Till: Energimyndigheten Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation kring kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar Energimyndighetens översyn av elcertifikatsystemet inför kontrollstation 2015. För att Sverige och Norge ska kunna nå det gemensamma målet om 26,4 TWh ny förnybar elproduktion till 2020 är tekniska justeringar som träder i kraft från och med 2016 nödvändiga. Sammanfattning Svensk Vindenergis bedömning är att det kommer behöva genomföras tekniska justeringar av den svenska kvotkurvan om minst 24 TWh mellan åren 2016 och 2020, d.v.s. i genomsnitt 4,8 TWh per år. För att målet ska nås till 2020 krävs dock en justering på minst 8 TWh redan 2016. Nettoeffekten av Svensk Vindenergis föreslagna kvotjusteringar kommer att vara gynnsam för elkonsumenten, även med en kraftig initial justering 2016, genom att den ökade elproduktionen pressar elpriset. Energimyndighetens samrådsinformation innehåller endast underlag gällande fyra av de fem deluppdrag som myndigheten ska genomföra inför kontrollstationen. Det viktigaste uppdraget, att analysera och föreslå eventuella justeringar av kvotpliktskurvan har utelämnats vilket gör det svårt att bedöma vilka justeringar som Energimyndigheten tänker föreslå. Inte minst då det saknas information om: o o o Vad som föranleder justeringsbehovet. Det vill säga: lägre elanvändning, mindre utfasad kraftproduktion som inte bidrar till måluppfyllnad samt mer förnybar elproduktion vid ingången av 2012 än prognoserna vid förra kontrollstationen. Framtidsscenarier för kraftutbyggnad, elanvändning och överskott. Diskussion om hur stort överskottet bör vara för att utbyggnaden av förnybar elproduktion ska kunna fortlöpa, vilket är helt avgörande för bedömning av nivå och fördelning av kvotjusteringarna i tiden. Definition av teknisk justering Med teknisk justering avses ändringar i kvotkurvan för att kompensera för differenser, sedan föregående kontrollstation, mellan prognos och utfall för faktorer som är grundläggande för marknadens funktion såsom kvotpliktig elförbrukning och utfasning av anläggningar. Tekniska justeringar påverkar INTE den politiskt beslutade ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. 1 (9)
Svensk Vindenergis inspel till deluppdrag 1 Deluppdrag 1 Analysera och föreslå eventuella justeringar av kvotpliktskurvan som behöver göras för att Sverige ska uppfylla åtagandet gentemot Norge i traktatet om en gemensam elcertifikatsmarknad. Svensk Vindenergis föreslagna tekniska kvotjusteringar om totalt 24,0 TWh (se bilaga 1 för detaljerad beskrivning) fram till 2020 kan härledas till tre underliggande justeringsbehov; Lägre kvotpliktig elförbrukning. En jämförelse mellan Energimyndighetens prognos vid kontrollstation 2009, faktiskt utfall 2009-2012 och ett medelvärde av prognoser över kvotpliktig elförbrukning från ledande aktörer på marknaden visar att det fram till 2020 blir en ackumulerad lägre kvotpliktig elförbrukning på 6,0 TWh. Förlängd tilldelning av elcertifikat till anläggningar som inte bidrar till måluppfyllnaden. Fram till och med 2012 beslutades om förlängd tilldelning till framförallt biokraftanläggningar om totalt 2,6 TWh per år. Av dessa ingår ca 0,78 TWh i det gemensamma målet, vilket föranleder ett justeringsbehov på 1,8 TWh per år eller 16,2 TWh ackumulerat till 2020. Mer förnybar elproduktion vid ingången av det norsk-svenska samarbetet än beräknat, som inte bidrar till måluppfyllnad. Sammantaget hade Sverige 1,46 TWh mer certifikatberättigad produktion än beräknat. Korrigerat för normalårsproduktion och produktionsökningar i biokraftanläggningar (inkluderat i punkt 2) blir differensen 0,2 TWh per år eller 1,8 TWh ackumulerat till 2020. Totalt summerar dessa tre avvikelser till 24,0 TWh fram till och med 