AVFALLSPLAN FÖR KUMLA KOMMUN 2010-2014

AVFALLSPLAN FÖR KUMLA KOMMUN 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige den 15 november 2010

INNEHÅLL 1 INLEDNING...2 1.1 SYFTE OCH MÅL...2 1.2 SAMRÅD...2 1.3 VAD ÄR AVFALL?...2 1.4 LAGSTIFTNING...3 1.5 ANSVARSFÖRDELNING...3 1.5.1 Kommunen och myndigheter...3 1.5.2 Producenter...4 1.5.3 Hushåll...4 1.5.4 Verksamhetsutövare...4 1.5.5 Avfallsstrategi...4 2 NULÄGESBESKRIVNING...6 2.1 ANSVARSFÖRDELNING...7 2.2 HUSHÅLLSAVFALL...8 2.2.1 Inledning...8 2.2.2 Insamling och behandling...8 2.2.3 Avfallsmängder...10 2.2.4 Problem...11 2.3 PRODUCENTANSVARSAVFALL...12 2.3.1 Inledning...12 2.3.2 Insamling och behandling...13 2.3.3 Avfallsmängder...15 2.3.4 Problem...15 2.4 ÖVRIGT AVFALL...16 2.4.1 Inledning...16 2.4.2 Insamling och behandling...16 2.4.3 Avfallsmängder...17 2.4.4 Problem...20 2.5 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE...20 2.5.1 SAKAB...21 2.5.2 Återvinningscentralen i Kvarntorp...22 2.5.3 Ekholms bildemontering...23 2.5.4 LT:s Järn och Metall...23 2.5.5 Kumla avloppsreningsverk...24 2.5.6 Econova Energy...24 3. ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL...25 3.1 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL...25 3.2 REGIONALA MILJÖMÅL...26 3.2.1 Begränsad klimatpåverkan...26 3.2.2 Bara naturlig försurning och Ingen övergödning...26 3.2.3 Giftfri miljö...26 3.2.4 Skyddande ozonskikt...27 3.2.5 Ingen övergödning...27

3.2.6 God bebyggd miljö...27 3.3 KOMMUNALA MILJÖMÅL...28 3.3.1 Begränsad klimatpåverkan...28 3.3.2 Frisk luft...29 3.3.4 Skyddande ozonskikt...29 3.3.5 Ingen övergödning...30 3.3.6 God bebyggd miljö...30 3.3.7 Ökad källsortering hos kund...30 4. MÅL OCH ÅTGÄRDER...31 4.1 HUSHÅLLSAVFALL...31 4.2 PRODUCENTANSVARSAVFALL...33 4.3 ÖVRIGT AVFALL...33 4.4 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE...33 5 NEDLAGDA DEPONIER...35 5.1 INLEDNING...35 5.2 RISKKLASSNING...35 5.3 OBJEKT...36 6 MILJÖBEDÖMNING...41 7 EKONOMI...43 BILAGOR 1. LAGSTIFTNING 2. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN 3. REGIONAL SAMVERKAN 4. HANDLINGSPROGRAM 5. UNDERLAG TILL LÄNSSTYRELSEN 6. ORDLISTA 7. ÅTERVINNINGSSTATIONER

Förord Målet med avfallsplanen är att åtgärderna som föreslås ska minska avfallets mängd och dess farlighet. Vidare är målet att skapa en bra arbetsmiljö för personalen och att uppfylla miljömålen. Vi har nu ett stort arbete framför oss med att införa hämtning av matavfall som ska användas i vårt reningsverk, där vi ska omvandla matavfallet till gas. En viktig del i samhället, för att spara på naturens resurser, är att öka materialåtervinningen, vi är duktiga men det finns mycket till att jobba med. Deponin som vi använt under många år ska sluttäckas och vi har ett trettioårigt ansvar att se till att naturen på och kring den mår bra. Vi lämnar nu vårt deponerbara avfall till Örebro kommuns deponi (Atleverket). 1 (1)

1 Inledning Enligt miljöbalken (15 kap 11 ) ska det i varje kommun finnas en renhållningsordning. Renhållningsordningen ska innehålla dels en avfallsplan och dels föreskrifter om hantering av avfall som gäller för respektive kommun. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Detta dokument utgör Kumla kommuns avfallsplan. Naturvårdsverket har givit ut föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). 1.1 Syfte och mål Avfallsplanen är ett strategiskt dokument som är ett instrument för att styra avfallshanteringen i kommunen mot de nationella och regionala miljömålen. Avfallsplanen omfattar allt avfall som uppkommer i Kumla kommuns geografiska område. Det inkluderar avfall från enskilda hushåll, företag som bedriver verksamhet i området samt det avfall som producenterna ansvarar för. För att planen ska fungera på önskat sätt kräver den arbete och behöver följas upp regelbundet. 1.2 Samråd Avfallsplanen skickas ut på samråd till följande: Länsstyrelsen i Örebro Län Förpackning och Tidningsinsamling (FTI AB) Miljö- och byggnadsnämnden, Kumla kommun Kumla Bostäder AB De större fastighetsägarna (Henry Ståhl Fasigheter AB, Sjöborg Fastigheter AB, Ekströms Bygg AB, Ragnarsson Fastigheter AB, Asplunds Fastigheter i Örebro AB, Melins Fastighets AB, Stadskronan AB, Karaffen AB och Drivbänken AB) Villaägarföreningen Hyresgästföreningen Bostadsrättföreningarna HSB Riksbyggen Avfallsplanen publiceras på kommunens hemsida. 1.3 Vad är avfall? I miljöbalken (15 kap 1 ) finns följande definition av avfall, varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller 2 (2)

avser eller är skyldig att göra sig av med. Kommunen har ansvar för hushållsavfall vilket definieras enligt följande, Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Därmed jämförligt avfall kan till exempel vara avfall från en skola, ett personalrum eller en affär där avfallet ser ut ungefär som i ett hushåll. 1.4 Lagstiftning Avfallshanteringen styrs framförallt av bestämmelserna i miljöbalken med följdförfattningar. Med miljöbalken skapades en gemensam lagstiftning inom miljöområdet. Det händer hela tiden saker i avfallslagstiftningen och en beredskap inför ibland snabba förändringar måste finnas. Nedan följer ett urval av de viktigaste lagarna för avfallshanteringen. Lagrum Beteckning Miljöbalken SFS 1998:808 Avfallsförordningen SFS 2001:1063 Förordningen om avfallsförbränning SFS 2002:1060 Förordningen om deponering av avfall SFS 2001:512 Förordningen om producentansvar för SFS 2006:1273 förpackningar Förordningen om producentansvar för SFS 1994:1205 returpapper Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185 Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236 Förordning om producentansvar för SFS 2005:209 elektriska och elektroniska produkter Förordning om batterier SFS 2008:834 Förordning om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen SFS 2007:846 Lag om skatt på avfall SFS 1999:673 Plan- och bygglagen PBL 1987:10 1.5 Ansvarsfördelning Ansvaret för avfallshanteringen i Sverige vilar på flera parter: kommunen och myndigheter producenter hushåll verksamhetsutövare 1.5.1 Kommunen och myndigheter Enligt miljöbalken 15 kap 8 har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall förutom producentansvar (se 3 (3)

