Granskning av kvaliteten i grundskolan Vadstena kommun Januari 2016 Johan Osbeck och Elvira Hendeby
Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Diskussion och bedömning 16 Bilaga 18
Sammanfattning Deloitte AB har av Vadstena kommuns förtroendevalda revisorer fått uppdraget att granska kvaliteten i grundskolan i Vadstena kommun. Vadstena kommun har över tid haft mycket högre kostnadsläge inom grundskolan än vad som kan förväntas utifrån standarkostnadsjämförelser. Nämnden har fattat ett antal beslut det senaste året som bedöms kommer att minska kostnaderna både på kort och lång sikt. Alla beslut har inte fått full effekt ännu och kommunen bedömer att de sannolikt inte kommer att kunna sänka kostnaderna för grundskola till den nivån som standarkostnadsjämförelserna för 2013 förespråkar. Det finns inget omedelbart och/ eller entydigt samband mellan insatta resurser och utfall i form av genomsnittligt meritvärde i åk 9 eller hög andel elever som uppnått alla kunskapskrav i åk 9. Det är sannolikt viktigare hur resurserna används än mängden resurser i sig. Styrningen av kvaliteten inom grundskolan har möjligheter att förbättras bl.a. genom att fullt ut implementera den nyligen antagna Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete. Detta bedöms vara ett viktigt strukturkapital för att kunna påverka hur resurserna används. För detaljerade iakttagelser hänvisas till denna rapports avslutande delar. Vadstenas grundskola har hållit sig inom sina kostnadsramar mellan 2012 och 2014. Meritvärdena för Vadstenas grundskola ligger högre än riket i övrigt 2014 och 2015. Grundskolans kostnadsläge är högre än vad som förväntas i standardkostnadsjämförelserna med det är upp till kommunen var ambitionsnivån ska läggas när det gäller att eventuellt minska kostnaderna ytterligare. Efter genomförd granskning bedömer vi att; kultur- och utbildningsnämnden, utifrån givna förutsättningar, bedriver verksamheten i grundskolan på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och att kultur- och utbildningsnämnden ännu inte fullt ut har en ändamålsenlig styrning och ledning av kvaliteten i grundskolan. Efter genomförd granskning rekommenderar vi kultur- och utbildningsnämnden följande: Vi ser också att det kan vara gynnsamt för kvaliteten i grundskolan att kommunen fortsätter att arbeta med inre faktorer för både pedagoger och elever. Här avses främst arbetsmiljöfaktorer som gör arbetsgivaren attraktiv för pedagogerna att arbeta och stanna länge hos samt attitydpåverkan av eleverna så att de bär kulturen av det är positivt att studera. Säkerställ att kultur- och utbildningsnämndens arbete med att implementera Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete fullföljs skyndsamt, från nämndnivån hela vägen ut till samtliga pedagoger och elever. Det bedöms vara en viktig faktor för att kunna utveckla kvaliteten inom grundskolan på ett systematiskt sätt. 1
Säkerställ att arbetet med att anpassa kostnaderna inom grundskolan fullföljs till den ambitionsnivå som kultur- och utbildningsnämnden fastställt. En god kontroll över kostnaderna på fastställda nivåer skapar handlingsfrihet för att göra riktade satsningar där behoven uppstår. Följ kontinuerligt upp arbetet med kostnadsanpassningen inom bl.a. grundskolan. Fortsätt arbetet med att utveckla grundskolans inre faktorer för att skapa en attraktiv grundskola med god kvalitet och positiv kultur för både pedagoger och elever i syfte att konkurrera med andra faktorer än högre lön. Överväg om kultur- och utbildningsnämnden skulle kunna utveckla några samarbeten med andra kringliggande kommuner avseende vissa centrala funktioner och/ eller elevvolymer i syfta att finna ytterligare områden för god ekonomisk hushållning. Jönköping den 18 januari 2016 DELOITTE AB Johan Osbeck Certifierad kommunal revisor Elvira Hendeby Auktoriserad revisor 2