2020. Fördelningen av kvotjusteringen har stor betydelse Det ackumulerade överskottet av elcertifikat som beror på felaktiga antaganden när kvoterna fastställdes vid förra kontrollstationen kommer enligt Svensk Vindenergis antagande för kraftutveckling inte att minska, utan istället öka något fram till och med 2015. Detta trots ett antagande om en utbyggnad som i stort följer den erforderliga utbyggnadstakten om 2,93 TWh per år. Den mest logiska utgångspunkten för de tekniska justeringarna vore att från och med år 2016 nollställa systemet. Det vill säga att med en punktjustering reducera det ackumulerade överskottet utifrån samtliga avvikelser till och med det året. Enligt Svensk Vindenergis bedömning skulle en sådan åtgärd dock medföra att överskottet blir så pass litet att elcertifikatpriset troligtvis skulle stiga kraftigt och likviditeten på marknaden minska markant. För att undvika för höga elcertifikatpriser men ändå få ner det ökande överskottet till en nivå som krävs för en fortsatt utbyggnad efter 2015 och för att målet ska nås, visar Svensk Vindenergis analys att kvoterna bör justeras med minst 8 TWh år 2016. Justeringar, om totalt 24 TWh, som är jämt fördelade över hela perioden fram till 2020, eller senare, bedöms vara otillräckliga. Svensk Vindenergis analys visar att en sådan justering innebär att överskottet minskar för långsamt och kommer ner på en nivå som möjliggör utbyggnad först 2018, vilket innebär att utbyggnaden kommer igång för sent för att målet till 2020 ska kunna nås. Den historiska pris- och överskottskurvan visar att det finns en tydlig negativ korrelation mellan ackumulerat överskott och certifikatpris (se figur 1). Marknaden har historiskt balanserat vid ett överskott på mellan 4-8 MCERT. Ett högre överskott har inneburit fallande priser och ett lägre överskott har 2 (9)
inneburit stigande priser 1. På en större gemensam marknad kan ett något högre överskott fungera. Det kan dock noteras att volymerna endast är marginellt större 2015 än 2012 eftersom Sverige har fasat ut en betydande del av anläggningarna per 31 dec 2012. Svensk Vindenergis punktjustering om 8 TWh 2016 innebär att överskottet kommer ned till en nivå på ca 8 MCERT, vilket alltså historiskt sett är den övre gränsen för en fungerande marknad. Med andra ord finns det en viss risk att inte heller de justeringar som Svensk Vindenergi föreslår är tillräckliga om utbyggnaden före 2016 blir större än den erforderliga utbyggnadstakten eller om den kvotpliktiga elanvändningen blir lägre. Figur 1. Korrelation mellan pris och inverterat överskott på elcertifikat Konsekvenser för elkonsumenten Svensk Vindenergi har analyserat vad kvotjusteringar om 24,0 TWh skulle innebära för prisförändringar på elcertifikat för slutkonsument och även låtit Telge Kraft genomföra en modellkörning baserat på Svensk Vindenergis förslag till justeringar. (se bilaga 4 för detaljerad beskrivning av förslag till ny kvotkurva). Enligt Svensk Vindenergis analys (se bilaga 2) innebär förslaget en genomsnittskostnad för konsument på ca 3,6 2014-2020. Den historiska genomsnittskostnaden för konsument (2004-2012) har varit 3,4 öre. Jämfört med den historiska genomsnittskostnaden ökar alltså konsumentens kostnad för elcertifikat med 0,2. Svensk Vindenergis analys har dock inte tagit hänsyn till den elprispåverkande effekten som det ökade utbudet av förnybar elproduktion innebär. Enligt en modellkörning av kostnaden för elkonsumenten utförd av Telge Kraft innebär kvotjusteringar enligt Svensk Vindenergis förslag en genomsnittskostnad på 5,1 mellan 2014 och 2020. Jämfört med den historiska genomsnittskostnaden ökar alltså konsumentens kostnad med 1,7 enligt modellkörningen. Skillnaden i resultat beror till största del på att Telges modell antar en lägre utbyggnad