nedan). Det kallas kommunens renhållningsskyldighet och innebär att kommunen måste hämta det hushållsavfall som kommuninvånarna vill bli av med. Kommunen, eller av kommunen utsedd entreprenör, är den enda som får lov att transportera hushållsavfall. Det farliga avfall som uppstår i ett hushåll ingår också i kommunens ansvar. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. 1.5.2 Producenter Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av det lagstiftade producentansvaret. Se även avsnitt 2.3 Producentansvarsavfall. 1.5.3 Hushåll Hushållen är skyldiga att sortera det avfall som uppkommer i hushållet. Sortering ska ske enligt reglerna i de kommunala föreskrifterna om avfallshantering. Dessutom har alla en skyldighet enligt förordningarna om producentansvar att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor, elavfall och farligt avfall. Det utsorterade avfallet ska lämnas i kommunens eller producenternas insamlingssystem. 1.5.4 Verksamhetsutövare För verksamhetsutövare som industrier/företag ligger ansvaret för avfallet ytterst hos avfallsproducenten. Företaget ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön samt vara uppdaterad på lagstiftningsförändringar. Verksamheter där avfall uppstår är skyldiga att se till att avfallet transporteras till godkänd behandlingsanläggning. Verksamheterna har också skyldighet att sortera ut förpackningar, tidningar, glödlampor och elavfall i enlighet med förordningarna om producentansvar. 1.5.5 Avfallsstrategi På grund av att vår konsumtion ökar, ökar även våra avfallsmängder. För en hållbar utveckling måste vi sträva efter att minska avfallsmängderna. Därför är det viktigt att ha en strategi för att nå en hållbar avfallshantering. Detsamma gäller för att minska avfallets farlighet. EU:s Avfallshieraki 1. minimering av avfallsmängder 2. återanvändning av produkter 3. materialåtervinning 4. energiåtervinning 5. deponering 4 (4)

Även Miljöbalken går på samma linje som avfallshierakin. I 1 kap 1, 5:e punkten står det att Miljöbalken skall tillämpas så att återanvändning, återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 5 (5)

2 Nulägesbeskrivning Kumla kommun ligger centralt i Örebro län. I kommunen finns goda kommunikationer vad gäller både järnväg och vägnät. Kommunens centralort är Kumla och utöver den finns tätorterna Åbytorp, Sannahed, Hällabrottet, Kvarntorp och Ekeby. Folkmängden uppgick till 20 214 personer den 31 december 2009, kommunens mål är att år 2025 ha uppnått 25 000 invånare. Den totala ökningen av befolkningen från år 1972 till år 2009 är 3 771 personer, i genomsnitt 102 personer per år. De senaste tre åren har Kumlas befolkning ökat med i snitt 190 personer per år och detta trots att ökningen år 2009 endast var 57 personer. Enligt årets befolkningsprognos kommer invånarantalet under perioden 2010-2015 att öka med cirka 1 365 personer till 21 580 invånare. I kommunen finns 9 500 hushåll enligt SCB (2009), av dem bor 4 054 hushåll i flerfamiljshus medan 5 446 hushåll bor i småhus. Antalet fritidshus uppgår till cirka 80 stycken. Uppskattningsvis finns cirka 1 400 enskilda avlopp. I den siffran ingår anläggningar som har både bad-, tvätt- och diskvatten (BDT) samt WC, endast BDT-vatten respektive endast WC. Hur fördelningen ser ut mellan fritidshus och året runt-boende är i nuläget oklart. Kommunens läge inom en större integrerad arbetsmarknads- och bostadsregion ger en god tillgång på arbetstillfällen inom nära pendlingsavstånd. Från år 1999 till år 2004 minskade sysselsättningen i kommunen med nästan 3 000 arbetstillfällen. Trots detta ökade kommunens befolkning under samma period med 468 personer. År 2006 pendlade en genomsnittlig arbetsdag 2 473 personer till kommunen (varav 1 417 från Örebro) respektive 4 160 personer från kommunen (varav 2 925 till Örebro). Totalt 7 358 personer arbetade år 2007 i kommunen (SCB). Dessa arbetstillfällen fördelades på följande verksamheter: 6 (6)

Tabell 1, arbetstillfällen fördelade på olika verksamheter Bransch Antal arbetstillfällen Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 92 Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 1 818 Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering 142 Byggindustri 621 Handel, transport, magasinering, kommunikation 1 126 Personliga och kulturella tjänster 393 Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster 584 Civila myndigheter, försvar, internationella 650 organisationer Forskning och utveckling, utbildning 843 Hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer 865 Näringsgren okänd 224 Totalt 7 358 Till de större arbetsgivarna i kommunen räknas Kumla kommun (cirka 1 750 anställda), Ericsson Mobile Systems AB (cirka 850 anställda), Procordia Food AB (cirka 350 anställda), Sakab AB (cirka 185 anställda), Bandindustri AB (cirka 150 anställda) och ESMI Multi Signal AB (cirka 80 anställda). Exempel på tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter är följande: - Procordia Food AB - Sakab AB - Akzo Nobel Functional Chemicals AB - Kumla Hetvattencentral - Age Skofabriks AB - Tankclean Sweden AB (före detta ADR-transport AB) - Schur Pack Sweden AB - Kumla avloppsreningsverk - Kumla deponeringsanläggning - SörbNäs AB I Kvarntorpsområdet har tidigare verksamheter med utvinning av olja ur alunskiffer och annan kemisk industri bidragit till svåra markföroreningar. Det är därför viktigt att främja områdets egen förmåga att eliminera och reducera föroreningar. Ett exempel på eliminering och reducering av föroreningar är renoveringen av vattenreningssystemet serpentindammarna norr om Kvarntorpshögen. 2.1 Ansvarsfördelning Kumla kommun ansvarar för sophanteringen i egen regi, genom sophämtning, återvinningscentral (ÅVC) och soptipp. Slamtömning av enskilda brunnar sker med hjälp av en entreprenör. 7 (7)

