RP 197/2013 rd INNEHÅLL

Transkript

1 RP 197/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och 11 i lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd ändras. I enlighet med regeringens strukturpolitiska program föreslås att nivån på studiepenningen för högskolestuderande höjs kostnadsneutralt då den tid som berättigar till studiestöd förkortas. Höjningen av studiepenningen dimensioneras utifrån den permanenta kostnadseffekt som följer av att studiestödstiden förkortas. Det föreslås att studiepenningens månatliga belopp i högskolor höjs med cirka 11 procent. I enlighet med programmet föreslås att den tid som berättigar till studiestöd för avläggande av en högskoleexamen förkortas med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsår är dock fem stödmånader. Syftet med ändringarna är att förbättra studiestödet så att det räcker bättre till för att motivera till heltidsstudier samt att förkorta studietiderna och förlänga arbetskarriärerna för studerande som inleder sina första högskolestudier höstterminen 2014 eller senare. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2014 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti

2 2 RP 197/2013 rd INNEHÅLL PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL... 1 INNEHÅLL... 2 MOTIVERING Nuläge Lagstiftning och praxis Den internationella utvecklingen Bedömning av nuläget Föreslagna ändringar Målsättning Alternativ Föreslagna ändringar Propositionens konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för den studerandes ekonomi och ställning Konsekvenser för myndigheterna Beredningen av propositionen Samband med andra proposi-tioner Närmare bestämmelser Ikraftträdande Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning LAGFÖRSLAG Lag om ändring av 7 och 11 i lagen om studiestöd BILAGA PARALLELLTEXT Lag om ändring av 7 och 11 i lagen om studiestöd... 17

3 RP 197/2013 rd 3 MOTIVERING 1 Nuläge 1.1 Lagstiftning och praxis Stödtiden per examen i högskolestudier Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) kan i en högskola fås för avläggande av examen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen eller för fullgörande av ett särskilt yrkesutbildande fortbildningsprogram. Den som avlagt högskoleexamen kan få studiestöd för fullgörande av en enskild studiehelhet, om tilläggsstudierna ger yrkesbehörighet eller tjänstebehörighet. I 7 i lagen om studiestöd föreskrivs om den tid som berättigar till studiestöd. Enligt paragrafens 3 mom. bestäms den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen på basis av examens omfattning enligt universitetslagen (558/2009) eller yrkeshögskolelagen (351/2003) så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per sådant läsår som innefattas i examens omfattning, utökad med tio stödmånader. För ett sådant halvt läsår som följer på de fulla läsåren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader. Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet enligt 4 mom. separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen. Den tid som berättigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. Den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vilken huvudämnet eller den ämnesgrupp till vilket huvudämnet hör är asiatiska och afrikanska språk och kulturer är dock sammanlagt högst 64 stödmånader. Enligt 6 mom. i fråga om en examen som avläggs vid en utländsk högskola bestäms den tid som berättigar till studiestöd på de grunder som anges i 7 och på basis av examens omfattning. Enligt lagens 7 7 mom. om en studerande som har beviljats studiestöd för högskolestudier men som inte har avlagt högskoleexamen inleder studier för en andra högskoleexamen, beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av den tid som berättigar till stöd. Om den studerande har antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av examinas sammanlagda stödtid. Enligt 3 3 punkten i lagen om studiestöd avses med stödmånad en månad under vilken studeranden får studiepenning eller bostadstillägg. I statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) som givits med stöd av universitetslagen föreskrivs om universitetsstudiernas dimensionering och omfattning. Enligt 5 i förordningen är grunden för dimensioneringen av studierna en studiepoäng. Studiekurserna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng. De målsatta tiderna för avläggande av examina har dimensionerats så att 60 studiepoäng ska avläggas under ett läsår. De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng och den målsatta tiden för avläggande av examen är tre läsår. De studier som krävs för kandidatexamen i bildkonst omfattar 210 studiepoäng och den målsatta studietiden är då tre och ett halvt läsår. De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng. De studier som krävs för ett utbildningsprogram som leder till högre högskoleexamen och som riktar sig särskilt till utländska studerande omfattar minst 90 studiepoäng. De studier som krävs för psykologie magisterexamen, musikmagisterexamen och odontologie licentiatexamen omfattar 150 studiepoäng. De studier som krävs för veterinärmedicine och medicine licentiatexamen omfattar 180 studiepoäng. Inom det medicinska och odontologiska området kan universitetet ordna den utbildning som leder till högre högskoleexamen så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen. Omfattningen av de studier som då krävs är 360 studiepoäng för medicine licen-