1. Inledning 1.1 Bakgrund Deloitte AB har av Vadstena kommuns förtroendevalda revisorer fått uppdraget att granska kvaliteten i grundskolan i Vadstena kommun. 1.5 Revisionskriterier Revisionskriterier är Skollagen, Skolverkets allmänna råd, kommunens uppföljning av kvalitet samt kommunens riktlinjer. Vadstena kommun satsar mycket resurser på grundskolan och har en hög kostnad per barn enligt statistik från SCB och Skolverket. Återspeglas satsningen i högre kvalitet i form av högre meritvärde år 9? 1.6 Metod och granskningsinriktning Granskningen har genomförts genom dokumentanalys, intervjuer med berörda chefer och tjänstemän samt analyser av öppen statistik. 1.2 Avgränsning Granskningen avsåg kommunens grundskola. 1.3 Revisionsfråga Bedriver kultur- och utbildningsnämnden verksamheten i grundskolan på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt? Har kultur- och utbildningsnämnden en ändamålsenlig styrning och ledning av kvaliteten i grundskolan? 1.4 Underliggande frågeställningar Hur är kostnadsskillnaden i grundskolan relativt jämförbara kommuner? Vad är orsaken till det höga kostnadsläget? Hur ser meritvärde i relation till satsad krona ut? På vilket sätt följer nämnden upp kvaliteten i skolan? Andel elever som klarar målen? Hur tar kommunen hand om högpresterande elever? 3
2. Granskningsresultat Utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier presenteras i följande kapitel resultatet av genomförd granskning. 2.1 Hur är kostnadsskillnaden i grundskolan relativt jämförbara kommuner Nettokostnadsjämförelser Om vi sätter Vadstenas nettokostnad grundskola kr/elev i relation till de kommuner Vadstena kommun brukar jämföra sig med, konstaterar vi att Vadstenas nettokostnader för grundskola per elev var högst under 2013 och 2014, förutom gällande Valdemarsvik som var i princip lika. Se figur 1, nedan. Kommunen har gjort bedömningen att jämförelsekommunerna har likheter med den egna kommunen vilket gör det värdefullt att ha dem som jämförelse. 125 000 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 Nettokostnad grundskola kr/elev Dessa nettokostnader är inte strukturårsjusterade som de är i resonemangen kring utfall i tabell 1, nedan. 2013 2014 Att rakt av jämföra en kommuns nettokostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre mått är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens strukturårsjusterade standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet 1. Figur 1. Nettokostnad grundskola per elev 2013 och 2014, för Vadstena kommun och ett antal jämförelsekommuner samt alla kommuner. (Källa: Kolada) Iakttagelser Nettokostnad grundskola i Vadstena ligger högt 2013-14 i relation till jämförelsekommunerna, utom Valdemarsvik, samt riket. 1 Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget hos SCB, 2013-06-12. 4
Standardkostnader Vid granskningstillfället fanns endast 2013 års standardkostnader tillhands. I dessa visas hur vald kommun ligger till kostnadsmässigt jämfört med förväntat eget värde samt rikets indextal. I dessa data har hänsyn tagits till demografiska skillnader mellan alla kommuner. I steg 1 redovisas Indextal redovisad nettokostnad - kommunens faktiska/ redovisade nettokostnad dividerat med den genomsnittliga nettokostnaden i riket x 100. indextal var emellertid endast 88, p.g.a. kommunens specifika strukturella förutsättningar jämfört med riket i övrigt. Detta innebär alltså att kommunen hade 25,6 % högre kostnader än förväntat om man jämför indextalen redovisad nettokostnad och standardkostnad. Länet i övrigt redovisade 7,2 enheter högre kostnader än förväntat. (Se tabell 1, nedan). Tabell 1. Kostnader jmf. m. strukturårsjusterade standardkostnader 2013. (Källa: Tabell 11 SCB och Kolada.) I steg 2 redovisas Indextal standardkostnad - kommunens strukturårsjusterade standardkostnad dividerat med den genomsnittliga nettokostnaden i riket x 100. I steg 3 jämförs indextalen för kommunens kostnad med kommunens strukturårsjusterade standardkostnad för att visa hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från den stukturårsjusterade standardkostnaden. Vadstena 2013: ((110/88)x100-100) = 25,6 (OBS, beräkningen görs utifrån ej avrundade tal). Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Län indextal Indextal 2 indextal steg steg steg Kommun 1 2 3 1 2 3 1 2 3 Vadstena 76 62 23,4 110 88 25,6 114 111 2,6 Länet 88 83 6,2 106 99 7,2 112 116-4,1 Om indextalet i steg 3 är positivt har kommunen haft högre kostnader inom aktuell verksamhet än förväntat. Vadstena kommuns grundskola (fet stil i tabell 1, nedan) visar att den faktiska nettokostnaden 2013 var 110 vilket är 10 procent högre än genomsnittet för riket. Grundskolans förväntade strukturårsjusterade Iakttagelser Grundskolans strukturårsjusterade standardkostnader 2013 var mycket högre, 25,6 %, än förväntat år 2013. Länets kostnader var 7,2 % högre än förväntat. 2 Steg 1 = Indextal redovisad nettokostnad med riket 100; Steg 2 = Indextal standardkostnad med riket = 100; Steg 3 = Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad 5