2.2 Hushållsavfall 2.2.1 Inledning Med hushållsavfall avses, enligt 15 kapitlet 2 Miljöbalken, avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Med därmed jämförligt avfall menas, enligt förarbeten till Miljöbalken (proposition 1997/98:45) avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är enligt förarbetena sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Lagstiftaren exemplifierar genom att nämna avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Platser där avfall jämförligt med hushållsavfall uppkommer kan vara: - industrier, affärsrörelser, personalmatsalar och restauranger - skolor, järnvägsstationer, bensinmackar, samlingslokaler och fritidsanläggningar - sjukhus, vårdinrättningar, kontor och förvaltningar Till hushållsavfall räknas: - kärl- och säckavfall (restavfall) - komposterbart avfall - grovavfall - trädgårdsavfall - latrin - slam från enskilda avlopp - slam från fettavskiljare - farligt avfall (från hushållen) Hushållsavfall som omfattas av producentansvar ingår inte i detta avsnitt, utan redovisas i avsnitt 2.3 Producentansvarsavfall. 2.2.2 Insamling och behandling Brännbart avfall Det brännbara avfall som samlas in i Kumla kommun transporteras direkt till Sakab AB. Där förbränns avfallet och blir fjärrvärme och el. Biologisk behandling Från år 2011 är tanken att matavfall ska samlas in i Kumla kommun. Matavfallet ska därefter lämnas till Reningsverket, som i sin tur ska mala sönder avfallet och pumpa in det i rötkammaren där det ska bli gas. Gasen ska användas till en gasmotor som drivs med en 8 (8)

generator och el kommer då att kunna produceras. Slammet som uppkommer används till jordförbättring och målsättningen är att i framtiden kunna använda det som gödsel på åkerjord. Deponi Östersättersdeponin, vid soptippen, i Kvarntorp var öppen fram till den 31 december 2008. Deponin får ej drivas enligt de nya direktiven som ställer krav på bottentätning. Det avfall som ska deponeras körs i dagsläget till Örebro kommuns deponi på Atleverket. Farligt avfall Kommuninvånarna kan lämna in sitt farliga avfall på återvinningscentralen (ÅVC) i Kvarntorp och på återvinningscentralen i Hallsberg samt vid miljöstationen Centralförrådet (Östra gatan 2). Renhållningsverket hämtar även farligt avfall på landsbygden (åtta platser). För närvarande hämtas avfallet av Stena Recycling som klassificerar, transporterar och lämnar det till rätt mottagare, en stor del går till Sakab AB. Det som inte kan återvinnas oskadliggörs. Förpackningar och tidningar Förpackningar och tidningar omfattas av producentansvar och det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI AB) som står för återvinningen. Det finns återvinningsstationer (ÅVS) utplacerade på ett flertal ställen i kommunen, där kan privatpersoner lämna sina förpackningar till återvinning. Återvinningsstationerna (ÅVS) töms med jämna mellanrum och innehållet transporteras till olika företag som återvinner olika materialslag. Glas tar Svensk glasåtervinning i Hammar hand om, Plastkretsen återvinner plastförpackningar, Metallkretsen förpackningar av metall och Returkartong tar hand om pappersförpackningar. Elektronikavfall Elektronikavfall lämnas till återvinningscentralen (ÅVC) Kvarntorp eller till återvinningscentralen i Hallsberg. El-Kretsen har i uppdrag av Naturvårdsverket att ta hand om elavfall som har producentansvar, El-kretsen hämtar elavfallet på återvinningscentralen (ÅVC) och transporterar det till förbehandling och återvinning hos företag som specialiserat sig på olika elektriska och elektroniska produkter. Park- och trädgårdsavfall Ris som lämnas på återvinningscentralen (ÅVC) krossas och används till värmeanläggningar och blir fjärrvärme och el. 9 (9)

Trädgårdsavfall komposteras och blir till ny jord, detta används till utfyllnad vid planteringar med mera. Slam Två-, trekammarbrunnar och slutna tankar ska tömmas minst en gång per år. Brunnarna töms av en slamsugningsbil som transporterar slammet till avloppsreningsverket för behandling. Restprodukten, rötslam, används bland annat som jordförbättring på gamla deponier, målsättningen är att kunna leverera rötslammet till jordbruket/åkermark. Latrin Latrinhanteringen sker med en strikt hållning i kommunen likväl som i de flesta kommunerna i landet. Anledningen till detta är att sedan år 2005 får latrin, som är ett organiskt material, inte deponeras, dessutom är hämtningen är oacceptabel ur arbetsmiljösynpunkt. Latrin har upphört i Kumla, med undantag för några enstaka hushåll som fortfarande har latrin tills det kommunala avloppsledningsnätet byggts ut och anslutning kan ske. Latrin är ett hushållsavfall och kommunen är därför skyldig att erbjuda någon form av hämtning även i framtiden om någon kund så önskar. Latrinet transporteras till återvinningscentralen (ÅVC) där det slamsugs av slamsugningsbilen för att sedan lämnas till reningsverket, latrintunnan skickas till förbränning. 2.2.3 Avfallsmängder Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samlas in direkt vid fastighet av Kumla kommun, i egen regi. Grovavfall och farligt avfall kan lämnas av kund till återvinningscentralen (ÅVC) i Kvarntorp och till återvinningscentralen i Hallsberg. Farligt avfall kan även lämnas till miljöstationen vid centralförrådet. På återvinningsstationerna lämnas det material som omfattas av producentansvaret. I tabell 2 nedan redovisas avfallsmängder avseende hushållsavfall år 2009, kg per invånare och antal ton. Antalet kommuninvånare den 31 december 2009 var 20 214 personer. 10 (10)