4 4 RP 197/2013 rd tiatexamen och 330 studiepoäng för odontologie licentiatexamen. Med stöd av bemyndigandet i studiestödslagen 7 8 mom. ges närmare bestämmelse om den maximala studietiden som berättigar till studiestöd för universitetsexamina av olika omfattning i 6 i förordningen om studiestöd (260/1994). Tiden som berättigar till stöd för avläggande av olika examina har beräknats på basis av grunderna i 7 3 mom. i studiestödslagen, så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per sådant läsår som innefattas i examens omfattning, utökad med tio stödmånader. För ett sådant halvt läsår som följer på de fulla läsåren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader. För universitetsexamina är antalet stödmånader vid studier för lägre högskoleexamen således högst 1) 37 när examen omfattar 180 studiepoäng, 2) 42 när examen omfattar 210 studiepoäng. Antalet stödmånader vid studier för högre högskoleexamen är högst 1) 24 när examen omfattar 90 studiepoäng, 2) 28 när examen omfattar 120 studiepoäng, 3) 33 när examen omfattar 150 studiepoäng, 4) 37 när examen omfattar 180 studiepoäng. Om en studerande har antagits för att avlägga lägre och högre högskoleexamen, är antalet stödmånader dock sammanlagt högst 1) 55 när lägre och högre examen tillsammans omfattar 300 studiepoäng, 2) 60 när lägre och högre examen tillsammans omfattar 330 studiepoäng, 3) 64 när lägre och högre examen tillsammans omfattar 360 studiepoäng. Om det inte ingår någon lägre högskoleexamen i utbildningen, är antalet stödmånader vid studier för högre högskoleexamen högst 1) 60 när examen omfattar 330 studiepoäng, 2) 64 när examen omfattar 360 studiepoäng. I förordningen om yrkeshögskolor (352/2003) som utfärdats med stöd av yrkeshögskolelagen föreskrivs om yrkeshögskoleexaminas omfattning. Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 180, 210, 240 eller 270 studiepoäng (ändringen av 5 546/2013 träder i kraft den 1 januari 2014). Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng. Antalet stödmånader för avläggande av yrkeshögskoleexamen är enligt 7 i förordningen om studiestöd högst 1) 37 när examen omfattar 180 studiepoäng, 2) 42 när examen omfattar 210 studiepoäng, 3) 46 när examen omfattar 240 studiepoäng, 4) 51 när examen omfattar 270 studiepoäng. Antalet stödmånader vid studier för högre yrkeshögskoleexamen är högst 1) 19 när examen omfattar 60 studiepoäng, 2) 24 när examen omfattar 90 studiepoäng. Enligt 7 a i lagen om studiestöd kan den maximitid för studiestöd som avses i 7 3 mom. och som beviljas för avläggande av en högskoleexamen förlängas så att den omfattar den återstående tiden av studierna. Villkoret för en förlängning av maximitiden är att den studerande visar att studierna fördröjts på grund av sjukdom som avsevärt inverkat på framgången i studierna eller av något annat synnerligen vägande skäl, och studier på heltid under högst ett läsår anses vara en förutsättning för avläggande av examen. Förlängning av maximitiden för studiestöd för avläggande av examen kan beviljas för sammanlagt högst nio stödmånader. Studiepenningens belopp för högskolestuderande Enligt 2 i lagen om studiestöd beviljas som studiestöd studiepenning, bostadstillägg samt statsborgen för studielån. I 11 i lagen om studiestöd föreskrivs om studiepenningens belopp. Studiepenningens grundbelopp är beroende av studerandens ålder, boendeform, familjeförhållanden och läroanstalt. Studiepenningens grundbelopp kan höjas eller sän-

5 RP 197/2013 rd 5 kas på basis av föräldrarnas inkomster. Föräldrarnas inkomster dock inte minskar studiepenningens belopp för högskolestuderande. För en högskolestuderande som bor hos en förälder är studiepenningens grundbelopp 55 euro per månad om studeranden är under 20 år och 122 euro om studeranden har fyllt 20 år. För en högskolestuderande under 18 år som bor självständigt är studiepenningens grundbelopp 145 euro i månaden. För en högskolestuderande som är myndig, gift eller underhållsskyldig är studiepenningens maximibelopp 298 euro i månaden. Enligt 12 i lagen om studiestöd är studiepenningens belopp detsamma som i högskolorna vid studier i yrkesläroanstalter utomlands, sådana utbytesstudier utomlands under minst två månader som anknyter till yrkesutbildning som genomförs i hemlandet, yrkesutbildning som genomförs på Åland, när studiesociala förmåner inte hör till studierna samt vid studier inom den steinerpedagogiska lärarutbildningen vid läroanstalten Snellman-korkeakoulu, med undantag för studier inom den allmänna studielinjen. För en högskolestuderande som bor hos en förälder och en högskolestuderande under 18 år som bor självständigt kan studiepenningens grundbelopp höjs på basis av föräldrarnas inkomster. Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst euro per år, kan en studiepenning på 55 euro höjas med högst 75 euro och en studiepenning på 122 euro samt en studiepenning på 145 euro med högst 145 euro. Höjningen minskas med 10 procent för varje helt belopp av euro som överskrider inkomstgränsen. Om det sammanlagda beloppet av föräldrarnas inkomster överstiger euro, betalas ingen höjning. 1.2 Den internationella utvecklingen I de nordiska länderna uppmuntras de studerande till heltidsstudier genom ett studiestöd som utbetalas till den studerande själv. I Finland, Sverige, Danmark och Norge består stödet av såväl en studiepenning som ett stöd i låneform. Tyngdpunkten i studiestödet för den högre utbildningen ligger i Sverige och Norge på lån, medan den i Danmark och Finland ligger på studiepenning. I Island består stödet helt och hållet av lån. När det gäller studiepenningens andel av studiestödet placerar sig Finland på andra plats efter Danmark. I Norge är stödtiden för en högskoleexamen den normativa tiden för avläggandet av examen plus högst ett år. I Danmark kan man från och med den 1 juli 2014 för en högskoleexamen få stöd för den normativa tiden om studierna har inletts senare än två år efter att studierna som ger högskolbehörighet har avlagts. Om studierna har inletts senast två år efter att studierna som ger högskolbehörighet har avlagts är stödtiden per examen den normativa tiden för avläggandet av examen förlängd med 12 månader. I Finland är stödtiden den målsatta tiden förlängd med 10 stödmånader. I Sverige finns ingen särskild maximal studiestödtid per examen, utan stödet beviljas normalt för 40 veckor per år och den maximala tiden för alla högskolestudier är i regel 240 veckor, vilket motsvarar sex läsår vid heltidsstudier. I Island får man studiestöd för en tid som beräknas enligt examens omfattning. Sett till det totala beloppet (studiepenning, bostadstillägg och studielån) är studiestödet i Finland lägst i Norden. Det maximala månatliga beloppet av studiestödet är höstterminen 2013 för en högskolestuderande som bor självständigt 799 euro i Finland, cirka euro i Sverige, cirka euro i Norge, cirka euro i Danmark och cirka 961 euro i Island. 1.3 Bedömning av nuläget Tiden för avläggande av en högskoleexamen och användningen av studiestöd För att främja en mera systematisk användning av studiestödet vid högskolestudier övergick man i början av höstterminen 2011 till ett förfarande enligt vilket stödet beviljas i två steg enligt den nuvarande högskoleexamensmodellen. För att främja heltidsstudier gjordes uppföljningen av studieframgången

