Underlag till strategi för funktionshinderspolitiken

Underlag till strategi för funktionshinderspolitiken

Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2010 Titel: Underlag till strategi för funktionshinderspolitiken Handisam Serie A 2010:10 (diarienummer 2010/0071) ISBN-nummer: 978-91-979062-4-1 Utredare: Anna Dahlberg Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats www.handisam.se. Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00

Innehåll Sammanfattning och förslag... 6 Samtliga förslag... 10 1. Inledning... 13 Definitioner... 14 Upplägg, struktur och innehåll... 14 2. Inriktningsmål och områden... 17 3. Myndigheternas delmål och uppföljning... 20 Sammanfattning... 20 Sammanställning av delmålen... 23 Arbetsförmedlingen... 24 Arbetsmiljöverket... 29 Barnombudsmannen... 32 Boverket... 35 Brottsoffermyndigheten... 41 Domstolsverket... 44 Kammarkollegiet... 46 Kulturrådet... 48 Migrationsverket... 54 PTS (Kommunikationsmyndigheten)... 55 Riksantikvarieämbetet... 58 Rikspolisstyrelsen... 60 Skolverket... 62 Socialstyrelsen... 68 Statens folkhälsoinstitut... 72 Trafikverket... 74 Transportstyrelsen... 76 Det fortsatta arbetet med myndigheternas delmål... 78 4. Andra myndigheters inspel... 79 Diskrimineringsombudsmannen... 79 Försäkringskassan... 80 Konsumentverket... 80 5. Strategin och internationella dokument... 83 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning... 84 3

FN:s rekommendationer som rör personer med funktionsnedsättning... 88 Förslag, internationella dokument och strategin... 90 6. Handikapporganisationernas synpunkter... 91 Sammanfattning... 91 Prioriterade inriktningsområden... 94 Ökad fysisk tillgänglighet... 96 IT-politiken... 97 Socialpolitiken... 97 Utbildningspolitiken... 99 Kultur, medier och idrott... 101 Arbetsmarknadspolitik... 102 Rättsväsendet... 103 Transportpolitiken... 104 Folkhälsopolitiken... 105 Övriga synpunkter... 106 7. Övriga aktörers synpunkter... 110 Carpe... 110 Centrum för lättläst... 111 Hjälpmedelsinstitutet... 111 Nätverket för tillgänglighetskonsulter... 114 Svensk kollektivtrafik... 114 Svenskt näringsliv... 115 Sveriges Kommuner och Landsting... 115 8. Uppföljning av strategin för funktionshinderspolitiken... 117 Sammanfattning... 117 Intressenter av uppföljning... 117 Myndigheter... 118 Kommuner, landsting och regioner... 120 Handikapporganisationernas delaktighet... 122 Den enskildes uppfattning... 123 Andra metoder för uppföljning... 126 Förslag inom uppföljningsområdet... 127 9. Övriga förslag... 129 Sammanfattning... 129 Tillgänglighet som villkor för medelstilldelning... 129 4

Offentlig upphandling... 130 Initiera forskning med fokus på miljön/funktionshinder... 131 Förbättrad kunskap i högskoleutbildningar... 132 Stöd till strategiska myndigheter... 133 Utveckla riktlinjerna... 134 Initiera, leda och samordna nätverk... 134 Övriga förslag samlat... 135 10. Avslutning... 136 Referenser... 137 5

Sammanfattning och förslag Detta är Handisams svar på Uppdrag att ta fram förslag på delmål och en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi. Handisam har sammanställt förslag på delmål och uppföljning från de 17 myndigheter som har haft i uppdrag att ta fram detta. Under processen har Handisam arbetat för att vara ett stöd för myndigheterna. I processen har Handisam också haft kontakter med en rad andra aktörer och organisationer, däribland handikapporganisationer och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom den kommande strategin ska utgå från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har Handisam valt att göra en genomgång av kopplingen mellan den kommande strategin och FN-konventionen samt relevanta dokument från Europarådet och EU. Ett system för att samlat och löpande följa upp arbetet mot de övergripande funktionshinderspolitiska målen och den kommande strategin presenteras. I den uppföljningen utgör de strategiska myndigheternas rapporter stommen, men många andra delar finns med. Flera avsnitt i rapporten avslutas med en förslagsdel. Handisam lämnar också några ytterligare förslag, under de avsnitten som är kopplade till strategin. Samtliga förslag presenteras sist i denna sammanställning. Sammanställning av myndigheternas arbete I denna rapport presenteras myndigheternas delmål och förslag på uppföljning och i de fall det finns redovisas även förslag på aktiviteter för att nå delmålen. Det finns skillnader i hur målen är formulerade. Detta kan ha sin förklaring i att några av myndigheterna har arbetat med funktionshindersfrågor tidigare, genom ett sektorsansvar, medan vissa av myndigheterna är helt nya inom området. Handisam konstaterar, trots skillnaderna, att det är en ambitionshöjning inom politikområdet och att målen är mer konkreta. Det som också är värt att lyfta är att i arbetet med att ta fram delmål och uppföljning, har det skapats nya strukturer och arbetsgrupper inom myndigheterna som är en bra grund för det fortsatta arbetet. Även myndigheternas ledningar har deltagit i arbetet. En annan 6