Tabell 2, avfallsmängder hushållsavfall, år 2009, antal kg per invånare och antal ton Avfallsslag Antal kg / inv Antal ton Avfall till förbränning* 246,00 40,50 4 974 (sopbilar) 818 (ÅVC) Deponi 15,20 308 Skrot 33,10 669 Farligt avfall 7,90 160 Producentansvarsmaterial** 11,72 (glas) 11,06 (kartong) 1,18 (metall) 3,70 (plast) 40,92 (tidningar) 236 224 24 75 827 Elavfall 16,80 340 Totalt 428,08 kg / inv 8 655 ton * Mängder från kärlhämtning och återvinningscentralen ** Förpackningar, wellpapp och tidningar (uppgifter från FTI AB) Slamsugning sker hos abonnenterna, slammet lämnas till reningsverket för rening. Under år 2009 lämnades det 3 262,5 kubikmeter slam. Trädgårdsavfall brukar lämnas till återvinningscentralen (ÅVC), detta vägs inte utan läggs på komposthögen. Ris från hushållen, cirka 706 ton, skickas till värmeverk under perioden juli-juni (2008-2009). 2.2.4 Problem Trädgårdsavfall Det förekommer att trädgårdsavfall slängs i naturen med följden att det bildas små soptippar som drar till sig annat avfall. De åtgärder som har vidtagits i kommunen för att undvika detta är att: - informera i renhållningsinformationen - informera i den kommunala informationstidskriften Kumlan - städa illegala tippar för att minska risken för ytterligare dumpningar Det som orsakar problemen med nedskräpning är följande: - många tycker att det är för långt att åka till återvinningscentralen i Kvarntorp - det är framförallt ris som det finns ett behov av att bli av med 11 (11)

- mossa, löv och frukt är det vissa som komposterar själva eller lägger i sopkärlet Trädgårdsavfallet är en resurs som ska åter till naturen, hamnar det i sopkärlet så kostar det renhållningen och abonnenten pengar i slutänden i form av avgiften till förbränningsanläggningen (Sakab). De illegala ris-/komposttipparna kostar även pengar att rensa upp och återställa, de medför även lukt och ohälsa för närboende i områdena. Grovavfallshämtning Vid grovavfallshämtning läggs blandat avfall ut som inte är grovavfall vilket kan medföra att personalen och invånare skadas, exempel på avfall som inte ska vara med är: - miljöfarligt avfall (färger, oljor, glödlampor, lågenergilampor, lysrör och bilbatterier) - byggavfall, bildäck och bildelar - hushållssopor till exempel matavfall och kläder - kartonger, plast och tidningar som är återvinningsmaterial Producentansvarsavfall Enligt uppgifter från närliggande kommuner som genomfört plockanalyser förekommer det 25-35 procent förpackningar i hushållsavfallet, detta är en extrakostnad som abonnenterna får betala i form av förbränningsavgift i stället för att sortera ut materialet och lämna det till de återvinningsstationer som finns i kommunen (se bilaga 7). 2.3 Producentansvarsavfall 2.3.1 Inledning Med producent avses, enligt 15 kapitlet 4 Miljöbalken, den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. Med producentansvarsavfall menas i detta avsnitt avfall som producenter är skyldiga att samla in och omhänderta. Avfall som omfattas av producentansvar är: - returpapper - förpackningar - däck - blybatterier tyngre än 3 kg - småbatterier - bilar - avfall från elektriska och elektroniska produkter 12 (12)

2.3.2 Insamling och behandling Returpapper Med returpapper avses tidningar, tidskrifter, direktreklam, kataloger och liknande produkter av papper. Hushåll kan lämna returpapper på någon av återvinningsstationerna i kommunen, i dagsläget finns 12 st. Dessutom finns fastighetsnära insamling av returpapper för uppskattningsvis 15-20 procent av invånarna i kommunen. Returpappret samlas in från återvinningsstationerna, sorteras och används därefter vid tillverkning av nytt papper. För insamling och behandling av returpapper ansvarar Pressretur AB. Förpackningsoch tidningsinsamlingen, som arbetar på uppdrag av Pressretur och andra materialbolag, ansvarar för städningen vid återvinningsstationerna. Kommunen svarar för information till hushållen, bland annat om hur sorteringen av returpapper ska ske och var returpappret kan lämnas. Förpackningar Hushåll kan lämna förpackningar av wellpapp, kartong, hårdplast, metall och glas på någon av återvinningsstationerna (ÅVS) i kommunen. Dessutom finns fastighetsnära insamling av dessa förpackningsslag för uppskattningsvis 15-20 procent av invånarna i kommunen. Förpackningar av trä kan hushåll lämna in till återvinningscentralerna (ÅVC) i Kumla och Hallsberg. Förpackningarna samlas in från återvinningsstationerna (ÅVS), sorteras och används till nya produkter av respektive materialslag. Träförpackningar förbränns med energiåtervinning. För insamling och behandling av förpackningar ansvarar olika materialbolag. Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som arbetar på uppdrag av materialbolagen, ansvarar för städningen vid återvinningsstationerna (ÅVS). Däck Producentansvaret omfattar däck för personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar, traktorer, terrängmotorfordon, motorredskap, släpfordon och efterfordon. Däck kan lämnas till återförsäljare av däck. Sitter däcken kvar på fälgen har återförsäljaren rätt att ta en mindre avgift för att demontera dem. Däck kan även lämnas till återvinningscentralerna (ÅVC) (mot avgift) i Kumla och Hallsberg. Däcken återanvänds som hela eller klippta däck, materialåtervinns som granulat eller pulver eller 13 (13)

förbränns med energiåtervinning. För insamling och behandling av däck ansvarar Svensk Däckåtervinning AB. Batterier Producentansvaret omfattar industribatterier, bilbatterier och bärbara batterier. Blybatterier, som är tyngre än tre kg, kan lämnas till återförsäljare av blybatterier. Blybatterier kan även lämnas på återvinningscentralerna (ÅVC) i Kumla och Hallsberg. Småbatterier kan lämnas i batteriholkar på återvinningsstationer (ÅVS), återvinningscentraler (ÅVC) och på miljöstationen vid centralförrådet. Blyet i batterierna återvinns och plasten förbränns med energiåtervinning. Metallen i nickelkadmium-, nickelmetalhybrid-, kvicksilver-, och andra batterier tas omhand och återanvänds, kvicksilver deponeras på särskild plats. För insamling och behandling av batterier ansvarar El-kretsen AB. Bilar Producentansvaret omfattar personbilar, bussar och lastbilar upp till en totalvikt på 3,5 ton. Bilar, som omfattas av producentansvaret, kan utan ersättning lämnas till auktoriserade bilskrotar. Vid skrotning av bilar tas först farligt avfall omhand. Därefter demonteras bilarna för återanvändning och materialåtervinning. Det som sedan är kvar av bilarna fragmenteras för vidare materialåtervinning samt förbränning med energiåtervinning. Tillverkare och importörer av bilar i Sverige samverkar genom BIL Sweden med vissa auktoriserade bilskrotar för att uppfylla kraven på producentansvar. Merparten av bilarna skrotas dock vid andra auktoriserade bilskrotar. Elektriska och elektroniska produkter Hushåll kan lämna in elektriska och elektroniska produkter på någon av återvinningscentralerna (ÅVC) i Kumla eller Hallsberg. Merparten av de elektriska och elektroniska produkterna demonteras, varvid farligt avfall först tas omhand. Därefter kan övrigt material materialåtervinnas eller förbrännas med energiåtervinning. Lysrör, lågenergilampor, kylskåp och frysskåp behandlas i slutna processer. 14 (14)