2.2 Vad är orsaken till det höga kostnadsläget? Budget utfall 2012-2014, grundskola Vadstena kommun, redovisas i sin helhet i tabell 2 nedan. Antal elever i grundskolan, kostnad för kommunal grundskola/elev, Vadstena och riket Tabell 2. Budget, utfall och diff. för grundskola i Vadstena kn. 2012-2014. (Källa: Vadstena kn.) 2012 2013 2014 Budget 67 037 67 340 66 345 Utfall 65 540 64 936 64 150 Differens -1 497-2 404-2 195 1 000 800 600 400 Elever i grundskola belägen i kommunen, antal Vadstena Iakttagelser Grundskolan som verksamhet har hållit sin budget varje år mellan år 2012 och 2014. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), 100 kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), 100 kr/elev Vadstena Antalet elever i grundskolan i Vadstena har minskat stadigt sedan 2002. Från 2002 till 2014 har antalet elever i grundskolan minskat med 36 %. Utvecklingen visas i figur 2, nedan. Figur 2. Antal elever i grundskola och kostnad per elev för kommunal grundskola åren 1999 till 2014, i Vadstena kommun. (Källa: Skolverkets databas SIRIS.) Kommunen har haft svårt att anpassa de fasta kostnaderna efter det minskade antalet elever. Som fasta kostnader ses till exempel lokalkostnader medan till exempel personal ses som en halvfast/rörlig kostnad. En fast kostnad kan inte minskas i takt med att elevantalet minskar medan en halvfast/rörlig kostnad går att anpassa över tid. Detta har gjort att färre antal elever har fått bära samma fasta kostnader som under den period då elevantalet var större. 6
Nedan, i figur 3, visas hur utvecklingen av ett antal kostnadsslag, kr/elev har utvecklats över åren. 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Utveckling olika kostnadsslag per elev, 1999-2014 Kostnad elevhälsa i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, 10 kr/elev Kostnad för lärverktyg i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för måltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, 10 kr/elev Övriga kostnader i kommunal grundskola, 10 kr/elev Figur 3. Kostnadsutveckling för olika kostnadsslag per elev, för kommunal grundskola åren 1999 till 2014, i Vadstena kommun. (Källa: Kolada) Iakttagelser Även elev- och kostnadsutvecklingen mellan 1999 och 2014 som visas i figur 2 och 3 ovan, bekräftar att kostnaderna för grundskola ligger högre än vad det funnits elevunderlag för att bära. Förutom att bekräfta tidigare iakttagelser visar det även att denna relativa kostnadsökning pågått under ca 15 års tid. Samtliga kostnadsslag, elevhälsa, lokaler, lärverktyg, måltider, undervisning och övrigt, har ökat avseende kostnad per elev under perioden 1999-2014. Få elever i relation till Overhead-kostnader Även om en skolenhet alternativt verksamhet (grundskola) har få elever, måste vissa resurser finnas på plats, såsom exempelvis elevhälsa, specialpedagogiska resurser etc. enligt skollagen. Även exempelvis central förvaltning är en form av over-head-kostnad. När elevunderlaget minskar föranleder dessa resurser av naturliga skäl, en högre kostnad per elev. Rekrytering och deltidstjänster i relation till heltidstjänster Idag har kommunen en har en hög andel utbildade lärare, det är endast ett fåtal har inte legitimation. Det är finns större rörlighet inom lärarkåren idag och det är samma trend i hela landet och länet. När Vadstena kommun ska rekrytera nya lärare önskar läraren ibland en annan sysselsättningsgrad än vad kommunen skulle vilja erbjuda. Det gör att skolorna inte lyckas tillsätta sina tjänster om de inte erbjuder attraktiva tjänster (läs heltidstjänster) även om aktuellt elevunderlag egentligen bara medger del av tjänst. För att kunna erbjuda sina elever lärare som är behöriga i sina ämnen menar kommunen att de därför måste skapa 7
