum. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:022 Petra Lundström Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2005 Falsterbo 9:82. Nybyggnation inom fastighet Falsterbo 9:82, RAÄ 15 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:023 Per Jansson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Elkabel längs Naffentorpsvägen. Nedgrävning av elkabel från Lillgrund. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:024 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Norregatan och Norregränd. Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:025 Ingvar Mårald Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2002. Kv. Gyllenstjärna 27. Dokumentation i samband med markexploatering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:026 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Residensets källare. Dokumentation i samband med sänkning av golv. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:027 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Gråbrödersgatan. Dokumentation i samband med ledningsdragning för fjärrvärme. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:028 Olle Heimer Arkeologisk utredning 2006. Citytunneln delprojekt järnväg. Arkeologisk utredning vid Lockarps by inom område 1, 2, 4 och 5. Lockarps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:029 Fredrik Grehn Arkeologisk slutundersökning 2006. Nummersjuvägen. Inför byggandet av villaområde. Södra Sallerup socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:030 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning 2004. Hyllie 4:2 & 4:3. Etapp 1 delområde A. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:031 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Utbyggnadsområde Glostorp. Utredning inför anläggande av tågserviceområde m.m. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:032 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning steg 1, 2007. Nya väg 101. Utredning inför utbyggnad av väg 101, södra delen. Glostorps socken i Malmö stad, Arrie socken i Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:033 Per Jansson Arkeologisk slutundersökning 2006. Söder om Hammars park en arkeologisk undersökning vid Järavallen. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:034 Jan Kockum & Jenny Persson Arkeologisk slutundersökning 2000 2001. Hyllie IP undersökning med anledning av anläggande av idrottsplats m.m. på Hyllie medeltida bytomt, Hyllie 155:91 och 156:8. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:035 Mona Olsson Arkeologisk slutundersökning 2005. Härdområde från äldre järnålder inom Käglinge 5:24. Glostorps socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:036 Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning 2006. Gyllins trädgård utökning av detaljplaneområde. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:037 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning 2007. Burlövs Egna Hem inför planerad utbyggnad. Burlövs socken i Burlövs kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:038 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning 1998. Nya Lockarpsvägen. Lockarp socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:039 Eva Lindhé Arkeologisk förundersökning 1997 & 1998. Grundvattensänkning. Ledningsdragning för grundvattensänkning längs Öresundsförbindelsen. Bunkeflo & Glostorps socknar i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:040 Mona Olsson Arkeologisk förundersökning 2006. Oxieledningen RAÄ 28:1 Oxie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:041 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Repslagaregatan Dokumentation i samband med ledningsdragning för fjärrvärme. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:042 Kristina Gidlöf Arkeologisk utredning 2007. Östra Sjukhuset 2 Fäladsmarken. Malmö socken i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Arkeologi Rapport 2007:043 Mona Olsson Arkeologisk förundersökning 2006. Bro över Östra Hamnkanalen. Norra Vallgatan. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:044 Petra Lundström Arkeologisk för- och slutundersökning 2005. Höllviken 23:7 nybyggnation till Ängdala skolor. Rängs socken i Vellinge kommun, Skånelän. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:045 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Lilla Nygatan och Södra Promenaden Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:046 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Storgatan, Södra Förstadsgatan och Regementsgatan Dokumentation i samband med ledningsdragning och förstärkning av elnätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:047 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Brogatan Dokumentation i samband med rörläggning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:048 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1982. Turbinen Dokumentation i samband med fjärrvärmearbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:049 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Östergatan Dokumentation i samband med VA-verkets markarbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:050 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Carl Gustafs väg Dokumentation i samband med ledningsdragning och ombyggnad av VA-nätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:052 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001. Västergatan Dokumentation i samband med VA-ledningsrenovering. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:053 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2000. Kv. Josefina 6 Dokumentation i samband med ledningsdragning. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:054 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006. Bredband i Malmö Dokumentation i samband med bredbandsutbyggnad. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:055 Förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Gustav Adolfs torg Dokumentation i samband med markarbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:056 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Fersens bro Slottsgatan Dokumentation i samband med ledningsarbeten. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:057 Joakim Frejd Arkeologisk utredning 2007. Arlöv 20:58 Arkeologisk utredning inför bostadsbyggnation. Burlöv socken i Burlövs kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058 Joakim Frejd Arkeologisk förundersökning 2007. Flundran 2 Schaktningsövervakning inför byggandet av ny hovrättsbyggnad. Malmö stad RAÄ 20 och RAÄ 109, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059 Joakim Frejd Arkeologisk förundersökning 2007. Scylla 3 Schaktningsövervakning inför byggande av ny kontorsbyggnad. Malmö stad RAÄ 20, 107 och 108, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:051 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 1998. Djäknegatan Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenätet. Malmö stad RAÄ 20, Skåne län.