Karta 28-31: Pojkars/flickors platser som föreslås förbättras, årskurs 9

Karta 28-31: Pojkars/flickors platser som föreslås förbättras, årskurs 5 Karta 28-31: Pojkars/flickors platser som föreslås förbättras, årskurs 9 Karta 28-31: Pojkars/flickors platser som föreslås förbättras, gymnasiet 21

Pojkar och flickor Rörelsemönster Pojkar och flickors rörelsemönster skiljer sig inte märkbart åt. De individuella skillnaderna är betydligt större än mellan grupperna. Men vissa tendenser kan ändå anas. När det gäller områden markerar pojkarna in fler och större områden som de vistas på. Detta kan bero på att pojkar generellt sett är mer frimodiga och mindre noggranna i sättet de ritar in områdena under datorintervjuerna. Men, det kan naturligtvis också vara så att pojkars och flickors sätt att vistas skiljer sig åt. Det kan vara så att flickor är mer försiktiga i sättet de tar områden i anspråk medan pojkar har ett mer aktivt beteende i att ta platser i besittning. Eftersom flickorna i högre utsträckning tar upp otrygghet som ett problem kan det innebära en begränsning för vissa att, i vart fall under kvällstid, ta större områden i anspråk. Däremot använder de samma vägar som pojkarna, åtminstone dagtid. Aktiviteter Endast bland vissa klasser i årskurs 9 syns en märkbar skillnad mellan pojkars och flickors typ av aktiviteter. Pojkarna utför mer uttalat fysiska aktiviteter - ex fotboll och skate medan flickorna umgås på annat sätt, genom promenader, att gunga och att strosa runt. För den här typen av aktiviteter, där det sociala samspelet är huvudpoängen är platser med lugn och ro där man kan bara vara viktiga. Bland tjejerna i nian dyker det också upp önskemål om att kunna titta på. En tjej nämnde att det inte fanns något på skolgården som lockade ut dem. Hon berättade att killarna gärna ville ha en skatepark och hon menade att det vore kul även för tjejerna då de kunde titta på killarna när de skatear. Detta önskemål från hennes sida kan tyckas märkligt när det i själva verket var killarna som efterfrågade en skatepark. Det finns dock en viktig sociala kvalitet i att kunna vistas vid sidan av en aktivitet som betraktare. På så sätt blir man en del av aktiviteten. Aktivitetsplatser har en potential att fungera som mötesplatser även för dem som inte själva utövar aktiviteter. Därför är det viktigt att lägga in möjligheten att hänga eller chilla vid aktivitetsplatserna. Det blir en inbjudan till att vara med, men på ens egna villkor. Trygghet Tjejer kommenterar oftare än killarna att sådant som de upplever som otryggt. Det kan exempelvis gälla ställen där många samlades på kvällen eller tomma platser med dålig belysning (naturområden och skogspartier). Skillnaden mellan könen märks framför allt i högstadie- och gymnasiegruppen. Cyklar i kullarna. Flicka Elevernas kommentarer till platser de brukar vara på. Flyger radiostyrt plan. Pojke Jag brukar leka i parken med min lillebror. Flicka Grilla korv och tälja med familjen. Pojke 22

Karta 36-38: favoritplatser,problem och önskemål, årskurs 5. Från vänster, Favoritplats, problem, önskemål Karta 39-41: favoritplatser,problem och önskemål, årskurs 9. Från vänster, Favoritplats, problem, önskemål 23

Karta 42-44: favoritplatser,problem och önskemål, gymnasium. Från vänster, Favoritplats, problem, önskemål 24

Karta 45-48: Favoritplatser, Från vänster: centrum, Ellagård, Gribbylund, Hägernäs/Viggbyholm Karta 49-52: Favoritplatser, Från vänster: Näsbypark, Skarpäng, Täby kyrkby, Vallabrink 25

Karta 53-56: problem. Från vänster: centrum, Ellagård, Gribbylund, Hägernäs/Viggbyholm Karta 57-60: problem. Från vänster: Näsbypark, Skarpäng, Täby kyrkby, Vallabrink 26