tjänster som ibland innehåller mer tjänstgöringstid än vad som egentligen behövs utifrån elevantal. Ny marknad för lärare ökar rörligheten mellan arbetsgivare Nämnden ser, enligt de intervjuade, en tendens i att lärare idag är mindre lojala mot sin arbetsgivare än vad de varit tidigare. Här avses att de är mer benägna att söka tjänster hos andra arbetsgivare. Vadstenas lärare är inte mer belägna att röra på sig än andra utan det är en nationell trend. Detta gör att kommunen, liksom andra kommuner, räknar med att vara tvungna att betala högre löner till lärarna framöver. Dels för att kunna locka till sig nya lärare men även för att behålla de lärare som redan är anställda i kommunen. Som konsekvens av detta beräknas lönekostnaderna inom bl.a. grundskola att öka. Iakttagelser Kostnader per elev i grundskola ökar när elevantalet sjunker i högre grad än vad kommunen kan göra avseende minskning av gemensamma overheadkostnader. Att behöva tillsätta heltidstjänster när det egentligen inte finns elevunderlag till det ökar också kostnaden per elev. Att öka löner för lärarna, utan att vi i granskningen tar ställning till om det borde göras eller inte, är att förändra en yttre faktor som ökar arbetstillfredsställelsen kortsiktigt. För att på lång sikt få behålla lärarna är det andra faktorer som är avgörande. Exempelvis arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, rimlig mängd ansvar och andra inre faktorer. Specialsalar och fastighetskostnader Skolan har behov av olika typer av lokaler och salar. Skolans totala lokalbestånd är inte helt flexibelt. Salar som används för särskilda ämnen, exempelvis, kemi, hem- och konsumentkunskaps, idrott och slöjd behövs fortfarande, även när elevantalet minskar. Kommunen har börjat arbeta aktivt med att minska lokalkostnaden inom verksamheten grundskola. Kommunens vidtagna åtgärder Kommunfullmäktige har under året (2015) tagit ett antal beslut som påverkar strukturella kostnader, för att anpassa verksamheten efter det elevunderlag som kommer att finnas framöver. Bland dessa beslut kan nämnas att beslut tagits om att i framtiden organisera grundskolan i Vadstena kommun i centralorten. En genomgång har även gjorts av befintlig personal. Resultatet av de beslut som tagits avseende strukturförändringar har inte haft fullt genomslag i ekonomin ännu och någon uppföljning av om de strukturella beslut som tagits har påverkat kvaliteten i undervisningen eller inte, har därför inte kunnat göras än. Nämnden räknar med att med hjälp av de strukturella beslut som tagits kommer kostnaderna minska väsentligt. Nämndens bedömning är dock att man inte kommer klara av att komma ner till den standardkostnad som finns beräknad för kommunen. Det som gör att nämnden inte tror att de kommer klara av att få ner kostnaden hela vägen till standardkostnaden är att kommunen har få barn till antalet, vilket gör att de övergripande funktionerna som måste finnas enligt skollagen ska bäras av färre elever. 8
KUN-chefen har även arbetat med att ändra förhållningssättet till ekonomi och de resurser nämnden har att tillgå för att skapa en ändamålsenlig ekonomistyrning. Som exempel kan nämnas att då kostnadskostymen varit för stor har tjänstemännen arbetat fram ett underlag för nedläggningen av en skola. Resurserna räckte inte till om kommunen skulle klara av att driva skolan enligt svensk skollag. Beslutet bygger på elevens rätt till utbildning. Ledningsgruppen i KUN (tjänstemännen) har ett gemensamt ansvar för helheten men varje rektor ansvar för sitt ansvar i budgetarbetet. Iakttagelser Även elev- och kostnadsutvecklingen mellan 1999 och 2014 som visas i figur 3 ovan, bekräftar att kostnaderna för grundskola ligger högre än vad det funnits elevunderlag för att bära. Förutom att bekräfta tidigare iakttagelser visar det även att denna relativa kostnadsökning pågått under ca 15 års tid. Kommunfullmäktige har under året (2015) tagit ett antal beslut som påverkar strukturella kostnader, för att anpassa kostnader inom bl.a. grundskolan till aktuella elevunderlag. Nämnden bedömer att man inte kommer klara av att komma ner till kommunens beräknade standardkostnad för grundskola. Effekter av nämndens vidtagna åtgärder har ännu inte kunnat utvärderas. 9
