VÄRMEGUIDEN FÖR VILLAÄGARE 10 svar du måste ha INNAN du väljer ny uppvärmning Av: Stefan Nilsson, www.varmahus.se Tack för att du skickat efter Värmeguiden! Eftersom jag jobbat länge med värmefrågor och ägnar mina dagar åt att försöka hjälpa villaägare att välja rätt uppvärmning vet jag vilka frågor som dyker upp, och hur lång tid det tar att få helhetsgreppet för att göra ett klokt val. Mina tips och råd kommer att vara mer användbara för dig när du tänkt ett slag på vad som är viktigt för dig och din familj när det gäller uppvärmningen. Genom att läsa denna rapport ägnar du en kvart åt att försäkra dig om att du gör bästa möjliga val av ditt nya värmesystem. I min mening väl investerade 15 minuter. Visst vill du minska dina värmekostnader? Jag utgår från att du läser Värmeguiden av en enda anledning: Att du vill minska dina värmekostnader och få pengar över till annat. Det finns två sätt för dig att minska dina värmekostnader på. Minska värmebehovet, dvs det antal kilowattimmar (kwh) som du måste tillföra ditt hus för att hålla 20-22 grader inne och få varmvatten till ett varmt bad eller en skön dusch. Minska kostnaden för den värme/energi du måste köpa, dvs antal kronor som varje kilowattimme kostar (kr/kwh). Så här funkar det... Minska värmebehovet Försök alltid spara energi och minska ditt uppvärmningsbehov innan du byter uppvärmning. Ditt val av värmeanläggning och din investeringskostnad kommer att ändras. Din investeringskalkyl kommer att se helt annorlunda ut om du minskar ditt värmebehov med, säg 20%.
Ju mindre uppvärmningsbehov du har desto mindre investering kan din kalkyl bära... Minska kostnaden för värmen Så här kan du generellt rangordna värmekostnaden (kr/kwh) för några uppvärmningsalternativ (billigast först): sol, ved, berg/ markvärmepump, pellets, luft/vattenvärmepump, fjärrvärme, naturgas, el, olja. Kom ihåg att kostnaden för värmen inte bara är driftkostnaden, alltså det du betalar när du köper el, olja eller pellets. Du ska skriva av investeringskostnaden under värmeanläggningens livslängd och du har en kostnad för att låna pengar. Både avskrivningskostnad och kapitalkostnad ökar ju större investering du gör. Ta reda på den totala årliga kostnaden för hela ditt värmebehov Vi lämnar uppvärmningskostnaden ett tag. I stället tittar vi på vilka andra frågor du har att fundera på. Vilken värmeinvestering passar dig och din familj? En lika viktig fundering som ekonomin är frågan om vilka förutsättningar just du, din familj och ditt hus har när det gäller att välja ny uppvärmning? Jag antar att du vet vilka alternativ som är populära idag. För byte av värmesystem är det värmepump och pelletsvärme, kanske i kombination med solvärme. Om du tänker komplettera din uppvärmning för att minska el eller oljekostnaden är det luftluftvärmepump, braskaminer eller pelletskamin som är intressant. Jag hoppas i alla fall att du överväger några alternativ, att du inte valt på förhand. Gå inte bara på vad dina vänner och grannar tycker. Det är ditt hus, din ekonomi och din familj som ska göra bästa möjliga val. Du ska göra en stor investering och fatta ett beslut som måste vara rätt, för att det ska kännas bra de kommande 1520 åren. Så ställ upp dina alternativ sida vid sida och jämför. Se till att få svar på de frågor jag listar här nere. Prata med tillverkare och installatörer.
Här är listan med 10 FRÅGOR som du måste ha ett svar på INNAN du fattar ditt beslut (eller åtminstone ägnat lite tankemöda kring...) 1. Vilka förutsättningar har jag att byta uppvärmning? 2. Hur stor del av mitt värmebehov täcker min nya uppvärmning? 3. Hur mycket tid kan och vill jag ägna åt att sköta om min nya uppvärmning? 4. Har jag möjlighet att kombinera min nya uppvärmning med andra energislag? 5. Har jag möjlighet att fritt välja energileverantör? 6. Vilket utrymme kräver min nya uppvärmning? 7. Hur påverkas huset av att jag byter uppvärmning? 8. Kommer jag att störas av ljud och buller? 9. Hur påverkar min nya uppvärmning den lokala och globala miljön? 10. Hur stor blir min investering och vilka blir de årliga energi och underhållskostnaderna? Fundera på hur du och din familj ställer er till mina värmefrågor. Leta information på internet och ring flera av dina lokala installatörer och prata om dessa frågor. Jag vill poängtera att det är viktigt att du låter ditt val av uppvärmning ta tid. Du måste hinna ta till dig en hel del information, och du måste hinna smälta den. Ta det lugnt så kommer du att vara tryggare i ditt beslut. Framförallt kommer du att fatta ett riktigt bra beslut. Innan vi går igenom de 10 värmefrågorna tittar vi på några begrepp och definitioner inom värme och uppvärmning som du behöver känna till. Husets energibehov (värme, hushållsel, driftel) Ditt hus använder energi i form av värme och el. Värmen framställs av el, sol, fjärrvärme eller genom förbränning av olja, ved eller pellets. Värmen används till att täcka uppvärmnings och varmvattenbehovet. El behövs till hushållsel (belysning, kyl/frys, apparater) och driftel för att driva pumpar och fläktar.