positiv del är att flera departement i högre utsträckning också har deltagit i diskussionerna om arbetet. Nästintill alla inriktningsmål täcks in av en eller flera myndigheters arbete. Flera myndigheter har också formulerat mål som syftar mot de övergripande funktionshinderspolitiska målen. Vissa myndigheter har formulerat delmål som berör fler än ett inriktningsområde. Att flera myndigheter arbetar mot samma inriktningsmål tror Handisam är ytterligare en del som kan leda till att inriktningsmålen blir verklighet inom perioden för strategin. Flera myndigheter nämner gemensamma områden, som inte är inriktningsmål. Ett sådant område är att inkludera krav på tillgänglighet i upphandling mer generellt och inte bara när det gäller IT. Ett annat område som några myndigheter nämner är att bättre tillgänglighet kan uppnås genom att arbeta med standardisering. Flera myndigheter nämner också att kunskap om tillgänglighet och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning måste komma in i en rad utbildningar på högre nivå för att säkerställa att kompetensen generellt finns i flera nyckelgrupper. Ett område som man redan nu måste ta i beaktande är uppföljbarheten. Myndigheterna ska kunna redovisa sitt arbete och dess resultat årligen i sin årsredovisning och de ska även kunna redovisa en effektorienterad analys för hela femårsperioden. För att detta ska bli tydligt och utvecklas för samtliga myndigheter behöver ett fortsatt arbete mellan departementen fortgå. Det blir också tydligt att uppföljningen utifrån jämställdhet och barn behöver kompletteras framöver. Ett annat område där Handisam identifierat att det behövs mer information är nulägesbeskrivning eller nollmätning. Om det ska gå att mäta resultat och framsteg, både på kort och på lång sikt, måste det finnas en beskrivning eller mätning på hur situationen ser ut i dag. Ett syfte med den kommande funktionshinderspolitiska strategin är att den ska ge effekt för personer med funktionsnedsättning i vardagen. Därför bör det finnas med skrivningar om hur arbetet för att nå delmålen ska leda till märkbara resultat för den enskilde. En viktig del i att resultatet ska märkas för den enskilde är att arbete och uppföljning också måste finnas ute i kommuner, landsting och regioner. Även här har de myndigheter som verkar lokalt ett ansvar. Strategin och internationella dokument Sverige har åtaganden på internationell och europeisk nivå som har beröring och påverkar arbetet med funktionshinderspolitiken på nationell nivå. Åtagandena omfattar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Europarådets handlingsplan 7

för att främja rättigheter och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i samhället; för att förbättra livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning i Europa 2006 2015 samt utkast till EU:s funktionshindersstrategi 2010 2020. Handisam har gjort en sammanställning av hur ovan nämnda dokument har beröring med de inriktningsmål som regeringen har tagit fram. Åtaganden och målområden som identifieras i minst två av de tre dokumenten men som inte uttrycks i regeringens inriktningsmål är rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp habilitering och rehabilitering deltagande i det politiska och offentliga livet. Sverige har ratificerat flera av FN:s konventioner och rapporterar regelbundet till respektive konventions övervakningskommitté, vilka i sin tur ger rekommendationer till Sverige inom ramen för deras ansvarsområden. Handisam har sammanfattat de rekommendationer Sverige fått från övervakningskommittéerna som berör personer med funktionsnedsättning. Dessa sammanfattas i rapporten. Synpunkter från handikapporganisationer För att få in handikapporganisationernas åsikter om strategin skickade Handisam ut en enkät till samtliga organisationer inom Handikappförbunden och Lika Unika. Svarsfrekvensen blev 68 procent. Handisam höll också ett diskussionsforum dit samtliga organisationer bjöds in. De medskick som deltagarna ville göra till regeringen presenteras under samlade förslag. Sammanfattningsvis så har de flesta grupper av personer med funktionsnedsättning en sämre delaktighet på flera samhällsområden som kan variera i omfattning eller på olika områden. Huvudproblemen är en gemensam utsatthet, diskriminering, sämre hälsosituation och en avsaknad av en självklarhet i synen på mänskliga rättigheter och jämlika förhållanden. När organisationerna blir tillfrågade att välja ut tre inriktningsområden som är särskilt prioriterade så blir det socialpolitik arbetsmarknadspolitik utbildningspolitik. Från enkätresultaten och diskussionsforumet framträder att det finns några saker som lyfts av flertalet förbund och som framträder som 8