2.3 Hur ser meritvärde i relation till satsad krona ut? Under åren 2006 till 2013 har Vadstena kommuns genomsnittliga meritvärde sjunkit där kommunen 2013 redovisade sitt lägsta värde under perioden jämfört med övriga kommuner i Sverige. Åren 2014 och 2015 skedde en kraftig ökning av det genomsnittliga meritvärdet Vadstena kommun passerade övriga kommuner i Sverige. Andel elever med G i alla ämnen sjönk från 2007 till 2013 och lyfte, likt det genomsnittliga meritvärdet 214 och 2015 och lyckades passera övriga kommuner i Sverige 2015. (Figur 4 nedan.) Varken kurvan för andel elever med G i alla ämnen eller kurvan för genomsnittligt meritvärde följer samma form som kurvan nettokostnad per elev. Det finns väldigt många bakomliggande variabler till ett enskilt års genomsnittliga meritvärde och andel elever med G i alla ämnen. En instoppad krona år ett kan ge effekt flera år senare. Det finns ingen direkt koppling mellan insatta ekonomiska resurser och utfall avseende meritvärde. 260 240 220 200 180 160 Betyg åk 9, genomsnittligt meritvärde, INDEX nettokostnad och andel G 2006-2015 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vadstena Samtliga kommuner Riket totalt Nettokostnad GSK, Vadstena, kr (INDEX, / 40) Andel G i alla ämnen, Vadstena (INDEX, x 2,5) Figur 4. Genomsnittligt meritvärde åk 9 jämfört med nettokostnad (index) per elev och andel G (index) i alla ämnen för grundskola åren 1999 till 2014, i Vadstena kommun. (Källa: Kolada) Vi bedömer att det sannolikt är viktigare hur resurserna används, dvs. vad som sker i undervisningssituationen och under resten av skoldagen, än mängden resurser i sig. Detta grova antagande förutsätter naturligtvis att mängden resurser bedöms tillräcklig, good enough. 10
Iakttagelser Under åren 2006 till 2013 har Vadstena kommuns genomsnittliga meritvärde sjunkit där kommunen 2013 redovisade sitt lägsta värde under perioden jämfört med övriga kommuner i Sverige. 2014 och 2015 skedde en kraftig ökning av det genomsnittliga meritvärdet. Varken kurvan för andel elever med G i alla ämnen eller kurvan för genomsnittligt meritvärde följer samma form som nettokostnad per elev. Vi bedömer att det sannolikt är viktigare hur resurserna används, dvs. vad som sker i undervisningssituationen och under resten av skoldagen, än mängden resurser i sig. 600 500 400 300 200 100 0 Kostnad kr/ meritpoäng, grundskola 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kostnad kr/meritpoäng Vadstena Kostnad kr/meritpoäng riket Kostnad kronor per meritpoäng I figur 5 nedan framgår att kommunen har haft en ökad kostnad per meritpoäng de senaste åren fram till och med 2013 då kurvan vänder nedåt avseende 2014. Detta innebär i princip att samtidigt som kostnaden per meritpoäng stigit så har genomsnittliga meritvärdet åk 9 (se figur 4 ovan) sjunkit. Figur 5. Kostnad kr per meritpoäng i grundskola åren 1999 till 2014, i Vadstena kommun. (Källa: Kolada) Detta kan å ena sidan bero på kopplingen mellan kostnader som inte minskat i takt med elevminskningen. Å andra sidan borde det innebära att om personalresurserna inte minskats i samma takt som antalet elever borde den relativa lärartätheten per elev ha ökat. Om det är så stärker det möjligen antagandet att mer resurser, fler lärare per elev, inte nödvändigtvis leder till högre meritvärden, utan att det viktigaste är vad som sker i undervisningssituationen. Jämfört med riket var kostnaden i kr per meritpoäng under perioden 2004-2014 ungefär lika i Vadstena, förutom åren 2011-2013 då Vadstenas kostnader var högre. 11
