Om RS slopas, räcker då SÖG för de minsta företagen?

UPPSALA UNIVERSITET 2005-06-02 Företagsekonomiska Institutionen Redovisning C, Kandidatuppsats, 10 p. Om RS slopas, räcker då SÖG för de minsta företagen? En studie om bankernas syn på revisionsplikten Författare: Anna Larsson Camilla Sjöberg Handledare: Roger Johansson 1

SAMMANDRAG Den svenska revisionspliktens existens för mikroföretag är ett väldebatterat ämne i och med branschens föränderlighet som en följd av anpassning till internationella regler. Ett alternativ till granskning enligt nuvarande regelverk, Revisionsstandard i Sverige (RS), kan vara att översiktligt granska enligt Standard för översiktlig granskning (SÖG) vilken inte är lika sträng som RS. Den här uppsatsen behandlar detta från ett bankperspektiv. Syftet är att beskriva om Standarden för översiktlig granskning (SÖG) kan ersätta Revisionsstandard i Sverige (RS) för mikroföretag utan att bankernas krav på kontroll vid långivning förbises. Vi ska även att titta på om det finns andra faktorer som är av betydelse i bankernas långivningsprocess. Efter intervjuer med representanter från tre banker kan vi konstatera att en översiktlig granskning enligt SÖG skulle tillgodose bankernas behov av kontroll med anledning av att kundens personlighet, omgivning och relation till banken är avgörande faktorer vid långivning. Uppsatsen skrivs på uppdrag av FAR: s revisionskommitté. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1: REVISIONSPLIKT ETT NÖDVÄNDIGT ONT?...1 1.1 Svenskt Näringsliv VS Föreningen för revisionsbyråbranschen... 1 1.2 Problemformulering... 2 1.3 Syfte... 2 1.4 Definitioner... 3 KAPITEL 2: UPPSATSENS TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...4 2.1 Val av teorier... 4 2.2 Standard för översiktlig granskning (SÖG)... 4 2.2.1 Syfte och mål med SÖG... 4 2.2.2 Arbetsgången enligt SÖG... 5 2.3 Revisionsstandard i Sverige (RS)... 6 2.3.1 Syfte och mål med RS... 6 2.3.2 Arbetsgången enligt RS... 7 2.4 Säkerhetsgraden i RS respektive SÖG... 8 2.5 Vår utlåningsmodell... 8 2.5.1 Låntagarens bakgrund och omgivning... 9 2.5.2 Låntagarens sysselsättning... 9 2.5.3 Låntagarens egenskaper och relationen till långivaren... 9 KAPITEL 3: UPPSATSENS GENOMFÖRANDE...11 3.1 Uppsatsens bakgrund... 11 3.2 Vår utlåningsmodell... 11 3.3 Val av respondenter... 11 3.4 Vad vi avser att mäta... 12 3.5 Utvärdering och källkritik... 13 3.5.1 Av muntliga källor... 13 3.5.2 Av tryckta källor... 14 3.5.3 Av vår utlåningsmodell... 14 3.6 Är uppsatsen trovärdig?... 14 KAPITEL 4: PÅVERKANDE FAKTORER I LÅNEPROCESSEN...16 4.1 Låneprocessen... 16 4.2 Revision i små företag... 17 4.2.1 Formen på revisorns uttalande... 17 3

4.2.2 Säkerhetsgraden i en revision... 17 4.2.3 Lån utan revision... 17 4.2.4 Lagerinventering och fortsatt drift... 18 4.3 Årsredovisningens betydelse... 19 4.4 Övriga faktorers påverkan vid långivning... 19 4.4.1 Kundens omgivning... 19 4.4.2 Relationen... 19 4.4.3 Personliga faktorer... 20 KAPITEL 5: ANALYS...21 5.1 Analysens upplägg... 21 5.2 Argument för att ersätta RS med SÖG... 21 5.2.1 Återbetalningsförmågan i centrum... 21 5.2.2 Kundens omgivning... 21 5.2.3 Relationen... 22 5.2.4 Personliga egenskaper... 22 5.2.5 Bankernas syn på revision... 22 5.2.6 Formen på revisorns uttalande... 23 5.2.7 Säkerhetsgraden i en revision... 23 5.2.8 Lån utan revision... 24 5.2.9 Lagerinventering och fortsatt drift... 24 5.3 Tveksamheter med att ersätta RS med SÖG... 25 5.3.1 Kostnadsbesparing?... 25 5.3.2 Lagerinventering... 25 KAPITEL 6: SLUTDISKUSSION...26 6.1 Slutsats... 26 6.2 Förslag till fortsatta studier... 27 6.3 Ett slutligt tack... 27 KÄLLFÖRTECKNING Bilaga 1: Formen på revisorns uttalande Bilaga 2: Om intervjuerna Bilaga 3: Intervjufrågor Bilaga 4: Föreningen för revisionsbyråbranschen (FAR) 4

KAPITEL 1: REVISIONSPLIKT - ETT NÖDVÄNDIGT ONT? 1.1 Svenskt Näringsliv VS Föreningen för revisionsbyråbranschen Ett mycket omtalat ämne inom mikroföretags- och revisionsbranschen är revisionspliktens vara eller icke vara. Diskussionen föranleds av att Föreningen för revisionsbyråbranschen (FAR) infört en ny revisionsstandard, Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken ska tillämpas för räkenskapsår som inleddes den 1 januari 2004 eller senare. Sverige är ett av få länder i världen som enligt lag har revisionsplikt för alla aktiebolag (Aktiebolagslagen 10:1). I övriga nordiska länder finns motsvarande regler. Dessa ifrågasätts dock till följd av de ökade kraven på revision som ställs. I andra europeiska länder såsom Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Holland är mindre bolag undantagna från kvalificerad revision. I dessa länder anses inte detta vara något problem. (Nulägesbeskrivning revisionsplikt, 2004/2005, Utkast från FAR) Svenskt Näringsliv föreslår att revisionsplikten ska slopas för de minsta företagen då den inte går att försvara i sin nuvarande form. Förslaget grundas på förhållandena i Storbritannien. Där startade avregleringen av revisionsplikten redan för drygt tio år sedan. Nyttan med revisionsplikten anses inte motsvara kostnaderna för revisionen. (Thorell, Norberg, 2005, s. 23.) Som svar på detta skriver FAR i ett pressmeddelande från den 16 mars 2005 att den svenska affärsmiljön är unik och att ett slopande av revisionsplikten skulle innebära ökade risker för de minsta företagen. Revisionen är värdefull, inte bara för företagets ägare utan även för dess andra intressenter. Dan Brännström, generalsekreterare i FAR, menar i pressmeddelandet att utan ordning och reda i redovisningen blir det svårare och dyrare för de minsta företagen att låna pengar och göra affärer. Den nya revisionsstandarden bygger på den internationella standarden ISA (International Standards of Auditing) som ges ut av den internationella revisorsorganisationen IFAC (International Federation of Accountants) (Levander, 2004.) RS är mer omfattande än det tidigare regelverket Revisionsprocessen, och ställer därmed högre krav på revisionsarbetet. Det finns problem med att revidera små företag enligt RS. Ett av dessa är huruvida de nya reglerna kan tillämpas med bibehållen lönsamhet för revisionsbyråerna, samtidigt som de små företagen ska klara av den relativt höga kostnaden som uppstår då en revisor anlitas. Slutprodukten, revisionsberättelsen, anses många gånger inte vara värd priset som i jämförelse med företagets omsättning är relativt högt. (Burén, Nyqvist, 2005.) Konsekvensen av en för sträng standard blir förmodligen att intresset för revision svalnar, både hos revisionsbyråerna och hos de små företagen. Om det inte varit revisionsplikt i Sverige, hade sannolikt färre små företag anlitat en revisor för utförande av revision. 1

