Redaktör Schwartz bokutgivning Lärarhandledning
Fem lektionsförslag Här följer fem förslag på uppföljningslektioner efter ert besök hos redaktör Schwartz. Lektionerna består dels av en helt fristående del från besöket och dels av en uppgift som återkopplar direkt till boken som eleverna skrev hos redaktör Schwartz. Till de olika lektionsexemplen finns också elevmaterial bifogat. Lektionerna syftar i huvudsak till att i enlighet med kursplanen i svenska utveckla elevernas förmåga att formulera sig muntligt och skriftligt, att förstå hur en text är uppbyggd, förstå hur text och bild kan samspela samt genomföra enkel textbearbetning. Detta sker genom samtal, undersökande arbete och skrivuppgifter kring bilder, böcker, annorlunda personporträtt samt genom att läsa och reflektera över kamraters texter, kunna ge och ta emot respons samt utifrån några enkla punkter göra förbättringar i sin egen text. Lektion 1 Bokdetektiver En lektion där ni undersöker utsidan och insidan av en bok med hjälp av ett antal stödfrågor. Ni behöver minst en halv klassuppsättning böcker så att eleverna kan bläddra och leta information. I lägre årskurser kan uppgiften eventuellt göras tillsammans i storbok/på storbild. Koppling till redaktör Schwartz: Baksidestext. Lektion 2-3 Bilder som inspirerar Samtal om bilder samt bilder som inspiration för eget skrivande. Du behöver förbereda genom att antingen ladda ner bilder, spara ett bildgalleri (från t.ex. www.shutterstock.com), eller klippa ut bilder ur tidningar. Det är också bra att ha några bokomslag till hands i klassrummet för diskussion. Koppling till redaktör Schwartz: Bokens framsida och bilder till text Lektion 4 Om djur och Djur berättar två texttyper Skriv eller läs en faktatext om ett djur som sedan skrivs om som en «person-beskrivning/ berättelse» ur djurets perspektiv. Kanske har ni redan skrivit faktatexten tidigare eller välj om ni vill skriva båda texterna eller enbart läsa faktatexten som utgångspunkt. Det här blir en annorlunda, lite tokig berättelse. Koppling till redaktör Schwartz: Personbeskrivning av karaktär i boken. Lektion 5 Textbearbetning / kamratrespons Denna lektion kan användas närsomhelst när eleverna har producerat egna texter och är redo att ge varandra feedback utifrån en enkel mall. Den förutsätter förstås att eleverna har skrivit egna texter att bearbeta/ge respons på. Tänk på att om ni skrivit en speciell typ av text (gäller speciellt högre årskurser) är det viktigt att även detta ut-värderas i responsen. Koppling till redaktör Schwartz: Bearbeta och bygg ut berättelsen. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 2
Ur kursplanen för ämnet svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Syfte /- - -/Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. /- - -/Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 3
Lektion 1 Bokdetektiver En lektion där ni undersöker utsidan och insidan av en bok med hjälp av ett antal stödfrågor. Syftet är att uppmärk-samma eleverna på hur man kan läsa av en bok på utsidan, hur man med hjälp av lässtrategier kan få en föraning om en boks innehåll, se hur författaren byggt upp sin text samt att leta efter speciella ord, titta på författarens person- och miljöbeskrivningar och uttryck av känslor i en text. Håller ni er till de första sidorna i boken kan detta också vara ett bra sätt att introducera en ny gemensam bok i klassen. Uppgiften kan sedan leda vidare till att skriva en egen text utifrån detektivarbetet som eleverna har utfört. Ni kan välja om ni vill skriva person-, miljöbeskrivning, dialog, baksidestext eller recension beroende på om ni fokuserat på något särskilt. Ur kursplanen Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Observationspunkter / förmågor eleverna utvecklar: Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Tillvägagångssätt /metod Välj vad som passar bäst i din klass beroende på ålder och sammansättning. Ni samarbetar om samma bok, storbok/storbild, gemensamt i klassen. Det är att föredra om ni kan ha samma bok som utgångsläge om det är första gången ni diskuterar/använder en bok på detta sätt. Diskussionen bör vara lärarledd. När ni gjort detta någon gång kan eleverna prova själva med egna valfria böcker eller i mindre grupper Du delar in klassen i mindre grupper ca 3-4 i varje som samarbetar om samma bok (men eventuellt med varsitt exemplar). Var och en lånar en egen bok på biblioteket som de använder för uppgiften (antingen en bok i klassuppsättning eller valfri). Koppling till redaktör Schwartz: När eleverna har bekantat sig med hur baksides- texter är uppbyggda; skriv en baksidestext till boken ni/du skrev hos redaktör Schwartz. Välj om uppgiften ska göras individuellt eller i grupp beroende på vad som passar dina elever. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 4