Karta 61-64: önskemål. Från vänster: centrum, Ellagård, Gribbylund, Hägernäs/Viggbyholm Karta 65-68: önskemål Från vänster: Näsbypark, Skarpäng, Täby kyrkby, Vallabrink 27

30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Träffa kompisar Bra plats Bollspel Hemma/förälder Affär/shoppa annan idrott Natur/grönomr Kompis hus bad lek cykla Fint/vackert ställe Skola Stall/ridning Diagram 2, Favoritplatser, Kommentarer som eleverna har gett som förklaring till sna favoritplatsmarkeringar. För åldersfördelning se bilaga 2 50% Lugn och ro Bara vara Släktings hus skate Trygg plats vinterlek Promenad Folkliv annat 45% 14% 40% 12% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Trafik Människor Otrygghet Belysning Skötsel Estetik Brist Lukt Annat Diagram 3, Problem och faror, Kommentarer som eleverna har gett till sina markeringar av problem och faror. För åldersfördelning se bilaga 2 10% 8% 6% 4% 2% 0% Aktivitet Inomhus Drift Trafik Belysning konstgräs Skate Trygghet Trivsel/estetik Park/natur Cykel Kommunikatio Sittplatser Mötesplats Diagram 3, Kommentarer som eleverna har gett till sina markeringar av önskemål. För åldersfördelning se bilaga 2 Annat 28

Positiva platser I alla grupper är den viktigaste kvaliteten för favoritplatserna att där kan man träffa och vara med kompisar. Därefter kommer bollspel i olika former och därefter bra plats - en kommentar som ofta ges när eleverna inte kan uppge en speciell aktivitet som man gör på platsen. Det är helt enkelt en plats där man kan vara utan att göra något speciellt. Generellt sett har eleverna i årskurs nio den mest samlade bilden. Deras platser är alla inriktade på att umgås, men faller ut i två tydliga kategorier. Dels de utpräglade aktivitetsplatserna, dels platser där man kan göra ingenting, eller bara vara. Eleverna i årskurs fem har en något spretigare bild, men även för dem kommer chansen att umgås tillbaka i flera kommentarer. Den näst vanligaste typen av markering är på en kompis hus. På plats tre kommer stall/ridning, vilket nästan uteslutande markeras av tjejer. Femteklassarna svarar i större utsräckning än de andra två grupperna att de är utomhus även på vintern. Vinterlek kommer på fjärde plats bland kommentarerna. Gymnasisterna är den spretigaste gruppen med många staplar som är lika höga. I topp efter att träffa kompisar ligger bra plats och shoppa/ affärer. Täby Centrum är också den plats som fått avgjort flest markeringar i gymnasiegruppen. Olika typer av idrott och träning är fortfarande populärt, men anmärkningsvärt är att estetiska frågor och grönområden båda har tagit topplaceringar bland kommentarerna - två kategorier som knappt angetts på någon markering av de andra två grupperna. Kvalitet och innehåll De senaste årens satsningar som gjorts på offentlig mark har varit lyckade. Satsningen på Midgårdsparken har visat sig vara en fantastisk framgång. I stort sett alla barn i Kyrkbyn och även enstaka i andra delar av staden märker ut att de är i parken eller att de har den som favoritplats. Den nya spontanidrottsanläggningen har en stor del i den förtjänsten. Den fungerar som mötesplats för alla åldrar och gör även att övriga delar av parken används mer. Somrarna är bäst med folk från Flygkårsvägen, alla minnena är obeskrivliga. Nya behov, nya platser De aktivitetsytor som Täby idag erbjuder behöver kompletteras och utvecklas. Nya intressegrupper har växt fram och söker platser att vara på. I Kyrkbyn finns till exempel en stor grupp skejtare, även bland de äldre eleverna. De är inte knutna till någon förening, men har ett brinnande engagemang för att förbättra Täby ur skejtarperspektiv. Flera av dem är besvikna på den skejtsatsning som gjordes i Midgårdsparken. De anser det vara positivt med multirullbanan och Trevligt att gå där, riktig natur, inte bara två träd. Jätteskönt konstgräs att spela fotboll på! Det finns bra kätterträd, det finns träd som ramlat ner som man kan klättra över. Urval av kommentarer från elevernas svar på frågan om önskemål. 29