Ett alternativ till revisionsplikten skulle vara att revisorn endast utförde en översiktlig granskning av företagets verksamhet (Adrian, 2005). En sådan standard har utarbetats av IFAC och den svenska översättningen heter Standard för översiktlig granskning (SÖG). Den har inte lika strikta regler som RS utan som namnet påvisar ska revisorn göra en översiktlig granskning av företagets årsredovisning. 1.2 Problemformulering Som tidigare nämnts skulle frivillig revisionsplikt förmodligen leda till att flera mindre företag väljer att avstå från revision. Det skulle innebära en kostnadsreduktion, vilket ses som positivt ur företagets synvinkel. Däremot kan avsaknad av revision innebära svårigheter i andra situationer. För företagets intressenter är revisionsberättelsen ett bevis och en kvalitetssäkring på att företagets årsredovisning är korrekt och därmed uppfyller kravet på en rättvisande bild 1. En av flera situationer då revisionsberättelsen har betydelse är då företaget ansöker om banklån. Vi antar att en förutsättning för att banken beviljar lånet är att företagets räkenskaper stämmer överens med verkligheten, vilket idag intygas av revisorn i revisionsberättelsen. Ett slopande av revision enligt RS till förmån för översiktlig granskning enligt SÖG skulle få konsekvenser, inte enbart för företaget och dess revisor utan även för bankerna i egenskap av användare av årsredovisningen. Skulle det räcka för bankerna om de minsta företagen granskats enligt SÖG istället för att revisorn genomfört revision enligt RS? Vad är revisorns väsentligaste uppgift enligt bankerna? Vad tycker bankerna att syftet med revision är? Har bankerna behov av den kontroll av redovisning, bokföring och förvaltning som revision enligt RS medför eller finns det andra faktorer som påverkar bankerna i långivningsprocessen? 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva om Standarden för översiktlig granskning (SÖG) kan ersätta Revisionsstandard i Sverige (RS) för mikroföretag utan att bankernas krav på kontroll vid långivning förbises. Vi ska även titta på om det finns andra faktorer som är av betydelse i bankernas långivningsprocess. 1 Begreppet tolkas på olika sätt. Enligt den kontinentala traditionen, som Sverige följer, innebär rättvisande bild att redovisningen ska upprättas i enlighet med lagar och rekommendationer. (Smith, 2000, s. 76.) 2

1.4 Definitioner Av ett flertal olika definitioner på mikroföretag har för den här uppsatsen valts Thorells och Norbergs. Med mikroföretag avses aktiebolag vars årsomsättning understiger 3 miljoner kr. I Sverige finns ungefär 200 000 mikroföretag. (Thorell, Norberg, 2005, s. 19.) 3

KAPITEL 2: UPPSATSENS TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Val av teorier Nuvarande regelverk för revision utgörs av Revisionsstandard i Sverige (RS) och vid översiktlig granskning efterföljs reglerna i Standard för översiktlig granskning (SÖG). Eftersom uppsatsens syfte är att beskriva om SÖG kan ersätta RS utan att bankernas krav på kontroll vid långivning förbises beskrivs SÖG mer ingående än RS som tas upp relativt översiktligt i förhållande till dess omfattning. Vi tror att många olika faktorer har betydelse när bankerna ska besluta om långivning till företag. Eftersom uppsatsen även behandlar andra faktorer som är av vikt i bankernas långivningsprocess, skapades en modell utifrån en föreställning om en privat utlåningssituation för att se vilka dessa faktorer kan tänkas vara. Visst stöd för modellen finns i tidigare studier. 2.2 Standard för översiktlig granskning (SÖG) SÖG är en standard som tillämpas vid översiktlig granskning av ett företags finansiella rapporter. Årsredovisningen ska däremot genomgå revision enligt RS eftersom Sverige har revisionsplikt för alla aktiebolag. Om revisionsplikten slopades skulle översiktlig granskning enligt SÖG kunna vara ett alternativ till revision för mikroföretagen. SÖG tillämpas av en revisor som översiktligt granskar ett företag där han/hon inte är vald revisor. Tjänsten beställs vid ett tillfälle och utförs under en kort period vilket innebär att revisorn inte har några förkunskaper om uppdraget. (Adrian, 2005.) 2.2.1 Syfte och mål med SÖG Standardens syfte är att ge anvisning om revisorns professionella skyldigheter när han/hon åtar sig ett uppdrag att utföra översiktlig granskning av årsredovisningen. Den syftar även till att ge råd om utformningen av och innehållet i den rapport som revisorn lämnar efter utfört uppdrag. I rapporten, som är målet med granskningen, ska revisorn på ett klart och tydligt sätt göra ett bestyrkande genom ett uttalande i negativ form, (se bilaga 1). Han/hon ska gå igenom och bedöma de slutsatser som dragits av inhämtade granskningsbevis och lägga de till grund för uttalandet. På basis av det utförda arbetet ska revisorn bedöma om någon omständighet framkommit under granskningen som tyder på att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild. Han/hon ska även i sin rapport redogöra för uppdragets omfattning för att läsaren ska 4