Producenterna har skyldighet att se till att det finns lämpliga insamlingssystem för produkterna och att produkterna tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Genom avtal mellan kommunerna och El-Kretsen AB har kommunerna åtagit sig att iordningsställa mottagningsstationer för hushållens elavfall. Mottagningsstationerna utgörs ofta av återvinningscentraler. El-Kretsen ombesörjer transport från återvinningscentralerna och omhändertagande av elavfallet. 2.3.3 Avfallsmängder I tabell 3 nedan redovisas mängderna avseende de olika avfallsslagen för år 2009, kg per invånare och antal ton. Tabell 3, avfallsmängder år 2009, antal kg per invånare och antal ton Avfallsslag Antal kg / inv Antal ton Returpapper 40,91 827 Wellpapp- och 11,04 223* kartongförpackningar Plastförpackningar 3,71 75 Träförpackningar Uppgift saknas Uppgift saknas Metallförpackningar 1,19 24* Glasförpackningar 11,72 237 Däck 8,01 162 Blybatterier tyngre än 4,00 81* 3 kg Bilar 28,99 586 Elektriska och 16,82 340 elektroniska produkter Totalt 126,40 kg / inv 2 555 ton * Uppgifterna bygger helt eller delvis på statistik över områden som kan bestå av flera kommuner, varvid insamlingsresultaten har fördelats jämnt mellan berörda kommuner i förhållande till antalet invånare. 2.3.4 Problem Vid vissa återvinningsstationer (ÅVS) läggs grovavfall från hushåll. LBC Askersund har i dagsläget ansvaret för att sköta renhållningen på återvinningsstationerna (ÅVS) och får lämna eventuella grovsopor på återvinningscentralen (ÅVC). För närvarande krävs en till två arbetsdagar per vecka för att ta hand om grovavfallet och allmän städning kring återvinningsstationerna (ÅVS). Återvinningsmaterial i hushållssoporna beskrivs i avsnitt 2.2.4 Problem. 15 (15)

2.4 Övrigt avfall 2.4.1 Inledning Med övrigt avfall menas här annat avfall än hushållsavfall och avfall som inte omfattas av producentansvar. Övrigt avfall kan uppdelas utifrån den bransch där avfallet uppstår enligt nedanstående indelning: - jordbruk, jakt och skogsbruk - fiske - utvinning av mineral - livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning - textil- och beklädnadsvarutillverkning och textilvaror samt tillverkning av läder och lädervaror - trävarutillverkning - massa-, pappers- och pappersvarutillverkning, förlagsverksamhet och grafisk produktion - tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle - tillverkning av kemikalier och kemiska produkter av gummi- och plastvaror - tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter - metallframställning och metallvarutillverkning - tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning, tillverkning av el- och optikprodukter samt tillverkning av transportmedel - övrig tillverkning - el-, gas-, ång-, hetvatten- och vattenförsörjning - byggverksamhet - tjänster - återvinning - partihandel med avfallsprodukter och skrot - avloppsrening, avfallshantering, renhållning och liknande 2.4.2 Insamling och behandling Det icke branschspecifika industriavfallet transporteras i huvudsak av: Ragn-Sells AB Sita Sverige AB Närkefrakt IL Recycling Service Det källsorterade avfallet mottages av de på marknaden verksamma aktörerna. Avfall som återstår efter källsortering sorteras vid någon 16 (16)

sorteringsanläggning och det som ej går att sortera, deponeras på Atleverket, Örebro kommun. I tabell 4 nedan redovisas uppgifter från Sita Sverige AB för år 2009, de avser det avfall som företaget transporterade från olika verksamheter i kommunen. Tabell 4, avfallsmängder, år 2009, antal ton Avfallsslag Antal ton Brännbart avfall 410,30 Osorterat avfall 48,00 Deponi 0,76 Well 339,00 Mjukplast 38,92 Hårdplast 41,73 Blandpapper 15,84 Trä rent 6,95 Trä behandlat 6,01 Metall 114,81 Betong/tegel 3,54 Glas 2,16 Färg/lack/aerosoler 1,34 Glödlampor 1,94 Oljor 2,36 Oljefilter 0,22 Syror 0,04 Lysrör styck, ej kg 1,23 Elektronikskrot 0,69 Tenn/lodpasta 2,00 Totalt 1 038,64 ton Sammanställningar från de övriga aktörerna för borttransport av avfall har inte kunnat erhållas varför fler uppgifter inte är möjligt att redovisa här. 2.4.3 Avfallsmängder Årligen uppkommer cirka 15 200 ton avfall på den geografiska yta som utgör Kumla kommun. Nedan redovisas avfallsmängder avseende tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (med undantag för dem som endast uppvisar en mindre mängd avfall). 17 (17)

AGE Skofabriks AB (verkstadsindustri) Tabell 5, avfallsmängder, år 2009, antal ton Avfallsslag Antal ton Brännbart avfall 24,38 Blandskrot 8,52 Papper, wellpapp 8,11 Kontorspapper 1,06 Pallemballage 0,30 Farligt avfall 0,95 Totalt 43,32 ton Akzo Nobel Functional Chemicals AB (övrig organisk kemisk industri) Tabell 6, avfallsmängder, år 2006, antal ton Avfallsslag Antal ton Tvättvatten och vattenbaserad 9,94 moderlut Andra organiska lösningsmedel, 0,61 tvättvätskor och moderlutar Annat avfall 1,99 Totalt 12,54 ton Ericsson AB (elektronikkomponenter, telekommunikation) Tabell 7, avfallsmängder, år 2009, antal ton Avfallsslag Antal ton Wellpapp 109,62 Brännbart avfall 89,72 Trä 54,85 Metall 30,55 Hårdplast 22,82 Elektronikskrot 16,78 Blandpapper 8,47 Mjukplast 7,94 Deponi 3,48 Kabel 2,22 Elkomponenter FA 1,79 Lodpasta 1,78 Sekretess 0,95 Aluminium 0,64 Lösningsmedel 0,42 Färg, lack 0,25 Vigon 0,25 Glas 0,15 18 (18)