6 6 RP 197/2013 rd samtidigt såväl striktare som enhetligare. Dessutom definierades månader då endast bostadstillägg lyfts som stödmånader. Effekterna av dessa reformer kan utvärderas tidigast år 2016 då de första statistiska uppgifterna finns tillgängliga om dem som inlett sina studier höstterminen 2011 och om hur de avlagt examen. I syfte att begränsa studietiderna föreskriver lagstiftningen om universitet och yrkeshögskolor att examina ska avläggas inom en målsatt tid, som motsvarar studiernas omfattning samt om inom vilken tid de studerande ska fullgöra de studier som leder till examen. Avsikten med den finansieringsmodell för universiteten som togs i bruk 2013 och den finansieringsmodell för yrkeshögskolor som träder i kraft år 2014 är att i enlighet med regeringsprogrammet stödja målen för utbildningen, såsom bland annat förbättrad genomströmning i utbildningen och snabbare övergång till arbetslivet. I finansieringen av högskolorna beaktas antalet avlagda examina och antalet studerande som fullgjort minst 55 studiepoäng under läsåret. Enligt Statistikcentralen avlades år 2012 vid universiteten högre högskoleexamina och lägre högskoleexamina. Mediantiden för avläggande av högre högskoleexamen var 6,5 år (Statistikcentralen, Universitetsutbildning 2012). Vid yrkeshögskolorna avlades 2012 enligt Statistikcentralen examina, av vilka var högre yrkeshögskoleexamina (Statistikcentralen, Yrkeshögskoleutbildning 2012). Enligt den senaste statistiken Studiernas gång som statistikcentralen publicerat hade av de nya studerande som inlett sina studier år 2006 före utgången av år procent fullgjort sin universitetsutbildning inom fem och ett halvt år. Av dem avlade 21 procent högre högskoleexamen och 28 procent lägre högskoleexamen. Av de nya studerande som inlett sina yrkeshögskolestudier år 2007 fullgjorde 41 procent studierna inom fyra och ett halvt år (Statistikcentralen, Studiernas gång 2011). Studiestöd beviljas och betalning av stödet fortsätts i praktiken endast om den studerande har studierätt vid en högskola och har anmält sig som närvarande vid högskolan. Användningstiden för de studiestödsmånader som beviljas för avläggande av en högskoleexamen är inte begränsad till ett visst antal läsår. Studeranden kan således använda stödmånaderna inom ramen för sin studierätt t.ex. under sju års tid genom att lyfta studiestöd endast några månader per läsår eller genom att frivilligt betala tillbaka studiepenning och bostadstillägg som han eller hon lyft för en studiemånad. Bestämmelser om inom vilken tid den studerande har rätt att avläggs examen ingår i universitetslagen och yrkeshögskolelagen. Enligt gällande universitetslag har en studerande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden för examina. En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden för examen. En studerande som har antagits för att studera endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen. I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av frivillig militärtjänst eller skyldigheten att försvara landet eller på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte annan frånvaro på högst fyra terminer under vilka den studerande har anmält sig som frånvarande. Enligt yrkeshögskolelagen ska en heltidsstuderande slutföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning. En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan vara frånvarande under sammanlagt två läsår. Denna tid räknas inte in i maximistudietiden. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik var år 2012 medianen för antalet stödmånader som använts för avläggande av högre yrkeshögskoleexamen 54 stödmånader. Av dem som avlagt högre yrkeshögskoleexamen hade

