Dnr: 511-11307-2004 Bevarandeplan för Natura 2000-område Floden (SE0220206) Katrineholms kommun, Södermanlands län Natura 2000-kod: SE0220206 Områdets namn: Floden Totalareal: 57 ha Upprättad av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-18 Områdestyp: Natura 2000 område enligt Habitatdirektivet. SPA-område enligt fågeldirektivet och psci-område enligt habitatdirektivet Status: Godkänt av Regeringen 1998-12-22 Ägandeförhållanden: Privat Skyddsform/miljöstöd: Delvis miljöstöd Fastighetsbeteckning: Se separat fastighetsförteckning. Ekonomiskt kartblad: 10G0f
Innehållsförteckning Områdesbeskrivning... 3 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 3 Ingående arter enligt fågeldirektivet... 3 Bevarandesyfte... 4 Förslag till bevarandemål... 4 Beskrivning av naturtyper/arter i området... 5 Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 8 Gällande regler... 9 Bevarandestatus idag... 10 Förslag till bevarandeåtgärder för Floden med tidplan... 11 Uppföljning av bevarandemål... 11 Referenser... 11 Inventeringar... 11 2
Områdesbeskrivning Mellan Flen och Katrineholm i Floda församling ligger ett ornitologiskt intressant område med flera sjöar och våtmarker inom en begränsad yta. Sjön Floden med omgivande våtmarker är en viktig del av denna miljö. Flodens sankmarker dikades ur på 1850-talet. Det är en igenväxande sjö med stora vassbälten och tämligen liten öppen vattenyta. De omgivande strandängarna har en lång hävdtradition, vilken är viktig att värna om. Markerna restaurerades under senare delen av 1990-talet och har sedan dess hävdats genom bete och slåtter. På strandängen växer arter som t ex rosenpilört, nickskära, tiggarranunkel, vattenblink, gåsört och slokstarr. Sedan restaureringen har krypven etablerat sig på blottlagd dy och dominerar nu fläckvis i välbetade delar av strandängen. Vasstarr, flaskstarr, bredkaveldun och tuvtåtel är andra beståndsbildande arter i området. Många skyddsvärda fågelarter utnyttjar Flodens olika naturtyper för rastning, födosök och häckning. Den öppna vattenytan besöks av sångsvan samt många simoch dykänder, bl a årta och snatterand. I vassarna har brun kärrhök, rördrom, småfläckig sumphöna, vattenrall och gräshoppsångare häckat mer eller mindre frekvent under årens lopp. De hävdade strandängarna är utmärkta rastlokaler för de flesta av våra storsnäppor bl a grönbena och brushane. Där förekommer också trana, gulärla och mycket gäss. Området är av riksintresse för naturvården och av regionalt intresse för kulturmiljövården i länet. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Naturtypskod Naturtypernas namn Areal (ha) 6410** Fuktängar med blåtåtel eller starr * 6510 Slåtterängar i låglandet. 17* 3150 Naturliga eutrofa sjöar med nate- eller 20* dybladsvegetation Totalareal naturtyp: 57* *Arealen kommer att ändras efter basinventeringen **Naturtypen är ej rapporterad till EU, men bör ingå. Ingående arter enligt fågeldirektivet A 021 Rördrom (Botaurus stellaris) A038 Sångsvan (Cygnus cygnus) A081 Brun kärrhök (Circus aeroginosus) A127 Trana (Grus grus) A151 Brushane (Philomachus pugnax) A119 Småfläckig sumphöna (Porzana porzana) A166 Grönbena (Tringa glareola) 3