Iakttagelser Kostnad i kronor per meritpoäng har ökat samtidigt som meritvärdena minskat fram till och med 2013. När kostnaden i kronor per meritpoäng minskade 2014 ökade meritvärdena och detta är ett trendbrott. Kurvan för kostnad kronor per meritpoäng rör sig alltså nästa samtliga redovisade år i motsatt riktning som meritvärdena inom kommunen. Vadstenas grundskola följer, under perioden 2004-2014, i stort rikets kura avseende kostnad kr per meritpoäng, förutom åren 2011-2013 då Vadstenas kostnader var högre än rikets. 2.4 På vilket sätt följer nämnden upp kvaliteten i skolan? Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Huvudmannen ska, som ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen, även se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå. [ ] Att utveckla verksamhetens kvalitet är ett ständigt pågående arbete, där en analys och bedömning av resultaten och måluppfyllelsen ligger till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Arbetet kan liknas vid en cyklisk process som innehåller fyra faser: uppföljning - analys och bedömning - planering - genomförande. Efter genomförandet fortsätter den cykliska processen med ny uppföljning för att få fram ett nytt nuläge osv. 3 Nämnden följer upp kvaliteten i skolan genom att en gång per år begära in kvalitetsredovisning avseende skolornas resultat från rektorerna. Under 2015 hade kommunen besök av Skolinspektionen. De fick då en anmärkning till följd av avsaknad av dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Anmärkningen, på huvudmannanivå, gjorde att kommunen har tagit fram Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete. I planen inkluderas en årsplan för när olika insatser ska utföras under året, vänligen se bilaga. I årsplanen ingår att nämnden löpande under året informeras om verksamhetens kvalité och utveckling. Under 2015 har beskrivning och analys av måluppfyllelse presenterats vid två tillfälle för nämnden. KUN har också genomfört verksamhetsbesök på samtliga enheter/skolor i kommunen där kvalitets frågor har diskuterats och redovisats. Detta är något som KU chef och KUN gemensamt arbetat fram en modell för. Iakttagelser Skolinspektionen gav kommunen en anmärkning under 2015 till följd av brister i dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Nämnden har tagit fram en dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Dokumentation är nyligen framtagen och är därför inte implementerad ännu även om en hel del av de åtaganden som beskrivits har påbörjats. Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete bör kunna ge nämnden förutsättningar för att kunna följa upp kvaliteten i 3 3 http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannenssystematiska-kvalitetsarbete, 2016-01-10. 12
grundskolan på ett ändamålsenligt sätt, när planen är implementerad fullt ut. 13
2.5 Andel elever som klarar målen? Den procentuella andelen elever som klarar målen fluktuerar mellan åren. Detta är i enlighet med förväntan för en kommun av Vadstenas storlek beaktat det låga antalet elever. Ett lågt antal elever gör att enskilda elevers resultat får större genomslag i statistiken. År 2014 och 2015 passerade kommunen övriga kommuner i Sverige efter att 2012 och 2013 år presterat sämre. (Se figur 6, nedan.) 100 90 80 70 60 Figur 6. Andel elever åk 9 som uppnått G i samtliga ämnen åren 2006 till 2015 i Vadstena kommun jämfört med samtliga kommuner i riket. (Källa: Skolverkets databas SIRIS.) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vadstena Genomsnitt riket hade en lägre andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i jämförelse med snittet i riket. Detta har dock vänt igen och sedan 2014 visar kommunen både på en högre andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i jämförelse med snittet i riket såväl som på meritvärden som också är över snittet i riket. En förklaring till resultatförsämringen kan, enligt de intervjuade, vara den turbulens som var i ledningsgruppen avseende rektorer detta år. En annan möjlig förklaring är införandet av den nya läroplanen som kom 2011. Vid införandet av en ny läroplan kan det vara svårt för lärarna att hitta rätt nivåer i betygsättningen, med nya kunskapsmål och ny betygsskala, inom den nya läroplanen och därför eventuellt varit för försiktiga i betygssättningen. Matematik och kemi är två ämnen där kommunen tidigare haft en hög andel elever som inte nått målen. Kommunen har, enligt de intervjuade, bl.a. genomfört matematiklyftet och en PISA-satsning genom SKL vilket de nu börjar se resultat av i form av att fler elever uppnår målen. Ännu en faktor som kan påverka den positiva trenden gällande andel som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen är att högstadieskolan lyckats skapa en stämning på skolan att det är inne att plugga och ha bra betyg. Den stämningen tror skolan själva har påverkat resultaten i positiv riktning då eleverna motiverar varandra att prestera bättre. Historiskt sett har Vadstena kommun haft en hög andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i jämförelse med snittet i riket. År 2012 och 2013 var, som tidigare nämnts, dock undantag, då kommunen Iakttagelser Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i jämförelse med snittet i riket sjönk samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet i år 9 sjönk, vilket är logiskt. 14