förstå vad för slags arbete som utförts och tydliggöra att någon revision inte har genomförts. (Standard för översiktlig granskning, s. 10.) 2.2.2 Arbetsgången enligt SÖG När revisorn utför sitt arbete att översiktligt granska ska han/hon följa god revisorssed och de etiska regler som styr revisorns professionella ansvar. De etiska reglerna är oberoende, integritet, objektivitet, professionell kompetens och omsorg, tystnadsplikt, yrkesmässigt uppträdande och tillämpning av SÖG. Revisorn ska planera och utföra granskning med professionell skeptisk inställning och vara medveten om att det kan finnas förhållanden som medför att årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter. Han/hon ska själv bestämma vilka åtgärder som krävs samt inhämta tillräckliga granskningsbevis för att kunna göra ett bestyrkande. Dessa bevis ska inhämtas i första hand genom förfrågningar och analytiska metoder som gör det möjligt att dra slutsatser om huruvida årsredovisningen upprättats på ett korrekt sätt. (Ibid., s. 4-5.) Det är revisorns omdöme som avgör vilka förfrågningar och analyser som ska göras i varje enskilt fall (Ibid., s. 15). Det föreslås en mängd åtgärder, dock är det inte meningen att alla ska tillämpas i varje granskningsuppdrag. Åtgärderna är indelade efter olika poster i årsredovisningen till exempel likvida medel, fordringar, varulager, fastigheter och avskrivningar, leverantörsskulder samt eget kapital. Det kan till exempel handla om att göra förfrågningar om vilka redovisningsprinciper som tillämpas och överväga om dessa överensstämmer med redovisningsrekommendationer och om de tillämpas på rätt sätt (Ibid., s. 15-16). Vidare kan bankavstämningar inhämtas och diskuteras med företagets personal samt frågor ställas om hur företaget identifierar tröga betalare och bedöma rimligheten i sättet företaget reserverar sig för kundförluster. Vad gäller varulager kan förfrågan göras om vilken metod företaget tillämpar för inventering samt principer för lagervärdering. (Ibid., s. 16-17.) Ytterligare åtgärder kan vara införskaffande av förteckning över fastighetstillgångarna och kontrollera att den överensstämmer med råbalansen (Ibid., s. 19). Revisorn kan överväga om det finns några väsentliga icke bokförda skulder och fråga om eventuella begränsningar som berör redovisade vinstmedel och andra kapitalkonton (Ibid., s. 20, 22). Revisorn ska skaffa sig kunskap om företagets organisation, bransch, rutiner i redovisningssystem, kännetecken i verksamheten samt karaktären av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i företaget för att kunna utföra granskningen på bästa sätt. Det krävs 5

även kunskap om till exempel företagets produktions- och distributionsmetoder, produkter, lokalisering och vilka företagets närstående parter är. Dessa uppgifter är viktiga att känna till för att kunna ställa relevanta frågor, utforma lämpliga granskningsåtgärder samt bedöma de svar som lämnas och annan inhämtad information. (Standard för översiktlig granskning, s. 7.) Företaget bör även granskas ur ett analytiskt perspektiv för att hitta samband och ovanliga poster, till exempel jämföra årsredovisningen med siffror från tidigare år och med årets budget. (Ibid., s. 8.) 2.3 Revisionsstandard i Sverige (RS) Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag förpliktade att anlita en revisor för granskning av företagets årsredovisning. Företagets bolagsstämma utser revisorn och han/hon ska i sin revision följa reglerna i RS. Standarden innehåller grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt som ska tolkas och tillämpas med hjälp av tillhörande förklaringar och kommentarer. (FAR: s samlingsvolym 2004 del II, 2004, s. 286.) RS innebär att revisorerna ska granska företagen enligt en ny internationell revisionsstandard (Levander, 2004). Den har ersatt tidigare standard Revisionsprocessen (RP) och innebär utökad arbetsinsats (Danielsson, Larsson, 2004, s. 16). Kostnaden för revision i ett mikroföretag uppgår i genomsnitt till 10 000 kronor per år och beräknas öka med ytterligare 30 procent till följd av de utökade arbetsinsatserna. (Burén, Nyqvist, 2005, s.16.) 2.3.1 Syfte och mål med RS Syftet med RS är att reglera och ge vägledning om revisionens mål och de generella principer som styr en revision. Målet för standarden, och revisionen, är att revisorn ska lämna en revisionsberättelse. Revisorn ska granska årsredovisningen, bokföringen och företagsledningens förvaltning för att göra det möjligt att uttala sig i revisionsberättelsen. Uttalandet, som ska göras i positiv form, (se bilaga 1) ska avse om årsredovisningen har upprättats enligt tillämplig lag om årsredovisning och därmed ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning enligt god redovisningssed i Sverige. Det ska även avse om ansvarsfrihet för styrelsen kan beviljas. Revisorns uttalande ökar årsredovisningens trovärdighet men ska inte uppfattas som någon garanti för företagets framtida livskraft eller för ledningens förmåga att effektivt och kompetent leda företagets verksamhet. (FAR: s samlingsvolym 2004 del II, 2004, s. 290-291.) 6

2.3.2 Arbetsgången enligt RS En revision enligt RS är betydligt mer omfattande och detaljerad vilket kräver en större arbetsinsats av revisorn. Arbetet innebär utökad granskning av företagets ekonomisystem och rapportering. Revisorn ska planera revisionsarbetet genom att utarbeta en allmän revisionsstrategi och ett detaljerat angreppssätt för den förväntade karaktären, omfattningen och förläggningen i tiden av revisionen (FAR: s samlingsvolym 2004 del II, 2004, s. 334). Det förutsätts att revisorn har stor kunskap om bolaget som han/hon utnyttjar vid sin granskning. (Adrian, 2005.) För att revisorn ska kunna dra betryggande slutsatser krävs att han/hon skaffar sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis (FAR: s samlingsvolym 2004 del II, 2004, s. 363). Bevisen syftar även till att kunna bedöma till exempel företagets fullgörande av bokföringsskyldigheten samt eventuella lagöverträdelser (Ibid., s. 295). Revisionsbevisen kan bestå av källdokument och bokföringsmaterial och inhämtas genom en eller flera av följande granskningsåtgärder: inspektion, observation, förfrågan och bekräftelse samt analytisk granskning (Ibid., s. 366). Det är upp till revisorn själv att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas i varje enskilt uppdrag. Detaljerade exempel på arbetsinsatser vid revision är lagerinventering och bedömning av företagets fortsatta drift. Lagerinventering Revisionsberättelsen ska bland annat innehålla revisorns bedömning av betydelsefulla uppskattningar som gjorts i årsredovisningen. Detta kan gälla till exempel bedömningar av inkurans 2 i varulager. Standarden kräver att revisorn, när varulagret utgör en väsentlig post i årsredovisningen, ska närvara vid en fysisk inventering om det inte är omöjligt. Detta som ett sätt att skaffa sig revisionsbevis om varulagrets existens. (Ibid., s. 368.) Fortsatt drift Revisorn ska i sin granskning skaffa sig en uppfattning om företagets fortsatta drift. RS kräver att han/hon ska avgöra och bedöma om det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor kring något som leder till tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Visar det sig att det finns någon osäkerhetsfaktor ska revisorn upplysa om detta i revisionsberättelsen. Denna upplysning ska belysa osäkerheten och även hänvisa vidare till informationen i årsredovisningen (FAR: s samlingsvolym 2004 del II, 2004, 2004, s. 417.) En osäkerhetsfaktor 2 Försämring av lagrets värde. (Lönnqvist, 1998, s. 75.) 7

