KULTURUTSKOTTETS BETÄNKANDE 8/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd samt lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 21 september 2010 en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd samt lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (RP 149/2010 rd) till kulturutskottet för beredning. Motioner LM 70/2010 rd Paavo Arhinmäki /vänst: Lag om ändring av lagen om studiestöd LM 72/2010 rd Tuula Peltonen m.fl. / sd: Lag om ändring av 48 i lagen om studiestöd LM 76/2010 rd Sari Palm /kd m.fl.: Lag om ändring av 48 i lagen om studiestöd Sakkunniga Utskottet har hört - konsultativ tjänsteman Virpi Hiltunen och regeringssekreterare Piritta Väinölä, undervisnings- och kulturministeriet - förmånschef Ilpo Lahtinen, FPA - prorektor Martti Raevaara, Aalto-universitetet - studiestödschef Eini Mäkelä, Tammerfors universitet - expert Marita Aho, Finlands Näringsliv - arbetskrafts- ja utbildningspolitisk expert Jari-Pekka Jyrkänne, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf - utbildningspolitisk ombudsman Simo Pöyhönen, Akava ry. - tf. enhetschef Ida Mielityinen, Teknikens Akademikerförbund TEK rf - informatör Kaisu Suopanki, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto - SAKKI ry - expert Antti Hallia, Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland rf - ordförande Teppo Säkkinen, Finlands Gymnasistförbund - socialpolitisk sekreterare Antti-Jukka Huovila, Finlands studentkårers förbund FSF rf. PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA Propositionen Regeringen föreslår ändringar i lagen om studiestöd samt lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning. För att studiestödet ska räcka till bättre föreslås det att den särskilda behovsprövningen för RP 149/2010 rd LM 70/2010 rd LM 72/2010 rd LM 76/2010 rd Version 2.0
Motivering lön för arbetspraktik eller inlärning i arbetet samt stipendium från läroanstalten slopas, att maximibeloppet för statsborgen för studielån för studier utomlands höjs och att rätten till statsborgen för studerande som bor självständigt utvidgas. Dessutom föreslås det att inkomstgränserna för beviljande av ränteunderstöd höjs för att studielånet som finansieringsform för studierna ska bli tryggare. För att uppmuntra till högskolestudier på heltid föreslår regeringen vidare ändringar i bestämmelserna om studiestödstiden för tvåstegsexamina, förbrukningen av stödmånader, stödtiden för påbyggnadsstudier och uppföljningen av framgång i studierna. För att säkra tillgängligheten till utbildning föreslås det att rätten till stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesinriktad utbildning utvidgas till att omfatta grundläggande yrkesinriktad utbildning som avläggs som fristående examen och vissa andra grundläggande yrkesutbildningar och att vissa andra begränsningar som gäller beviljande av stödet för skolresor luckras upp. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2011 och avses att bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2011. Lagmotionerna LM 70/2010 rd är en parallellmotion till propositionen. Där föreslår motionären att studiepenningen höjs med 100 euro i månaden, att studiestödsförmånerna binds vid folkpensionsindex och att föräldrarnas inkomster inte längre ska påverka studiepenningen för studerande under 20 år på andra stadiet eller bostadstillägget för studerande under 18 år. I LM 72/2010 rd och LM 76/2010 rd föreslås det att studiepenningen och bostadstillägget ska bindas vid folkpensionsindex. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig. Tanken med ändringarna är att stärka studiestödet så att det ska uppmuntra till studier på heltid. Syftet med ändringarna i stödet för skolresor är att göra utbildningen mer tillgänglig. Förslagen att anpassa studiestödet till examenssystemet i två steg, stödtiden för påbyggnadsstudier och uppföljningen av hur studierna framskrider samt ändringarna gällande studielån är motiverade, menar utskottet. Studerande i behov av ekonomiskt stöd måste i fortsättningen i högre grad än nu förbinda sig till regelbundna studier. Å andra sidan blir det lättare att bedriva heltidsstudier när studiestödet förbättras. För att de studerandes försörjning ska vara tryggad under studietiden, gäller det för dem att utnyttja studiestödet till fullo och mer systematiskt. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar men med följande anmärkningar. Studiestödet har i enlighet med regeringsförklaringen förbättrats under valperioden för att den ska trygga försörjningen vid studier på heltid samt bidra till effektivitet i studierna och till att examen avläggs inom utsatt tid. Studiestödet höjdes den 1 augusti 2008 med 15 procent och de studerandes inkomstgränser den 1 januari 2008 med 30 procent. För att ytterligare förbättra studiestödet har man efter den 1 januari 2009 inte längre beaktat makens inkomster vid beviljande av bostadstillägg. Dessutom infördes en tydligare samordning av studiestödet och sjukdagpenningen den 1 augusti 2010. Det maximala studiestödet är nu högre än någonsin, men är något mer lånebaserat än strax efter den genomgripande reformen av stödet i början av 1990-talet. Studiestödets maxbelopp för en myndig högskolestuderande som bor själv är ca 800 euro per månad och för studerande i andra läroanstalter ungefär 748 euro i månaden. 2
Motivering KuUB 8/2010 rd RP 149/2010 rd Enligt propositionen är det sammantagna studiestödet knappt tilltaget jämfört med minimiutkomstskyddet. En studerande har en skälig försörjning när han eller hon utöver studiestödet har arbetsinkomster plus studielån mot statsborgen och bor i en bostad till skäligt pris. Men om den studerande inte utnyttjar studielånet fullt ut förslår inte stödet. Under läsåret 2008 2009 ansökte 48 procent av de högskolestuderande som beviljats studiestöd och 27 procent av de studerande på andra stadiet om statsborgen. År 2008 hade 39 procent av dem som avlagt examen vid yrkeshögskola tagit studielån medan motsvarande procent för dem som avlagt universitetsexamen var 36. De låga procenterna förklaras främst med att de studerande dels har goda jobbmöjligheter, dels är osäkra på om de ska få ett jobb och kunna betala tillbaka lånet efter examen. Regeringen föreslår att förfarandet med att bevilja studiestöd ändras så att en studerande som har antagits för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen beviljas stödet separat, först för lägre högskoleexamen och först därefter för högre högskoleexamen. Den sammantagna maximala stödtiden bestäms emellertid som nu utgående från de två examinas sammanlagda omfattning. Tvåstegsmodellen för stödtiden uppmuntrar de studerande att avlägga såväl kandidat- som magisterexamen inom utsatt tid. Den inbegriper också en viss flexibilitet i stödtiden som den studerande i förekommande fall kan utnyttja antingen när han eller hon avlägger den lägre eller den högre examen. Utskottet poängterar att universiteten måste ordna undervisningen så att det går att klara av studierna inom utsatt tid. Universiteten har också metoder att få studierna att framskrida: de kan t.ex. förbättra studiehandledningen, tydliggöra gränssnittet mellan kandidat- och magisterexamen och samordna studiearangemangen. Det vore också önskvärt med större satsningar på en inspirerande och uppmuntrande lärandekultur. Utskottet framhåller att syftet med ändringarna i studiestödet inte är att påverka examensstrukturen. I normala fall ska målet fortfarande vara att de studerande avlägger magisterexamen och att kandidatexamen i allmänhet är en mellanetapp. Regeringen föreslår att inkomstgränserna för ränteunderstöd ska justeras för att understödet bättre ska nå dem som har avslutat sina studier och har små inkomster och som trots sin utbildning ännu inte har fått ett jobb. Utskottet noterar att studielånet inte utnyttjas fullt ut. Det kan bero på en principiell negativ attityd till studielån. Men här behövs det mer information om bl.a. att studielånet är relativt förmånligt för den studerande, menar utskottet. Stöd för skolresor. De föreslagna ändringarna i stödet för skolresor sitter bra