hindren, men de tycker att det finns för få och för oflexibla redskap. Man kan ju bara åka fram och tillbaka, menar de. Istället åker skatearna på andra informella platser, ex på lastparkeringen bakom Ica. En annan stor grupp bland barn och ungdomar är de cykelintresserade. Särskilt stort är intresset i Skarpäng och Näsbypark. Att hitta platser där de kan trixa, och bygga egna hinder är en spännande utmaning. Favoritplats inomhus Frågorna i intervjun är ställda så att eleverna främst ska markera platser utomhus. På frågan om favoritplatser är ändå inomhusplatser i flera fall så viktiga för dem att det är motiverat att sätta favoritmarkeringar på dem. Ett sådant exempel är förstås Täby centrum, men även det egna eller kompisens hus får många markeringar. Det samma gäller platser för olika fritidsaktiviteter. Platser där man exempelvis tränar markeras ofta som favoritplats. Vissa barn har till och med svårt att märka ut några favoritplatser utomhus då deras fritid var fylld av inomhusaktiviteter. Spridningen är stor inom gruppen angående hur mycket man rör sig utomhus. Att skapa egna platser För en stor grupp barn och unga var det viktigt att få skapa själva. Framför allt rör det sig om kojor och cykelbanor. Ett tydligt och sanktionerat område är Åva mudpark. Det är en mycket populär plats bland de cykelintresserade, men har även pektas ut av flera stycken som ett fult ställe eller vad är det för något. Platser där man får göra själv kan lätt uppfattas som röriga. Deras poäng är just att de är ständigt ofärdiga men det innebär att man kan behöva märka ut dem för att ge dem berättigande. Negativa platser I det stora hela är det få platser som anses otrygga i Täby, men vissa mönster går ändå att urskilja. Trafik och övriga trygghetsfrågor som belysning samt skumma och läskiga människor tas upp som övergripande problem av alla åldersgrupper. Den mest frekventa problemkommentaren handlar om trafik. Täby har en effektiv och välfungerande trafikstruktur. Tyvärr innebär samma vägnät som gör det lätt att som bilburen ta sig från A till B att de oskyddade trafikanterna begränsas i sin rörelsemöjlighet. Det syns som tidigare nämnts tydligt i strukturen av stråk i Kyrkbyn, där rörelsen i nord-sydlig riktning är betydligt friare än den i öst-västlig som begränsas av framförallt Vikingavägen. På andra ställen i Täby märks det vid korsningar över E18 där all rörelse sker vid några få övergångar. Samma sak gäller centrumområdet där en tydlig koncentration av rörelse sker vid väg- och spårundergångarna. Otryggheten ökar med åldern. Detsamma gäller kraven på belysning och oro för andra människor beteende. I gymnasiegruppen kommer också frågor om estetik upp. Gör en större lekpark! Överlag ritas fler negativa platser in på de mentala kartorna än under GIS-intervjun bland femteklassarna. Detta beror troligtvis på att vi under introduktionen i klassrummet ritade kartsymbolerna blixt och flagga på tavlan samt att eleverna påverkas av varandra. På en del av de platser som markeras som otrygga beror det på att den som svarar antingen själv har råkat ut för något eller har hört talas om det. Kring Grindtorp och vid Hägernäs station gick rykten om att någon hade blivit indragen i skogen och våldtagen och på två platser pekas blottarstråk ut. Elever i årskurs fem pekar ut skogen norr om Ö. Vallabrinksskolan. Enskilda gymnasiets elever kallar Stolpaskogen för Blottarskogen. Namnet har inte dykt upp i någon annan klass. Troligtvis beror detta på att de under sin skolgång blivit varnade för blottare där, men att problemet inte är aktuellt längre. Mer bänkar och en trevlig park. Urval av kommentarer från elevernas svar på frågan om önskemål. 30