kan exempelvis vara att efterfrågan på företagets huvudsakliga produkt förväntas sjunka kraftigt framöver. 2.4 Säkerhetsgraden i RS respektive SÖG Översiktlig granskning kan för de okunniga låta som om att revisorns arbete inte är lika värdefullt. Visserligen utförs inte samma uttömmande och detaljrika arbete vid översiktlig granskning som vid revision men trots detta ska revisorn dock göra samma överväganden, gällande väsentlighet, som han/hon skulle ha gjort vid en revision enligt RS (Standard för översiktlig granskning, 2004, s. 8). Även om en översiktlig granskning innefattar den skicklighet och de tekniker som används vid en revision samt insamling av bevis, innefattar den normalt inte bedömning av redovisningssystem och system för intern kontroll (FAR: s samlingsvolym 2004 del II, 2004, s.289). Att arbetet är mindre djupgående än vid revision leder till att säkerhetsgraden i revisorns bestyrkande är något lägre vid översiktlig granskning än vid revision och benämns som medelhög. Säkerhetsgraden i revisionsberättelsen, utformad enligt RS, anses däremot vara hög. Med detta menas att den är hög men inte absolut. Att den inte är absolut beror på att revisorn gör stickprovskontroller och därför finns en risk att vissa fel i årsredovisningen inte upptäcks. Eftersom granskning enligt SÖG är mindre detaljerad och färre stickprovskontroller genomförs är risken något större, än vid revision enligt RS, att fel inte upptäcks. Benämningarna hög respektive medelhög används för att visa deras relativa rangordning och är de nivåer som finns på skalan för säkerhetsgrader. (Ibid., s.287.) 2.5 Vår utlåningsmodell Vår utlåningsmodell behandlar faktorer som kan tänkas ha betydelse för en privatperson när han/hon ska besluta om utlåning till en annan privatperson. När en privatperson lånar ut pengar antar vi att han/hon har en liknande tankegång och stöter på samma problem som banken vid företagsutlåning även om belopp som lånas ut privat ofta är betydligt lägre. När en person ställs inför ett långivningsbeslut gentemot en annan privatperson finns det ett antal olika faktorer som påverkar långivarens känsla av tillit till låntagaren och tryggheten att få tillbaka pengarna. Långivaren vill skaffa sig en överblick över och känna ett förtroende för låntagaren. Tillit och förtroende är närbesläktade och relaterar till varandra. I relationen mellan två aktörer är det i samtliga fall mottagaren och inte sändaren som avgör om det finns anledning att uppfatta motparten som trovärdig (Hedquist, 2002, s. 11). Nedanstående faktorer 8

kan bidra till att mottagaren, det vill säga långivaren, känner tillit och förtroende för långivaren. 2.5.1 Låntagarens bakgrund och omgivning En viktig faktor som påverkar långivarens beslut är vilken bakgrund låntagaren har. En låntagare med ordnad och stabil bakgrund inger en känsla av trygghet hos långivaren. Likaså är låntagarens nuvarande omgivning av betydelse för långivaren. Vänkretsen som låntagaren har indikerar på hur personen är och i vilken miljö han/hon rör sig. Umgås låntagaren till exempel med kriminella personer leder det till en osäkerhet hos långivaren huruvida han/hon ska få tillbaka sina pengar. Känslan av att låntagaren, enligt långivaren, befinner sig i fel miljö kan vara en bidragande faktor till att inte låna ut pengar. Låntagarens familj påverkar också beslutet långivaren tar. Har familjen stabil ekonomi är det en säkerhet för långivaren och ökar chansen att få tillbaka det som han/hon har lånat ut. Även låntagarens tidigare ekonomiska ställning har betydelse för hur långivaren ställer sig till lånesituationen. Om långivaren har lånat ut pengar till låntagaren tidigare och har positiva erfarenheter från det tillfället bidrar det till att han/hon förmodligen lånar ut pengar igen. En person som inte håller vad den lovar upplevs som lögnare och blir svår att lita på i fortsättningen (Hedquist, 2002, s. 36). 2.5.2 Låntagarens sysselsättning Vad låntagaren sysselsätter sig med påverkar chansen för långivaren att få tillbaka sina pengar. Har låntagaren ett fast arbete innebär det förmodligen en regelbunden inkomst vilket ökar chansen för återbetalning. Även Hedquist (2002, s. 14) påtalar att trovärdigheten till en person påverkas av dennes yrke. 2.5.3 Låntagarens personliga egenskaper och relation till långivaren Låntagarens egenskaper inverkar också på långivarens beslut. Känner parterna redan varandra vet långivaren vilka egenskaper låntagaren besitter samt hur han/hon agerar i olika situationer. Hur länge parterna har känt varandra avgör vilken typ av förtroende som finns (Hedquist, 2002, s. 13). Skulle parterna, mot förmodan i en privat utlåningssituation, vara obekanta med varandra får långivaren istället försöka skaffa sig ett första intryck. För att veta vilka risker som tas krävs att parterna har god information om varandra (Eriksson-Ek, Pellikka, 2003, s. 9). Egenskaper som förmodligen främst värdesätts är trovärdighet, trygghet samt ärlighet. För 9

att framstå som trovärdig kan en person, enligt Hedquist (2002), nyttja tre möjligheter. Dessa är personligheten, den sakliga bevisföringen samt den känslomässiga aspekten varav personligheten är viktigast. Har parterna ömsesidig respekt och förtroende för varandra ökar det känslan, för långivaren, att han/hon kommer få tillbaka sina pengar vilket i sin tur leder till att en utlåning kommer till stånd. När det finns förtroende mellan parterna är risken liten att parterna ifrågasätter varandra (Eriksson-Ek, Pellikka, 2003, s. 9). 10