Bevarandesyfte Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade naturtyperna och arterna så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och länet. Syftet med Floden Natura 2000-område är att bevara de höga ornitologiska värdena i området, vilket innebär både rastande och häckande fåglar samt att bevara slättsjön med ett rikt växt och djurliv, öppna strandängar och öppna vattenytor. Förslag till bevarandemål Målen kommer att preciseras efter att kommande basinventeringar utförts. Fuktängar med blåtåtel eller starr. Areal Naturtypsarealen skall ej minska. Struktur/Funktion Igenväxningsvegetation skall inte förekomma. Träd och buskar får sammantaget täcka högst 2-3 % av marken. I de flesta naturbetesmarker bör krontäckningen vara betydligt lägre. Typiska arter Förekomsten och utbredningen av typiska arter för naturtyperna som nickskära får inte minska. Tofsvipa och enkelbeckasin ska häcka i området, med viss naturlig variation. Minst två av följande typiska arter ska med viss årlig variation uppträda i området: Årta, gulärla, och kornknarr. Slåtterängar i låglandet. Areal Arealen slåtteräng får ej minska i framtiden. Struktur / funktion Trädskiktet får inte överstiga 2-3 % av krontäckningen. Typiska arter För naturtypen typiska arter skall finnas kvar eller öka i antal. Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Areal Naturtypsarealen skall ej minska. Struktur / funktion Påverkansgraden för eutrofiering överstiger inte klass 2. Fosforhalten är naturligt minst klass 3 (hög halt). Metallhalterna ska inte överstiga klass 3 (måttligt hög halt). Täckningsgraden av tät vassvegetation får ej öka mer än 10 % på 12 år och får maximalt uppgå till 20-30 % av sjöns vattenyta. Typiska arter För naturtypen typiska arter skall finnas kvar eller öka i antal. 4
Rördrom Rördrom ska erbjudas förutsättningar att häcka i området*. Sångsvan Ska årligen uppträda i området med viss naturlig variation*. Brun kärrhök Brun kärrhök ska erbjudas förutsättningar att häcka i området*. Trana Trana ska erbjudas förutsättningar att häcka i området*. Brushane Brushane ska erbjudas förutsättningar att årligen kunna rasta vid flyttning*. Småfläckig sumphöna Småfläckig sumphöna ska erbjudas förutsättningar att häcka i området*. Grönbena Ska årligen uppträda i området med viss naturlig variation*. * inventeringar krävs för kvantifiering av bevarandemålen Beskrivning av naturtyper/arter i området Fuktängar med blåtåtel eller starr Fuktängar på surare jordar, ibland torvrika, med blåtåtel, tåg- eller starrarter. Typen varierar beroende på hävd och hävdintensitet. De betade fuktängarna vid Floden är belägna i norr. Näringsnivån är hög vilket avspeglas i floran med arter som tiggarranunkel, nickskära, revsmörblomma, rosenpilört och krypven. Slåtterängar i låglandet Artrika, torra till friska slåtterängar som inte gödslats och där traditionellt ängsbruk bedrivs. Typen är i allmänhet helt öppen, men enstaka träd och buskar kan förekomma. Den regelbundna hävden är en förutsättning för naturtypens och de slåttergynnade arternas långsiktiga fortlevnad. Slåtterängarna vid Floden är belägna i öster och söder och bevuxna med bl a vasstarr, tuvtåtel, flaskstarr, jättegröe, brunskära, revsmörblomma och kalmus. De slås med traktorburen slåtterbalk och även med häst och slåtterbalk så långt ut mot vassbältet som markens bärighet tillåter. Naturliga eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Floden är en grund slättsjö med grumligt, stillastående vatten, vattenspegeln är igenväxande. ph är vanligen över 7, den biologiska produktionen hög och artrikedomen stor. Sjön omges av breda vassbälten. Sjön har sänkts i olika omgångar. 5
Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtypen: Fuktängar med blåtåtel eller starr och Slåtterängar i låglandet Träd och buskar ska förekomma i mycket begränsad omfattning. Fortsatt hävd, bete eller slåtter, vid behov kompletterat med betesputsning i enlighet med reglerna för EU:s miljöstöd. Att de för naturtypen typiska arterna inte minskar. Förutsättningarna för hävdgynnade arter skall inte försämras. I naturtypen får det inte förekomma gödsling, kalkning, insådd av främmande arter eller andra åtgärder som har syfte att höja produktionen. Slåtter, höbärgning, röjning av igenväxtningsvegetation, eventuellt efterbete, lövtäkt och fagning. Om slåtterängen ej kan slås varje år skall bete, med eventuellt kompletterad betesputsning, tillfälligt ersätta slåttern dessa år. Naturliga eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Naturligt näringsrikt, välbuffrat vatten med låg grad av antropogen belastning med avseende på närsalter, miljögifter och grumlande ämnen. Minskning av näringstillförseln. Ytterligare sänkning av sjön ska undvikas, snarare bör sjön på sikt höjas. En för naturtypen naturlig artsammansättning utan negativ inverkan av främmande arter eller fiskstammar. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna för naturtypen. Artrikedom inom flera organismgrupper, t ex vattenlevande insekter och andra smådjur, fisk, fågel, plankton och påväxtalger, strand- och vattenvegetation. En varierad, artrik och zonerad vegetation på land och i vatten ska bibehållas. Vandringsvägarna i anslutande vattensystem är fria. Rördrom Rördrommen är en tillbakadragen fågel som nästan uteslutande ger sig till känna genom hannarnas karakteristiska läte. Den har sin utbredning i Sverige koncentrerad till de mellansvenska slättsjöarnas vassbälten och antal revirhävdande hannar varierar mellan 225 och 490. Brun kärrhök Brun kärrhök är de stora vassarnas karakteristiska rovfågel. Flyger ofta lågt med tydligt V-ställda vingar. Den har sitt viktigaste utbredningsområde i östra Mellansverige. 1995 beräknades beståndet uppgå till drygt 1400 par. Trana Tranan är en mycket stor våtmarksfågel som håller både hals och ben utsträckta i flykten. Den häckar i glest bebodda, skogsdominerade områden från Skåne till nordligaste Norrbotten. Det nuvarande beståndets storlek uppskattas till mellan 15 000 och 20 000 häckande par. 6
Sångsvan Sångsvanen skiljs från knölsvanen genom sin gula näbb och vanligtvis sträckta hals. Sångsvanen häckar i grunda, vegetationsrika vatten. Den kräver god tillgång på undervattensväxter under häckningssäsongen, liksom lämplig och god tillgång på grön växlighet under vintersäsongen. Arten kräver relativt ostörda områden under sin flyttning och övervintring. Under häckningen rör sig paret normalt inom ett mycket begränsat område runt boplatsen. Arten övervintrar i södra Sverige, Danmark och Nordsjöländerna. Artens utbredningstyngdpunkt ligger i norra Norrland. Men den har markant ökat i antal de senaste åren och återfinns nu i hela landet. 1997 beräknades antalet etablerade par till 3 700. Brushane Under häckningstid är hannen omisskännlig på sin individuellt tecknade fjäderkrage och sitt egenartade arenaspel. I övrigt är den tystlåten och diskret. Brushanen häckar i Sverige i två helt olika typer av miljöer, med olika ekologiska krav och populationsutveckling. Det sydliga beståndet kräver tillgång på lämpliga häckningsmiljöer i form av hävdade strandängar. I bra häckningsmiljöer finns en mosaik av gräs- och starrmarker, öppna dy- och jordytor och grunda vattensamlingar. Det nordliga beståndet kräver tillgång på lämpliga häckningsmiljöer i form av våta myrmarker, framför allt relativt lågväxta, fuktiga till blöta gräs- och starrängar. Som rastlokaler utnyttjas öppna områden med grunt vatten och sandiga eller gyttjiga bottnar, men även översvämmade åker- eller betesmarker. Småfläckig sumphöna Vackert tecknad liten sumphöna som dock sällan visar sig. Ger sig istället till känna genom sitt karakteristiskt dropplika spelläte som nattetid hörs från näringsrika sjöar. Häckar sparsamt i södra och mellersta Sverige. Antalet rapporterade ropande hannar i