Jag skulle vilja ha en skateramp! Rena Vallentunasjön så att man kan bada! En samlingsplats för hela Täby. Problem och favoriter följs åt När man jämför markeringarna för favoritplatser och problem syns tydligt att de allt som oftast sammanfaller. Delvis finns en naturlig förklaring i att man upptäcker problem genom att vara på en plats. Problemen upptäcks förstås av fler om platsen är populär. En populär plats där många vistas slits dessutom hårt, men är fortfarande populär. Tyvärr innebär detta att de platser som är populärast har flest problem. Fördelen är att man genom att lyfta ett fåtal platser höjer upplevelsen för många. Skötseln är inte avgörande för om platsen används eller inte. Så länge funktionerna uppehålls besöker barnen platsen. Däremot uppmärksammas slitaget av eleverna. Där felen är många eller där det har skett en försämring kommer ibland kommentarer som de (kommunen) har tagit bort den, eller de (kommunen) verkar inte bry sig. Det är självklart en oerhört olycklig situation när en låg skötselnivå upplevs som ointresse från kommunens förvaltningar. Ett exempel på en plats som markeras som positiv, negativ samt med symbolen för önskemål är Täby centrum. Att centrum väljs som favoritutomhusplats av så många kan verka förvånande. Den parkering som utgör merparten av marken runtomkring Centrumbyggnaden är knappast barn- eller vuxenvänlig. Men den utomhusplats som fått flest markeringar i centrum ligger faktiskt inomhus: själva Centrumhuset, tätt följt av övriga byggnader. Centrum upplevs som en oerhört viktig plats för många av de elever som deltog i studien. Det är där de träffar kompisar, kollar på folk och shoppar. Där är det full aktivitet, men allt händer inne i husen. Ytorna utanför Centrumhuset betraktas mest som ett besvärande tomrum med faror och problem. Eleverna uttryckte på olika sätt en frustration över bristen på mötesplatser ute i centrum. Vissa sa uttryckligen att Det borde finnas en central mötesplats någonstans i Täby och Man borde göra något utanför Centrum, så att man kan göra annat där än att handla. Mängden av områdesmarkeringar samt nega-tiva, positiva och önskemålsmarkeringar på centrumbyggnaderna understryker vikten av den planerade satsningen. Behovet av centrala mötesplatser utomhus syns på att många, särskilt högstadieelever, söker sig till Storstugans bostadsgård, som idag är den närmaste platsen med den funktionen i Täbys centrala delar. Olika grupper har olika intressen Den övergång från barn till ungdom som påbörjas i 10-12 årsåldern är tydlig i grupperna som vi har inter- 31

32 vjuat. De talar själva om att förr när de var små lekte de andra lekar eller på andra platser. I klasserna som har intervjuats finns stora skillnader mellan individer och klasser på vilken typ av lekar de leker. Vissa är helt tydliga med att de har börjat betrakta sig själva som stora och därmed för gamla för lek. Kanske påverkas de också av att vara de äldsta i sin grupp, de äldsta på mellanstadiet. Många av de som markerar lekplatser kommenterar i vart fall muntligt att de går dit med sina yngre syskon. Det är alltså inte längre helt legitimt att själv leka där. Även niorna rör sig i ett gränsland, fast nu mellan ungdom och vuxen. De är den grupp som starkast förnekar någon lust att leka. Jämförelsevis är det fler bland gymnasisterna som pratar om var de