Uppvärmningsbehov Uppvärmningsbehovet är skillnaden mellan värmeförluster och tillskott av värme. Värmeförluster är värme som leds ut genom grund, väggar, tak och fönster samt värme som försvinner med ventilationsluften och i avloppet. Du får tillskott av värme från solinstrålning och från dina elektriska apparater. En hel del värme kommer också från dig och din familj, värme som ofta kallas personvärme. Skillnaden mellan förlusterna och tillskottet är ditt uppvärmningsbehov. För att minska ditt uppvärmningsbehov gäller det alltså att du minimerar värmeförlusterna och ökar den gratisvärme du kan tillgodogöra dig. Hur stort ditt uppvärmningsbehov är beror bland annat på dina vanor, skicket på ditt hus och hur vädret där du bor är. Två likadana hus kan att helt olika värmebehov. Värmebehov Ditt värmebehov är summan av uppvärmningsbehovet och behovet av tappvarmvatten. En normal svensk villa på 140 kvm har ett ungefärligt värmebehov på 20.000 kilowattimmar (kwh). Av detta är 20-25 procent varmvatten. Hushållselbehovet är 6.000-8.000 kwh varje år. Då går vi igenom de 10 värmefrågorna... 1. Vilka förutsättningar har jag att byta uppvärmning? Hur du får ut värmen i huset idag inverkar på dina valmöjligheter. Kolla upp vilket distributionssystem för värmen som du har i ditt hus, något av dessa är det... Vattenburet radiatorsystem Det vanligaste värmesystemet. Vanligen kallar vi radiatorer för värmeelement. Varmt vatten pumpas från en el eller värmepanna till och igenom radiatorn, och värme avges. Ju större radiator desto lägre temperatur behöver den hålla för att värma rummet. Om du har små radiatorer har du troligen ett så kallat högtemperatursystem, där dina radiatorer kan behöva vattentemperaturer på 80 grader de kallaste dagarna. Stora radiatorer klarar uppvärmningen med lägre temperatur, upp till 55 grader. Om du har golvvärme fungerar hela golvet som en
stor radiator, som behöver drygt 30 grader på värmevattnet som mest. Om du funderar på att skaffa värmepump är det vikigt att du vet hur hög temperatur dina radiatorer behöver. Värmepumpen är mer effektiv ju lägre temperatur den behöver producera. Direktverkande elradiatorer Den stora fördelen med direktverkande el är att det är ett underhållsfritt system som är enkelt och billigt att installera. Nackdelen är att varje enskild radiator fungerar som ett enskilt värmesystem. Du kan inte på ett enkelt sätt ersätta detta flertal värmesystem med ett centralt placerat system. Du kan förstås inte heller använda ett annat energislag än el i dina elradiatorer. Luftburet värmesystem Den stora fördelen med luftburna värmesystem är att det är ett system som håller en lägre temperatur. Luftburen värme sprids med ventilationssystemet eller i särskilda kanaler. En kombinerad form av radiator och luftburet system är fläktkonvektorn. Ofta räcker det med en eller två fläktkonvektorer för att värme en villa med någorlunda öppen planlösning. Luftluftvärmepumpen sprider värmen som en typ av fläktkonvektor. Braskaminer sprider värme i rummet där de står. Värme avges främst som strålningsvärme från kaminens ytor. Pelletskaminer och en del moderna braskaminer har fläktar som effektivt sprider uppvärmd luft. Dessa kaminer kan du betrakta om luftburna värmesystem. Kom ihåg att luftburna värmesystem bara är till för uppvärmning, de ger inget tappvarmvatten. 2. Hur stor del av mitt värmebehov täcker min nya uppvärmning? En braskamin, pelletskamin eller luftluftvärmepump som ger varmluft från en plats i huset kan ha svårt att nå ut i alla rum. Över året täcker dessa lösningar inte hela värmebehovet. Du måste ha ett kompletterande uppvärmningssystem som hjälper till. Du får oftast inte heller varmvatten, utan måste kanske ha en separat elvarmvattenberedare. Vattenburen pelletvärme täcker liksom oljeeldning och fjärrvärme hela årsbehovet av värme. Du behöver alltså ingen extra värmekälla för att klara ditt värmebehov.