Lektionsmaterial Skönlitterär bok enligt ovan. Stödfrågor för detektivarbete (kopieringsmaterial). Tidsåtgång Anpassningsbart till en kortare lektion 40 minuter, eller med uppföljning med skrivuppgift 1 x 60 minuter eller 2 x 40 minuter. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 5
Detektivarbete stödfrågor att samtala om (Lärarledd diskussion) Till läraren: Anteckna gärna elevernas svar på tavlan. Dessa kan sedan användas i elevernas egna berättelser genom att ni väljer ut tre svar från varje fråga som ska vara med i deras berättelser. Bokens utsida Titta på bokens omslag. 1. Vad föreställer det? 2. Vad tror du att boken handlar om? Förklara hur du tänker. Läs baksidestexten 3. Får du svar på vad boken handlar om? 4. Stämmer det överens med vad du trodde när du tittade på omslaget? 5. Är du förvånad? Motivera. 6. Är det en bok du skulle vilja läsa? Förklara ditt svar. Bokens insida Leta efter: Huvudpersonen 1. Vad heter han eller hon? 2. Vad får du veta om hur huvudpersonen ser ut? Ge exempel från texten. 3. Leta upp en mening eller något ord som beskriver hur huvudpersonen känner sig. Miljöbeskrivning 1. Hitta en plats som beskrivs i boken, tex ett rum, en gata, en affär, en stad. 2. Vad får du veta om platsen? Färger? Ljud? Doft? Ge exempel från texten. Dialog 1. Leta upp en dialog, eller någon som säger något. Ge exempel från texten. 2. Vem / vilka säger något? Varför? 3. Hur känner sig den personen /de personerna? 4. Hur vet du att de känner sig så? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 6
Gemensamt arbete: Samla ord från texten i de olika kategorierna. Utgå från kategorierna nedan eller hitta på egna. personbeskrivning plats/miljö känslor väder ljudord motsatsord roliga läskiga spännande Förslag på skrivuppgifter: Använd genomgången ovan som avstamp för egna texter: Prova att skriva: Person- eller miljöbeskrivningar med hjälp av formuleringar från boken Bygg ut en dialog från boken och spinn vidare på den. Skriv en ny baksidestext till boken eller till en bok eleverna redan läst. Antingen hjälps ni åt eller så gör eleverna denna uppgift i mindre grupper eller enskilt: En baksidestext ska fånga läsaren och sälja boken. Hur får man den som läser på baksidan att vilja läsa hela boken? Välj ut någon spännande händelse eller känsla som huvudpersonen råkar ut för. Berätta inte allt utan locka bara in läsaren i händelsens början. Berätta vem boken passar för (den nyfikna 8-åringen, den skräckintresserade 12-åringen) och varför de måste läsa just den här boken Finns det fler böcker i samma serie? Har författaren skrivit fler böcker? Kanske passar det att skriva någon eller ett par rader om författaren. Välj ut information från genomgången som blir stommen i en ny berättelse. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 7
Bokens utsida Titta på bokens omslag. 1. Vad föreställer det? 2. Vad tror du att boken handlar om? Förklara hur du tänker. Läs baksidestexten. 3. Får du svar på vad boken handlar om? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 1/5
4. Stämmer det överens med vad du trodde när du tittade på omslaget? 5. Är du förvånad? Motivera. 6. Är det en bok du skulle vilja läsa? Förklara ditt svar. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 2/5
Bokens insida Leta efter: Huvudpersonen 1. Vad heter han eller hon? 2. Vad får du veta om hur huvudpersonen ser ut? Ge exempel från texten. 3. Leta upp en mening eller något ord som beskriver hur huvudpersonen känner sig. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 3/5
Miljöbeskrivning 1. Hitta en plats som beskrivs i boken, tex ett rum, en gata, en affär eller en stad 2. Vad får du veta om platsen? Färger? Ljud? Doft? Ge exempel från texten. Dialog 1. Leta upp en dialog, eller någon som säger något. Ge exempel från texten. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 4/5
2. Vem/vilka säger något? Varför? 3. Hur känner sig den personen/de personerna? 4. Hur vet du det? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 5/5