landet har pendlat kring 200 under åren 1970-1995. Grönbena Grönbenan med grönaktiga ben och tydligt prickig översida karakteriserar denna nätta storsnäppa. Den uppträder ofta i individrika flockar på sina sörmländska rastplatser. Grönbenans lämpliga häckningsmiljöer utgörs av sanka stränder längs sjöar och vattendrag samt på fuktiga/våta gräs- eller starrbevuxna myrar. Arten kräver tillgång på öppet vatten och dyiga stränder. Den häckar huvudsakligen i landets norra delar. Sedan mitten av 1980-talet har grönbenan gått kraftigt tillbaka i södra Sverige. Antalet par i Sverige uppskattas till mellan 50 000 och 100 000. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för fågelarterna: Om gynnsam bevarandestatus upprätthålls för sjön, (med omgivningar), är även många av de nödvändiga förutsättningarna för de skyddsvärda fåglarna uppfyllda. 7
Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Nedan följer en beskrivning av några hotbilder mot naturvärdena inom Natura 2000- området. Det kan naturligtvis finnas fler men avsikten med detta stycke är att beskriva några tänkbara hot. Fuktängar med blåtåtel eller starr och Slåtterängar i låglandet Upphörd hävd som leder till igenväxning utgör ett hot mot naturtyperna. Tillförsel av näringsämnen. Tillskottsutfordring som kan ge lokal kväveanrikning till nackdel för känslig flora. Alla former av exploatering. Dikning eller andra åtgärder som kan förändra hydrologin i området. Bete vintertid som påverkar skottillväxten i grässvålen under den tidiga våren. Grävning eller andra markingrepp. Näringsutjämning - dvs betesdjuren betar näringsrikt foder på tidigare gödslad gräsmark och överför näringsämnen via gödseln till vegetationstyper på magrare mark. De för betesdjuren mer osmakliga växterna jättegröe och kalmus utgör ett skötselproblem när de kvarstående bestånden bildar tät och kvävande förna. Naturliga eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Den öppna vattenytan minskar på grund av utdikningar i söder, hög närsalthalt och igenväxning. Reglering av sjöns vattennivå eller annan förändring av hydrologin och vattenkvalitet som leder till att sjöns yta minskar. Muddring, grävning, utfyllning eller annan åtgärd som kan medföra att bottenförhållanden påverkas negativt och ge ett ökat näringsläckage. Upplag av schakt- och muddermassor i strandnära områden eller i vassar innebär ökad näringstillförsel under lång tid. Läckage av näringsämnen till sjön. Utsläpp av föroreningar från punktkälla, t ex avlopp, industri, täkt eller annan verksamhet. Exploatering av området i form av bebyggelse, bryggor eller andra anläggningar. Upphörd hävd och/eller skogsplantering på omkringliggande betesmarker ökar igenväxningstakten i strandzonen. Utsättning av främmande arter, eller fiskstammar. Rördrom Minskad bladvassareal och brist på gammal vass i sjön kan medföra att arten försvinner lokalt. Försumpning genom sänkning av vattenståndet i sjön kan resultera i att fisken slås ut vintertid på grund av låg syrehalt eller bottenfrysning. Predation av mink. Sångsvan Ingen uppenbar hotbild finns för närvarande. 8
Brun kärrhök Minskad bladvassareal och brist på gammal vass i sjön kan medföra att arten försvinner lokalt. Trana För närvarande finns inget hot mot arten i Sverige (i det spanska övervintringsområdet finns däremot vissa hot, främst avveckling av korkeksodlingar). Brushane Upphörande hävd av strandängsmiljöer. Fragmentering av lämpliga häckningsmiljöer, eftersom brushanen har relativt stora arealkrav. Uppväxande träd och buskar på och runt goda häckningslokaler bidrar till ett ökat predationstryck. Småfläckig sumphöna Igenväxning av grunda våtmarker som en