Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé vid Dysätter. Motala kommun

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé vid Dysätter Motala kommun 2012-07-18

1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 2 1.3 Brister och problem... 3 1.4 Syfte... 4 2. Metod... 4 2.1 Restaureringsplan... 4 2.2 Inventeringsmetodik... 4 3. Resultat... 5 3.1 Beskrivning... 5 3.2 Förslag till restaureringsåtgärd... 6 4. Källhänvisning... 7 Bilaga 1... 8 Bilaga 2... 9 Bilaga 3... 10 Sida 1 (10)

1. Inledning 1.1 Bakgrund Träden i våra städer har stor betydelse för oss. De skapar en trivsel genom att göra staden grön och frodig. En grönare miljö ger psykiskt och fysiskt friskare invånare, träden renar luften, jämnar ut temperaturen och de är årstidsspeglande. Utan vegetation i staden skulle den vara sig lik nästan året om. Träden och speciellt alléer kan berätta så mycket om en plats historia och den är det viktigt att ta hand om och lära av. Idén och strukturen av en allé kommer från början från Frankrike under barockens storhetstid på 1600-talet. Det var menat att allén skulle ge ett pampigt och ståtligt intryck och de skulle knyta samman trädgårdar med parker. I Sverige planterades de första alléerna på 1600-talet men det blev mer vanligt på 1700-talet och framåt. Från början anlade man alléer i anslutning till stora huvudgårdar och därefter till andra viktiga målpunkter i och kring sina ägor. Längre in på 1700-talet började man placera ut träd i alléer in mot städerna för att markera dess infarter. Det blev också mer vanligt under 1800-talets sista del att större lantbruksgårdar och prästgårdar fick alléer längs sin infart. En allés historia kan alltså sträcka sig långt bak i tiden och det medför att allén kan vara väldigt viktig för kultur- och naturmiljön. Ifall allén står vid ett kulturminne av något slag så skulle det göra väldigt mycket för platsen ifall allén skulle tas bort eller förändras drastiskt på något sätt. Ofta vill man bevara kulturminnet och omkringliggande marker så bra som bara är möjligt. Om det handlar om en stor allé som är rik på lavar, mossor, insekter och andra levande ting skulle naturmiljön kunna ändra sig väldigt mycket i omkringliggande marker. Det skulle även kunna förändra landskapsbilden. En allé definieras i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, så som lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Enligt lagstiftningen gäller biotopskyddsbestämmelserna således för alla alléer längs vägar, längs det som tidigare har varit en väg eller i ett öppet landskap. Det innebär att även alléer längs vägar i skogsmark och tätorter kan omfattas av skydd. Syftet med biotopskyddet är att bevara mindre biotoper som är livsnödvändiga för hotade djur- och växtarter, eller som på annat sätt är värda att bevaras. Dessa biotoper ska vara avgränsade och inom ett biotopskyddsområde får inte åtgärder utföras, som kan skada biotopen. Alléer i byar, samhällen och städer omfattas av biotopskyddsbestämmelserna om alléerna står öppet eller längs en väg, och inte är belägna i omedelbar anslutning till byggnader. Alléer i tätorter kan dock omfattas av bestämmelser i detaljplaner som innebär att biotopskyddsbestämmelserna inte gäller. För mer ingående information angående biotopskydd och biotopskydd i detaljplan se bifogade filer, Biotopskydd i detaljplan, från länsstyrelsen i Skåne län och Remissversion, förslag till handbok Biotopskyddsområden från Naturvårdsverket. Enligt miljöbalken, kapitel 7 11, får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd inom ett biotopskyddsområde som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. De åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde får vidtas av kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av den myndighet som regeringen bestämmer. Sida 2 (10)