7 RP 197/2013 rd 7 cirka använt stödmånader och cirka hade använt 55 stödmånader eller fler. Av dem som avlagt högre yrkeshögskoleexamen hade cirka inte använt en enda stödmånad. Medianen för avläggande av lägre högskoleexamen var 46 stödmånader år Cirka av dem som avlagt lägre högskoleexamen hade använt stödmånader och cirka hade använt 55 stödmånader eller mer. Av dem som avlagt lägre högskoleexamen hade 675 inte använt en enda stödmånad. Medianen för dem som avlade yrkeshögskoleexamen 2012 var 35 stödmånader. Av dem som avlagt yrkeshögskoleexamen hade cirka inte använt en enda stödmånad. Enligt den studentundersökning som kartlade högskolestuderandenas studier och utkomst (Studentundersökning Högskolestudenternas utkomst och studier, Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2010:18, på finska) utgör studiepenningens och bostadstilläggets andel av alla studerandes utkomst cirka hälften. Över hälften av alla högskolestuderande och 72 procent av åldersgruppen år lyfte stöd 7 9 månader under läsåret. Av alla studerande lyfte 12 procent stöd månader under året, de studerade alltså också under sommaren. Enligt de studerande som besvarade enkäten berodde den begränsade användningen av studiestöd bland annat på de inkomstgränser som påverkar möjligheten att lyfta studiestöd, på att tillräckliga studieprestationer saknats och på att de ville försäkra sig om att antalet stödmånader skulle räcka till. Av universitetsstuderandena hade 29 procent inte alls lyft studiestöd, medan motsvarande andel för yrkeshögskolestuderandena var 15 procent. Studiepenningens belopp och stödmottagarna Studiepenningens belopp höjdes senast genom lagen om ändring av lagen om studiestöd (1388/2007), som trädde i kraft vid ingången av höstterminen Studiestödets belopp höjdes då med 15 procent och de minsta studiepenningarna höjdes med minst 16 euro. Regeringen avlät i september 2013 till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (RP 116/2013 rd), där det föreslås att studiepenningens grundbelopp och beloppen för förhöjningarna för så kallade mindre bemedlade enligt 11 1 och 3 mom. i lagen om studiestöd höjs läsårsvis såsom föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Under läsåret 2012/2013 ficks enligt Folkpensionsanstaltens statistik sammanlagt cirka högskolestuderande studiestöd. Av de högskolestuderande som fick studiestöd i december 2012 bodde av dem som var under 20 år och av dem som fyllt 20 år hos en förälder. Det fanns inte en enda självständigt boende högskolestuderande under 18 år som fick studiestöd. Antalet högskolestuderande som fyllt 18 år och som bodde självständigt var cirka Antalet högskolestuderande stödmottagare som var gifta eller underhållsskyldiga var cirka Enligt Statistikcentralen var år 2011 låginkomstgraden för studerande 27 procent och särskilt bland unga studerande som bodde självständigt var andelen låginkomsttagare hög. Som låginkomsttagare anses en person vars hushålls disponibla inkomster per konsumtionsenhet understiger 60 procent av medianinkomsterna. Låginkomstgränsen var år 2011 för en persons hushåll euro, dvs. cirka euro i månaden (Statistikcentralen: Inkomstfördelningsstatistik 2011, Låginkomsttagare). Enligt studentundersökningen (Studentundersökning Högskolestudenternas utkomst och studier, Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2010:18, på finska) utgjordes i medeltal cirka hälften av de studerandes utkomst av studiepenningar och bostadstillägg och cirka hälften av de högskolestuderandes totala inkomster av inkomster av förvärvsarbete. Två procent av högskolestuderandena var tvungna att månatligen ansöka om utkomststöd för att klara av

8 8 RP 197/2013 rd sina utgifter. Över 70 procent av alla studerande uppgav att de behövde mer pengar per månad än det sammanlagda maximala beloppet av studiepenningen och bostadstillägget (499,60 euro) för att klara sig ekonomiskt. Högskolestuderandenas månatliga inkomst under läsåret var i medeltal 821 euro. För unga, åriga studerande var den genomsnittliga inkomsten under läsåret 700 euro per månad, varav 65 procent utgjordes av studiepenning och bostadstillägg. 2 Föreslagna ändringar 2.1 Målsättning Ett av de mest centrala problemen med studiestödet är att det inte är tillräckligt för studier på heltid. Ett av målen för regeringens strukturpolitiska program är att förbättra de studerandes förutsättningar och motivation för att studera, bli färdiga och söka sig ut på arbetsmarknaden. Det föreslås ändringar i stödtiden per examen i högskolestudier och i studiepenningens belopp för att studiestödet ska räcka bättre till och motivera till helhetsstudier och för att förkorta studietiderna och förlänga arbetskarriärerna. 2.2 Alternativ Den förkortning av stödtiden per examen och den höjning av studiepenningens belopp för högskolestuderande som föreslås i regeringens strukturpolitiska program kan inriktas så att de gäller studier som inleds efter att lagen trätt i kraft. Då bestäms stödtiden och studiepenningens belopp enligt en tidpunkt då studierna inleddes. En studerande kan ha studierätt för studier som leder till två eller flera högskoleexamina. Om stödtiden och studiepenningens belopp fastställs enligt när studierna inletts kunde det leda till svåra tolkningssituationer när det gäller verkställande av studiestöd vid byte av studier, exempelvis vid beviljandet av studiestöd, vi uppföljning av tillräcklig framgång i studierna och då studiestöd betalas tillbaka frivilligt. Höjningen av studiepenningen kunde gälla till exempel alla högskolestuderande som beviljas stöd från och med den 1 augusti Detta alternativ skulle dock innebära en betydande ökning av utgifterna för studiestödet genast då lagen träder i kraft samt en mindre höjning av studiepenningen då den inbesparing som förkortningen av stödtiden väntas leda till skulle fördelas på ett större antal mottagare. Man kunde överväga att om några år bevilja alla högskolestuderande en studiepenning som är högre än den föreslagna, när det finns färre stödmottagare som inlett sina första högskolestudier före den 1 augusti 2014 och kostnadsökningen därför skulle vara mindre. Då skulle alla högskolestuderande som är berättigade till stöd beviljas studiepenning enligt samma grund oberoende av vid vilken tidpunkt studierna inletts, vilket skulle leda till större jämlikhet och göra verkställandet av systemet klarare. 2.3 Föreslagna ändringar Det föreslås att stödtiden per examen som regleras i 7 3 mom. i lagen om studiestöd ändras så att den tid som berättigar till studiestöd för avläggande av en högskoleexamen förkortas så, att tiden bestäms enligt den omfattningen som föreskrivits för examen i fråga, så att den tid som berättigar till stöd är