följd av eutrofiering, upphörd slåtter och minskat bete. Reglering har bidragit till att de naturliga vattenståndsfluktuationerna reducerats, vilket har medfört förändrad vegetation. Predation av mink. Grönbena Minskad hävd på sanka stränder. Gällande regler Enligt 7 kap 28 MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 Miljöbalken, dvs ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman eller är nödvändiga för skötsel och förvaltning av området. För att kontrollera om tillstånd krävs för någon åtgärd Kontakta länsstyrelsen Exempel på verksamheter som kräver tillstånd är Tillskottsutfordring av djur innanför ett Natura 2000-område. Dikning eller annan markavvattning som kan påverka hydrologin i Natura 2000-området. Gödsling med handelsgödselmedel. Grävning, plöjning, schaktning eller andra verksamheter som innebär att grässvålen tas bort. Insåning av vallväxter eller införsel av främmande växt- och djurarter. 9
Plantering av skog. Kalkning av marken. Bygga hus eller uppföra andra fasta anläggningar. Deponering av jord, sten, grus eller annat material. Plantering av skog intill ett Natura 2000-område så att beskuggningen av vegetationen i detta område ökar. Bevarandestatus idag Naturtyp Gynnsam bevarandestatus (ja/nej) Fuktängar med Ja blåtåtel eller starr Slåtterängar i låglandet. Ej gynnsam söder och väster om Floden. Kommentar Strandängarna på Flodens norra sida betas väl. Putsning av svårbetade bestånd av vass, jättegröe och kalmus genomförs vintertid vid goda isförhållanden. Slåtter genomförs endast på fast mark i periferin och efterbete saknas. Närmast Ökna är inslaget av gråvide dessutom alltför stort. Grävmassor har deponerats inom området. Naturliga eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Gynnsam. Slåtterängen i öster hävdas väl. Nej Vattennivån är låg och den öppna vattenytan minskar. Fåglar Rördrom Vet ej, kunskap saknas Inventering behövs Sångsvan Vet ej, kunskap saknas Inventering behövs Brun kärrhök Vet ej, kunskap saknas Inventering behövs Trana Vet ej, kunskap saknas Inventering behövs Brushane Vet ej, kunskap saknas Inventering behövs Småfläckig sumphöna Vet ej, kunskap saknas Inventering behövs Grönbena Vet ej, kunskap saknas Inventering behövs 10
Förslag till bevarandeåtgärder för Floden med tidplan Bevarandeåtgärderna syftar till att skötseln blir sådan att områdets naturtyper och arter kan leva kvar och sprida sig Naturtyp Åtgärd År Finansiering Fuktängar med blåtåtel eller starr Årligt bete från majoktober. Fortsatt putsning av svårbetade partier med jättegröe, kalmus och vass. Årligen Miljöstöd. Vass som under senare år etablerat sig i anslutning till öppet vatten skall fräsas så att den varaktigt försvinner. Länsstyrelsens skötselmedel för natura 2000. Slåtterängar i låglandet. Naturliga eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Slåtter ska bedrivas över ett betydligt större område än vad som skedde under 2003. (Se miljöstödsavtal). Salix ska röjas Efterbete ska utföras på hela slåtterarealen Höjning av vattenytan i Floden för att återställa nivån efter nyligen genomfört dikningsföretag i den södra delen Årligen Omgående Årligen Uppföljning av bevarandemål När basinventeringen genomförts kan mer noggranna uppgifter lämnas. Referenser VMI-Södermanland, Länsstyrelsen, opublicerad, (inventerad 1991-92). Art- och naturtypsvisa vägledningar, Naturvårdsverkets hemsida, 2003. Sörmlands flora, Botaniska sällskapet i Stockholm, 2001. Sörmlands natur, Länsstyrelsen, 1991. Svensk fågelatlas, Artdatabanken, Lunds universitet, 1999. Sörmlands fåglar, FSO, 1992. Inventeringar VMI-Södermanland, Länsstyrelsen, opublicerad, (inventerad 1991-92). 11
12