enligt utskottets mening. Syftet med stödet är att göra utbildningen bättre tillgänglig och ersätta kostnaderna för skolresorna under olika trafikmässiga förhållanden. I och med att stödet beviljas under hela studietiden och gränsen 100 kilometer frångås blir utbildningen bättre tillgänglig särskilt på landsbygden, där avståndet till läroanstalter på andra stadiet kan vara tiotals kilometer. Ändringarna kommer att ha avsevärd ekonomisk betydelse för de studerande som hittills inte omfattats av stödet på grund av utbildningsarrangemangen eller som på grund av niomånadersgränsen inte fått stöd under hela den tid studierna pågått under läsåret. Också en flexiblare syn på anlitandet av eget färdsätt och slopandet av maxgränsen 100 kilometer höjer stödet för skolresor för enskilda studerande. Förbättring av studiestödssystemet. Under denna valperiod har man på bred front kartlagt på vilka punkter studiestödet behöver förbättras. En sammantagen bedömning av stödet för skolresor blev klar 2008 och arbetsgruppen för studerandefamiljer och studiestöd lade sitt förslag till försörjartillägg våren 2009. Den ledningsgrupp för utvecklande av studiestödet som tillsatts för att fullfölja det mål för längre arbetskarriärer som regeringen satt upp i sina politikdiskussioner kom med sina förslag bitvis. Förslagen till en omstrukturering av studiestödssystemet med syftet att uppmunta till helstidsstudier vid högskolorna lades fram i december 3
2009 och de övriga förslagen gällande studiestödssystemet, dvs. stödet till studerande på andra stadiet, i augusti i år. Utskottet konstaterar att de ändringar som nu görs i anslutning till 2011 års budget inte är tillräckliga och att de knappast påverkar studiefliten särskilt mycket. Arbetet på att förbättra studiestödssystemet måste fortsätta. För att de studerande ska kunna studera på heltid måste stödet vara tillräckligt stort och systemet tydligt. De förslag som ledningsgruppen för utvecklande av studiestödet lagt om indexbindning av studiepenningen och försörjartillägg och de program som ledningsgruppen upprättat för studiestöd för andra stadiet måste absolut genomföras stegvis utgående från statsfinansiella premisser. Lagmotionerna Utskottet föreslår att riksdagen godkänner lagförslagen i propositionen. Följaktligen ska lagmotionerna förkastas. Utskottets förslag till beslut Riksdagen godkänner lagförslagen utan ändringar och förkastar lagmotionerna LM 70/2010 rd, LM 72/2010 rd och LM 76/2010 rd. Helsingfors den 9 november 2010 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Raija Vahasalo /saml vordf. Tuomo Hänninen /cent medl. Outi Alanko-Kahiluoto /gröna Paavo Arhinmäki /vänst Merikukka Forsius /saml Timo Heinonen /saml (delvis) Anneli Kiljunen /sd Lauri Oinonen /cent Tuula Peltonen /sd Tuomo Puumala /cent (delvis) Leena Rauhala /kd Mirja Vehkaperä /cent Pauliina Viitamies /sd. Sekreterare var utskottsråd Marjo Hakkila. 4
Reservation 1 KuUB 8/2010 rd RP 149/2010 rd RESERVATION 1 Motivering Regeringen föreslår ändringar i lagen om studiestöd och lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Men en höjning av studiestödet eller en bindning av stödet vid folkpensionsindex ingår inte bland förslagen. Den arbetsgrupp som suttit och grunnat på hur studiestödet kunde utvecklas till att stödja heltidsstudier har föreslagit att stödet ska indexbindas. Undervisnings- och kulturministeriet föreslog för 2011 års statsbudget att studiepenningen skulle bindas vid levnadskostnadsindex, men förslaget ströks. Snart är studiestödet den enda grundtrygghetsförmån som saknar indexskydd. För att förlänga tiden i arbetslivet vill man att de studerande ska bli snabbare klara med sina studier. Den främsta orsaken till att studierna drar ut på tiden är penningbrist som tvingar de studerande att jobba vid sidan av studierna. Kostnaderna för att binda studiestödet vid index är små jämfört med den nytta som en snabbare examen genererar. I lagen om studiestöd bör hänsyn tas till studerandeföräldrar genom ett försörjartillägg till studiestödet. Att ett