Enligt plan- och bygglagen krävs det marklov för trädfällning och skogsplantering inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen. Det kan till exempel bli aktuellt med marklov om det finns ett behov av att skydda träd som utgör värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Det kan vara både enstaka träd och en grupp av träd, t.ex. en allé. Om allén utgör någon trafiksäkerhetsrisk får länsstyrelsen besluta att träden eller buskarna skall avlägsnas eller kvistas genom väghållningsmyndighetens försorg enligt väglagen, 53. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap I Motala kommun finns det 143 stycken alléer som är inventerade men det finns fler över det men som inte är inventerade. 1995 utfördes en alléinventering av Annica Pettersson. Då gjordes en förteckning över alléerna i Motala kommun som inte ligger i trädgårdar eller inom stadsplanlagt område. Arbetet utfördes som en del i Motala kommuns naturvårdsprogram. Vägverket, nuvarande trafikverket har även gjort en allé inventering på alléerna på deras mark i Motala kommun. Samtidigt som trafikverket inventerade sina alléer gjorde Motala kommun sitt första naturvårdsprogram. Vissa av dessa alléer som deltar i denna restaureringsplan är även inlagda som objekt i kommunens naturvårdsplan. Naturvårdsprogrammet är ett strategiskt dokument som beskriver hur kommunen ska arbeta med att utveckla och bevara Motalas natur- och kulturmiljöer till glädje för såväl boende som besökare. Enligt naturvårdsverkets råd ska naturvårdsprogrammet bland annat utgöra underlag för den fysiska planeringen på kommunal nivå, ligga till grund för ställningstaganden i olika natur- och miljövårdsfrågor och peka ut de områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv och som är representativa och kännetecknande för landskapet. Det har även utförts tidigare inventeringar. Lantmäteriet på kommunen har bland annat gjort inmätningar och då lagt till en del träd med en markering i grundkartan i GIS. Länsstyrelsen har gjort en inventering på grova träd i hela länet. 1.3 Brister och problem De brister och problem man kan stöta på vid restaureringsplanarbetet kan vara att det är oklart vem som står som markägare eller förvaltare, det kan vara oklart om biotopskyddet gäller, om en kostnadsberäknad plan saknas, det kan behövas en tidsplan för åtgärderna eller att naturvärdena som är knutna till alléerna ska klargöras och värnas. Säkerhetsfrågan är en av de största frågorna och den måste prioriteras först. Den frågan styr mycket när man ska se över vad och i vilken ordning åtgärderna ska ske. Ännu ett problem är trädens sjukdomar. Exempelvis almen och asken har väldigt ofta fått dödliga sjukdomar som tar ut trädet. Ibland kan det gå jättefort och ibland kan trädet vara sjukt en längre tid. I brist på kunskap angående sjukdomarna blir de ett problem när man inte kan avgöra hur länge trädet kan stå kvar innan de blir en risk för sin omgivning och hur sjukdomen sprider sig. Sida 3 (10)

1.4 Syfte Projektet syftar till att inventera utvalda alléer som helt eller delvis står på kommunal mark, både inom och utom detaljplanerat område, samt att göra en kortfattad restaureringsplan för varje allé. Många av kommunens alléer är i dåligt skick och behöver ses över. Det är därför viktigt att kommunen i ett tidigt skede utreder framtida behov av avverkning och återplantering av alléträd. 2. Metod 2.1 Restaureringsplan Målet med restaureringsplanen är att vi ska komma fram till vad vi ska göra med alléerna i Motala kommun. Många alléer i Motala kommun är i dåligt skick, så för att kunna budgetera för kommande åtgärder och dela upp dem på flera år, krävs kontroller för att klassificera alléerna. I inventeringen ska alléerna beskrivas enligt följande metodbeskrivning. Särskilda riskträd ska pekas ut vilka sedan ska undersökas av en trädexpert. Experten ger sedan en rekommendation om åtgärd för varje enskilt riskträd. Restaureringsplanen ska kortfattat beskriva hur alléerna kan restaureras. Den ska vara välgrundad och baserad på en avvägning mellan värden knutna till stads- och kulturmiljö, landskapsbild och biologisk mångfald. Vilka åtgärder som föreslås för en allé kommer att variera, t.ex. beroende på om allén står i en stadsmiljö, gårdsmiljö eller jordbruksmiljö. Restaureringsplanen ska skickas på remiss till länsstyrelsen, med särskild tyngdpunkt på de alléer som omfattas av det generella biotopskyddet. 2.2 Inventeringsmetodik Bakgrundsinformation För att kunna ta fram och få reda på vilket skick allén är i, vad man skulle kunna göra, vad som borde göras och vem som ska göra det började man med att se till historiken. På det sättet kunde man få reda på hur gammal allén är, har det varit en allé på den platsen en längre tid och i så fall var den även då en dubbelsidig allé exempelvis. För att kunna avgöra vilka åtgärder som skulle passa just den aktuella allén behövde man se hur allén används idag, vilken funktion den har och vilken trafikbelastning det rör sig om. Det var väldigt viktigt att ta reda på om det generella biotopskyddet gäller för allén också. För att veta vilka områden det rör sig om och vem som ska utföra de åtgärder som krävs och även sköta allén i framtiden måste man vara helt klar över vem markägaren/förvaltare är. I de fall där det rör sig om alléer på kommunal mark behöver man besluta vilken enhet på kommunen som är ansvariga för träden. Fältbesök För uppgiften krävdes platsbesök för att kunna avgöra trädslag, om antalet träd stämmer med tidigare uppgifter och vilken klass det är på träden med hjälp av AHA-metoden. AHA står för Avslöja Hotade park- och Alléträd och är en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Med hjälp av ett fältprotokoll undersöks träden och där trädnummer och art noteras och sedan klassificeras träden i AHA-metoden utifrån påståenden, om de stämmer för det aktuella trädet. Sida 4 (10)

