Dagvattenstrategi - nuläge och mål för sjöar och vattendrag

of 13 Dagvattenstrategi - nuläge och mål för sjöar och vattendrag Uppdaterad 2000-12-04 I detta dokument anges nuläge och mål för sjöar och vattendrag i Botkyrka kommun. Sammanställningen innefattar endast sjöar och vattendrag som berörs av kommunens dagvattenhantering eller som kan komma att beröras genom planerad utbyggnad. Beskrivningen av nuläge och mål uppdateras fortlöpande av Miljöförvaltningen. Vattendragen är ordnade efter de sjösystem där de ingår. Nuläge (nuvarande tillstånd) och mål på kort och lång sikt anges i tabellform. Vidare anges den användning av respektive vattendrag som styrt målen. Dessutom redovisas den externa föroreningsbelastningen på vattendraget uppdelat på direkt dagvattenpåverkan och direkt spillvattenpåverkan (från Botkyrka) samt övrig extern belastning (oavsett kommun). Under respektive rubrik anges källan, i form av DU (dagvattenutlopp) nr, SPU (spillvattenpumpstation) nr eller uppströms liggande vattendrag. Sist i detta dokument finns några definitioner och en redovisning av de kriterier som använts för att upprätta mål för vattendragen. Tumbaåns sjösystem Uttran 61/102 Totalfosfor P 43 µ g/l Klass 4 Mycket höga halter / eutrof Avvikelse från jämförvärde 7,8 Klass 5 Extrem avvikelse Totalkväve N 994 µ g/l Klass 3 Höga halter Kvot N/P 19 Klass 2 Kväve-fosforbalans Mycket låga till måttliga halter. I västra delen höga halter kadmium, möjligen p.g.a. konstgödsel Användning: Bad, fiske, rekreation, biologisk mångfald Kortsiktigt mål: (ungefär en tillståndsklass lägre än dagsläget) Totalfosfor P 35 µ g/l Klass 3 Höga halter Avvikelse från jämförvärde 5 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 700 µ g/l Klass 3 Höga halter Långsiktigt mål: (högst 2 ggr ursprungshalten) Totalfosfor P 14 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde 2 Klass 2 Tydlig avvikelse

of 13 Totalkväve N 300 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter Ingen Ingen Södertälje, Salem, 1 Segersjön 61/104 Totalfosfor P 43 µ g/l Klass 3 Höga halter / eutrof Avvikelse från jämförvärde 6,6 Klass 5 Extrem avvikelse Totalkväve N 517 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter Kvot N/P 16 Klass 2 N-P-balans Analysvärde saknas Användning: Bad, fiske, rekreation, biologisk mångfald Kortsiktigt mål: (ungefär en tillståndsklass lägre än dagsläget) Totalfosfor P 35 µ g/l Klass 3 Höga halter Avvikelse från jämförvärde 5 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 700 µ g/l Klass 3 Höga halter Långsiktigt mål: (högst 2 ggr ursprungshalten) Totalfosfor P 14 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde 2 Klass 2 Tydlig avvikelse Totalkväve N 300 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter DU5, DU6 Ingen

of 13 Ingen Utterkalven 61/101 Totalfosfor P 46 µ g/l Klass 4 Mycket höga halter / eutrof Avvikelse från jämförvärde 7,0 Klass 5 Extrem avvikelse Totalkväve N 1155 µg/l Klass 3 Höga halter Kvot N/P 26 Klass 2 Kväve-fosforbalans Generellt högre halter än i Uttran. Hg och Pb låga halter, övriga måttligt höga halter. Användning: Bad, fiske, rekreation, biologisk mångfald Kortsiktigt mål: (ungefär en tillståndsklass lägre än dagsläget) Totalfosfor P 35 µ g/l Klass 3 Höga halter Avvikelse från jämförvärde 5 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 700 µ g/l Klass 3 Höga halter Långsiktigt mål: (högst 2 ggr ursprungshalten) Totalfosfor P 14 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde 2 Klass 2 Tydlig avvikelse Totalkväve N 300 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter DU1, DU2, DU3, DU4, DU7 SPU1419 SPU3675 Vattravägen 5. Nödbrödd till ån mellan Segersjön och Utterkalven. Bräddar aldrig. Nödbräddar sällan. Vattravägen 19. Nödbrädd till pumpbrunn SNB2131, pumpas till DNB2130. Uttran, Segersjön