KAPITEL 3: UPPSATSENS GENOMFÖRANDE 3.1 Uppsatsens bakgrund Uppsatsen skrivs på uppdrag av Föreningen för revisionsbyråbranschen (FAR). (Mer information om FAR finns i bilaga 2.) Information om uppdraget gavs av Jan-Erik Gröjer, professor i företagsekonomi vid Uppsala Universitet. Kontakt togs därefter med Helena Adrian, ledamot i FAR: s Revisionskommitté med ansvar för studentkontakter. I syfte att finna underlag till en fortsatt diskussion om utveckling av revisionsbranschen och utveckling av revisionsuppdraget vill FAR: s Revisionskommitté få utrett intressenternas syn på revision i de små företagen. Intressentgruppen som valdes var banker eftersom de torde ha ett intresse av revision av företags årsredovisningar. Trots att uppsatsen skrivs på uppdrag arbetar vi självständigt och styrs inte av uppdragsgivaren. 3.2 Vår utlåningsmodell För att hitta material som styrker vår utlåningsmodell användes sökmotorn Google på Internet. Sökord som användes var tillit, förtroende, banklån i kombination samt trovärdighet och relation. Sökningen gav många träffar varav två valdes valdes i form av en D-uppsats från Luleå tekniska universitet samt en rapport från styrelsen för psykologiskt försvar. Valet av dessa berodde på att innehållet stämde överens med vad vi sökte. 3.3 Val av respondenter Eftersom den svenska bankmarknaden har ett stort antal aktörer valde vi att kontakta de fyra så kallade storbankerna som dominerar marknaden. Dessa är Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Alla erbjuder utlåning till företag och finns representerade i centrala Uppsala. Vi ansåg att bankerna i Uppsala kunde förse oss med relevant och tillräcklig information för denna uppsats. Därför fanns inte någon anledning att söka oss till annan ort. Vi kontaktade dessa fyra banker och sökte efter personer med övergripande ansvar för utlåning till mindre företag. Sådana personer är mycket väl insatta i problematiken kring revision i små företag och kan bidra med åsikter, tankar och erfarenheter kring ämnet. Alla fyra banker visade intresse att hjälpa oss och vi valde till en början att gå vidare med Handelsbanken, Nordea och SEB på grund av att de traditionellt setts som affärsbanker samt att de enligt Bankföreningens hemsida har störst balansomslutning år 2004. 11

Då uppsatsen behandlar ett problem där vi behöver utröna respondenternas åsikter på djupet valde vi att genomföra intervjuer. Vi intervjuade personer med övergripande ansvar för utlåningsverksamheten på de tre bankerna. Respondenterna var Christos Karanikas på Handelsbanken, Patrik Gozzi på SEB samt Robert Till på Nordea. Alla intervjuer genomfördes på respektive bankkontor. (Vidare information i bilaga 3.) Tillåtelse gavs att banda intervjun med Gozzi. Under de övriga intervjuerna fördes anteckningar. De tre intervjuerna utfördes på liknande sätt med samma frågor (se bilaga 4). I efterhand ställdes även en kompletterade fråga via e-post. Då Karanikas inte gick att nå inhämtades svar från övriga två respondenter. 3.4 Vad vi avser att mäta För att få en överblick över respondenterna och deras bakgrund, arbetsuppgifter och ansvarsområden inleddes intervjuerna med att de fick berätta kort om detta. Att känna till respondenternas arbete gav oss insikt i bankernas långivningsprocesser och underlättade fortsättningen av intervjuerna. FAR hade bland annat önskemål om att få reda på vad bankerna värderar i revisorns arbete i de små företagen. Med utgångspunkt i detta ställdes frågor som belyser syftet och nyttan med revision samt vad bankerna anser är en revisors väsentligaste uppgift. Vi ville ta reda på om respondenterna anser att nuvarande krav på revision är nödvändiga för att bevilja lån till små företag. Därför ställdes frågor rörande betydelsen av innehållet i rådande regelverk, vad gäller lagerinventering och revisorns uttalande om företagets fortsatta drift, för att analysera huruvida RS kan ersättas av ett förenklat regelsystem. För att se hur bankerna ställer sig till revisionsplikten, utifrån rollen som långivare, gavs respondenterna en tänkt situation där företag inte behöver anlita revisor för att revidera årsredovisningen. Här mättes vilket krav bankerna har på revision genom att fråga huruvida ett företag utan revision ändå skulle beviljas lån av respektive bank. Vi ville även mäta vad säkerhetsgraden i revisionsberättelsen betyder för våra respondenter vid långivning till små företag. Vi frågade respondenterna vilken uppfattning de har om säkerhetsgraden i revisionsberättelsen. Eftersom säkerhetsgraden vid granskning enligt SÖG 12

är något lägre än vid revision enligt RS ville vi se om ett införande av SÖG ändå skulle uppfylla respondenternas krav på säkerhet. Den kompletterande frågan som ställdes behandlade formen på revisorns uttalande i revisionsberättelsen eller i en eventuell granskningsrapport. För att utröna hur bankerna ställer sig till att formen på revisorns uttalande eventuellt skulle ändras från positiv form till negativ frågade vi om detta skulle leda till en förändring av bankernas bedömning av företaget i en långivningsprocess. 3.5 Utvärdering och källkritik 3.5.1 Av muntliga källor Intervjuerna genomfördes i enskilda rum utan några störande moment som till exempel telefonsamtal, kunder eller kollegor. Respondenterna hade avsatt gott om tid för våra möten och vi upplevde inte situationen som stressad och forcerad. Vi inledde med att berätta kort om vår uppsats och dess bakgrund för att få så relevant information som möjligt att arbeta med. Detta gjordes på ett objektivt sätt utan att avslöja våra tankar och funderingar om problemet för att inte styra respondenterna att svara utifrån våra åsikter utan ge svar baserade på egna erfarenheter och kunskaper. Respondenterna informerades inte om de två standarderna för att vi på så sätt skulle kunna applicera deras krav och erfarenheter gällande revision på uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Vi hade inte för avsikt att ta reda på respondenternas förkunskaper inom ämnet samt hur väl insatta de var i de olika standarderna. Detta för att samtalen inte skulle fokuseras runt detta samt att standarderna ändå inte diskuterades vid namn. En av de tre intervjuerna tilläts vi spela in på band vilket underlättade för oss då vi kunde fokusera på att lyssna och ställa passande följdfrågor. Under intervjun upplevdes flera fördelar med inspelning i jämförelse med att anteckna respondenternas svar. En av dessa var att vi efter intervjun kunde lyssna på bandet för att få en exakt återgivning av svaren. Vid intervjuerna utan inspelning fanns en risk att information gick förlorad på grund av att vi inte hann anteckna allt som sades. Det hände även att våra anteckningar vid ett par tillfällen såg olika ut och därigenom bildades en osäkerhet om vad respondenten egentligen menade. Detta problem löstes genom att kontakta respondenten för kompletterande information. Vi var medvetna om att en bandspelare kunde ha en hämmande effekt på intervjupersonen vilket i 13