Lektion 2-3 Bilder som inspirerar Samtal om bilder samt bilder som inspiration för eget skrivande. En bild säger mer än tusen ord. Om eleverna får verktyg för att tolka en bild och bättre förstå vad de läser, kan de också få stöd av bilder för sitt eget skrivande. Börja med samtal och avsluta med skrivuppgifter. Ur Kursplanen Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Observationspunkter / förmågor eleverna utvecklar: Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Tillvägagångssätt /metod Använd bilder som utgångspunkt för samtal. Vad ser barnen på bilderna? Inget är fel, men hjälp dem att tolka det de ser. Du kan välja att visa serier av bilder i olika teman - spänning, fantasy, glädje, sorg osv. På webbsidan www.shutterstock.com kan du söka efter bilder och ladda ner gratisversioner som du kan visa i klassrummet. Ett annat alternativ är att klippa ut bilder från tidningar eller ta in böcker, både fakta och fiktion och titta på framsidorna av dessa. Mystiska bilder med skogar, dörrar, nycklar, hus är ofta tacksamma att använda som utgångspunkt för skrivande. Vad döljer sig i skogen? Bakom dörren? Vart leder nyckeln? Vem bor där? Gömmer personen sig? Är det en snäll eller farlig person? Hur ser det ut bakom träden/i huset/bakom dörren? Låt eleverna välja en bild att skriva en fiktiv baksidestext till. Vilket budskap ger bilden? Ställ följdfrågor om vad eleverna känner när eleverna ser bilden Vad skulle en bok med en sådan bild som framsida kunna handla om? Låt eleverna välja en annan bild att skriva en personbeskrivning, miljöbeskrining eller en hel berättelse till. Stödmaterial för detta finns på nästa sida. Ha en omröstning där eleverna får välja vilka bilder de gillar mest och presentera sina motveringar Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 16
Skriva kort: Berättelsen kan vara en kort fyra-meningars berättelse från början som sedan byggs ut till en åtta-meningars berättelse. Skriva längre: Bestäm vad som ska vara med i berättelsen förutom strukturen, t.ex. en arg granne, en trasig cykel och ett förskräckligt oväder och låt eleverna skriva utifrån det. För att stötta elevernas skrivande kan du rita upp ett berättelseschema på tavlan med berättelsens början, händelse / hinder och slut. Tips om ni vill skriva digitalt med bilder: www.storybird.com www.storywars.net Koppling till redaktör Schwartz: Låt eleverna ta fram en framsida och 2 3 bilder till innehållet i boken. De kan leta efter foton/illustrationer på nätet och/eller rita själva. Lektionsmaterial Du behöver förbereda genom att antingen ladda ner bilder, spara ett bildgalleri (i t.ex. www.shutterstock.com), eller klippa ut bilder ur tidningar. Bra att också ha några bokomslag till hands i klassrummet för diskussion. Tidsåtgång Dela upp arbetet i två lektioner. En för samtal om bilder och en för skrivande: 40 60 minuter för en första omgång av samtal runt bilder och omslag. 40 60 minuter för skrivande. Korta fyra-meningars berättelser samt baksidestexter går relativt snabbt att skriva, medan längre berättelser kan behöva ta mer än en lektion i anspråk. Ibland kan det dock vara bra att begränsa tiden. Tips för personbeskrivning Berätta ur HON/HAN-perspektiv Exempel: Linn har lite svårt att se över bordskanten för hon är ganska liten. Hon har långt brunt hår. Hon har blåa ögon som sitter ganska långt ifrån varandra. Försök skriva några meningar till varje fråga/uppdrag. Hur ser han/hon ut? Skriv några meningar om personens familjemedlemmar. Vilka är de? Vilken favoritsysselsättning har hon/han? Vad gör hon/han på sin fritid? Skriv och berätta om personens vänner. Vilka är de och vad gör de tillsammans? Hur tycker hon/han en bra kompis ska vara? Vilka favoritsaker har hon/han? Berätta om någon speciell händelse som är viktig för henne/honom. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 17
Tips för personbeskrivning Berätta ur HON/HAN-perspektiv Exempel: Linn har lite svårt att se över bordskanten för hon är ganska liten. Hon har långt brunt hår. Hon har blåa ögon som sitter ganska långt ifrån varandra. Försök skriva några meningar till varje fråga/uppdrag. Hur ser han/hon ut? Skriv några meningar om personens familjemedlemmar. Vilka är de? Vilken favoritsysselsättning har hon/han? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 1/3
Vad gör hon/han på sin fritid? Skriv och berätta om personens vänner. Vilka är de och vad gör de tillsammans? Hur tycker hon/han en bra kompis ska vara? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 2/3
Vilka favoritsaker har hon/han? Berätta om någon speciell händelse som är viktig för henne/honom. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 3/3
Tips för personbeskrivning Berätta ur JAG-perspektiv Exempel: Jag har lite svårt att se över bordskanten för jag är ganska liten. Jag har kort brunt hår (eller päls/fjädrar om man beskriver ett djur, förstås). Jag har blåa ögon som sitter ganska långt ifrån varandra. Försök skriva några meningar till varje fråga/uppdrag. Hur vill du beskriva dig själv? Vad är din högsta önskan? Vad gillar du att göra? Berätta om någon speciell händelse som är viktig för dig. Skriv några meningar om någon du känner. Vem är det? Skriv och berätta om en kompis. Vem är det och vad gör ni tillsammans? Hur tycker du en bra kompis ska vara? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 18