of 13 Kvarnsjön 61/100 Totalfosfor P 36 µg/l Klass 3 Höga halter / eutrof Avvikelse från jämförvärde 5,4 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 853 µg/l Klass 3 Höga halter Kvot N/P 21 Klass 2 Kväve-fosforbalans Cu och Zn måttligt höga halter. Övriga låga halter. Användning: Bad, fiske, rekreation, biologisk mångfald Kortsiktigt mål: (ungefär en tillståndsklass lägre än dagsläget) Totalfosfor P 35 µ g/l Klass 3 Höga halter Avvikelse från jämförvärde 5 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 700 µ g/l Klass 3 Höga halter Långsiktigt mål: (högst 2 ggr ursprungshalten) Totalfosfor P 14 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde 2 Klass 2 Tydlig avvikelse Totalkväve N 300 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter Ingen SPU1405 Vasavägen. Nödbrädd till slänten (troligtvis) sedan vidare till Kvarnsjön. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan. Utterkalven, del av 3 Kassmyrasjön 61/99

of 13 Totalfosfor P 61 µ g/l Klass 4 Mycket höga halter Avvikelse från jämförvärde - - Ingen bedömning gjord Totalkväve N 863 µ g/l Analysunderlaget är mycket begränsat Användning: I huvudsak recipient Kort- och långsiktigt mål: Klass 2 Höga halter Kvot N/P 29,8 Klass 2 N-P-balans Bedömning ej gjord Totalfosfor P 40 µ g/l Klass 3 Höga halter Avvikelse från jämförvärde 5,7 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 800 µ g/l Klass 3 Höga halter DU8, DU9, DU10, DU11 SPU93246 SPU93879 Ängshöksvägen. Nödbrädd från SNB4061 uppströms SPU93246 till dagvattenledning. Älgvägen. Nödbrädd från SNB93879 uppströms SPU93879 till DNB9305. Del av 2 Tumbaån Ingen tillståndsbeskrivning har gjorts för själva ån Mål: Inga mål har fastställts för själva ån DU12, DU13, DU14, DU15, DU16, DU17, DU18, DU18A

of 13 SPU61143 SPU91040 SPU91056 SPU62892 Hagmarksvägen. Nödbrädd från brunn SNB61143 vid SPU61143 via SNB61148 till Tumbaån. Huddingevägen. Nödbrädd från brunn SNB91040 vid SPU91040 via DNB91040 till dike till Tumbaån. Huddingevägen AMU. Nödbrädd från brunn SNB91056 uppströms SPU91056 till DAG91060 till Tumbaån. Vreta Gårds Väg. Nödbrädd från STB62892 vid SPU62892 via SUT 62892 till dike. Kvarnsjön, del av 2, 3 Aspen 61/94 Totalfosfor P 52 µg/l Klass 4 Mycket höga halter / eutrof Avvikelse från jämförvärde - - Ingen bedömning gjord Totalkväve N 694 µg/l Klass 3 Höga halter Kvot N/P 16 Klass 2 Kväve-fosforbalans Inga analyser gjorda Användning: Rekreation, fiske, biologisk mångfald (fågelsjö) Kort- och långsiktigt mål: (ungefär en tillståndsklass lägre än dagsläget) Totalfosfor P 40 µ g/l Klass 3 Höga halter Avvikelse från jämförvärde - - Inget mål angivet Totalkväve N Oförändr. Klass 3 Höga halter Aspen är omgiven av lermarker och är därför sannolikt naturligt näringsrik. Det är därför inte troligt att ursprungshalten är lika låg som för t. ex. Övrasjön, Mellansjön och Brosjön. Det har heller inte tagits prov på absorbansen, vilket gör det svårt att bedöma ursprungshalten i sjön. P.g.a. ovan nämnda skäl har inte avvikelseklass och avvikelsekvot beräknats. 1988-89 låg medelhalten av tot-p på 52 μg /l och tot-n pε 694 μg /l. Sjφn har ett vδrde som fεgelsjö vilket också beror på de höga närsalthalterna. Det finns därför inte anledning att sänka halterna av tot-p i samma utsträckning som för sjöar som ska kunna utnyttjas som t. ex. badsjöar. DU27