fram till 2016 och att överskottskurvan vid en justering på 8 Mcert 2016 därför hamnar på en lägre nivå jämfört med Svensk Vindenergis analys och för det andra på att modellen räknar med att marknaden diskonterar kvotjusteringarna direkt när förslaget läggs fram i februari 2014. När det gäller utbyggnaden till 2016, bygger Svensk Vindenergis prognos till största del på uppgifter från turbinleverantörernas orderböcker och prognosen har historiskt visat sig träffa förhållandevis rätt. Jämviktsmodeller, som den som används av Telge Kraft, förutsätter en perfekt fungerande marknad och har en tendens att underskatta den faktiska vindkraftsutbyggnaden. Energimyndighetens långsiktsprognos är ett exempel på detta. Svensk Vindenergis analys förutsätter en utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige och Norge som i stort följer en erforderliga utbyggnadstakten 2,93 TWh fram till och med 2016. I ett lågscenario för vindkraften, där inga fler investeringsbeslut fattas, uppgår reserven 2016 till ungefär 1 Att korrelationen det senaste året har brutits förklaras av att marknaden har börjat diskontera förväntade kvotjusteringar vid kontrollstation 2015. Priset hålls alltså på en artificiellt hög nivå. 3 (9)
samma storlek som efter Telge Krafts modellkörning. I det avseendet är det rimligt att anta att modellkörningen är att betrakta som ett högkostnadsscenario för elkonsumenten. Telge Krafts modell tar även hänsyn till den elprispåverkan som ett ökat utbud av förnybar elproduktion innebär. Enligt Telge Krafts analys blir nettoeffekten, trots relativt stora kvotjusteringar, ett lägre totalt slutpris för kund, -0,8 öre, över perioden 2014-2020. Resultaten av de olika analyserna summeras i tabellen nedan. Tabell 1: Konsekvensanalys för elkonsumenten med justerad kvotkurva enligt Svensk Vindenergis förslag År Snittpris Kvot Slutpris konsument 2004 23,46 0,081 1,87 2005 20,00 0,104 2,17 2006 16,72 0,126 2,24 2007 20,83 0,151 3,00 2008 32,54 0,163 4,60 2009 31,67 0,170 5,13 2010 25,54 0,179 4,78 2011 18,71 0,179 3,80 2012 16,75 0,179 3,25 2013, (Q1-Q3) 20,08 0,135 2,71 Slutpris, Svensk Vindenergi, (exkl. påverkan på elpris) Slutpris, Telge Kraft, (exkl. påverkan på elpris) Elprispåve rkan, Telge Kraft Nettoeffekt, Telge Kraft, (inkl. påverkan på elpris) 2014 0,142 2,46 2,90-0,9 2,00 2015 0,143 2,37 3,70-3,3 0,40 2016 0,230 4,39 4,80-5,6-0,80 2017 0,195 3,66 4,97-6,4-1,43 2018 0,211 3,92 5,41-7,4-1,99 2019 0,224 4,15 6,66-8,4-1,74 2020 0,238 4,45 7,12-9,1-1,98 Snittpris, Källa elcertifikatpriser: SKM 3,4 3,6 5,1-5,9-0,8 4 (9)
Svensk Vindenergis synpunkter på deluppdrag 2-5 Nedan följer Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation. Rubrikerna är hämtade från samrådsinformationen och under varje rubrik återfinns Svensk Vindenergis kommentarer på avsnitten. Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet Deluppdrag 2 identifiera och bedöma risker som kan leda till att utbyggnadstakten av förnybar elproduktion inte utvecklas som förväntat till 2020, 1 Tillgångsanalys Vi ställer oss frågande till varför Energimyndigheten inte gör några antaganden för de andra kraftslagen när publicering av vindkraftsinformation borde vara minst lika mycket marknadspåverkande som för de andra kraftslagen. 1.1. Vindkraft För att kunna bedöma vindkraftproduktionen från Vindlovs sammanställning görs ett antagande om 2500 fullasttimmar samtidigt som Energimyndigheten anger att det är ett konservativt antagande. Varför väljer inte Energimyndigheten ett så realistiskt antagande som möjligt? Omkring 3000 timmar bedöms vara ett snitt för nya vindkraftverk som installeras idag och trenden är ökande på grund av högre torn och större rotorer i förhållande till generatoreffekt. Genomsnittsstorleken på de vindkraftverk som installeras idag är 2,4 MW och för majoriteten av den vindkraft som är under byggnation är tornhöjden mellan 110-125 meter. Teknikutvecklingen möjliggör allt högre torn och vi delar därför inte Energimyndighetens bedömning att en navhöjd om 120 meter bör betraktas som ett överskattat värde. 