barn föds i familjen ska inte få påverka studierna eller leda till sämre ekonomi för föräldrarna. Barnet drar med sig mer kostnader och detta bör också vägas in när studiestödet fastställs för att studerande med barn inte ska missgynnas jämfört med andra studerande. Propositionen tar inte heller ställning till den effekt föräldrarnas inkomster har på studiestödet för studerande under 20 år vid andra läroanstalter än högskolor. Detta missförhållande har redan länge slagit mot studerande i gymnasier och yrkesskolor. I dagläget påverkar föräldrarnas inkomster studiestödet för studerande som inte fyllt 20 år även i det fall att den unga flyttat från föräldrahemmet. Som läget är nu ställs unga som flyttat till annan ort för att studera inför knepiga situationer. Förslag Jag föreslår att riksdagen godkänner tre uttalanden (Reservationens förslag till uttalanden). Reservationens förslag till uttalanden 1. Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att binda studiestödet vid folkpensionsindex. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att förena studiestödet med ett försörjartilllägg. 3. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att föräldrarnas inkomster inte längre ska beaktas när studiestödet för studerande under 20 år på andra stadiet beviljas. Helsingfors den 9 november 2010 Leena Rauhala /kd 5
Reservation 2 RESERVATION 2 Motivering Den här reservationen till kulturutskottets betänkande bygger i de flesta avseenden på en parallellmotion från den 24 september 2010 (LM 70/2010 rd) till proposition RP 149/2010 rd med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd samt lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Reservationen riktar sig mot lagförslag 1 som gäller lagen om studiestöd. Studiepenningen är alltför knapp för att en studerande ska klara sig på den ekonomiskt. Dessutom är studiestödet för närvarande den enda sociala förmån som inte är bunden vid folkpensionsindex. Vänsterförbundet anser att studiestödet absolut måste utvecklas i riktning mot studiepenning, inte mot studielån. Utvecklingsarbetet bör obetingat utgå från principen om avgiftsfria studier. Människor ska kunna utbilda sig och studera för en examen utan att skuldsätta sig, komma från en förmögen familj eller tvingas till arbete som tär på studietiden. Då kan de studerande bli snabbare klara med sina studier och komma ut i arbetslivet. Vänsterförbundet har satt som mål att minimiförsörjningen ska höjas till 750 euro i månaden och att också studiepenningen på sikt ska fås upp till den nivån. Vårt förslag att studiepenningen för högskolestuderande höjs med 100 euro per studiemånad 2011 är ett steg mot vårt mål, att studiepenningen stiger till 750 euro per studiemånad. Regeringen har inte lagt något förslag om att studiepenningen skulle höjas 2011 eller bindas vid folkpensionsindex. Propositionen korrigerar inte det missförhållandet att studiepenningen för studerande under 20 år som studerar på andra stadiet och bostadstillägget för studerande som inte fyllt 18 år påverkas av föräldrarnas inkomster. De studerandes köpkraft har minskat redan i år och fortsätter minska med accelererande fart om studiestödet inte blir bättre. I min lagmotion föreslår jag att studiepenningen ska höjas med 100 euro i månaden och att studiestödsförmånerna binds vid folkpensionsindex. Jag föreslår också att föräldrarnas inkomster inte ska minska vare sig studiepenningen för studerande under 20 år på andra stadiet som bor själva eller boendetillägget för studerande som inte fyllt 18 år. Mitt förslag är att högskolestuderande som bor själva ska få 398 euro (nu 298 euro) och studerande i andra läroanstalter 346 euro (nu 246 euro), när de fyllt 18 år (blivit myndiga och bor själva). Vidare föreslår jag i motionen att högskolestuderande som bor hos sina föräldrar ska ha rätt till en studiepenning på 155 euro per studiemånad (nu 55 euro) och studerande i andra läroanstalter 138 euro (nu 38 euro), i det fall att den studerande är under 20 år. Om den studerande är över 20 år föreslår jag att