En värmepump dimensioneras ofta till 8090% av värmebehovet. Resterande värme produceras då oftast med el, utan att tillgodogöra gratisvärme. Om du har radiatorer som behöver mer än 55 grader, och upp till 80 grader, behöver du få hjälp att räkna extra noga på hur stor del av värmebehovet din värmepump täcker, och hur effektiv den verkligen blir över året. 3. Hur mycket tid måste jag ägna åt att sköta om min värmeanläggning? Tumregeln är: Ju mer du sätter dig in i hur din värmeanläggning fungerar och sköter om den på bästa sätt, desto mer problemfri anläggning och bättre ekonomi. Det behöver alltså inte vara en nackdel att du behöver ägna en liten stund då och då åt att sköta om din värmeanläggning. Du vet hur din utrustning mår och märker direkt när något inte är som det ska. Uppvärmning med el, olja, naturgas eller fjärrvärme kräver nästan inget underhållsarbete alls. Om du däremot tänker dig att elda ved måste du räkna med att lägga en hel del extra arbete för att få din uppvärmning att fungera. Värmepump fordrar inget direkt underhållsarbete. Luftfilter i luftluftvärmepumpar ska bytas några gånger om året. Pelletsvärme kräver att du tar bort askan och rengör i själva brännaren. Du måste se till att ditt pelletsförråd är fyllt och du kan behöva sota din panna någon extra gång om året. Här är det extra viktigt att pelletsbrännaren är riktigt inställd. En feljusterad pelletsbrännare kan ge mer aska och mer sot, som du måste ägna tid att ta ur. Kolla att din pelletsbrännarinstallatör klarar av att noggrant trimma in förbränningen. Det minskar din arbetsinsats avsevärt. Tänk över hur du spenderar din tid. Hur många minuter i veckan kan du tänka dig att ägna åt att få din värmeanläggning att fungera på bästa sätt? Två, fem, femton eller inga minuter alls? 4. Har jag möjlighet att kombinera uppvärmningssystemet med andra energislag? De flesta experter gör bedömningen att det i framtiden kan vara gynnsamt att ha möjligheten att använda flera energislag i sitt uppvärmningssystem.
Det energislag det främst gäller är solvärme. Energin från solen är gratis och ju mer priset stiger på el, olja och även biobränsle, desto mer ekonomiskt blir det med solvärme. 5. Har jag möjlighet att fritt välja energileverantör? Många villaägare tycker det är viktigt med valfrihet. Fjärrvärme är det energislag som hårdast knyter dig till en enda leverantör. I dagsläget kan du inte byta fjärrvärmeleverantör. Du köper el av vilken elleverantör du vill, men du betalar nätavgift till din lokala nätoperatör. Du har ett stort utbud av leverantörer av olja och pellets. 6. Vilket utrymme kräver anläggningen? För att elda olja, pellets eller ved behöver du skorsten, panna och bränsleförråd. Det är ganska utrymmeskrävande och det kan vara svårt att få till detta utrymme i efterhand i hus som värmts med el. Har du tidigare eldat olja är utrymme inga problem. Ett mindre pelletsförråd placerar du nära pannan och ett större förråd sätter du där oljetanken tidigare stod. Om du byter från oljeeldning till värmepump frigör du en hel del utrymme som du kan använda till annat. Vedeldning och solvärme kräver ackumulatortankar som tar en del plats. Värmepumpen hämtar gratisvärme från berggrunden, sjövatten eller marken. Ytjordvärme ger ett innebär att stora delar av din tomt ska grävas upp för att lägga kollektorslangar på 1 till 1,5 meters djup. 7. Hur påverkas huset av ett byte av uppvärmningssystem? Om du tidigare eldat olja eller ved har ditt hus till stor del ventilerats tack vare det undertryck som förbränningen skapar. Skulle du sluta elda förlorar du denna drivkraft för ventilationen. Har du otur får du problem med ditt inneklimat och ökad risk för fuktproblem i källare och på vinden. Effekten beror på skorstenen blir kall när du inte längre eldar och luftväxlingen i huset minskar. Ditt före detta pannrum blir också kallare och behöver extra värme.