2.1 Produktionspotential 2020 Svensk Vindenergis bedömning är att det i Sverige inom ramen för elcertifikatsystemet tillkommer ca 9 TWh ny vindkraft och 3 TWh biokraft mellan åren 2014 och 2020, med antagandet att det tillkommer ca 6 TWh norsk vattenkraft och 4 TWh vindkraft i Norge under samma period. En förutsättning är att tillräckligt höga kvotjusteringar görs från och med 2016 för att få ned överskottet/få upp certifikatpriset till den nivå som krävs för att fler investeringsbeslut ska kunna tas. 2.2 Bedömning av verklig produktion 2020 Även om den tekniska potentialen anses vara väldigt stor kommer helt riktigt den verkliga potentialen till 2020 primärt styras av utvecklingen av el- och certifikatpris oavsett hur många projekt som får tillstånd. Vad som saknas i diskussionen är att den verkliga produktionen av förnybar el 2020 jämfört med 2012 kommer understiga 26.4 TWh om inte tillräckligt höga tekniska justeringar görs för att få ned det ackumulerade överskottet till den nivå som krävs för att nya investeringsbeslut ska kunna tas. Risker mot utbyggnadstaken Den största risken för att inte uppnå utbyggnadsmålet omnämns inte i samrådsinformationen. Det vill säga, risken med att det befintliga ackumulerade överskottet, p.g.a. tidigare felaktiga antaganden, växer sig för stort om inte tillräckligt stora kvotjusteringar görs från och med 2016. Den andra stora risken är att överföringskapaciteten inte är tillräcklig, främst genom snitt 2. Svenska Kraftnät planerar näten utifrån ett antagande om 17-20 TWh vindkraft till 2025. 17 TWh ser ut att nås redan 2017 utifrån Svensk Vindenergis prognos. Även om Svenska Kraftnät i en känslighetsanalys gör antagande om mer vindkraft norr om snitt 2 utgår Svenska Kraftnät i grundscenariot (som sedan ligger till grund för den framtida nätplaneringen) att vindkraften kommer fördelas ungefär lika mycket per elområde. 5 (9)
I tioårsplanen räknar man dessutom med ännu mindre vindkraft. Risker för framtida flaskhalsar på grund av underskattning av volymen vindkraft från Svenska Kraftnäts sida i kombination med de långa tillståndsprocesserna för stamnätet förtjänar att lyftas fram som ett av de största hindren för utbyggnadstakten. 3.4 Information 3.4.1 Brist på information och ökad osäkerhet Energimyndigheten konstaterar att det av marknadsaktörer efterfrågas mer och bättre marknadsinformation och gör en bra beskrivning av de problem som följer av bristande transparens på marknaden. Energimyndigheten nämner dock inte risken för priskollaps till följd av att aktörerna förbygger sig och risken med att utbyggnaden i ett sådant fall inte hinner återhämta sig i tid. Energimyndigheten går heller inte in på några lösningar. Svensk Vindenergi anser att information från Energimyndigheten och NVE kring utfall av kvotpliktig elanvändning, godkända anläggningar, utfasad kraftproduktion och utfärdade elcertifikat bör komma ut mer regelbundet, åtminstone en gång per kvartal. För att öka transparensen bör verksamhetsutövare i samband med byggnation, anmäla byggstart till Energimyndigheten för att kunna få erhålla elcertifikat. Denna sammansällning bör sedan uppdateras åtminstone kvartalsvis. 