Batterier osort. 0,12 Lysrör 0,12 Brännbart förbehandlat 0,08 Toner och färgband 0,05 Emulsion 0,04 Totalt 353,07 ton Procordia Food AB (livsmedelsindustri) Tabell 8, avfallsmängder, år 2009, antal ton Avfallsslag Antal ton Övrigt Produktrester för 1 157,00 Kumla reningsverk biogas Produktrester för biogas 600,00 Tekniska Verken Linköping Produktrester för biogas 30,00 Tekniska Verken Jönköping Produktrester för biogas 20,00 Tekniska Verken Eskilstuna Glas 2,00 Plast, hård och mjuk 26,00 Papper, wellpapp 48,00 Brännbart 171,00 Betong 4,00 Byggavfall deponi 8,00 Totalt 1 416,00 ton 1 Tankclean Sweden AB (rengöring av tankcontainers, tankbilar, silotankar och IBC s) Tabell 9, avfallsmängder, år 2009, antal ton Avfallsslag Antal ton Farligt avfall 325,14 Totalt 325,14 ton Schur Pack Sweden AB (kartongförpackningar, reklamtryck) Tabell 10, avfallsmängder, år 2009, antal ton Avfallsslag Antal ton Brännbart avfall 194,60 Deponirest 0,00 Blandad kartong 1 145,06 Well 2,34 1 Produktrester för biogas som går till övriga kommuner utanför Kumla är inte medräknade i totalsumman. 19 (19)

Plast 9,46 Plastförpackningar 3,75 Träavfall 99,10 Metallförpackningar 2,10 Skrot, blandat 11,44 Farligt avfall 0,04 Totalt 1467,89 ton 2.4.4 Problem När det gäller mängden avfall som källsorteras från stora företag har utvecklingen nått ganska långt, men hos mindre företag är det svårare att få plats med och få ekonomi i hanteringen vilket gör att en del lämnar avfallet till sortering. De stora företagen är intressanta för de insamlande företagen för att hitta en helhetslösning när det gäller omhändertagandet av avfallet. Utbildning av personalen i miljöfrågor och källsortering ingår oftast i det upphandlande konceptet för att källsorteringen ska fungera bra. Det erbjuds även möjligheter att överlåta sorteringen av avfallet, genom att det osorterade avfallet sorteras på en central sorteringsanläggning. Hushållsavfall som finns på dessa företag slängs oftast i osorterade containrar och hamnar utanför kommunen vilket inte är rätt väg att gå, utan i de fallen är det viktigt att information når ut till företag och externa insamlande företag om att hushållsavfallet är ett kommunalt ansvar och att kärl ska finnas hos varje företag eller motsvarande. Tekniska kontoret bör, med hjälp av miljökontoret, informera företag om vad som gäller kring hanteringen av hushållsavfall. 2.5 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Insamlande företag i regionen är bland annat följande: Ragn-Sells AB Sita Sverige AB Stena recycling AB IL Recycling Service AB Nemax AB Utöver dem finns ett antal mindre företag som framförallt är inriktade på att köra/tömma containrar hos företagen i regionen. 20 (20)

2.5.1 SAKAB Fastighet: Norrtorp 5:3 SNI-kod: 38.220, behandling och bortskaffande av avfall. Avfall som hanteras: De flesta slag av farligt avfall. De farliga ämnena är antingen organiska (till exempel PCB) eller o-organiska (till exempel kadmium). Metod för återvinning och bortskaffande: Organiska ämnen bryts ner antingen genom att de förbränns i förbränningsanläggningarna eller via biologiska jordbehandlingsmetoder. O-organiska ämnen överförs ofta i stabil form. O-organiskt avfall från förbränning, jordbehandling och kemisk fällning läggs i SAKAB:s deponi för farligt avfall. Även hushållsavfall och olika slag av industriavfall behandlas i förbränningsanläggning (se tabell nedan). Tillåtna mängder enligt tillstånd: Se tabell nedan. Mottagna mängder: Se tabell nedan. Tabell 11, tillståndsgiven och faktisk produktion, år 2009, antal ton Avfallsslag Tillståndsgiven behandling, antal Faktisk behandling år 2009, antal ton ton Våtkemisk 10 000,00 4 497,00 behandling Stabilisering, 1,00 0,93 solidifering och deponering av avfall med en kvicksilverhalt mellan 100 0ch 3 000 mg/kg TS, som mängd kicksilver Annan behandling 3 500,00 34,00 och mellanlagring av kvicksilverhaltigt avfall än stabilisering, solidifering och deponering Förbehandling av 500,00 0,00 PCB-avfall Förbehandling av annat avfall än PCBoch kvicksilverhaltigt avfall Utan mängdbegränsning En stor del av det behandlade avfallet har förbehandlats innan det behandlats på annat sätt, 21 (21)

Behandling genom termisk avdrivning, jordtvätt och/eller biologisk behandling av förorenade jordmassor och annat o-organiskt avfall Indunstning av förorenat vatten Förbränning i WTE1 och WTE2 Deponering (som genomsnitt på två år) mängden mäts inte. 50 000,00 4 062,00 40 000,00 7 152,00 200 000,00 162 211,00 85 000,00 31 527,00 2.5.2 Återvinningscentralen i Kvarntorp Fastighet: Kvarntorp 1:5 SNI-kod: 90.40 Anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än 10 ton men högst 10 000 ton vid något enskilt tillfälle. SNI-Kod 90.60 Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton oljeavfall. 2. mer än 10 ton blybatterier. 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter. 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall Den mottagna mängden vid återvinningscentralen ryms i detta. Avfall som hanteras: Avfallsslag som mottages på återvinningscentralen beskrivs i avsnitt 2.2 Hushållsavfall och 2.3 Producentansvarsavfall. Metod för återvinning och bortskaffande: Beskrivs i ovan nämnda avsnitt. Tillåtna mängder enligt tillstånd: Se beskrivning ovan. Mottagna mängder: Se avsnitt 2.2.3 Avfallsmängder. 22 (21)