Åtgärdsplan Många frågor kan uppstå i en åtgärdsplan som man ska fundera över och värdera. Exempelvis behöver man avverka träd, ska man återplantera, vilken art det ska vara, ska man förändra alléns utseende, finns det riskträd och så vidare. Det krävs att man ser vad allén gör för landskapsbilden, kultur- och naturmiljön i sin omgivning. Förstör man en historisk plats om man skulle ta ner för mycket eller byta art i allén? En åtgärdsplan ska innehålla svaret på frågorna för att underlätta när åtgärderna ska utföras. I den ska det finnas ett förslag på vilka handlingar som ska utföras, en grov tidplan och kostnadsförslag på åtgärderna. För att få en bra överblick över vilka träd som har vilken klass, enligt AHA-metoden, och i vilka områden det finns flest träd av högt värde, gör man en karta över allén där man märker ut träden och gör en tillhörande tabell för att där skriva vilken klass träden har, art, vilka åtgärder som krävs och om der ett riskträd som experthjälp bör titta närmare på. 3. Resultat 3.1 Beskrivning Dysätter allé ligger i den norra delen av Motala. Allén sträckte sig tidigare upp till Dysätter gård men nu går det en bilväg och en cykelväg mellan allén och husen. Allén går delvis längs med en cykelväg men på grund av vägbygget slutar cykelvägen just nu vid ett byggstängsel, ett av alléträden står till och med innanför stängslet. Se bild 1. Den består av fyra lönnar, två björkar, två askar och två bokar. På grund av vägbygget har en del av allén redan avverkats. Vägen gick tidigare fram till gården och inte alls som den gör idag. Redan på kartor från 1868-1877 kan man se allén längs med vägen upp mot Dysätter gård. På kartor från 1948 sträcker sig vägen fortfarande fram till gården och den har allén längs med. Det betyder att allén har en väldigt lång historia fastän inte vägen är kvar på samma ställe. Allén har därmed en väldigt viktig roll för att bevara den historiska platsen. Träd nummer två, en björk, står ett steg bakom alléraden men den är medräknad ändå. Bokarna står på andra sidan de två vägarna och står längs med den andra fastighetsgränsen och ser inte alls ut att tillhöra allén. Träd nummer sju och åtta, två lönnar, står mitt ute i gräset därför kan man anta att den tidigare vägen gick där. Se bild 2. Bild 1 Eftersom området kring allén är under ombyggnation händer det väldigt Bild 2 mycket just nu men när man ser över ritningarna för den nya cirkulationsplatsen ser man att de träd som står på platsen ska bevaras. Det har lagts ner extra tid och pengar för att bevara dessa träd när man bygger om, se till att de klarar exempelvis grundvattenförändringarna. Området på andra sidan Metallvägen kommer att bli ett grönt område med trädgrupper. Det betyder att allén som trädgrupp kommer att smälta in väldigt bra i den nya miljön kring vägområdet. Allén kommer eventuellt inte ses som en allé i framtiden utan som en trädgrupp med fina träd som man ska bevara. Det är viktigt att bevara gamla träd och se dem som en värdefull ägodel. Allén kommer ändå att finnas kvar där och påminna om historien för platsen i framtiden. Sida 5 (10)