lekte förr. Det verkar som att de tycker att det är ok att i vart fall en gång i tiden ha varit barn. En av de lekfulla aktiviteter som ändå tas upp av niorna (mer eller mindre generat) är pulkaåkning. Några av niorna har också specialintressen som kan tolkas som lek, ex skate och trix-cykling. När intressena förändras kommer också kraven på platserna att förändras. Ett tydligt exempel är Jarlabankes Bro i Kyrkbyn. Den markeras av många av femteklassare som negativ eftersom de är besvikna på den nyligen genomförda upprustningen. Att Den var bättre förut är alldeles för många överens om. De tycker att den hade blivit tråkig och att det inte finns något att göra där längre. Lekplatsens fokus har förskjutits till yngre åldersgrupper. En del av området får ändå stort beröm. Bäcken och naturmarken i parkens södra del är favoritplatser för en stor grupp av Kyrkbyns flickor. Där klättrar de bland annat i träd och fångar grodyngel. Mellanstadieelevernas önskemål på platsen handlar om att få tillbaka gungor, rutschkana och fler tävlingsredskap. De är som tidigare nämnts i den då ålder fantasilekar övergår till tävlingslekar. Även om mellanstadiebarnen är skeptiska till upprustningen uppskattades den av högstadieeleverna. Parken är en av målpunkterna på deras nomadvandring i stadsdelen. Skärmtaket skyddar både mot regn och nyfikna ögon. Skillnader och likheter Ingen större skillnad märks mellan stadsdelarnas benägenhet att markera negativa eller positiva platser. Däremot skiljer sig typen av markeringar åt. Tjejer upplever generellt högre otrygghet än killar. Otrygga platser är exempelvis platser där folk samlas på kvällen eller tomma platser med dålig belysning (naturområden och skogspartier). Som tidigare beskrivits är femteklassarna mer hembundna än övriga åldersgrupper. Gymnasisterna rör sig obehindrat utanför kommunen och många av deras favoritplatser ligger utanför kommunens gränser. Niorna har ännu inte kommit upp i vuxen ålder vilket gör att de är mer hänvisade till Täby. Därför är utbudet inom kommunens gränser mer betydelsefullt för dem. De yngre barnen är i högre grad rädda för andra människor som tonåringar och fyllisar. De äldre eleverna tar upp fula miljöer och brist på aktiviteter som negativa faktorer. Estetiska frågor blir viktigare ju äldre eleverna är. Undantaget är Gribbylunds centrum som alla grupperna tycker är fult. Privat och offentlig mark Gränsen mellan privat och offentlig mark må vara skarp på planerarnas kartor, men för barn och ungdomar är det ofta ingen skillnad. Problem på kvartersmark markeras lika gärna som på kommunal mark. Vid uppföljningspromenaden tog handledarna en promenad genom Gribbylunds centrum med några elever. Ett problem som barnen tog upp var den stora mängden klotter. Barnen tyckte att det var fult och störande. Handledarna berättade om att kommunen har en 48-timmars regel som innebär att klotter saneras inom två dygn efter uppkomst. Barnen ville att handledaren skulle säga till dem som tog bort klotter att sanera vid Gribbylunds torg. När handledaren då berättade att klottret satt på privata fastigheter kunde ingen av dem förstå varför inte kommunen kunde åka ut och ta bort det ändå. Klottret störde ju dem som gick på det allmänna torget. Önskemål Generellt sett har eleverna i Täby få önskemål. Ställda inför frågan kan de ha svårt att komma på och formulera något direkt. För att få fram mer kvalitativa svar på denna fråga skulle det behövas diskussioner i grupp eller dylikt för att få igång tankarna kring hur man upplever Täby och vad man saknar. Det låga antalet önskemål tyder ändå på att eleverna är relativt nöjda. Önskemålen berör de platser de vistas på ofta. Önskemålen är i många fall direkta åtgärder till det som de markerar som negativt. Mellanstadie- och högstadieeleverna vill ha fler, mer varierade och bättre platser för aktivitet. Att säkert kunna röra sig i trafiken är viktigt för dem och att förbättra driften på de platser där det finns brister. Högstadie- och gymnasieeleverna föreslår åtgärder för ökad trygghet och bättre belysning. Gymnasieverna tycker att det är viktigt med mer park och grönska. Gymnasieleverna förbarmar sig över andra åldersgrupper i högre grad än de andra. Vad de själva saknar i Täby hittar de utanför kommunens gränser. 33