2.5.3 Ekholms bildemontering Fastighet: Kvarntorp 1:9, 1:11 och 1:17 SNI-kod: 90.008-1 Avfall som hanteras: Bolaget tar emot så kallade försäkringsbilar, men även andra försäkringsfordon såsom mopeder och tunga bilar. I verksamheten har således även andra motorfordon än skrotbilar tagits emot. Till antalet utgör de en minoritet men om det är fråga om tunga lastbilar eller bussar kan ett stort samlat tonnage uppnås. Verksamheten ger upphov till åtskilliga slag av avfall främst vätskor från de demonterade fordonen. Även däck och förbrukade batterier uppkommer i stora kvantiteter, dock huvudsakligen från skrotbilarna. De lämnas till behöriga återvinnare. Metod för återvinning och bortskaffande: Motordrivna fordon, även skrotbilar, som tas emot för skrotning ställs upp på en hårdgjord yta (betong) eller tas omedelbart in i en demonteringshall, där fordonet efter en inspektion och ett test dräneras på samtliga vätskor. Vätskor, oljor och demonterade bildelar förvaras i överensstämmelse med 27-30 i bilskrotningsförordningen, vilket innebär att de bland annat förvaras under tak i ett låsbart utrymme och på ett tätt underlag som är invallat och avloppslöst. Tillåtna mängder enligt tillstånd: Högst 200 ton uttjänta motordrivna fordon som inte utgörs av skrotbilar enligt bilskrotsförordningen får tas emot per år. Mottagna mängder: 346 utfärdande skrotintyg år 2009. 2.5.4 LT:s Järn och Metall Fastighet: Vissberga 15:1 SNI-kod: 90.120 Avfall som hanteras: Bilar Metod för återvinning och bortskaffande: Tar bort miljöfarliga oljor, bilarna pressas sedan. Tillåtna mängder enligt tillstånd: Ingen uppgift Mottagna mängder: Ingen uppgift 23 (23)

2.5.5 Kumla avloppsreningsverk Fastighet: Lästen 2 SNI-kod: 90.001-1 Avfall som hanteras: Avloppsvatten från hushåll och verksamheter i kommunen. Metod för återvinning och bortskaffande: Behandling av avloppsvatten från hushåll och verksamheter i kommunen med mekanisk rening, biologisk rening samt fosforrening. Tillåtna mängder enligt tillstånd: 30 000 PE Mottagna mängder: Cirka 29 000 PE (varav 13 000 PE från industrin) 2.5.6 Econova Energy Fastighet: Hällabrottet 2:18 SNI-kod: 20.40, 39.90, 90.40 Avfall som hanteras: Returträ Metod för återvinning och bortskaffande: Lagras och flisning av returträ. Tillåtna mängder enligt tillstånd: Anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än 10 ton men högst 10 000 ton vid något enskilt tillfälle. Mottagna mängder: Ingen uppgift 24 (24)

3. Övergripande miljömål 3.1 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål, för vilka målåret är 2020. Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. De miljökvalitetsmål som berör avfallshantering är främst - Begränsad klimatpåverkan - Bara naturlig försurning - Giftfri miljö - Skyddande ozonskikt - Ingen övergödning - God bebyggd miljö Respektive miljökvalitetsmål behandlas under avsnitt 3.2 Regionala miljömål. Den nuvarande målstrukturen för miljöarbetet har två nivåer: - miljökvalitetsmål som definierar det tillstånd som miljöarbetet ska sikta mot och - delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss miljökvalitet ska vara uppnådd eller att förändringar ska vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås inom en generation. Flertalet av de nu gällande delmålen har målår 2010. Att inte fler delmål med senare målår omnämns beror på att miljömålsstrukturen har varit föremål för översyn. Riksdagen har nu, i enlighet med vad som föreslogs i propositionen (2009/10:155) Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, bland annat beslutat om - en ny målstruktur för miljöarbetet - att ett generationsmål införs som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen - att de nuvarande delmålen ersätts med etappmål som anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen 25 (25)

Kumla kommun har tagit fram ett förslag till klimatprogram. Detta syftar till att ge en överskådlig och samlad bild av kommunens bidrag till klimatpåverkan samt hur vi ska uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Klimatprogrammet omfattar en inventering av nuvarande utsläpp av koldioxid avseende de kommunala verksamheterna och bolagen. En kartläggning över energianvändningen samt en analys över möjligheterna att minska antalet utsläppskällor har också gjorts. Utifrån dessa uppgifter har mål och etappmål för Kumla kommun formulerats. De prioriterade åtgärderna som är kopplade till de här målen presenteras i handlingsplanen som ansluter till programmet. 3.2 Regionala miljömål De regionala miljömålen har anpassats till länets förhållanden och kan avvika från de nationella delmålen. Här redovisas de regionala miljömål som är av särskild betydelse för avfallshantering. De regionala miljömålen har lagts in under det nationella miljökvalitetsmål som det sorterar under. 3.2.1 Begränsad klimatpåverkan - År 2010 ska utsläppen av de sex växthusgaserna i Örebro län ha minskat med 5 procent från 2000 års nivå. Målet ställer högre krav på reducering av utsläpp än det nationella. - Utsläpp av koldioxid från transportsektorn ska år 2010 ha stabiliserats på 2000 års nivå och därefter ha minskat med 20 procent fram till år 2020. Eget regionalt mål som fram till år 2010 ställer lägre krav på utsläppsreduktion än transportsektorns nationella mål om att nå ner till 1990 års nivå. Målet innebär en minskning av utsläppen med ca 5 procent mellan åren 2004 och 2010. 3.2.2 Bara naturlig försurning och Ingen övergödning - År 2010 ska utsläppen av kväveoxider från trafiken i Örebro län ha minskat med 40 procent från 2000 års nivå. Eget regionalt mål. 3.2.3 Giftfri miljö - Risken för spridning av läkemedelsrester i miljön ska minska. Eget regionalt mål. 26 (26)

- Vid förorenade områden i Örebro län som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska undersökningar vara påbörjade vid utgången av år 2006. Områdena ska vid behov vara åtgärdade vid utgången av år 2010. Målet skiljer sig från det nationella i delen som anger att undersökningar ska vara påbörjade vid utgången av år 2006. I övrigt samma som gäller nationellt. - Åtgärder ska under perioden 2005-2010 vara genomförda vid i genomsnitt tre prioriterade förorenade områden per år, så att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. Målet överensstämmer med det nationella målet men med tillägget: vid i genomsnitt tre prioriterade förorenade områden per år. 3.2.4 Skyddande ozonskikt - År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Målet överensstämmer med det nationella delmålet. 3.2.5 Ingen övergödning - Senast år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Målet överensstämmer med det nationella delmålet. 3.2.6 God bebyggd miljö God bebyggd miljö innebär i ett generationsperspektiv bland annat att den totala mängden avfall och dess farlighet minskar, samt att avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning. - Den totala mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Målet överensstämmer med det nationella delmålet. Det nationella delmålet, att den totala mängden genererat avfall inte ökar under samma tidsperiod, ingår inte i det regionala målet på grund av brist på uppföljningssystem. 27 (27)