Tips för personbeskrivning Berätta ur JAG-perspektiv Exempel: Jag har lite svårt att se över bordskanten för jag är ganska liten. Jag har kort brunt hår (eller päls/fjädrar om man beskriver ett djur, förstås). Jag har blåa ögon som sitter ganska långt ifrån varandra. Försök skriva några meningar till varje fråga/uppdrag. Hur vill du beskriva dig själv? Vad är din högsta önskan? Vad gillar du att göra? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 1/2
Berätta om någon speciell händelse som är viktig för dig. Skriv några meningar om någon du känner. Vem är det? Skriv och berätta om en kompis. Vem är det och vad gör ni tillsammans? Hur tycker du en bra kompis ska vara? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 2/2
Lektion 4 Om djur och Djur berättar två texttyper Här får eleverna först läsa på fakta om ett djur och lära sig mer. Det kan vara djur i Sverige, i Norden eller en faktatext om ett husdjur. Eleverna ska sedan omvandla sina kunskaper om djuret till att låta djuret berätta om sig själv och sin omgivning under en dag. Perspektivet ska alltså vara djurets. Observationspunkter / förmågor eleverna utvecklar Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Tillvägagångssätt /metod Använd en faktatext som utgångspunkt för en person-beskrivning/berättande text av ett djur. Perspektivet ska vara djurets - alltså en ÄLG, HUND, KATT berättar Eleverna skriver eller läser på en faktatext om ett djur som sedan skrivs om som en personbeskrivning /berättelse ur djurets perspektiv. Djuret berättar om sig själv, sin omgivning, kompisar etc. under en dag. Kanske har ni redan skrivit faktatexten tidigare eller välj om ni vill skriva båda texterna eller enbart läsa faktatexten som utgångspunkt. Komplettera gärna faktatexten/berättelsen med bilder. Koppling till redaktör Schwartz: Använd gärna frågorna i kopieringsunderlaget och gör en personbeskrivning av någon karaktär i boken. Lektionsmaterial Eleverna behöver en faktatext om ett djur som utgångspunkt. Kanske väljer du ut några djur och texter som eleverna utgår ifrån alternativt letar de själva fakta eller lånar böcker i skolbiblioteket. Kanske kan du kombinera detta med något eleverna läser om i NO-ämnet. Väljer ni att kombinera detta arbetsområde med att skriva faktatexterna själva först behövs också underlag för detta. Som kopieringsunderlag finns tips på personbeskrivning/berätta om dig själv samt mall för mind-map för faktatext om djur. Tidsåtgång 40 60 minuter för respektive text. Väljer ni bara att skriva den berättande texten räkna med förberedelsetid och inläsning av fakta + eget skrivande. Om faktatexten ska skrivas behöver eleverna hjälp med struktur och var de ska hämta fakta. Skolbiblioteket, internetsidor osv. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 21
Skriva fakta om ett djur tankekarta Här är några idéer om vilka fakta du kan ha med. Du kan självklart ta med annat också. Fyll i en tankekarta: Hur ser djuret ut? Storlek, vikt, färg, andra kännetecken? Var lever djuret? Hur lever djuret? I flock, ensam, i par? Vad äter det? Faror för djuret? Djurets familj/ungar? Hur ser djuret ut? Storlek, vikt, färg, andra kännetecken? Var lever djuret? Faror för djuret? DJUR Hur lever djuret? I flock, ensam, i par? Djurets familj /ungar? Vad äter djuret? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 22
Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 1/1
Lektion 5 Textbearbetning / kamratrespons Denna lektion kan användas närsomhelst när eleverna har producerat egna texter och är redo att ge varandra feedback utifrån en enkel mall. Den förutsätter förstås att eleverna har skrivit egna texter att bearbeta/ge respons på. Tänk på att om ni skrivit en speciell typ av text (gäller speciellt högre årskurser) är det viktigt att även det texttypiska utvärderas i responsen (instruktion, argument etc). Ur kursplanen Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Observationspunkter / förmågor eleverna utvecklar Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Eleven klarar av enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. (Centralt innehåll åk 3) Eleven kan utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. (Kunskaps- krav åk 3) Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Eleven känner till olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. (Centralt