3.5 Reserv och pris Energimyndigheten skriver: Summan av elpris och elcertifikatpris bör, under de år en anläggning tilldelas elcertifikat, täcka produktionskostnaden för att ett projekt ska vara lönsamt. Om produktionskostnaden överstiger intäkten från elpris och elcertifikatpris kan investeringsviljan på den gemensamma marknaden komma att påverkas negativt. Prisnivån på elcertifikat och reservens storlek påverkar aktörernas investeringsvilja och därmed hur mycket förnybar elproduktion som tillkommer i den gemensamma marknaden. Det bör nämnas att för de flesta som tog investeringsbeslut för ett par år sedan när såväl ersättningsnivåerna som investeringskostnaderna var högre är det idag svårt att få kalkylen att gå ihop. Det är viktigt att investerarna även i framtiden har förtroende för systemet genom att de som väljer att investera i förnybar elproduktion har en chans att få avkastning på sina investerade pengar. Det saknas en diskussion om vad som är en lämplig nivå på överskottet för att marknaden ska fungera på ett bra sätt och för att certifikatpriset ska kunna vara på den nivå som krävs för att nya investeringsbeslut ska kunna tas. 3.5.1 Prissignaler Här beskrivs delvis den problematik som vi efterfrågar i ovanstående avsnitt. Avsnitten skulle därför med fördel kunna skrivas ihop. 3.7 Finansiering Bra beskrivning av olika aktörers finansieringsmöjligheter. 6 (9)
Torvens roll i elcertifikatsystemet Deluppdrag 3 belysa torvens roll i elcertifikatsystemet samt analysera konsekvenserna av en eventuell utfasning av torven. Torven har marginell betydelse för systemet och man kan diskutera om torv skall vara en del av systemet då den inte är förnybar och det krävs utsläppsrätter för elproduktionen. Det måste vara emot avsikten med systemet. Mot bakgrund av detta borde torven fasas ur systemet. Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet Deluppdrag 4 analysera den historiska utvecklingen inom systemet, bland annat med avseende på elcertifikatpriser, sparade elcertifikat och utfasning av anläggningar Det saknas information om att Sverige hade mer elcertifikatberättigad produktion än beräknat när man gick in i det gemensamma systemet med Norge den 1 januari 2012. Svensk Vindenergi bedömer att denna produktion summerar till 1,8 TWh t.o.m. 2020 och är något som kvoterna behöver justeras för i samband med kontrollstation 2015. För mer info se Svensk Vindenergis inspel till deluppdrag 1 ovan. 1.2 Elcertifikatspriset kan kopplas till 1.2.2 den ackumulerade reserven Energimyndigheten skriver: En relativt sett högre ackumulerad reserv påverkar så att det genomsnittliga priset på elcertifikat sjunker. Vice versa höjer en relativt sett lägre reserv priset på certifikat. Även om dygnspriset kan synas återhämta sig efter det att nivån på det ackumulerade överskottet offentliggjorts, är det tydligt att det finns ett negativt samband över tid. Det bör samtidigt noteras att även om den ackumulerade reserven har stigit över tid så visar inte elcertifikatspriset motsvarande nedåtgående trend. Det är positivt att Energimyndigheten beskriver detta tydliga och viktiga samband mellan ackumulerat överskott och certifikatpris. Orsaken till att certifikatpriset på senare tid inte har sjunkit i samma utsträckning som den ackumulerade reserven har stigit beror på att marknaden redan idag diskonterar in framtida kvotjusteringar. Aktörer som tar investeringsbeslut idag gör det utifrån antagandet om att Energimyndigheten i samband med kontrollstation 2015 genomför erforderliga justeringar av kvoterna för att få ned överskottet/upp certifikatpriset till en nivå som krävs för lönsamhet. 1.3 Utfasade produktionsanläggningar I underlaget saknas information om hur stor mängd förnybar elproduktion som antogs fasas ut när de gällande kvoterna fastställdes, men som inte fasades ut och nu de facto är kvar i systemet utan att bidra till måluppfyllnad. Det saknas även information om att Energimyndigheten kommer att behöva justera kvoterna för denna volym. Detta är synnerligen märkligt då detta är den största orsaken till varför kvoterna kommer behöva justeras. Denna produktion motsvarar totalt ca 16,2 TWh mellan 2012 och 2020. 7 (9)