of 13 SPU27270 SPU41948 SPU62747 SPU62297 S:t Botvids väg. Nödbrädd från brunn SNB27270 uppströms SPU27270 till Aspen. Bräddar 0-3 ggr/år. Nödbrädd sällan. Enbyvägen/Fiskarhagen. Nödbrädd från SPU41948 via dike till Aspen. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan. Tunabergsvägen. Nödbrädd från brunn SNB62755 vid SPU62747 till DNB62755 till Aspen. Hågelby Gård. Nödbrädd från SNB62306 uppströms SPU62297 till SUT62569 (utlopp i Aspen). 6 Tullingesjön 61/93 Totalfosfor P 22 µg/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde 3,5 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 847 µg/l Klass 3 Höga halter Kvot N/P 28 Klass 2 Kväve-fosforbalans Mycket låga till måttligt höga halter Användning: Dricksvatten (kan påverka grundvatentäkt), bad, fiske, rekreation, biologisk mångfald Kort- och långsiktigt mål: (högst 2 ggr ursprungshalten) Totalfosfor P 22 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde 2 Klass 2 Tydlig avvikelse Totalkväve N 400 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter Målet är mycket nära att uppnås. Tullingesjön uppvisar för åren 1992, 1997 och 1998 en halt på 22 µg P/l. Detta är dock ett medelvärde och detta måste ner ytterligare för att mer konstant ligga under 22 µg P/l och för att undvika massutveckling av cyanobakterier. DU19, DU20, DU21, DU22, DU22A, DU22B, DU23, DU24, DU24A, DU24B, DU24C, DU25, DU26 SPU83966 Skyttbrink. Nödbrädd från SPU83966 till SUT4477 vidare till tullingesjön. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan.

of 13 SPU72968 SPU4156 SPU62643 SPU74268 SPU73756 SPU71721 SPU61417 SPU4841 SPU71219 SPU71310 Örnbergsvägen. Nödbrädd sker från SPU72968 till källaren i närliggande hus. Solvägen. Nödbrädd sker från SNB4154 vid SPU4156 till DNB4155 till dike mot Tullingesjön. Vita villorna. Nödbrädd sker från SPU62643 till SPU 61417 Hamringevägen. Oxelvägen. Nödbrädd sker från SPU74268 till DNB74268, dike Mellanbergsvägen. Källvägen. Nödbrädd från brunn SNB72854 vid SPU73756 till Tullingesjön. Tullinge Strand. Nödbrädd från brunn SNB71501 vid SPU71721 till Tullingesjön. Hamringevägen. Nödbrädd från brunn SNB61418 vid SPU61417 till Tullingesjön. Katrinebergsvägen. Nödbrädd från SPU4841 till dike. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan. Södra Parkhemsvägen. Nödbrädd från SPU71219 till dike längs Huddingevägen. Nyängsvägen. Nödbrädd från brunn SNB71309 vid SPU71310 via DNB71309 till dike längs Huddingevägen. Tumbaån, Aspen, 4, 5 Albysjön 61/92 Totalfosfor P 26 µg/l Klass 3 Höga halter / eutrof Avvikelse från jämförvärde 3,5 Klass 4 Mycket stor avvikelse Totalkväve N 570 µg/l Klass 2 Måttligt höga halter Kvot N/P 19 µg/l Klass 2 Kväve-fosforbalans Mycket låga till måttliga halter. Koppar, krom, nickel och zink ligger högst Användning: Dricksvatten (Mälaren), bad, fiske, rekreation, biologisk mångfald Kort- och långsiktigt mål: (högst 2 ggr ursprungshalten) Totalfosfor P 22 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde 2 Klass 2 Tydlig avvikelse Totalkväve N 400 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter

of 13 Målet är mycket nära att uppnås. Albysjön uppvisar för åren 1992, 1997 och 1998 en halt på 26 µg P/l. Detta är dock ett medelvärde och detta måste ner ytterligare för att mer konstant ligga under 22 µg P/l och för att undvika massutveckling av cyanobakterier. DU28, DU29, DU30, DU31S, DU31NV, DU31NO, DU32, DU33, DU34, DU35, DU36 SPU52395 SPU52601 SPU41518 SPU41878 SPU56009 Albyvägen. Nödbrädd från SPU52395 till DNB52362 vidare till Albysjön. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan. Enskiftesvägen. Nödbrädd från brunn SNB52596 vid SPU52601 via DNB52596 till Albysjön. Botkyrka kyrka. Bräddgivare saknas i pumpstationen. Kumla Gårds Väg. Nödbrädd från brunn SNB41877 vid SPU41878 via DNB41877 till Albysjön. Tegelbruksvägen. Nödbrädd från brunn SNB56009 vid SPU56009 via DNB56009 till Albysjön. Tullingesjön, Huddinge Mälaren, Rödstensfjärden Ingen tillståndsbedömning har gjorts Mål: Inga mål har fastställts DU37, DU38, DU39, DU40, DU41 SPU21643 SPU26063 SPU21370 SPU21415 Slagstavägen. Nödbrädd från brunn DNB21643 uppströms SPU21643 till Mälaren. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan Bronsgjutarvägen. Nödbrädd från brunn DAG26063 uppströms SPU26063 till Mälaren. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan Hallunda Gårds Väg. Nödbrädd från brunn DNB21370 uppströms SPU21370 till Mälaren. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan Tegelängsvägen. Nödbrädd från brunn DNB22372 uppströms SPU21415 till