9 RP 197/2013 rd 9 högst nio stödmånader per läsår som ingår i omfattningen av examen förlängd med fem stödmånader. För ett halvt läsår som överskrider de fulla läsåren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader. Stödtiden per examen skulle jämfört med den nuvarande stödtiden förkortas med fem månader. För examina vilkas omfattning inte är fulla läsår skulle för ett halvt läsår som överskrider fulla läsår den tid som berättigar till stöd dock fortfarande vara fem stödmånader. I detta moment hänvisas inte längre till omfattning enligt universitetslagen eller yrkeshögskolelagen eftersom studier som leder till en högskoleexamen och som berättigar till studiestöd kan avläggas också vid Försvarshögskolan. Dessutom har till riksdagen överlämnats en proposition med förslag till lag om Polisyrkeshögskolan samt vissa lagar som har samband med den (RP 64/2013 rd), enligt vilken med högskola i studiestödslagen också avses Polisyrkeshögskolan och de studier som avläggs där skulle berättiga till stöd på de villkor som bestäms i lagen om studiestöd. Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen i enlighet med 7 4 mom. Den tid som berättigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. Förkortningen av stödtiden på föreslaget sätt skulle påverka tillämpningen av 4 mom. så att till exempel för avläggande av en lägre högskoleexamen på 180 studiepoäng och en högre högskoleexamen på 120 studiepoäng, dvs. för avläggande av en högskoleexamen på sammanlagt 300 studiepoäng beviljas stöd för sammanlagt högst 50 stödmånader. Av dessa beviljas högst 32 stödmånader för avläggande av lägre högskoleexamen och högst 23 för avläggande av högre högskoleexamen, så att den tid som berättigar till stöd ändå är sammanlagt högst 50 stödmånader. Den stödtid som beviljas för avläggande av högre högskoleexamen skulle vara beroende av hur många stödmånader den studerande använt för avläggandet av lägre högskoleexamen. Det föreslås inga ändringar i paragrafens 4 mom., så den tid som berättigar till stöd i fråga om en sådan lägre och högre högskoleexamen i vilken huvudämnet eller den ämnesgrupp till vilket huvudämnet hör är asiatiska och afrikanska språk och kulturer är således fortfarande sammanlagt högst 64 stödmånader. I lagens 11 föreskrivs om studiepenningens belopp. Ändringar föreslås i studiepenningens belopp för högskolor som bestäms enligt 11 1 mom. 1 4 punkten och dessutom föreslås att till det inledande stycket i 1 mom. fogas en hänvisning till 12, som föreskriver om höjning av studiepenningen till samma nivå som i högskolorna. Enligt det inledande stycket i gällande moment är om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 17, 19 eller är studiepenningen per månad det belopp som bestäms i 1 4 punkten. I 3 och 4 mom., som det hänvisas till i det inledande stycket, bestäms att en förhöjning till så kallade mindre bemedlade kan ges på basis av föräldrarnas inkomster, i 17 bestäms hur studerandens egna inkomster beaktas, i 19 hur föräldrarnas inkomster beaktas så att de minskar stödet, i 21 om minsta belopp som beviljas och i 22 om beaktande av skattepliktiga inkomster. De studiepenningbelopp i högskolor som anges i 11 1 mom. 1 4 punkten föreslås höjas med cirka 11 procent. I högskolor skulle studiepenningens belopp per månad för studerande som bor hos en förälder höjas från 55 euro till 61 euro, om studeranden är under 20 år, och från 122 euro till 135 euro om studeranden har fyllt 20 år. För högskolestuderande som inte bor hos en förälder skulle studiepenningens belopp per månad höjas från 145 euro till 161 euro, när studeranden är under 18 år. För en myndig, självständigt boende studerande, en gift eller underhållsskyldig studerande skulle studiepenningens belopp per månad höjas från 298 euro till 331euro. De studiepenningbelopp per månad som föreskrivs i dessa punkter för andra läroanstalter än högskolor skulle inte ändras. I lagens 11 3 mom. bestäms om höjningar för så kallade mindre bemedlade. Enligt

10 10 RP 197/2013 rd gällande 3 mom. 1 punkt kan en studiepenning på 55 euro höjas med högst 75 euro. Enligt momentets 3 punkt kan en studiepenning på 122 euro höjas med högst 145 euro och enligt 5 punkten kan en studiepenning på 145 euro höjas med högst 145 euro. 1, 3 och 5 punkten i 3 mom. skulle ändras i enlighet med de grundbelopp som föreslås för 1 mom. så att en studiepenning på 61 euro kan höjas med högst 75 euro, en studiepenning på 135 euro med högst 145 euro och en studiepenning på 161 euro med högst 145 euro. Förhöjningens belopp skulle alltså inte ändras. 3 Propositionens konsekvenser 3.1 Ekonomiska konsekvenser De ändringar som föreslås i propositionen har konsekvenser för anslagsbehovet under moment Studiepenning och bostadstillägg. Höjningen av studiepenningen med cirka 11 procent för dem som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti eller därefter beräknas öka anslagsbehovet år 2014 med cirka 3,5 miljoner euro. År 2015 beräknas tilläggsbehovet till 10,3 miljoner euro. Högst skulle utgiftsökningen vara år 2022, då den uppgår till cirka 32 miljoner euro. Förkortningen av stödtiden skulle från och med år 2018 gradvis minska utgifterna för Studiepenning och bostadstillägg. Denna spareffekt väntas nå maximal nivå från och med år 2022 och beräknas då vara 31 miljoner. Ändringen som innebär att studiepenningen höjs och stödtiden förkortas uppskatttas vara kostnadsneutral från och med år Anslagsberäkningen baserar sig på antalet studerande som första gången tar emot en studieplats vid en högskola, den genomsnittliga användningsgraden för studiestödet, samt de genomsnittliga kalkylerade kostnaderna. Varje läsår inleder i medeltal studerande studier vid universitet och yrkeshögskolor för att avlägga en högskoleexamen. Av dem som inleder studier är enligt Statistikcentralen vid universiteten 72 procent och vid yrkeshögskolorna 80 procent sådana som tar emot sin första studieplats. Av högskolestuderandena utnyttjar i medeltal 64 procent regelbundet studiestöd. Av dem som är berättigade till studiestöd inleder uppskattningsvis studerande sina första högskolestudier och av dem är universitetsstuderandenas andel uppskattningsvis och yrkeshögskolestuderandenas andel Uppskattningsvis (66 %) studerande får bostadstillägg. Den största gruppen bland de högskolestuderande som får studiestöd är myndiga studerande som bor självständigt och de får ofta både studiepenning och bostadstillägg. En del av högskolestuderandena bor hos sina föräldrar i början av studietiden och endast få studerande beräknas bo hos sina föräldrar hela studietiden. 3.2 Konsekvenser för den studerandes ekonomi och ställning Förkortningen av stödtiden skulle år 2014 påverka stödtiden för uppskattningsvis universitetsstuderande och yrkeshögskolestuderande som inleder studier för att avlägga en högskoleexamen. Det maximala studiestödet för en myndig självständigt boende studerande som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti 2014 eller senare skulle från och med den 1 augusti 2014 stiga från 799,60 euro till uppskattningsvis 936,92 euro, om man beaktar beloppet av indexförhöjningen av studiepenningen med cirka 1,3 procent samt höjningen av beloppet av statsborgen för studielån från 300 euro till 400 euro, vilka föreslås i regeringens proposition (RP 116/2013 rd). Exempelvis för en studerande som första gången inleder studier omfattande 300 studiepoäng vid en högskola den 1 augusti 2014 eller senare skulle stödti-

