Spanskt julfirande Som infl yttad nordbo ägnar man sina första år på kusten åt att göra sig hemmastadd med allt det nya och hur det går till att handla (annorlunda) mat med teclor, tillämpa sin torftiga nybörjarspanska i affärer och restauranger, registrera sig och få NIE-nummer på ayuntamientot, förstå sig på bussarnas linjedragning och ev. tidtabell, skaffa torreviejabusskort med foto, autogiro hos banken, betala skatt via sitt ombud, rösta i spansk vallokal m.m. Oförhappandes kan man möta en procession när man rundar ett gathörn, begapar den en stund för att sedan fortsätta sina ärenden innan siestan bryter ut. Man lär sig bemästra diverse motigheter och kulturkrockar med gott humör i sitt självvalda solparadis. Ta del - participa! Så småningom är man mogen att börja ta del av den omgivande kulturen, vilja förstå alltmer och sätta sig in i bakgrunder. Nu börjar det roliga och det kommer att vara länge, länge för här fi nns så mycket att studera och refl ektera över. Fiestas de Navidad? Så har jag försökt följa det långa julfi r- andet, fi estas de Navidad. Precis som i Norden börjar trinda tomtedockor ses klättra på balkonger och väggar redan i mitten av november, då också kommunens mindre kranbilar rycker ut för att mannar på plattformar högt däruppe skall kunna montera de elektriska juldekorationerna, olika för olika gator. Givetvis ligger inte heller köpmännen långt efter med tomtar och paket bland varorna i skyltfönstren. Jättehuvuden och jättedockor Så närmar vi oss advent. Redan på lördagen sker en parad till glädje för alla barn, med en tradition som bara Torrevieja har. Det är La Charamita med tre sagofi gurer, Lylí, Lobo och Ogro, som träder ut ur gamla ayuntamientots port, dvs de är så långa att de måste bäras ut vågrätt, därtill jättehuvudena, los cabezudos. Detta sker kl.12.30 då ett salutskott dånar från torget, där ett stycke är avspärrat för salutkanonen. Blomsteroffer Kl.17 sker ofrenda fl oral, ett blomstertåg, från Plaza Oriente med sin nya vita kyrka till Stora torget, ackompanjerat av orkester. Där skall hela kyrkportalen och kyrkväggarna intill kläs in med blommor i blått och vitt, la Patronas färger. Torreviejaborna strömmar till i tusental för att skänka sina buketter, som skickligt monteras i ett ramverk kring kyrkporten.
Julkrubban Senare efter mässan invigs Torreviejas förnämliga julkrubba med alla sina landskap och fi gurer, som skildrar händelserna kring Jesu födelse. Ovan syns anläggandet av podiet och räcket runt krubban ca en månad i förväg. Bakom skynket på bilden nedan pågår ett intensivt handarbete med att bygga upp de olika landskapen med både biblisk prägel och scener hämtade från Torreviejas historia som saltstad. Till sist står den omfångsrika krubban med alla sina detaljer färdig att beundras av åskådarleden. Ovan en marknad från biblisk tid, till höger herdarna med sina får.
Till höger ankomsten till härbärget, där en vakt med lykta tittar ut på nattgästerna och anvisar dem ett stall som nattlogi. Ovan en druvtrampare från vinskörden till höger på bilden av sådana lågväxande vinstockar som i La Mata. Nedan Josefs snickarverkstad med belysning och pyttesmå verktyg, till höger kvarnen vid El Calvario, en av fl era syftningar på Torrevieja. Nedan slutstationen för årets julkrubba - efter 6 januari.
Svensk adventsgudstjänst Själva första adventssöndagen fi ras inte särskilt här, men desto mer av oss nordbor som tillsammans med Coro Nórdico får sjunga in advent t.o.m. i den katolska domkyrkan! En refl exion som smyger sig på i kyrkbänken: här är det Modern/Den heliga jungfrun/maria som är i fokus som altarbild, inte den försmäktande Jesus på korset som i svenska kyrkor. Tiden därefter erbjuds många tillfällen att höra villancicos, spanska julsånger, på åtskilliga platser om inte annat så från högtalare på torget. Granen från Småland För nordborna är resningen och den högtidliga tändningen av torgets småländska julgran vid första advent en viktig symbol för att vi kan fi ra vår jul här i Spanien också. För spanjorerna är däremot själva julafton bara en station på vägen till den riktiga julen, som fi ras på trettondagsafton. Grundlagsdagen Den 6 december är det allmän helgdag, Día de la Constitución, som inte märks så mycket mer än att affärerna är stängda - om man nu inte beger sig till torget och dess högtidliga fl agghissning med tal och orkester. Fiestas Patronales Helgdagen två dagar senare den 8 december märks desto mer vid torget. Här infi nner sig så småningom en insikt som i förstone undgår oss nordbor: det är i själva verket inte fi estas de Navidad som pågår, utan Fiestas Patronales. De inleddes med en förbön i Stora kyrkan 23 november och pågår sedan till 17 december. Det är Torreviejas skyddshelgon, La Purísima, som fi ras med en lång rad festligheter av alla de slag för stora och små. Allt står att läsa i ett fl ott program med glänsande bilder på tjockt papper, eller kan laddas ner i datorn. Där fi nns framträdanden av artister, migas- och paellatävlingar, radiosändningar, pensionärsbal, orkesterparader m.m. Skyddshelgondagen Helgdagen den 8 december är en lokal helgdag, eftersom det är just Torreviejas skyddshelgon som fi ras med blomsteroffer och magna procesión. Hennes stora dag inleds med en diana kl.7: en orkester går spelande genom stadens gator för att väcka befolkningen inför den viktiga dagen, som erbjuder fyra mässor i domkyrkan vid torget. Santa Barbara Redan på förmiddagen kommer en annan procession med Santa Barbara på besök till mässan. Helgonet bärs från Centro de Asturias genom staden till kyrkan av fyra gruvarbetare i full mundering med hjälmar och pannlampor, åtföljda av asturianer i folkdräkter med ylletoppmössor och träskor, spelande sina instrument - säckpipor och trummor.