innehåll åk 6) Eleven kan ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt. (Kunskapskrav, åk 6) Tillvägagångssätt /metod Prata med eleverna om vad det innebär att bearbeta en text, att det första utkastet man har skrivit bör läsas igenom igen och att man kan ta hjälp av ett antal punkter för att gå igenom texten. Till att börja med kan eleverna själva granska sina egna texter utifrån en kontrollista. Då minimerar de slarvfel och det är alltid trevligare att lämna ifrån sig sin text om man har haft chansen att rätta till onödiga fel. Koppling till redaktör Schwartz: Hur kan berättelsen bearbetas och byggas ut? Utgå gärna ifrån kontrollistan och stödfrågorna för textbearbetning. Arbeta i grupper om 3-4, eller tillsammans i klassen beroende på vad som passar bäst. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 25
När det kommer till kamratrespons är det viktigt att poängtera att man ska vara schysst och positiv i sin bedömning. Det kan vara bra för barnen att utgå ifrån hur de själva känner när någon har åsikter om något man har skrivit. Peppa dem att de ska hjälpa varandra på ett konstruktivt sätt. Kopieringsunderlagen bör anpassas till målgruppen så att inte arbetet för eleverna blir för omfattande eller för svårt. Välj t.ex. att fokusera på några saker i taget (person- och eller miljöbeskrivning, röd tråd, interpunktion osv). Detta kan du ha som utgångspunkt för introduktionen med eleverna: Den som ger respons: Tänk positivt! Säg inte bara vad som inte är bra kom också med förslag på förbättringar! Är det något du inte förstår? Då är det viktigt att tala om det för din kamrat. Glöm inte att din kamrat ska känna sig inspirerad och utveckla sin text vidare. Den som får respons: Din kamrat har fått i uppgift att hjälpa dig med din text. Läs och begrunda det din kamrat tycker. Undvik att försvara din text. Det är ju ändå du som till slut bestämmer hur texten blir. Men fråga din kamrat om råd. Speciellt om det är saker i texten som kamraten inte förstår. Lektionsmaterial Kontrollista för egen textbearbetning (kopieringsunderlag anpassa själv för målgrupp). Stödfrågor för kamratrespons (kopieringsunderlag anpassa själv för målgrupp). Tidsåtgång Räkna 1 x 40 minuter för genomgång av vad textrespons är, elevens genomgång av sin egen text, samt 1 x 40 minuter för kamratrespons samt bearbetning utifrån kamratresponsen. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning Lärarhandledning s. 26
Kamratrespons Mitt namn Respons på min kompis (kompisens namn) Börja med att kontrollera stor bokstav punkt frågetecken utropstecken talstreck stavning Innehåll Finns det en rubrik? Fungerar den bra? Fler förslag: Ja Nej Ja Nej Röd tråd: Är det en tydlig början? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 1/8
Det här var bra med berättelsens början: Det här kan bli bättre: Förstår du vad berättelsen handlar om? Det här var bra med berättelsens handling: Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 2/8
Det här kan bli bättre med berättelsens handling: Är det ett tydligt slut? Det här var bra med slutet : Det här kan bli bättre med slutet: Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 3/8
Personbeskrivning Får du svar på hur personen/personerna ser ut? Det här var bra med beskrivningen av hur personerna ser ut: Det här kan bli bättre med hur personerna ser ut: Får du svar på hur personen/personer är? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 4/8
Det här var bra med personbeskrivningarna: Så kan personbeskrivningarna bli bättre: De här orden har min kompis använt på ett bra sätt. Vilka andra ord kan kompisen använda för att göra texten bättre? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 5/8
Miljöbeskrivning Får du svar på hur platsen ser ut? Det här var bra med miljöbeskrivningarna: Så kan miljöbeskrivningarna bli bättre: Får du svar på hur platsen doftar? Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 6/8
Det här var bra med doftbeskrivningen: Det här kan bli bättre med doftbeskrivningen: Får du svar på vilka ljud det finns på platsen? Det här var bra med ljudbeskrivningen: Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 7/8
Det här kan bli bättre med ljudbeskrivningen: De här orden har min kompis använt på ett bra sätt. Vilka andra ord kan kompisen använda för att göra texten bättre? Ringa in eller stryk under de ställen i texten som du vill att din kompis ska utveckla ännu mer. Ge tillbaka texten till din kompis. När du får tillbaka din text ändrar du de saker som du fått som förslag och skriver om din text så snyggt du kan. Berättarministeriet Redaktör Schwartz Bokutgivning s. 8/8