Särskilda satsningar på matematik och kemi samt arbete med attityder till studier kan vara förklaringar till att kommunen återigen, år 2014 och 2015, har en högre andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i jämförelse med snittet i riket. Det är viktigt att säkerställa att satsningar för att alla elever ska uppnå kunskapskraven i alla ämnen emellertid inte får leda till att högpresterande elever inte får det stöd de behöver. 2.6 Hur tar kommunen hand om högpresterande elever? Det framgår i läroplanen, Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, att man har ett uppdrag att inte bara hjälpa elever att uppnå måluppfyllnaden utan även hjälpa högpresterande elever att fortsätta utvecklas. Det är varje rektors ansvar att arbeta med att möjliggöra utveckling även för de högpresterande eleverna. Nämnden har inte tagit något beslut gällande hur kommunen ska hantera och motivera högpresterande elever att fortsätta utvecklas, vilket de normalt sett inte ska göra heller. Iakttagelser Nämnden har inte tagit något särskilt beslut gällande hur kommunen ska hantera och motivera högpresterande elever att fortsätta utvecklas. Det är varje rektors ansvar, det ingår i det statliga uppdraget, att arbeta med att möjliggöra utveckling även för de högpresterande eleverna. 15
3. Diskussion och bedömning Utifrån resultatet av genomförd granskning presenteras i följande kapitel en diskussion kring gjorda iakttagelser samt rekommendationer och förslag på utvecklingsområden. Sammanfattande diskussion Vadstena kommun har övertid haft mycket högre kostnadsläge inom grundskolan än vad som kan förväntas utifrån standarkostnadsjämförelser. Nämnden har fattat ett antal beslut det senaste året som bedöms kommer att minska kostnaderna både på kort och lång sikt. Alla beslut har inte fått full effekt ännu men vi ser en positiv trend från 2014. Kultur- och utbildningsnämnden bedömer att de sannolikt inte kommer att kunna sänka kostnaderna för grundskola till den nivån som standarkostnadsjämförelserna för 2013 förespråkar. Kultur- och utbildningsnämnden skulle eventuellt kunna finna ytterligare kostnadseffektivitet genom att utveckla några samarbeten med andra kringliggande kommuner avseende lämpliga centrala funktioner och/ eller elevvolymer. viktigare hur resurserna används än mängden resurser i sig. Det kan därför vara viktigt, i det fortsatta utvecklingsarbetet, att inte bara fokusera resursernas storlek utan att också arbeta vidare med att förbättra styrningen av kvaliteten inom grundskolan bl.a. genom att fullt ut implementera den nyligen antagna Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete. Detta bedöms vara ett mycket viktigt strukturkapital för att kunna påverka hur resurserna används. Vi ser också att det kan vara gynnsamt för kvaliteten i grundskolan att kommunen fortsätter att arbeta med inre faktorer för både pedagoger och elever. Här avses främst arbetsmiljöfaktorer som gör arbetsgivaren attraktiv för pedagogerna att arbeta och stanna länge hos samt attitydpåverkan av eleverna så att de bär kulturen av det är positivt att studera. Vadstenas grundskola har hållit sig inom sina kostnadsramar mellan 2012 och 2014. Meritvärdena för Vadstenas grundskola ligger högre än riket i övrigt 2014 och 2015. Grundskolans kostnadsläge är högre än vad som förväntas i standardkostnadsjämförelserna med det är upp till kommunen var ambitionsnivån ska läggas när det gäller att eventuellt minska kostnaderna ytterligare. Kommunen har, år 2014 och 2015, återigen en högre andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i jämförelse med snittet i riket. Det finns inget omedelbart och/ eller entydigt samband mellan insatta resurser och utfall i form av genomsnittligt meritvärde i åk 9 eller hög andel elever som uppnått alla kunskapskrav i åk 9. Det är sannolikt 16