studiepenningen ska vara 222 euro per studiemånad för högskolestuderande (nu 122 euro) och 180 euro för studerande i andra läroanstalter (nu 80 euro). Dessutom föreslår jag att bestämmelserna om att föräldrarnas inkomster beaktas när studerande under 20 år på andra stadiet beviljas studiepenning och när studerande under 18 år beviljas bostadstillägg stryks i lagen om studiestöd (19 och 25 b ). Jag föreslår att förmånerna enligt lagen om studiestöd och grunderna för dem justeras årligen på det sätt som anges i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Som ytterligare förslag vill jag lägga att en studerande ska kunna få bostadstillägg också för feriemånader så som undervisnings- och kulturministeriet närmare bestämmer. Jag föreslår att förmånerna höjs från och med den 1 augusti 2011. Utskottet tog också upp övergången till tvåstegsexamen och hur detta beaktas när studiestöd beviljas. Det finländska högskolesystemets och det finländska samhällets styrka har legat i 6
Reservation 2 KuUB 8/2010 rd RP 149/2010 rd att en övervägande majoritet av de studerande avlägger högre högskoleexamen. Att nu ändra studiestödet så att det först beviljas för kandidatexamen och senare för magisterexamen kan leda till att lägre högskoleexamen med tiden blir grundexamen. Ett tvåstegssystem för stöd sitter dessutom illa med tanke på olika typers examina. Förslag Jag föreslår att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt utskottets betänkande och att riksdagen godkänner lagförslag 1 men ingressen och 7 och 7 b med ändringar och 11, 14, 19 och 48 enligt LM 70/2010 rd (Reservationens ändringsförslag). Reservationens ändringsförslag: 1. I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om studiestöd (65/1994) 11 3 och 4 mom. och 25 b, av dem 11 3 och 4 mom. sådana de lyder i lag 1388/2007 och 25 b sådan den lyder i lag 706/2008, ändras(utesl.) 3 3 punkten, 5 b, 7, 7 a, 7 b, 11 1 mom. och 15, 16 1 mom. 3 punkten, 16 a 2 och 3 punkten, 17, 19, 20 och 48, av dem 5 b och 7 b sådana de lyder i lag 345/2004, 7 och 7 a sådana de lyder i lag 408/2005, 15 sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 570/1994, 1277/2000, 1427/2001 och 345/2004, 11 1mom., 16 1 mom. 3 punkten och 20 sådana de lyder i lag 1388/2007, 16 a 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag 1427/2001 19, 20 och 48 sådana de lyder i lagarna 1099/2000 och 1388/2007 och 48 sådan den lyder i lag 734/2001 som följer: (Utesl.) 7 Tidsbegränsningar (1 3 mom. som i RP) (Utesl.) Den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vilken huvudämnet eller den ämnesgrupp till vilket huvudämnet hör är asiatiska och afrikanska språk och kulturer är dock sammanlagt högst 64 stödmånader. (5 9 mom. som i RP) 7 b Förbrukning av stödmånaden En stödmånad anses förbrukad när studiepenningen (utesl.) har betalats ut. (2 och 3 mom. som i RP) 11 (Ny) Studiepenningens belopp Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 17, 19 eller 20 22 är studiepenningen per månad 1) för en studerande som bor hos sin förälder 155 euro i högskolor och 138 euro i andra läro- 7
Reservation 2 anstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 222 euro i högskolor och 180 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år, 2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 245 euro i högskolor och 200 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år, 3) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 398 euro i högskolor och 346 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år, 4) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 398 euro i högskolor och 346 euro i andra läroanstalter. 14 (Ny) Bostadstillägg Bostadstillägg kan trots 7 c om antalet stödmånader per läsår betalas också för läroanstaltens feriemånader så som det behöriga ministeriet närmare bestämmer. 19 (Ny) Beaktande av föräldrarnas inkomster Föräldrarnas inkomster beaktas inte när studiestöd beviljas sådana studerande på andra stadiet, högskolestuderande och personer med rätt till vuxenstudiepenning som avses i denna lag. 48 (Ny) Höjning av förmån Förmåner och grunderna för dem enligt denna lag justeras på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2011 har beräknats. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Bestämmelserna om förmåner tillämpas från och med den 1 augusti 2011. (3 mom. i RP utesl.) (3 mom. som 4 mom. i RP) Helsingfors den 9 november 2011 Paavo Arhinmäki /vänst 8