11 RP 197/2013 rd 11 den vara 50 stödmånader. För en myndig självständigt boende studerande som bedriver lika omfattande studier skulle det maximala studiestödet från och med den 1 augusti 2014 vara uppskattningsvis 903,49 euro och stödtiden per examen 55 stödmånader om högskolestudierna inletts första gången före den Den studerandes ålder och boendeform Gift eller underhållsskyldig Fyllt 18 år, bor självständigt Under 18 år, bor självständigt Fyllt 20 år, bor hos en förälder Under 20 år, bor hos en förälder Studiepenningens grundbelopp om första högskolestudier har inletts före den 1 augusti augusti Maximibeloppet för högskolestuderandenas studiepenning skulle bero på när högskolestudierna inletts för första gången. Studiepenningens belopp i högskolor från och med den 1 augusti 2014* ( /mån): Studiepenningens grundbelopp om första högskolestudier har inletts den 1 augusti 2014 eller därefter Maximibeloppet av förhöjningen på basis av föräldrarnas inkomster 301,89 335,32 Ingen förhöjning 301,89 335,32 Ingen förhöjning 146,89 163,10 146,89 123,59 136,76 146,89 55,72 61,80 75,98 Studiepenningens och studiestödets maximibelopp i högskolor från och med den 1 augusti 2014* ( /mån): Den studerandes ålder och boendeform Studiepenningens maximibelopp (studiepenningens grundbelopp + maximibeloppet för förhöjningarna för mindre bemedlade) Studiestödets maximibelopp (studiepenning + bostadstillägg för självständigt boende 201,60 + statsborgen för studielån 400 ) De första högskolestudierna inletts före De första högskolestudierna inletts eller därefter De första högskolestudierna inletts före De första högskolestudierna inletts eller därefter Gift eller underhållsskyldig Fyllt 18 år, bor självständigt Under 18 år, bor självständigt Fyllt 20 år, bor hos en förälder Under 20 år, bor hos en förälder 301,89 335,32 903,49 936,92 301,89 335,32 903,49 936,92 293,78 309,99 895,38 911,59 270,48 283,65 670,48 683,65 131,70 137,78 531,70 537,78