Statistiskt underlag till bedömning av marknadens funktionssätt Deluppdrag 5 analysera marknadens funktionssätt, bland annat med avseende på omsättning, likviditet, antal aktörer och marknadsklarering och vid behov föreslå åtgärder för att ytterligare förbättra funktionssättet. 1 Inledning 1.1 Elcertifikatsystemet Energimyndigheten skriver: En väl fungerade marknad innebär att de certifikat som finns snabbt kan finna den bäst lämpade ägaren vilket i sin tur innebär att prisnivån snabbt kan anpassas. Marknadens aktörer är betjänta av korrekt och kontinuerligt uppdaterad information. Prissignalen behöver därför vara korrekt och uppdateras frekvent. Vi delar denna uppfattning och anser som ovan nämnt (Se deluppdrag 2) att det är viktigt att Energimyndigheten och NVE tillhandahåller så uppdaterad och relevant marknadsinformation som möjligt, åtminstone kvartalsvis, helst månadsvis. Frågeställningar 1)Vad betyder reserven för systemets funktion? En viss reserv är nödvändig för att säkerställa tillräckligt hög likviditet på marknaden. Blir reserven för stor, blir dock priset för lågt för att skapa lönsamhet i såväl befintliga som nya investeringar. Därför är det extra viktigt att kvotjusteringarna vid kontrollstationen görs på ett sätt som får ner den ökade reserven till en för marknaden fungerande nivå. Detta krävs för att säkerställa att målet om 26,4 TWh till 2020 kan uppnås. I samrådsinformationen saknas det en diskussion kring hur stort det ackumulerade överskottet bör vara för att marknaden ska vara i balans (ett pris som möjliggör investeringar för måluppfyllnad). Nivån på överskottet är avgörande för att kunna bedöma behovet av kvotjusteringar och när i tid de behöver genomföras för att möjliggöra måluppfyllnad. Svensk Vindenergi bedömer att det ackumulerade överskottet bör ligga mellan 4 och 8 TWh för att marknaden ska kunna fungera på ett tillfredställande och ändamålsenligt sätt. 3) Vad säger priset om marknadens funktion? I teorin ska certifikatpris och elpris täcka produktionskostnaden för att nya investeringar ska kunna göras. I praktiken har detta samband inte visat sig fungera då både elpris och certifikatpris idag, i de allra flesta fall är under produktionskostnaden för det billigaste kraftslaget. Aktörer som redan har gjort investeringar baserade på kalkyler med högre (mer normala) ersättningsnivåer har svårt att nå lönsamhet och riskerar att göra förlust på investeringarna. Det kan knappast ha varit avsikten med elcertifikatsystemet. Även om ett lågt pris på elcertifikat gynnar elkonsumenten är det inte hållbart med ett system som inte kan ge lönsamhet för investeringar över tid. Detta är ännu ett skäl till varför det är viktigt att få ned överskottet till mer rimliga nivåer snarast möjligt. Det finns en risk att investerare tappar tålamodet och intresset för att investera i Sverige eller Norge. När investerarna väl har tappat förtroendet för systemet kan det ta tid innan förtroendet återkommer, med risk för att önskad utbyggnad inte uppnås inom ramen för systemet. Att ensidigt utgå ifrån konsumentens perspektiv utan att beakta investerarnas perspektiv vore inte ansvarsfullt. 8 (9)