sådana fall kunnat leda till att svaren inte blivit uttömmande. Gozzi upplevde, enligt egen utsago, inte vår inspelning som störande utan svarade öppet och ohämmat på våra frågor. Under våra intervjuer fanns chansen att ställa följdfrågor. Beroende på respondenternas olika svar på de förutbestämda intervjufrågorna ställdes sådana. Vi vill dock poängtera att de få följfrågor som ställdes inte var av skild karaktär mellan intervjuerna och att de var relaterade till huvudfrågorna. Därför anser vi inte att följdfrågorna är nödvändiga att bifoga i vår frågeguide. Det gavs olika mängd information från respondenterna inom respektive frågeområde. Detta gjorde det ibland svårt att jämföra svaren mellan respondenterna. 3.5.2 Av tryckta källor Till teorin har bland annat hämtats fakta från FAR: s Samlingsvolym 2004 del II och från en remissversion av SÖG utarbetad av FAR: s revisionskommitté. Information har även erhållits från vår uppdragsgivare Helena Adrian i FAR: s revisionskommitté samt från FAR: s tidskrift Balans. Att samtliga fakta härstammar från FAR kan upplevas negativt men eftersom organisationen är den ursprungliga källan fanns det inte någon anledning att söka efter andra källor. Att ta del av övrig information om dessa standarder från andra källor hade inneburit en risk att de källorna tolkat den ursprungliga källan felaktigt. 3.5.3 Av vår utlåningsmodell Vi skapade en utlåningsmodell, för att ge läsaren förståelse för tankegången i en utlåningssituation, genom att relatera till oss själva och återge hur vi skulle tänka och agera i en sådan situation. Belägg för modellen fanns i tidigare studier, bland annat i en uppsats från Luleå tekniska universitet. Kritik kan riktas mot användandet av tidigare uppsatser men källan bedömdes som relevant. 3.6 Är uppsatsen trovärdig? Uppsatsen bygger på intervjuer med representanter från tre av de fyra så kallade storbankerna. Det tycker vi ökar trovärdigheten. En intervju med den fjärde storbanken, Föreningssparbanken, hade inte bidragit till någon markant ökning av trovärdigheten. I ett första skede på grund av att Föreningssparbanken inte tidigare klassats som affärsbank men i efterhand även med anledning av att övriga respondenters svar i stor utsträckning liknade varandra. Vi tror därför inte att en intervju med Föreningssparbanken hade givit oss avvikande svar som höjt trovärdigheten. 14

Att endast tre intervjuer har genomförts, och alla i Uppsala, kan uppfattas som få och med liten geografisk spridning i relation till antalet kontor och anställda. Vad som dock stärker uppsatsens trovärdighet är att respondenterna arbetar på höga positioner med stort ansvar inom området som behandlas. Med tanke på uppsatsens omfattning samt problemets karaktär anser vi att möten med tre personer gav oss den information vi behöver. Att teoridelen som behandlar de två standarderna är hämtad från den ursprungliga källan är ytterligare en faktor som stärker uppsatsens trovärdighet. 15

KAPITEL 4: PÅVERKANDE FAKTORER I LÅNEPROCESSEN 4.1 Låneprocessen Bankernas arbetsgång i långivningsprocessen är mycket lika. Hos alla tre banker bokar kunderna ett möte för att presentera idén de har och därmed orsaken till varför de vill låna pengar. Oftast är det en investering som ska göras, men det kan också handla om att utöka rörelsekapitalet. Företagaren ska ha tänkt igenom sitt förslag grundligt och gärna utformat en kalkyl, budget eller liknande som stärker idén. Respondenterna betonar dock att småföretagare ofta inte har den kunskap som krävs för att göra en budget. (Gozzi Karanikas, Till, 2005.) Det kan röra sig om exempelvis ett åkeri där en ensam åkare kör varor. Han är bra på sitt yrke, medan den ekonomiska biten av företaget sköts av andra. Företagaren har en tanke om hur mycket pengar som ska lånas samt investeringens intäkter och kostnader men vet inte hur han skriftligt upprättar en budget. Oftast ombeds han av banken att skriva ner detta, vilket sedan används som budget. (Gozzi, 2005.) Innan bankerna beviljar ett lån tar de hänsyn till företagets budget, årsredovisning samt annan information om företaget. Än viktigare är att bedöma företagaren och branschen han verkar i för att skaffa sig en uppfattning om företaget har den återbetalningsförmåga som krävs. (Gozzi, Karanikas, Till, 2005.) Siffrorna är en del, de måste vi ha, sedan är det mycket mer som påverkar. Vad är det för person, klarar han av det här? Har han förmågan att driva ett företag och lyckas? Patrik Gozzi, SEB Vid lånebeslut som ska tas under årets första månader är företagets årsredovisning för föregående år ofta inte reviderad och färdigställd. Den reviderade årsredovisning bankerna kan få tillgång till är den från ytterligare ett år tillbaka. Bankerna är intresserade av så aktuell information som möjligt och använder sig därför i vissa fall av rapporter som inte hunnit revideras. Dessa godtas ändå som en del av underlaget för beslutet som bankerna ska ta. (Till, 2005.) Gemensamt för alla banker är att de har en egen kreditpolicy långivarna arbetar efter. Låneprocessen är oftast enklare då befintliga kunder, det vill säga tidigare kunder hos banken, ansöker om lån. Detta på grund av att banken känner till företagets historik och redan har en relation med kunden. (Gozzi, Karanikas, Till, 2005.) 16