- Senast år 2010 ska minst 40 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning. Målet motsvarar det nationella men utan biologisk behandling. Procentandelen är därför 10 procentenheter lägre än i det nationella. - Utsorteringen av farligt avfall från hushållen ska förbättras mellan åren 2005-2010. Eget regionalt mål. - Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från länets hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Målet överensstämmer med det nationella delmålet. - Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från länets livsmedelsindustrier med mera återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återförs till växtodling. Målet överensstämmer med det nationella delmålet. - Senast år 2010 finns en regional strategi för hur fosforföreningar i avlopp kan tas tillvara på ett säkert sätt. Eget regionalt mål som bygger på det nationella målet Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. 3.3 Kommunala miljömål 3.3.1 Begränsad klimatpåverkan Delmål Utsläppen av växthusgaser per invånare i Kumla kommun ska vara på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Indikator Mäts genom koldioxidutsläpp från fossila bränslen inom kommunen som geografisk yta (ton/invånare, ton/industrisektor, ton/övriga sektorer). 28 (28)

3.3.2 Frisk luft Delmål Transporter och transportanläggningar ska lokaliseras och utformas så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. 3.3.3 Giftfri miljö Delmål Efterbehandlingen av Kvarntorpsområdet ska fortsätta. Indikator Andelen godkänt avloppsslam avseende metallförekomster. Tungmetaller i utgående avloppsvatten. Åtgärder I detaljplan ställa krav på undersökning/exploatering i områden som misstänks vara förorenade. Genom huvudmannaskap driva angelägna saneringsarbeten när det saknas ansvarig verksamhetsutövare/markägare. 3.3.4 Skyddande ozonskikt Delmål År 2010 ska användandet av ozonnedbrytande ämnen ha upphört i alla kommunala anläggningar med undantag för enhetsaggregat med max 900 gram köldmedia. Kumla kommuns egna åtgärder Verka för att ozonnedbrytande ämnen inte längre används i kommunala anläggningar. Indikator Installerad mängd ozonnedbrytande ämnen i Kumla kommuns egen verksamhet. 29 (29)

3.3.5 Ingen övergödning Delmål År 2010 ska minst 75 procent av all fosfor i avloppsvattnet återanvändas som näringsämne. Åtgärd Reningsverket bör ha infört åtgärder för fosforanvändningen (senast år 2010). Indikator Kväve- och fosforhalter i utgående avloppsvatten från kommunens avloppsreningsverk. 3.3.6 God bebyggd miljö Delmål Senast år 2010 ska minst 50 procent av matavfallet från restauranger, storkök och butiker genomgå biologisk behandling. Åtgärd Samråda om utformningen av insamlingssystemet för avfall som omfattas av producentansvar. Kommunerna informerar lokalt. 3.3.7 Ökad källsortering hos kund Verksamheten ska utvecklas mot mer källsortering hos kund, det vill säga att restavfallet ska minska. Restavfall per invånare ska minska från dagens nivå (260 kg/invånare). 30 (30)

4. Mål och åtgärder 4.1 Hushållsavfall Målet för hushållsavfall år 2014 är att den totala mängden avfall och dess farlighet ska minska. Avfallet ska sorteras och behandlas på de sätt som är bra för miljön, till exempel genom återbruk, återvinning och energiutvinning. Förbudet att deponera brännbart avfall och organiskt avfall har sedan år 2002 respektive år 2005 hjälpt till att minska mängden till deponin. Den totala mängden hushållsavfall till förbränning ska inte uppgå till mer än 170 kg/invånare. Åtgärd: Renhållningsverket kommer från och med den 1 april 2011 att erbjuda hushållen insamling av matavfall. Det innebär att matavfallet separeras från restavfallet. Anslutningsgraden till den nya tjänsten förväntas uppgå till: 2012: 35 procent 2014: 50 procent 2016: 75 procent Komposthämtning (med brun tunna) kommer att utföras var 14:e dag för hushållen och var 14:e dag eller varje vecka för restauranger/skolor. Restavfallet kan då hämtas var 14:e dag eller var 4:e vecka, för företag/skolor sker hämtning 1-3 ggr/vecka eller var 14:e dag. Information om komposthämtning och om kravet på renlighet i kompostmaterialet ska ges hushållen. Kompostmaterialet kommer att transporteras till reningsverket för rötning. Den rötgas som där framställs i dagsläget kommer att öka i volym när insamling av matavfall påbörjas. Rötgasen kommer att användas för att energiförsörja reningsverket. Renhållningstaxan kommer att utökas med uppgifter om komposthämtning och om möjligheten till 14-dagarshämtning alternativt månadshämtning. Uppföljning: Avstämning ska ske genom invägd vikt från sopbilarna. Säkerställa tjänster och abonnemang som renhållningsverket erbjuder genom märkning och körsystem 31 (31)

Åtgärd: Taggning (RFID-märkning) Märkning av sopkärl med id-bricka, för att på sikt kunna registrera tömningar som ett kvalitetssäkringsverktyg (när och vid vilken tid). Registrering av samtliga kärl/kunder (uppdatering av kundregistret). Använda sig av programmet EDP-Mobile för att underlätta logistik/körning. Kräver RFID-system för att kunna registrera tömningar och samtidigt ha körplanering/registrering i bilarna. Uppföljning: Förändring av antalet abonnenter Förändring av ekonomin Minska antal körningar vid tömning av markbehållare Åtgärd: Tömma markbehållare med sopbil i stället för med lastbil. I dagsläget körs detta avfall med lastbil. Sopbilen komprimerar soporna och vinsten är att antalet resor till tömningsstället minskas radikalt. Trenden är tydlig att antalet markbehållare kommer att öka. Det är ett effektivt system för att samla in restavfall/matavfall på en liten yta. Med hjälp av ett integrerat vägningssystem är det lätt att följa upp och fakturera enskild markbehållare. Uppföljning: Minskade transporter för tömning av sopbilar/lastbilar. Minska utsläppen från sopbilarna Åtgärd 1: Nya insamlingsfordon ska vara drivna av förnyelsebara drivmedel. Utmaning: Det finns för närvarande inget tankställe i kommunen för fordonsgas. Kontakt har tagits med samtliga mackinnehavare där kommunens planer avseende inköp av fordon har förmedlats liksom en önskan om att tankställen tillskapas. Åtgärd 2: Sidlastare som stadsbil. Med sidlastande sopbil så kan fler sopkärl tömmas per arbetsdag. 32 (32)