6) Finns det behov av åtgärder för att förbättra marknadens funktionssätt? Som ovan nämnts ser vi ett stort behov av att Energimyndigheten och NVE mer regelbundet tillhandahåller uppdaterad marknadsinformation. 2 Analys 2.4 Reservens inverkan på prisnivån Energimyndigheten skriver: Det relevanta för utbyggnadstakten borde teoretiskt sett vara hur mycket utbyggnad som fortfarande krävs för att klara målen. Att tidigare utgivna certifikat inte annullerats är ur detta perspektiv endast betydelsefullt om det tyder på en för snabb utbyggnadstakt, inte om det beror på en lägre efterfrågan än beräknat. Det är en tveksam slutsats att reservens påverkan på prisnivån endast styrs av utbudssidan. Den påvisade negativa korrelationen mellan ackumulerat överskott och certifikatpris gäller oberoende av vad som orsakar överskottet. Med ökat ackumulerat överskott, ökar utbudet i förhållande till efterfrågan av certifikat och följaktligen sjunker priset, oavsett vad som orsakat överskottet. Sjunker priset för mycket blir det svårt att motivera investeringsbeslut. Korrelationen mellan ackumulerat överskott och elcertifikatpris är tydlig och uppmärksammas även i deluppdrag 4. För mer info se Svensk Vindenergis inspel till deluppdrag 1 ovan. Stockholm 2013-11-15 Svensk Vindenergi Mattias Wondollek Anton Steen 08-677 28 98 08-677 28 91 mw@svenskvindenergi.org as@svenskvindenergi.org 9 (9)
Bilaga 1 Faktorer bakom teknisk justering Justeringsbehov 1: Kvotpliktig elförbrukning Av tabell och figur nedan framgår att utfallet och prognosen av den kvotpliktiga elanvändningen jämfört med Energimyndighetens prognos 2009 innebär att kvoterna behöver justeras för en ökad efterfrågan om totalt 6 Mcert fram till och med år 2020. Tabell 2: Historiskt utfall och prognos av annullerade elcertifikat jämfört med prognos vid kontrollstation 2009 År Annulleringar, Mcert, enligt EM vid kontrollstation 2009 Annulleringar, Mcert, utfall + medelvärde av prognoser från tre ledande marknadsaktörer 2009 16,05 15,40 2010 17,09 17,54 2011 17,27 16,53 2012 17,29 16,30 2013 13,04 12,48 2014 13,73 13,15 2015 13,83 13,29 2016 13,91 13,43 2017 14,67 14,20 2018 16,20 15,72 2019 17,45 16,97 2020 18,78 18,32 Summa 189,31 183,31 Diff -6 Mcert Figur 1: Historiskt utfall och prognos av annullerade elcertifikat jämfört med prognos vid kontrollstation 2009 i
Justeringsbehov 2: Utfasning av anläggningar Av de 2,6 TWh (se tabell nedan från Energimyndigheten) som har fått ny tilldelningsperiod för omfattande ombyggnad och produktionsökning ingår enligt Energimyndigheten ca 0,78 TWh i det gemensamma målet. 2,6-0,78 = ca 1,8 TWh. Detta är produktion som bidrar till ett ökat ackumulerat överskott av elcertifikat utan att bidra till måluppfyllelse. För perioden 2012-2020 blir det totala justeringsbehovet, 1,8 TWh x 9 år = 16,2 TWh (MCERT) i form av ökad efterfrågan. Tabell 3: Normalårsproduktion från anläggningar som fått ny tilldelning för produktionsökning eller omfattande ombyggnad. Källa: Energimyndigheten Justeringsbehov 3: Mer certifikatberättigad produktion än beräknat Sammantaget hade Sverige 1,46 TWh mer certifikatberättigad produktion än beräknat i samband med att nuvarande kvoter föreslogs vid förra kontrollstationen. Med normalårskorrigerade helårsvärden för 2011 blir differensen något mindre (1.4 TWh). Av denna produktion utgjorde produktionsökningar från biokraftanläggningar ca 1.2 TWh, produktion som redan ingår i de icke utfasade anläggningarna enligt justeringsbehov 2 ovan. Återstår gör alltså 1.4 1.2 = 0,2 TWh som kvoterna årligen behöver justeras för i form av ökad efterfrågan. Mellan 2012-2020 uppgår denna produktion totalt till 9 år*0,2 TWh = 1.8 TWh (MCERT). Figur 2: Utfall och prognos för förnybar produktion inom elcertifikatsystemet fram till sammanslagning med Norge ii