of 13 Mälaren. Större delen av Mälarens och Hjälmarens avrinningsområde Kagghamraåns sjösystem Malmsjön 62063/89 Totalfosfor P 92 µg/l Klass 4 Mycket höga halter / eutrof Avvikelse från jämförvärde - - Ingen bedömning gjord Totalkväve N 1325 µg/l Klass 4 Höga halter / eutrof Kvot N/P 16 µg/l Klass 2 Kväve-fosforbalans Måttliga halter av krom, nickel och zink. Övriga metaller mycket låga till låga halter. Användning: Fiske, rekreation, biologisk mångfald (avvattning till Kagghamraån och dess värdefulla fauna) Kortsiktigt mål: (ungefär en tillståndsklass lägre än dagsläget) Totalfosfor P 40 µ g/l Klass 3 Höga halter Avvikelse från jämförvärde Totalkväve N 800 µ g/l Klass 3 Höga halter Långsiktigt mål: (högst 2 ggr ursprungshalten) Totalfosfor P 20 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter / mesotrof Avvikelse från jämförvärde Totalkväve N 400 µ g/l Klass 2 Måttligt höga halter För Malmsjön saknas i dagsläget en bedömning av bakgrundshalterna av fosfor. Sjön kan dock antas vara naturligt mer näringsrik än Övrasjön, Mellansjön och Brosjön p.g.a. av jordarterna i tillrinningsområdet och ursprungshalten har sättes egenmäktigt och utan något större stöd till 10 µg P/l. Sjön har idag mycket höga halter fosfor. DU42, DU43, DU44

of 13 SPU32403 Malmsjö Gård. Nödbrädd från SPU32403 till Malmsjön. Bräddar aldrig. Nödbrädd sällan. Södertälje, 7, 8, 9 Definitioner Direkt dagvattenpåverkan Direkt spillvattenpåverkan Övrig extern påverkan Påverkan genom utsläpp av dagvatten via ledningar, diken och bäckar som mynnar i vattendraget. Endast påverkan från Botkyrka kommun räknas med. Påverkan genom utsläpp av avloppsvatten (spillvatten) via ledningar, diken och bäckar som mynnar i vattendraget. Endast påverkan från Botkyrka kommun räknas med. Påverkan genom avrinning från åkermark och naturmark eller via uppströms liggande vattendrag. All påverkan räknas med, oavsett vilken kommun den härrör från. Halter och klasser Avvikelse från jämförvärde Kriterier för val av mål och parametrar Vad vill vi med sjön? Vilken användning är önskvärd? Dricksvatten Badsjö Rekreation inkl. fiske Biologisk mångfald I huvudsak recipient Vilka målparametrar kan var lämpliga? Närsalter Biologisk mångfald Siktdjup Syrgassituation Bakterier Exempel: Direkt dagvattenpåverkan på Uttran ingår i övrig extern påverkan på Tullingesjön. Angivna enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, SNV rapport nr 4913 Kvot mellan aktuell halt av någon substans och antagen ursprungshalt (se förklaring nedan). I dagsläget föreslås närsalter och metaller som lämpliga parametrar. Detta p.g.a. att närsalter och metaller påverkar andra parametrar, och genom att mäta dessa finns möjlighet att i viss mån förutsäga de andra parametrarna samt att prover har tagits och tas på dessa parametrar.