4.2 Revision av små företag Respondenterna är samstämmiga i sina åsikter om revisorns roll och revision i små företag. Samtliga tycker att revisorn är till för att granska och kontrollera företagets årsredovisning samt se till att Sveriges lagar och förordningar efterföljs, på uppdrag av staten. De anser att revisorn ger en kvalitetssäkring och revisionsberättelsen ses som ett kvitto på att företagets siffror är tillförlitliga och stämmer överens med verkligheten. Även revisorns oberoende ställning är en betydande faktor. (Gozzi, Karanikas, Till, 2005.) Av stor betydelse för Till är att tillgångssidan i balansräkningen är korrekt värderad. Han ser det som en trygghet för intressenterna att företaget är vad det utger sig för att vara. 4.2.1 Formen på revisorns uttalande För Gozzi har formen på uttalandet revisorn gör i sin revisionsberättelse eller i en eventuell granskningsrapport inte någon betydelse. Ett uttalande i negativ form, istället för positiv, skulle inte förändra något i SEB: s bedömning av en kund i en långivningsprocess. Gozzi tycker ändå att siffrorna talar sitt eget språk. Enligt Till skulle inte heller Nordeas bedömningar av en kunds årsredovisning påverkas av i vilken form revisorn uttalar sig. 4.2.2 Säkerhetsgraden i en revision Samtliga respondenter anser att vissa revisorer är mer noggranna i sin granskning än andra och skaffar sig på så sätt ett gott rykte. En revisionsberättelse skriven av en mer noggrann revisor bedöms av bankerna ha en hög grad av tillförlitlighet just på grund av den goda renommé revisorn skapat sig. Vidare anser de att när en revisor skriver under sin revisionsberättelse sätter han sin namnteckning som en garanti på att årsredovisningen är korrekt. Samtidigt menar respondenterna att det finns revisorer som inte tar lika hårt på granskningen och därför släpper igenom en del oegentligheter. Bankerna är mer uppmärksamma på revisioner utförda av sådana revisorer. Att revisorer arbetar och granskar på olika sätt ser inte respondenterna som något problem. Karanikas förväntar sig att revisorn gjort rimliga antaganden och bedömningar när han/hon granskat årsredovisningen men gör även egna bedömningar för att undersöka bland annat om företaget följer branschsnittet. 4.2.3 Lån utan revision? En av de viktigaste delarna i bankernas verksamhet är utlåningen till privatpersoner och företag (Karanikas, 2005). Utan utlåningen skulle inte bankerna överleva och alla respondenter är eniga om att bankerna förmodligen skulle bevilja lån till de minsta företagen 17

även om revisionsplikten för dessa var borttagen. Detta beror på att relationen och förtroendet mellan bank och företagare spelar en viktig roll för beviljandet av lån och underlättar långivningsprocessen. Utlåning till företag utan revision skulle även underlättas om bankerna kände till företagets historik. Om revisionsplikten borttogs från de minsta företagen skulle bankerna förmås söka garantier på annat håll, kanske kräva företagaren att personligen ta ansvar för lånet eller att bankerna själva tvingas utföra ett antal kontroller, det vill säga utföra revisorns tidigare uppgifter. Detta är dock inte önskvärt utan alla respondenter uttrycker behovet av en oberoende granskning. (Gozzi, Karanikas, Till, 2005.) Gozzi tycker dock att det är konstigt att de minsta företagen utsätts för samma granskning som de stora bolagen. 4.2.4 Lagerinventering och fortsatt drift Lagerinventering Som beskrivits i teorin ska revisorn, enligt RS, vara med när inventeringen av företagets lager genomförs. Respondenternas åsikter angående denna medverkan går isär. Till ser det som en trygghet att någon utomstående har varit närvarande vid inventeringen. Han menar vidare att det annars vore lockande för företaget, om till exempel dess egna kapital till hälften är förbrukat, att fiffla med lagervärdet för att balansräkningen ska stämma. Gozzi och Karanikas är av annan åsikt. De anser att revisorns närvaro vid lagerinventering inte är nödvändig för att avgöra om lagret är korrekt värderat. Gozzi har intryck av att det inte blir lättare för revisorn att bedöma lagrets värde trots att han varit med vid inventeringen. Karanikas tycker att det är upp till revisorn att avgöra vilka åtgärder som är väsentliga för att göra rätt kontroller. Han säger att det är viktigare att revisorn gjort en grundläggande bedömning av rimligheten i lagervärdet än att fysiskt ha medverkat vid inventeringen. Fortsatt drift Enligt RS ska revisorerna även bedöma om det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor kring något som rör företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Skulle revisorn upptäcka någon osäkerhetsfaktor ska han/hon upplysa om det i revisionsberättelsen. Detta är något som samtliga respondenter tycker är bra men de gör även egna rimlighetsbedömningar om företagets framtid. På Nordea görs en uppföljning av kunden en gång per år då de bland annat bedömer dennes framtidsutsikter och fattar beslut om förlängd kredit. I bedömningen tittar de på siffrorna och på hur företagsledningen arbetar för att få en uppfattning om företagets fortsatta drift. (Till, 2005.) Gozzi berättar om situationer då kunder nekas lån trots att deras framtid bedöms vara god. Det är då istället investeringens beskaffenhet som inte anses 18

tillfredsställande. Det kan till exempel handla om en investering av en maskin som bedöms bli inaktuell inom kort. Karanikas kompletterar revisorns uppgifter om framtiden genom att hålla en kontinuerlig kontakt med sina kunder för att på så sätt kunna stoppa en dålig ekonomisk trend i företaget. Han betonar att denna dialog är än viktigare än revisorns uttalande om företagets fortsatta drift. 4.3 Årsredovisningen betydelse Årsredovisningen visar företagets ekonomiska ställning samt verksamhetens utveckling under det senaste året. Dessa faktorer är av stor vikt för bankerna i långivningsprocessen. I årsredovisningen finns detaljerade uppgifter om värdet på företagets tillgångar och skulder, intäkter och kostnader. Karanikas brukar vid en första anblick av en ny småföretagarkunds årsredovisning räkna på företagets soliditet 3 för att få en överblick av företagets återbetalningsförmåga. Även Nordea ser på nyckeltalen, inte isolerade var för sig, utan i sammanhang med andra års nyckeltal. De söker efter tendenser för att se om företagets utveckling liknar övriga företag i branschen. (Till, 2005.) Eftersom bankerna tar risker vid utlåning är det av högsta prioritet att långivarna undersöker kundens möjligheter att tjäna pengar så att bankerna kan få tillbaka utlånat kapital inklusive ränta. En indikation på företagets återbetalningsförmåga kan utläsas i årsredovisningen. (Karanikas, 2005.) 4.4 Övriga faktorers påverkan vid långivning 4.4.1 Kundens omgivning Det är inte bara företagets räkenskaper som måste vara korrekta utan bankerna tar även hänsyn till andra faktorer då en kund ansöker om lån. Karanikas tittar bland annat på vilken typ av verksamhet kunden bedriver och på vilket sätt han/hon gör det, företagets kunder, leverantörer, om företagaren säljer en känslig produkt och om verksamheten påverkas av konjunktursvängningar. 4.4.2 Relationen Som tidigare nämnts underlättas låneprocessen då företaget redan är kund hos banken eftersom det då finns kunskap om och erfarenhet av kunden. Efter flera års samarbete har banken kännedom om hur företaget arbetar och vet till exempel hur pass väl företagaren brukar uppfylla sin budget. Gozzi berättar att det finns kunder vars verksamhet oftast utfaller 3 Soliditeten beräknas oftast som eget kapital/total kapital. (Smith, 1997, s. 99.) 19