Förklaringen är att Torrevieja är vänort till Oviedo i Asturias och Santa Barbara är gruvarbetarnas skyddshelgon, som nu bärs in i kyrkan för att välsignas. En modell av katedralen i Oviedo står i ett hörn av parken vid gamla Renfe, järnvägsstationen, som minne av vänskapsbandet av år 2008. I gamla Renfeparken kan man höra tuppar gala och se påfåglar fritt ströva omkring vid monumentet. Magna procesión Efter den fjärde mässans slut mot åtta-nio-tiden på kvällen sker så den stora processionen med La Purísima genom stadens gator. Ballong- och godisstånden vid torget får sällskap av ljusförsäljarnas stånd där de som åtföljer helgonet kan förse sig med ljus. När processionen når fram till Casino, vänds helgonet mot havet och ett fyrverkeri skjuts upp. Vid återkomsten till La Inmaculada sjunger man Salve Marinera och Torrevieja-hymnen med kör och församling tillsammans. De två Maria-skulptörerna År 1789, det franska revolutionsåret, hade folket i Torrevieja utsett La Inmaculada Concepción till sitt skyddshelgon och sökte efter en skulptör för helgonfi guren. Valet föll på José Puchol Rubio, ledare för Real Academia de Bellas Artes de San Carlos i Valencia. Det kom att bli ett av hans sista arbeten. Jungfrun, polykromt målad, stod färdig år 1791, snidad i trä i neoklassistisk stil och placerad på ett moln, där en månskära sticker fram vid hennes fötter den ena foten trampar på en orm, vilket skall tydas som segern över arvssynden. Det spanska inbördeskriget bröt offi ciellt ut den 17 juli 1936, men redan i mars var det oroligt i Torrevieja: en folkmassa tände eld på den dåtida kyrkan El Sagrado Corazón de Jesús vid Plaza Oriente och drog sedan vidare till Stora torget och satte eld även på den kyrkan, La Inmaculada.
på Stora torget. Det blir en mäktig manifestation av gemenskap i vår mångnationsstad. Den spanska julen med de tre kungarnas cabalgada På trettondagsafton anländer de tre vise männen, här kallade de tre kungarna, Gaspar, Melchor och Balthasar, per båt in i hamnen nära hamnpiren. Massor av folk har samlats längs hela processionsvägen från hamnen till Stora torget. Tiden är utsatt till kl.17 men först kl.18 kommer båten inglidande. Den högt älskade La Purísima blev förstörd och måste ersättas, helst med en så lik kopia som möjligt. Uppdraget gick till José María Ponsoda Bravo. Denne hade börjat i skulptörlära som elvaåring och kunde som 22-åring öppna egen bildhuggarverkstad. På 1940-50-talen var han en av de ledande träsnidarna i Valencia. Lyckligtvis hade den kända Torreviejafotografen Darblade fotograferat La Purísima d.ä. och därigenom gick det att göra en kopia så nära den tidigare fi guren som möjligt. Den är skuren i furu från Sverige! Sedan december 1940 är det den vi ser vid skyddshelgonfestens Magna Procesición. Novenarium Fiestas Patronales är inte slut med magna procesión den 8 december. Den 9 17 december pågår novenarium, där för varje av de nio dagarna olika organisationer, stadsdelsföreningar, skolor, äldreboenden etc. är inbjudna att delta i mässan kl.19.30 i La Inmaculada. Allsång på torget Just fredag 14 december har turen kommit till extranjeros, stadens utlänningar, numera 52% av befolkningen, att ha sin ekumeniska mässa. Denna föregås av en speciell tradition sedan ca ett decennium med internationell allsång av främst engelska julsånger Så kommer de tre kungarna gående från båten på väg till sina vagnar och de väntande dromedarerna. Många barn har rejäla plastpåsar i händerna för att vara beredda inför Den Stora Godisutdelningen. Arrangemanget hade detta år en historisk prägel med ett följe av egyptier, romerska soldater, magdansande haremsdamer m.fl. av de ca 400 ideellt medverkande.
Vid den nya kyrkan vid Plaza Oriente inväntar den heliga familjen kungarnas besök vid krubban. Överst kungar, pager och vagnekipage. Närmast ovan haremsdamerna, till höger egyptier och därunder en romersk soldat i praktfull hjälmbuske. Årets tema mer historiskt än sagoaktigt Insändare har efteråt uttryckt besvikelse över att inga Disneyfi - gurer fanns med medan en annan tvärtom berömde den genomtänkta fi na historiska framställningen och tyckte att borgmästaren i
Madrid hade åtskilligt att lära av Torrevieja! Sedan dess har man infört en särskild barnparad med just Disneyfi gurer på första advent. Casinos vinterfestival Utöver vad som händer under fi estas patronales har Casino sin årliga vinterfestival, som börjar 31 oktober och varar året ut med mängder av konserter och föredrag, vanligen med fritt inträde. Till allt detta kommer det övriga kulturprogrammet med sina artistframträdanden, så programkrockarna är legio så här års! Artikeln är en sammanfattning av fl era års iakttagelser och försök att sätta sig in i det spanska - en fortlöpande process med många missförstånd längs vägen. Bilden av den spanska kulturen kommer aldrig att bli helt klar eller förstådd på djupet - i likhet med det spanska språket, kulturens spegel! Birgitta Kruckenberg