Barn är inget särintresse, lika lite som exempelvis män i åldern 30-48. Ändå kan man ibland få den bilden när nya platser planeras för barn eller för ungdomar. Barn har också personlighet och intressen Projektet Plats att växa kan ses som ett försök att nyansera och diversifiera bilden av hur barn och unga använder och värderar Täbys utemiljöer. I vissa frågor håller de intervjuade med varandra. I andra fall delas grupperna upp efter ålder och intressen. Att Täby har många fina utemiljöer tycks barn och unga vara överens om. De elever vi har pratat med har uppmärksammat oss på såväl styrkor som svagheter, brister och förslag på förbättringar i kommunens utemiljö. Framförallt har GIS-intervjuerna bekräftat utemiljöernas stora betydelse för barn och ungdomar. Att vara ung är ett äventyr i sig. I brytningen mellan barn och vuxen blir valet av hur man använder utemiljön en del i skapandet av den egna personen. Därför behövs olika platser för olika personer och olika tillfällen. Projektet har hjälpt till att ge oss en unik bild av det Täby som kommunens barn och unga ser idag. Endast genom elevernas egna medverkan kan vi bättre rikta insatserna när vi vill bygga och planera för kommunens unga. Det hjälper oss att undvika felplaneringar i form av oanvända dyra platser som riskerar att drabbas av merkostnader i form av vandalism. Istället kan vi lägga pengarna på det som verkligen uppskattas. Täby kommun har i många kommundelar bedrivit en god grönplanering i den stora skalan. Kommunens mål Halva Täby grönt stämmer verkligen. Det regionala gröna nätverket ger god tillgång till grönska och natur för kommunens invånare. Nu är det dags att gå längre ner i skala för att fylla nätverket med innehåll även på lokal nivå. Idag finns mycket av det gröna i form av rika naturområden i tätortens utkant samt några stora områden insprängda mellan bebyggelsezonerna. Tyvärr råder det idag brist på de funktionsfyllda utomhusytorna inne i stadsmiljön. Många av de gröna miljöerna ligger helt enkelt inte där barn och ungdomar rör sig. Projektet bekräftar vad man sett på andra platser, nämligen att det framför allt är de miljöer som ligger nära hemmet eller skolan som används och borde vara de bästa platserna. Det är de som används och gör mest nytta. Det är emellertid tydligt att man kan utöka gränsen för vad som räknas som nära genom att ge aktiviteterna en startpunkt. Ett motionsspår, ett fotbollsmål eller en fontän lockar användarna till olika platser vilket bidrar till att områdena nyttjas i högre grad. Det är just ytorna i brytzoner mellan olika användningsmöjligheter som blir populärast. Dessa mångfacetterade zoner där man kan leka i naturen, titta på folk och få skönhetsupplevelser ger även en möjlighet till möten mellan olika grupper. Den satsning som nu görs i kommunen för att höja standarden på de gröna utemiljöerna och fylla stadsgrönskan med fler funktioner är därför både klok och välbehövd. De samlade resultaten från projektet har även mycket att säga om mer allmänna planeringsfrågor. - Vad är det som gör vissa platser till favoritplatser medan andra undviks? Vilken typ av stad gynnar utomhusvistelse i olika åldrar? Är det något barn och unga saknar eller är rädda för? Hur tillgodoser man olika gruppers skilda intessen? Många gånger strider dessa intressen mot varandra. För att gynna möjligheten till möten mellan olika åldersgrupper kön och stadsdelar bör det satsas på flexibla och varierade aktivitetsytor. Midgårdsparken utgör ett exempel på en sådan yta. Eleverna dras till platser där andra människor befinner sig. Liv och rörelse är spännande och underhållande. Både att delta i och att betrakta. Det finns generella problem som hindrar alla åldrar - ett sådant är trafik, ett annat är bristande belysning. Vi behöver underlätta för de oskyddade trafikanterna i trafikmiljöerna och skapa trygghet med belysning. God belysning kan förlänga den tid under dygnet som en plats kan nyttjas. Projektet bekräftar att barn och ungdomars särskilda expertkunskap är ett stöd i planeringen. Deras medverkan kan också vara en del i att ge dem en plats i debatten om staden och öva dem i att bli framtidens aktiva samhällsmedborgare. 34