Om du byter till pelletsvärme från olja fortsätter du med förbränningen, och du påverkar inte husets ventilation. Du behöver inte tänka på att vidta några åtgärder för att säkra din ventilation och ditt inneklimat. Kolla upp vilket ventilationssystem du har. Har du självdrag eller något slags mekaniskt ventilationssystem? Tänk på att fråga din installatör hur din ventilation kommer att påverkas, och hur du kan åtgärda eventuella förändringar. Se till att få en ungefärlig kostnad för att säkra ventilationen. Denna kostnad ska läggas till din investeringskalkyl. Om du tänker byta från direktverkande elradiatorer till vattenburen värme med värmepump eller pelletsvärme måste du montera ett radiatorsystem eller fläktkonvektorer. Glöm inte att undersöka dina förutsättningar och ta med kostnaden i din kalkyl. 8. Kommer jag att störas av ljud och buller? Kom ihåg att hur vi upplever störande ljud är väldigt individuellt. Vissa störs av minsta ljud, andra har större tolerans. Mitt bästa tips är att besöka några referensanläggningar. Fråga de boende om hur de upplever ljudet från värmeanläggningen. Försök att lyssna själv. Värmepumpar har kompressorer och pumpar som avger ljud. Pelletsbrännare har fläktar och pelletskruvar som låter. Fråga din installatör om det kan uppstå vibrationer som kan förstärkas i byggnadsstommen, och vilka lösningar de har för att du bäst undviker sådana ljud. 9. Hur påverkar detta energislag den lokala och globala miljön? Hur viktigt är miljömedvetenhet för dig? Hur påverkar det ditt val av uppvärmningssystem? Olja ger bidrag till växthuseffekten genom utsläpp av fossil koldioxid. Biobränslen, ved och pellets, ger inget nettoutsläpp av koldioxid men släpper ut en del stoft och sot. All förbränning som inte är riktigt trimmad ger utsläpp av miljöfarliga ämnen (förutom att du slösar bort en hel del värme). El till direkt uppvärmning eller värmepump ger inga utsläpp där elen används. Däremot uppstår viss miljöpåverkan när elen
produceras, i vattenkraftverk, kärnkraftverk eller kolkondenskraftverk. Kom ihåg att all energianvändning påverkar miljön. Energi som inte används är oerhört positiv för miljön (en anledning till att försöka energispara). 10. Hur stor blir min investering och vilka blir de årliga energi och underhållskostnaderna? Nu kommer vi till själva poängen. Anledningen till att du läser denna guide är ju att du vill förbättra din ekonomi, och spara pengar. Eller hur? Jag ska visa dig vad du ska tänka på. Det är viktigt att du tar hänsyn till hela kostnaden, och inte bara jämför din nya energikostnad med din gamla. Ditt byte av uppvärmning innebär flera olika kostnader: Ny energikostnad, kr/kwh (lägre än din nuvarande...) Ny underhållskostnad Eventuellt tillkommande fasta avgifter Investeringskostnad Räntekostnad Du måste ta ett samlat grepp på din nya värmekostnad. Se till att få en sammanräknad ny värmekostnad per år att jämföra med din nuvarande. Jämför den sammanräknade värmekostnaden för dina alternativ. Kontrollera att uträkningarna är likvärdiga för dina uppställda alternativ. Se till att du får konkreta besked av din installatör. De kostnader jag listat ovan måste du få redogjorda för dig. Annars kan du inte jämföra olika förslag och offerter. Du vill ju inte jämföra äpplen med päron. Den uppställning som installatören ska presentera för dig ska vara någorlunda lik min uppställning, och be installatören att förklara uppgifterna för dig.
Det här är siffrorna du behöver Se till att dessa uppgifter finns med i din offert och i ditt beslutsunderlag. Jag visar också ett exempel. Nuvarande värmebehov: 20.000 kwh/år Nuvarande värmekälla: oljeeldning med 80% verkningsgrad Nuvarande värmekostnad: 26.000 kr/år Investering: 45.000 kr, pelletsbrännare, bulkförråd, installation Ny värmekälla: pelletsvärme med 75% verkningsgrad Ny energikostnad: 14.300 kr/år Lånekostnad: 4.150 kr/år i 15 år, avskrivning och nettoränta Ökad underhållskostnad: 1.000 kr/år (service/trimning pelletsbrännare) Ökade fasta avgifter: 0 kr/år Summa ny värmekostnad: 19.450 kr/år Besparing: 6.550 kr/år Det var allt. De 10 viktigaste funderingarna för dig som ska välja ny uppvärmning. Som ytterligare hjälp får du också mina uppskattade checklistor, som skickas till dig inom ett par dagar. Så fundera igenom dina 10 värmefrågor till dess.
Till sist... Du läser väl det här eftersom du vill minska dina värmekostnader? Jag hoppas att du kommit en bit på väg i dina funderingar. Och du... du har faktiskt en kostnad tack vare att du inte gör förändringar i din värmeanläggning. Varje år som går utan att du investerar för att minska dina uppvärmningskostnader innebär att du förlorar pengar, eftersom du betalar mer för din uppvärmning än vad du faktiskt skulle behöva. Mer information om byte av uppvärmning, energibesparing och energifakta hittar du på www.varmahus.se. Hälsningar från, Stefan Nilsson, varmahus.se Mejla gärna dina frågor, kommenterar och synpunkter till: stefan@varmahus.se. TACK!