Bilaga 2 Konsekvensanalys, kostnader för elkonsumenten, Svensk Vindenergi Svensk Vindenergis analys av kostnaden för elkonsumenten utgår från den historiska (2004-2012) korrelationen mellan storleken på det ackumulerade överskottet och priset på elcertifikat. Korrelationen uppgår historiskt till -0,64. Om överskottet ökar med en enhet så minskar alltså priset med 0,64 enheter. Ett antagande om att den historiska korrelationen kvarstår ger, med Svensk Vindenergis antaganden om överskottets utveckling och föreslagen kvotjustering, nedanstående resultat. Tabell 4: Historiska och prognostiserade kostnader för elkonsumenten analys Svensk Vindenergi. År Kvot Sverige Historiskt certifikatpris + prognos utifrån korrelationsfaktorn Kostnad för elkonsumenten, öre/kwh (exkl. elprispåverkan) Överskott, MCERT 2004 0,081 23,46 1,90 5,40 2005 0,104 20,00 2,08 6,55 2006 0,126 16,72 2,11 6,30 2007 0,151 20,83 3,14 5,06 2008 0,163 32,54 5,30 4,77 2009 0,170 31,67 5,38 5,00 2010 0,179 25,54 4,57 5,50 2011 0,179 18,71 3,35 8,80 2012 0,179 16,75 3,00 11,93 2013 0,135 17,66 2,38 10,51 2014 0,142 17,33 2,46 11,03 2015 0,143 16,60 2,37 12,16 2016 0,230 19,12 4,39 8,24 2017 0,195 18,77 3,66 8,79 2018 0,211 18,60 3,92 9,04 2019 0,224 18,56 4,15 9,11 2020 0,238 18,73 4,45 8,85 Figur 3: Historiska och prognostiserade certifikatpriser, överskott och kostnad för elkonsument i enlighet med Svensk Vindenergis förslag på kvotjusteringar 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Elcertifikatpris, Överskott, Mcert Kostnad slutkund, Svensk Vindenergi, iii
Bilaga 3 Konsekvensanalys kostnader för elkonsumenten, Telge Kraft Tabell 5: Historiska och prognostiserade kostnader för elkonsumenten modellkörning Telge Kraft År Kvot Sverige Historiskt certifikatpri s + prognos Telge Kraft Elcertifikatkostnad för elkonsumenten, öre/kwh Elprispåverkan, Nettoeffekt, Överskott, MCERT 2004 0,081 23,46 1,90 5,40 2005 0,104 20,00 2,08 6,55 2006 0,126 16,72 2,11 6,30 2007 0,151 20,83 3,14 5,06 2008 0,163 32,54 5,30 4,77 2009 0,170 31,67 5,38 5,00 2010 0,179 25,54 4,57 5,50 2011 0,179 18,71 3,35 8,80 2012 0,179 16,75 3,00 11,93 2013 0,135 17,66 2,38 10,51 2014 0,142 20,40 2,90-0,9 2,00 8,11 2015 0,143 25,90 3,70-3,3 0,40 7,00 2016 0,230 33,30 4,80-5,6-0,80 5,37 2017 0,195 32,70 4,97-6,4-1,43 5,87 2018 0,211 32,20 5,41-7,4-1,99 6,40 2019 0,224 36,80 6,66-8,4-1,74 5,67 2020 0,238 36,50 7,12-9,1-1,98 6,04 Källa historiska certifikatpriser: SKM Figur 4: Historiska och prognostiserade certifikatpriser, överskott och kostnad för elkonsument enligt Telge Krafts modellkörning i enlighet med Svensk Vindenergis förslag på kvotjusteringar 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 Snitt Elcertifikatspris, Överskott Telge, Mcert Kostnad slutkund, Telge, 0,00 iv
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Bilaga 4 - Justerad kvotkurva Tabell 6: Ny och gammal kvotkurva enligt förslag från Svensk Vindenergi År Kvot enligt gällande beslut Ny kvot enligt Svensk Vindenergis förslag 2014 0,142 0,142 2015 0,143 0,143 2016 0,144 0,230 2017 0,152 0,195 2018 0,168 0,211 2019 0,181 0,224 2020 0,195 0,238 2021 0,19 0,233 2022 0,18 0,223 2023 0,17 0,213 2024 0,161 0,204 2025 0,149 0,192 2026 0,137 0,180 2027 0,124 0,167 2028 0,107 0,107 2029 0,092 0,092 2030 0,076 0,076 Figur 2. Figur 5: Ny och gammal kvotkurva enligt förslag från Svensk Vindenergi 0,25 0,2 0,15 Ny kvot enligt Svensk Vindenergi 0,1 Gammal kvot 0,05 0 v
Bilaga 5 Utveckling efter föreslagna kvotjusteringar Tabell 7: Utveckling annullering, utfärdanden, överskott och produktion efter kvotjusteringar. År Annulleringar totalt (MCERT) Utfärdanden totalt (MCERT) Ack. Överskott (MCERT) 2003 4,7 5,6 2,1 2004 7,9 12,2 5,4 2005 10,2 15,0 6,6 2006 12,2 15,6 6,3 2007 14,5 21,4 5,1 2008 15,3 25,8 4,8 2009 15,4 28,3 5,0 2010 17,5 30,2 5,5 2011 16,5 31,7 8,7 Ack. ny elproduktion (TWh) 2012 18,7 21,6 11,7 1,9 2013 16,4 15,3 10,5 3,8 2014 18,7 19,2 11,0 7,8 2015 20,4 21,5 12,2 11,5 2016 29,1 25,2 8,2 15,2 2017 27,4 28,0 8,8 18,0 2018 30,5 30,8 9,0 20,8 2019 33,3 33,4 9,1 23,6 2020 36,2 35,9 8,8 26,4 Figur 3. Tabell 8: Utveckling annullering, utfärdanden, överskott och produktion efter kvotjusteringar. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Annuleringar Överskott Linjär utveckling 2.93 TWh Utfärdanden Ny elproduktion vi