som budgeterat, vilket ger honom en känsla av tillit och förtroende inför nästa långivningsprocess. Samtliga respondenter betonar vikten av att ha förtroende för, samt en god relation till låntagaren. 4.4.3 Personliga faktorer Förutom faktorer som till exempel företagets omgivning och relationen mellan bank och kund finns ytterligare en mycket betydande faktor som påverkar bankernas beslutsfattande i långivningsprocessen kundens personliga egenskaper. (Gozzi, Karanikas, Till, 2005.) "Det viktigaste är de personliga egenskaperna hos företagsledaren. Vissa personer har en förmåga att lyckas även om affärsidén inte är den bästa" Robert Till, Nordea Nordea arbetar efter en modell kallad de tre P: na. Dessa är Person, Projekt och Pant i nämnda ordning, vilket betyder att företagarens personlighet står i centrum. Till betonar att den personliga förmågan är av störst betydelse. Det spelar ingen roll hur genial och genomtänkt affärsidén är, en person med fel egenskaper lyckas ändå inte. (Till, 2005.) Karanikas instämmer i att företagarens personlighet är mycket betydelsefull och påpekar vikten av personens bakgrund och uppväxt. Han menar att en person, uppvuxen i en företagarfamilj ofta har entreprenörsandan i sig och har på så sätt goda förutsättningar att lyckas. Detta betyder inte att en person med annan bakgrund kommer att misslyckas. Det hela handlar om personens förmåga att förvandla tanken bakom investeringen till verklighet och ge banken en känsla av trygghet. 20

KAPITEL 5: ANALYS 5.1 Analysens upplägg För att göra det enkelt att följa vår tankegång behandlas till att börja med argument som talar för att RS ska ersättas med SÖG för de minsta företagen. Därefter behandlas de tveksamheter som talar emot detta. 5.2 Argument för att ersätta RS med SÖG 5.2.1 Återbetalningsförmågan i centrum Årsredovisningen, tillsammans med budgetar och kalkyler, är det ekonomiska underlag som bankerna har att utgå från vid beslut om långivning. Eftersom bankernas inkomst till stor del består av utlåningsränta är det av stort intresse att kunderna har den ekonomi som krävs för att betala ränta. Risken som bankerna tar när de beviljar ett lån är, precis som i en privat utlåningssituation, att låntagaren inte infriar sina betalningsförpliktelser, det vill säga en kreditrisk. Av störst betydelse för samtliga respondenter är just kundens återbetalningsförmåga vilken utläses i årsredovisningen. Utformningen av årsredovisningen skulle, vid ett eventuellt införande av SÖG, inte förändras. Den information som bankerna använder i årsredovisningen, för att bedöma företagets återbetalningsförmåga, skulle således fortfarande finnas i årsredovisningen även om SÖG ersatte RS. Den förändring som sker vid ett eventuellt byte av granskningsstandard är att granskningen inte blir lika omfattande som tidigare. Granskning enligt SÖG ska dock utföras efter samma väsentlighetsöverväganden som vid granskning enligt RS vilket vi anser borde medföra att bankernas användningsområde av årsredovisningen inte minskas på grund av ett införande av SÖG. 5.2.2 Kundens omgivning Enligt SÖG krävs att revisorn har kunskap om till exempel kundens produktions- och distributionsmetoder, produkter, lokalisering samt vilka som är företagets närstående parter. Efter genomförda intervjuer kan vi konstatera att dessa faktorer även är av betydelse för respondenterna. Karanikas säger att han i sin bedömning av företaget skaffar sig information om just dessa faktorer. Att både revisorn och banken tar hänsyn till samma faktorer ser vi som ett tecken på att granskning enligt SÖG skulle vara tillfredsställande för bankerna. Att respondenterna bedömer företaget utifrån dess omgivning ter sig naturligt eftersom långivaren i en privat utlåning gör detsamma. 21

5.2.3 Relationen Det visades tydligt under samtalen med respondenterna att relationen mellan bank och företag är en viktig del i beslutsfattandet, precis som när en privatperson ska fatta beslut om att låna ut pengar. Efter en tid av återkommande kontakt skapas ett förtroende parterna emellan vilket ger en känsla av trygghet och tillit till låntagarens agerande. Tidigare studier visar att då en relation och förtroende finns är risken mindre att parterna ifrågasätter varandra. Under intervjuerna gav respondenterna intryck av att relationen är mer värdefull än siffrorna eftersom en hos banken befintlig kund skulle beviljas lån utan reviderad årsredovisning, under förutsättning att relationen är god. I och med att relationen har sådan stor betydelse tycker vi att det är möjligt att ersätta RS med SÖG utan att bankernas krav på kontroll förbises. 5.2.4 Personliga egenskaper De personliga egenskaperna hos företagaren som ansöker om lån har stor inverkan på bankernas beslut i långivningsprocessen. Ett exempel som tydliggör detta är Nordeas modell med de tre P: na; Personlighet, Projekt och Pant som visar på att just personligheten värderas högre än övriga faktorer. Alla tre respondenter understryker dessutom hur viktigt det är att kunden har drivkraften i sig och förmågan att omsätta tanke till verklighet. Precis som vi antar i utlåningsmodellen, och som enligt Hedquist visar på trovärdighet, är de personliga egenskaperna av stor betydelse även då bankerna beslutar om långivning. Att de personliga egenskaperna har större betydelse än företagets årsredovisning var däremot något som överraskade oss en aning. Utifrån diskussionerna vi fört med respondenterna anser vi att ett byte från revision enligt RS till översiktlig granskning enligt SÖG inte skulle innebära några problem för bankerna i långivningsprocessen. Låntagarens personlighet är trots allt viktigast enligt alla våra respondenter. Vi anser dessutom att vid nuvarande revision enligt RS läggs för mycket resurser ned på granskning, dels i tid dels i pengar. Vidare upplever vi att kostnaden för revision inte uppvägs av nyttan, sett ur ett bank-/företagarperspektiv. Översiktlig granskning enligt SÖG är mindre detaljerad och omfattande än RS och borde därför bespara företagen pengar. 5.2.5 Bankernas syn på revision Alla respondenter anser att syftet med revision är att kvalitetssäkra företagens årsredovisningar. De tycker vidare att revisorn är till för att oberoende granska och kontrollera att företagen sköter sin ekonomi på ett korrekt sätt, i enlighet med Sveriges lagar och förordningar. För oss är dessa svar inte förvånande, det ses som allmänt vedertaget att detta är 22