12 12 RP 197/2013 rd *I kalkylerna har beaktats den förhöjning av studiepenningens grundbelopp och förhöjningarna för så kallade mindre bemedlade med FP-index, cirka 1,3 procent, som föreslås i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (RP 116/2013 rd), vilken fastställts den 14 oktober 2013 samt höjningen av statsborgen för studielån för högskolestuderande från 300 euro till 400 euro i månaden. 3.3 Konsekvenser för myndigheterna De uppgifter som hänför sig till lagen om studiestöd sköts av Folkpensionsanstalten och högskolornas studiestödsnämnder enligt ett avtal med Folkpensionsanstalten. Tilllämpningen av två olika bestämmelser om studiepenning och om stödtid per examen skulle medföra tilläggsarbete vid verkställandet av studiestödet. Också den korta beredningstiden för de föreslagna ändringarna tillsammans med verkställandet av de ändringarna i som föreslås i regeringens proposition 116/2013 medför betydande utmaningar för verkställigheten. När tillämpningen av bestämmelserna om studiepenningens belopp och stödtiden bundits vid när den studerande första gången inlett högskolestudier förorsakar detta parallell tillämpning av bestämmelserna om studiepenning och stödtiden vid verkställigheten ännu flera år efter det att lagen trätt i kraft. Med tiden minskar dock antalet stödtagare som inlett sina första högskolestudier före den 1 augusti För att verkställigheten ska vara klar vore det motiverat att bestämmelserna om den nya stödtiden och studiepenningen skulle gälla samma grupp av studiestödsmottagare som bestämmelserna om studielånskompensation i regeringens proposition RP 116/2013 rd, som nu behandlas i riksdagen, dvs de stödmottagare som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti 2014 eller därefter. 4 Beredningen av propositionen Regeringen kom den 29 augusti 2013 i samband med budgetbehandlingen överens om ett strukturpolitiskt program i syfte att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och åtgärda hållbarhetsunderskottet. I enlighet med regeringens strukturpolitiska program föreslås att nivån på studiepenningen för högskolestuderande höjs kostnadsneutralt då den tid som berättigar till studiestöd förkortas. Höjningen av studiepenningen dimensioneras utifrån den permanenta kostnadseffekten av förkortningen av studiestödstiden. Den tid som berättigar till studiestöd för avläggande av en examen förkortas så att stödtiden bestäms enligt omfattningen av ifrågavarande examen enligt universitetslagen eller yrkeshögskolelagen, så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i omfattningen av examen förlängt med fem stödmånader. För ett halvt läsår som överskrider fulla läsår är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader. Beredningen av strukturpolitiskt programmet fortsatte i grupper som bestod av ministeriernas sakkunniga och beredningen samordnades av en ledningsgrupp bestående av tjänstemän från olika ministerier. I samband med den fortsatta beredningen preciserades spareffekten av stödtidens förkortning och det belopp med vilket studiepenningen kan höjas genom inbesparingen liksom också vilken grupp som ska få den höjda studiepenningen. För att genomföra ändringarna i studiestödet i enlighet med regeringens strukturpolitiska program har vid undervisnings- och kulturministeriet som tjänstemannauppdrag i samarbete med Folkpensionsanstalten beretts ett utkast till proposition med förslag till lag om ändring av 7 och 11 studiestödslagen. Yttranden om ett utkast till denna proposition har begärts av följande remissorgan: finansministeriet, försvarsministeriet, justitieministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Arene och Unifi samt studentorganisationerna SAKKI ry, OSKU ry, SLL rf, FSF rf

13 RP 197/2013 rd 13 ch SAMOK rf. De som gett utlåtanden ansåg att en förbättring av utkomsten under studietiden och syftet att förkorta studietiderna bör understödas, även om de föreslagna åtgärderna i sig är otillräckliga. Studentorganisationerna ansåg att stödtiden per examen är otillräcklig, med utgångspunkt från att stödet beviljas i två steg, särskilt med tanke på avläggande av lägre högskoleexamen. 5 Samband med andra propositioner Propositionen hänför sig till en proposition som kompletterar budgetpropositionen för 2014 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringen har till riksdagen överlåtit en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och av 2 i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (RP 116/2013 rd), där det föreslås att till 11 i lagen om studiestöd fogas ett nytt 6 mom., enligt vilket studiepenningens belopp enligt 1 och 3 mom. justeras i början av varje läsår på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Både de föreslagna studiepenningsbelopp och de studiepenningsbelopp som gällde när lagen trädde i kraft justeras läsårsvis enligt 11 6 mom. i regeringens proposition 116/2013 rd. Den första justeringen av studiepenningens belopp görs den 1 augusti 2014 enligt övergångsbestämmelsen i propositionen RP 116/2013 rd. Enligt ikraftträdandebestämmelsen i propositionen 116/2013 rd motsvarar de studiepenningsbelopp som anges i 11 det poängantal enligt lagen om folkpensionsindex som fastställts för Närmare bestämmelser Bestämmelserna om maximitid som berättigar till studiestöd för universitetsexamina och yrkeshögskoleexamina i 6 och 7 i förordningen om studiestöd borde ändras enligt 7 3 mom. som gäller den nya stödtiden per examen på det sett, att stödtiden per examen förkortas med fem månader. Likaså kunde 1 mom. i 4 i förordningen, som gäller bedömning av tillräcklig studieframgång hos högskolestuderande, till den del bestämmelserna gäller slutförande av studierna inom den fastställda stödtiden. Statsrådets förordning om ändringar utfärdas våren Ikraftträdande Lagen avses träda i kraft den 1 augusti Förkortningen av stödtiden per examen enligt 7 3 mom. i förslaget samt de studiepenningbelopp i en högskola som bestäms i lagens 11 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten tillämpas på en studerande som för första gången har tagit emot en studieplats i en högskola den 1 augusti 2014 eller därefter. Som första högskolestudier som inletts beaktas utöver studier som leder till högskoleexamen också sådana för invandrare riktade studier som förbereder för yrkeshögskolestudier, men inte till exempel öppna högskolestudier. Nämnda bestämmelser tillämpas också på en studerande som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men anmält sig närvarande första gången den 1 augusti 2014 eller därefter. På en studerande som har tagit emot en studieplats i en högskola och anmält sig närvarande första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om en studerande som inlett sina första högskolestudier innan lagen trädde i kraft inleder nya studier som leder till högskoleexamen efter att lagen trätt i kraft tillämpas på studeranden de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. Om till exempel en studerande som inlett sina första högskolestudier den 1 augusti 2013 skulle inleda stu-