Reservation 3 KuUB 8/2010 rd RP 149/2010 rd RESERVATION 3 Motivering När studiestödsreformen bereddes lät man de studerande förstå att de kunde vänta sig såväl förbättringar som åtstramningar. En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet under statssekreterare Marcus Rantala förslog att studiestödet skulle bygga på ett tvåstegssystem, att det skulle krävas fler studieprestationer för studiestöd och att en bostadstilläggsmånad skulle räknas som en stödmånad. Men å andra sidan rekommenderade arbetsgruppen att studiestödet indexbinds så att det höjs automatiskt när levnadskostnaderna stiger. I fråga om studentfamiljer var arbetsgruppens rekommendation den att studiepenningens försörjartillägg hör till den som är vårdnadshavare för ett barn under 18. Men under regeringens budgetmangling var det bara skärpningarna som godkändes och förbättringar i studiestödet får man leta efter med ljus och lykta i den nu föreliggande propositionen. På det hela taget stöder reformen inte ambitionerna att få folk att studera på heltid och därmed göra studietiderna kortare, utan de skärpta villkoren kan i värsta fall leda till att de studerande vänder studiestödet ryggen och väljer att jobba. Bestraffning snabbar inte upp studierna. Reformen leder också till att antalet stödmånader minskar om den studerande endast använder ett litet antal stödmånader för att avlägga lägre högskoleexamen. Studiestödsreformen får inte minska antalet stödmånader. Den föreslagna modellen bestraffar dem som blir klara med en lägre examen snabbt och med ett litet antal stödmånader. Det förnuftiga vore att de stödmånader som den studerande har till godo från sin kandidatexamen flyttas över till studierna för en högre högskoleexamen. Studierna blir inte snabbare av att en bostadstilläggsmånad räknas som stödmånad. Om en bostadstilläggsmånad betrakas som stödmånad kan studier som bedrivs systematiskt och på heltid påverkas negativt. I regel är de studerande som endast lyfter bostadstillägg de som har de minsta inkomsterna och studerar flitigast. På somrarna är det svårt att studera på heltid vid läroanstalterna och följaktligen vågar de studerande inte förbruka stödmånader för sommarstudier. Indexbindning ett måste. Om inte annat så är det orättvist att man under budgetmanglingen kom överens om att indexbinda andra förmåner, t.ex. barnbidragen och hemvårdsstödet, men inte studiestödet. Studiestödet bör indexbindas och kompletteras med ett försörjartillägg. I konsekvensens namn bör också studiestödet vara förutsebart och ge köpkraft. Studiestödet för andra stadiet behöver också utvecklas. Det finländska studiestödssystemet missgynnar studerande under 20 år på andra stadiet som bor själva jämfört med högskolstuderande under 20 år. Också om en studerande under 20 år på andra stadiet bor själv och är myndig, blir det fråga om behovsprövning där föräldrarnas inkomster beaktas när studiestöd ska beviljas. Studiestödsreformen måste under de närmaste åren även utsträckas till andra stadiet. Studiepenningen bör vara lika stor som för högskolestuderande. Observeras bör också att arbetet med att planera och genomföra ändringarna är så digert att FPA behöver minst 12 månader på sig från det lagändringarna godkändes tills de träder i kraft. Ikraftträdandedatum bör alltså vara den 1 augusti 2012. 9
Reservation 3 Förslag Vi föreslår att riksdagens godkänner lagförslag 2 enligt utskottets betänkande och lagförslag 1 enligt utskottets betänkande men 7, 7b, 14 och 19 samt ingressen enligt reservation 2 och den nya 48 enligt LM 72/2010 rd. Helsingfors den 9 november 2010 Tuula Peltonen /sd Anneli Kiljunen /sd Pauliina Viitamies /sd 10