of 13 Närsalter styr i hög grad produktionen i sjön som i sin tur får effekt på siktdjup, biologisk mångfald samt syrgassituationen. kan, å sin sida, äventyra vattnets lämplighet som dricksvatten samt påverka den biologiska mångfalden. I de regionala målen föreslås bl.a. som ett långtidsmål att halterna av fosfor och kväve inte ska överstiga två gånger den ursprungliga halten. De kan finnas vissa svårigheter med att räkna ut den ursprungliga halten. Detta gäller framför allt kväve, där en stor del av tillflödet kommer via luftburet kväve. När det gäller fosfor så finns det möjlighet att uppskatta detta med hjälp av vattnets absorbans vid 420 nm:s våglängd. Detta har gjorts i den tillståndsbedömning av sjöarna som tidigare levererats. I de flesta av sjöarna hamnade vi då på en ursprungshalt av totalfosfor runt 6-7 μg P/l, vilket stδmmer ganska bra φverens med de provtagningsresultat frεn Brosjön, Mellansjön och Övrasjön som kan betraktas som opåverkade sjöar i närheten. Där ligger halten totalfosfor på mellan 7-8 μg P/l. Nedan antas att ursprungshalten är 7 μg P/l, för sjöarna uppströms Tullingesjön. För Tullinge- och Albysjön, som kan betraktas som vikar av Mälaren har en något högre ursprungshalt valts. Anledningen till detta är att näringsämnen tenderar att anrikas i nedströms liggande sjöar i ett vattendrag och kan därför naturligt förmodas ha en högre ursprungshalt av fosfor. I rapporten "Mälaren miljötillstånd och utveckling 1965-98" (av Mälarens vattenvårdsförbund och Sveriges Lantbruksuniversitet) diskuteras ursprungshalter för Mälaren. Om ursprungshalten räknas fram från absorbansen vid 420 nm våglängd, erhåller man en halt på mellan 6,2 och 7,5 μg P/l för Södra Björkfjärden som är en del av Mälaren nordväst om Salem/Botkyrka. Dvs det stämmer väl överens med de värden som vi erhållit i våra mätningar. Det har dock utförts en paleolimnologisk undersökning av i denna fjärd, "Näringstillståndet i Södra Björkfjärden, Mälaren, under tusen år" (I. Renberg, Institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå Universitet, 1999) där sedimentproppar tagits för att bedöma totalfosforhalterna i vattnet under tusen år. Denna undersökning visar att halterna av fosfor skulle vara betydligt högre. Enligt undersökningen skulle dagens halt av tot-p i vattnet ligga på 60 μg P/l, medan den i verkligheten ligger runt 17 μg P/l. Dvs metoden φverskattar kraftigt halten fosfor i vattnet. De tidstrender som kan utlδsas i sedimentpropparna anses dock som mer trovärdiga, dvs ökningen av fosforhalterna sedan den mänskliga påverkan började (före 1700) till nutid. Enligt rapporten skulle man då hamna på en bakgrundshalt kring 11 μg P/l. Man skriver dock att man mεste gφra fler ansträngningar för att erhålla ett säkrare värde på bakgrundshalten. Nedan har valts 11 μg P/l för Tullinge- och Albysjön i brist på bättre siffror. Som långsiktigt mål följs de regionala målet att fosfor- och kvävehalterna inte skall överstiga två gånger den ursprungliga halten. Ett annat mål att ta i beaktande är att försöka minska totalfosforhalten så att den understiger 25 μg /l. Denna halt brukar anges som en φvre grδns fφr att minska risken för kraftiga blågrönalgblomningar. Genom att undvika dessa blomningar förbättras möjligheterna till bad, fiske/rekreation, dricksvatten och viss mån biologisk mångfald. Massutveckling av blågrönalger gynnas också, förutom av värme, av en obalans mellan halten kväve och fosfor. När det råder brist på kväve skapar detta förutsättningar för blågrönalgernas tillväxt, genom att dessa har möjlighet att ta upp, fixera, luftens kväve. På det sättet tillförs alltså även sjön mer kväve direkt från luften. En hög biomassa som ofta blir följden av höga närsalthalter, leder också lätt till låga syrehalter då biomassan bryts ner med hjälp av syre. Det finns alltså starka motiv till att minska närsalthalterna och försöka undvika sådana förhållanden som gynnar uppkomsten av blågrönalgblomningar. De föreslagna målen har satts utifrån fosforhalterna medan kvävehalterna får "visa följsamhet". Anledningen är att fosfor vanligen är det tillväxtbegränsande ämnet i dessa sjöar. I de sjöar som ska fungera som badsjöar är det också viktigt att kväve/fosfor balansen försöker hållas,

of 13 vilken den gör vid en kvot på mellan 10 och 15, fr.a. måste den situation undvikas då N/Pkvoten ligger under 10. Vid sådana situationer råder ett kväveunderskott vilket under sommarhalvåret gynnar uppkomsten av massutveckling av blågrönalgblomningar. De mål som angivits ovan är ett försök att finna och nå sådana närsaltkoncentrationer så att de skall bidra till att de centrala, regional och lokala målen uppfylls. För de flesta sjöar innebär detta att närsalthalterna måste minskas kraftigt. Haltangivelserna av totalfosfor i tabellerna nedan ska relateras till bedömningsgrunder som gäller för provtagning i augusti.