Svar på revisionsfrågorna och rekommendationer Efter genomförd granskning bedömer vi att; kultur- och utbildningsnämnden, utifrån givna förutsättningar, bedriver verksamheten i grundskolan på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och att Följ kontinuerligt upp arbetet med kostnadsanpassningen inom bl.a. grundskolan. Fortsätt arbetet med att utveckla grundskolans inre faktorer för att skapa en attraktiv grundskola med god kvalitet och positiv kultur för både pedagoger och elever. Överväg om kultur- och utbildningsnämnden skulle kunna utveckla några samarbeten med andra kringliggande kommuner avseende vissa centrala funktioner och/ eller elevvolymer i syfta att finna ytterligare områden för god ekonomisk hushållning. kultur- och utbildningsnämnden ännu inte fullt ut har en ändamålsenlig styrning och ledning av kvaliteten i grundskolan. Efter genomförd granskning rekommenderar vi kultur- och utbildningsnämnden följande: Säkerställ att kultur- och utbildningsnämndens arbete med att implementera Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete fullföljs skyndsamt, från nämndnivån hela vägen ut till samtliga pedagoger och elever. Det bedöms vara en viktig faktor för att kunna utveckla kvaliteten inom grundskolan på ett systematiskt sätt. Säkerställ att arbetet med att anpassa kostnaderna inom grundskolan fullföljs till den ambitionsnivå som kultur- och utbildningsnämnden fastställt. En god kontroll över kostnaderna på fastställda nivåer skapar handlingsfrihet för att göra riktade satsningar där behoven uppstår. 17
Bilaga Årsplan Huvudman Verksamhet Januari Sammanställning av verksamheternas kvalitetsrapporter och resultat- och kvalitetsdialoger presenteras i KUN. Genomförande av elev- och vårdnadshavarenkät fritidshem. Februari Sammanställning av inträffade händelser enligt planen mot kränkande behandling redovisas i KUN Analys av elev- och vårdnadshavarenkäter, fritidshem Mars Genomförande av vårdnadshavarenkät i förskolan April Beslut i KUN om budget och verksamhetsplan, utifrån Analys av vårdnadshavarenkät i förskolan kvalitetsrapporter. Vidta åtgärder om brister om sådana har identifierats Maj Genomförande av elevenkät grundskola och Utvärdering av mål i arbetsplanen gymnasiet Juni Analys av elevenkät Kommande läsårs arbetsplan redovisas för kultur- och utbildningschefen Augusti Gemensam strategidag där mål och resultat diskuteras tillsammans huvudman/rektor/personal September Enhetens plan mot kränkande behandling lämnas in till KUN Den årliga kvalitetsrapporten lämnas till kultur- och utbildningschefen Oktober Resultat- och kvalitetsdialoger med verksamheterna kvalitetsrapporten följs upp dialog politikerchef/rektor-arbetslag Genomförande av vårdnadshavarenkät grundskola (F- 9) Verksamheternas plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplanen redovisas. Sammanställning av inträffade händelser enligt planen mot kränkande behandling redovisas i KUN. Uppföljning av huvudmannens plan mot kränkande behandling November December Resultat och kvalitetsdialoger med verksamheterna- Analys av vårdnadshavarenkät grundskolan kvalitetsrapporten följs upp- dialog politiker-chef/rektorarbetslag Nationell jämförelse utifrån resultat (KOLADA) presenteras i KUN Kultur och utbildningschef sammanställer resultat- och kvalitetsrapporter och kvalitetsdialoger.
About Deloitte Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see www.deloitte.com/about for a more detailed description of DTTL and its member firms. Deloitte provides audit, tax, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. With a globally connected network of member firms in more than 150 countries and territories, Deloitte brings worldclass capabilities and high-quality service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte s more than 210,000 professionals are committed to becoming the standard of excellence. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication. 2016 Deloitte AB 1