Vi anser att biotopskyddet inte gäller på platsen. Det är ingen väg för tillfället, cykelvägen kommer att försvinna från ytan, det är inget öppet landskap men det har visserligen gått en väg där tidigare. Allén står på kommunal mark och förvaltas av park- och naturenheten. 3.2 Förslag till restaureringsåtgärd Det växer endast högt gräs kring träden så det finns inget sly att ta bort. Träden behöver inte någon säkerhetsbeskäring för att de inte är i behov av det men också för att de står vid en väg som inte används till tillfället så det vistas inga människor under dem. Cykelvägen kommer att tas bort vilket gör att det antagligen kommer att bli en gräsyta under träden. Asken ser inte ut att vara drabbad av askskottssjukan än men det gäller att allén kontrolleras med jämna intervall om den ska stå kvar. Allén är inte i behov av några åtgärder just nu. Om man vill bygga upp allén igen krävs en hel del plantering i luckorna. Vid nyplantering borde man välja lönn eller björkar. De är säkra arter att välja just nu till skillnad från asken som också finns i allén. Men om man inte vill bygga upp själva allén igen kan man ändå plantera några mer nya träd på ytan för att öka trädgruppen. Eventuellt något mer på ytan kring där cykelvägen går idag men som inte ska vara kvar i framtiden. Annars borde man bara bevara och vårda träden som det ser ut idag och se till att historien lever vidare på platsen. Sida 6 (10)

4. Källhänvisning Miljöbalken (1998:808), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm#r24, Hämtad 2012-06-26 Väglagen (1971:948), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19710948.htm, Hämtad 2012-06-26 Plan- och bygglagen (2010:900), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm, Hämtad 2012-06-26 Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen (2010) Biotopskydd: -bråkiga begrepp Vollbrecht, Klaus E.F. (2000) Träd: deras biologi och vård, SLU Alnarp Pettersson (1995) Alléinventering i Motala kommun Sörensen, Mikael: AHA- en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala, Sweden Naturvårdsverket (2012) Remissversion Förslag till handbok, Biotopskyddshandbok Länsstyrelsen i Skåne län (2008) Biotopskydd i detaljplaner Foto Samtliga foton är tagna av Matilda Johansson Sida 7 (10)

Bilaga 1 Restaureringsåtgärder Dysätter Allé Träd- Art Klass enligt Åtgärd Kommentar nummer AHA-metoden 1 Björk IV Står just nu på ett byggnads område, se bild 1 2 Björk IV Ett steg bakom de andra i raden 3 Lönn IV 4 Ask IV 5 Ask IV 6 Lönn IV 7 Lönn IV Står inte längs med cykelvägen, se bild 2 8 Lönn IV Står inte längs med cykelvägen, se bild 2 9 Bok IV Många småskott av bok runt om 10 Bok IV Många småskott av bok runt om Art Antal Lönn 4 Björk 2 Ask 2 Bok 2 Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort Ersätt Beskär Högstubbe Markering Antal Benämning I - Klass I, högsta bevarandeprioritet II - Klass II, hög bevarande prioritet III - Klass III, viss bevarandeprioritet IV 10 Klass IV, ingen bevarande prioritet R - Resursklass, har potential att bli klass I - III Sida 8 (10)

Bilaga 2 FASTIGHETSINFORMATION FÅGELBADET 1 FRN 050014241 Församling: MOTALA DATUM: 7/11/2012 11:46:08 AM TYPKOD: 320 Hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder TAXERINGSVÄRDE: 1527 2106 1524 1944 1457 ANTAL DELAR: 1 LAGFARNA ÄGARE: NAMN ADRESS ANDEL HOLMERTZ, PER ANDERS GUSTAF SÖDERUDDSVÄGEN 1 1/1 139 71 STAVSNÄS HOLMERTZ, PER ANDERS GUSTAF GAVELIUSGATAN 4 3TR 116 41 STOCKHOLM 1/1 ADRESSER PÅ FASTIGHETEN: ADRESS VÄNORTSVÄGEN 1 B VÄNORTSVÄGEN 1A KOMMUNDEL MOTALA MOTALA Sida 9 (10)

Bilaga 3 Bifogad bild 1 Bifogad bild 2 Sida 10 (10)