14 14 RP 197/2013 rd dier för att avlägga en högskoleexamen som omfattar 300 studiepoäng och både lägre och högre högskoleexamen den 1 augusti 2014 beviljas honom eller henne för dessa studier enligt gällande lag om studiestöd sammanlagt högst 55 stödmånader. Vilka bestämmelser om studiepenningens belopp i högskolor samt stödtid per examen som tillämpas skulle alltså avgöras enligt när studeranden första gången inlett studier vid högskola. På studerande vilkas studiepenning höjs till samma nivå som vid högskolorna med stöd av 12 i lagen om studiestöd, tillämpas de föreslagna studiestödsbeloppen då stöd beviljas för tiden efter den 31 juli De gamla bestämmelserna om stödtid och studiepenning skulle inte finnas i lagen utan om tillämpningen av dessa bestäms i en övergångsbestämmelse, eftersom avsikten är att till slut övergå till endast en stödtid per examen och en tabell över studiepenningar. 8 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning Enligt 16 2 mom. i grundlagen skall det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. Utgående från grundlagen rör de föreslagna ändringarna tryggande av kulturella rättigheter som är grundläggande rättigheter samt jämlik behandling. De föreslagna ändringarna gäller studerande som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti 2014 eller därefter. Enligt regeringens uppfattning är det motiverat att höja studiepenningen för sådana studerande som inleder sina första högskolestudier den 1 augusti 2014 eller därefter i förhållande till andra studerande eftersom höjningen gäller sådana studerande vilkas stödtid per examen förkortas och höjningen till sitt belopp svarar mot den permanenta inbesparing som förkortningen av stödtiden leder till. Studiepenningens belopp, som bestäms i 11 i lagen om studiestöd fastställs enligt läroanstalt, ålder och boendeform. I propositionen föreslås att studiepenningen höjs med samma procentantal för alla nya högskolestuderande i syfte att förbättra studiestödets tillräcklighet och därigenom förkorta studietiden i högskolestudier och få de unga snabbbare ut i arbetslivet. Enligt regeringens uppfattning ingår i propositionen inga sådana begränsningar av de grundläggande rättigheterna att propositionen inte kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med stöd vad somanförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

15 RP 197/2013 rd 15 Lagförslag Lag om ändring av 7 och 11 i lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 7 3 mom. samt 11 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten, sådana de lyder, 7 3 mom. i lag 52/2011 samt 11 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten i lag 1388/2007, som följer: 7 Tidsbegränsningar Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsår är dock fem stödmånader. 11 Studiepenningens belopp Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 12, 17, 19 eller är studiepenningen per månad 1) för en studerande som bor hos sin förälder 61 euro i högskolor och 38 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 135 euro i högskolor och 80 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år, 2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 161 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år, 3) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år, 4) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter. Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande: 1) en studiepenning på 61 euro med högst 75 euro, 3) en studiepenning på 135 euro med högst 145 euro, 5) en studiepenning på 161 euro med högst 145 euro, Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 7 3 mom. samt bestämmelserna i 11 1 mom. 1 4 punkten och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten om studiepenningens belopp i en högskola tillämpas på en studerande som för första gången har tagit emot en studieplats i en högskola den 1 au-

16 16 RP 197/2013 rd gusti 2014 eller därefter. Ovannämnda moment och punkter tillämpas också på en studerande som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men anmält sig närvarande första gången den 1 augusti 2014 eller därefter. På en studerande som har tagit emot en studieplats och anmält sig närvarande i en högskola första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om studiepenningen höjs till samma nivå som i högskolorna med stöd av 12 lagen om studiestöd tillämpas de belopp av studiepenningen som anges i 11 då stöd beviljas för tiden efter den 31 juli Helsingfors den 21 november 2013 Statsminister JYRKI KATAINEN Kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki

17 RP 197/2013 rd 17 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av 7 och 11 i lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 7 3 mom., 11 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten, sådana de lyder, 7 3 mom. i lag 52/2011 samt 11 1 mom. och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten i lag 1388/2007, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 7 Tidsbegränsningar Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms på basis av examens omfattning enligt universitetslagen eller yrkeshögskolelagen, så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per sådant läsår som innefattas i examens omfattning, utökad med tio stödmånader. För ett sådant halvt läsår som följer på de fulla läsåren är den tid som berättigar till stöd dock fem stödmånader. 11 Studiepenningens belopp Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 17, 19 eller är studiepenningen per månad 1) för en studerande som bor hos sin förälder 55 euro i högskolor och 38 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 122 euro i högskolor och 80 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år, 2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 145 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år, 3) för en studerande som bor någon annan- 7 Tidsbegränsningar Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med fem stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsår är dock fem stödmånader. 11 Studiepenningens belopp Om inte något annat följer av 3 eller 4 mom. eller av 12, 17, 19 eller är studiepenningen per månad 1) för en studerande som bor hos sin förälder 61 euro i högskolor och 38 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 135 euro i högskolor och 80 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år, 2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 161 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år, 3) för en studerande som bor någon annan-

18 18 Gällande lydelse RP 197/2013 rd Föreslagen lydelse stans än hos sin förälder 298 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år, 4) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 298 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter. Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande: 1) en studiepenning på 55 euro med högst 75 euro, 3) en studiepenning på 122 euro med högst 145 euro, 5) en studiepenning på 145 euro med högst 145 euro, stans än hos sin förälder 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år, 4) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 331 euro i högskolor och 246 euro i andra läroanstalter. Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande: 1) en studiepenning på 61 euro med högst 75 euro, 3) en studiepenning på 135 euro med högst 145 euro, 5) en studiepenning på 161 euro med högst 145 euro, Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 7 3 mom. samt bestämmelserna i 11 1 mom. 1 4 punkten och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten om studiepenningens belopp i en högskola tillämpas på en studerande som för första gången har tagit emot en studieplats i en högskola den 1 augusti 2014 eller därefter. Ovannämnda moment och punkter tillämpas också på en studerande som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men anmält sig närvarande första gången den 1 augusti 2014 eller därefter. På en studerande som har tagit emot en studieplats och anmält sig närvarande i en högskola första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om studiepenningen höjs till samma nivå som i högskolorna med stöd av 12 lagen om studiestöd tillämpas de belopp av studiepenningen som anges i 11 då stöd beviljas för tiden efter den 31 juli 2014.