viktigt inom flera av inriktningsområdena. Det är bristen på kunskap, att tillgänglighet inte enbart är att se som fysisk tillgänglighet. Otillgänglighet ska klassas som diskrimineringsgrund och det ska finnas sanktionsmöjligheter om man inte lever upp till tillgänglighetskraven. Viktigt är också att man erbjuds rätt till lika vård, hjälpmedel och medicin var än man bor Sverige. Under diskussionsmötet framkom det mycket tydligt att handikapporganisationerna vill finnas med i uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Vid flertalet av inriktningsområdena tog handikapprörelsen upp bristen på, och behovet av, kunskap. I skolan, vården, rättsväsendet, inom arbetslivet och inom kultur- och idrottslivet finns det en brist på kunskap kring personer med funktionsnedsättning och deras behov. Denna brist på kunskap leder till att alla inte får det stöd de behöver och då är inte heller alla delaktiga i samhället på lika villkor. Man får inte hjälp i skolan att se individens möjligheter och förmågor. Uppföljning Uppföljningen av funktionshinderspolitiken består av flera delar. De strategiska myndigheternas rapporter utgör stommen. En annan del är Handisams årliga lägesrapport som dels är en sammanställning av myndigheternas arbete och som dels tar in andra aktuella uppgifter. Dessa delar är klara i tid för så att de kan ingå i departementens arbete med budgetpropositionen. Hur myndigheterna lever upp till förordningen om ansvaret att genomföra handikappolitiken följs upp årligen och presenteras som öppna jämförelser. Arbetet i kommuner, landsting och regioner är på god väg att kunna bli uppföljningsbart, men fortsatt utveckling måste ske tillsammans med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting. Handikapporganisationerna ska finnas med på ett tydligare sätt i uppföljningen än tidigare. Det här kan ske i form av enkäter med aktuella teman och årliga träffar. Även den enskilda personen med funktionsnedsättning och dennes åsikter ska presenteras på ett mer samlat och återkommande sätt. För att strategin i sin helhet ska gå att följa är det också viktigt att undersökningar som berör levnadsförhållanden analyseras för personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Metoder för att använda nätverk som en del i en uppföljning ska utvecklas. 9

Konkreta förslag inom dessa områden presenteras sist i avsnittet. Tillsammans bildar detta en sammanhållen struktur för uppföljning. Avsnittet övriga förslag Handisam har under genomförandet av uppdraget identifierat ett antal områden där en övergripande utveckling är viktig för att få ett ökat genomslag i det framtida funktionshinderspolitiska arbetet och som bör uppmärksammas i den nya funktionshinderspolitiska strategin. Dessa områden är: tillgänglighet som villkor för medelstilldelning offentlig upphandling och forskning förbättrad kunskap i högskoleutbildningar Kopplat till genomförandet av strategin finns också delar av Handisams verksamhet där en utveckling ses som viktig för att ge effekt åt genomförandet av strategin: fortsatt utveckling av stödet till de strategiska myndigheterna utveckling av riktlinjerna för tillgänglighet initiera, leda och samordna olika nätverk Samtliga förslag Nedan presenteras alla förslag som finns med i rapporten Strategin och internationella dokument Handisam föreslår att den kommande strategin innefattar åtgärder kring 1. rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp, 2. habilitering och rehabilitering, samt 3. deltagande i det politiska och offentliga livet. den kommande strategin beaktar FN:s rekommendationer som berör personer med funktionsnedsättning. den kommande strategin ger särskild uppmärksamhet till artikel 3, 4, 8, 9 och 27 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. den kommande strategin beaktar ett fortsatt stöd till kommuner och landsting i deras arbete med att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 10

Handikapporganisationernas förslag Följande punkter kom deltagarna på diskussionsmötet fram till att de vill lyfta till regeringen: strategin ska bli ett riksdagsbeslut (och inte bara ett regeringsbeslut). det behövs fler sanktioner och lagstiftning. det behövs en genomgång av befintlig lagstiftning på samtliga områden som strategin berör, men särskilt det som rör tillgänglighet. det behöver utvecklas nya former av samverkan där ITlösningar (med alternativ) är ett förslag. samråd måste bli mer än informationsutbyte utan syfta till en dialog som båda sidor har intresse av. Informationsutbyte går att ordna på andra sätt. Förslag inom uppföljningsområdet Handisam föreslår att de strategiska myndigheterna rapporterar in till Socialdepartementet, med elektroniska kopior till ansvarigt departement och Handisam den 31 mars varje år. Rapporten ska innehålla en redovisning och analys av vad som åstadkommits mot angivna delmål. Handisam lämnar en lägesrapport till regeringen den 31 maj varje år. Rapporten innehåller en sammanställning av myndigheternas arbete och andra relevanta uppgifter från myndigheter och andra relevanta aktörer vilka har framkommit under året. Handisam presenterar öppna jämförelser av myndigheternas tillgänglighet på sommaren varje år. uppföljningen av vilka insatser som görs, och hur det ser ut, i kommuner, landsting och regioner utvecklas med tillsammans med strategiska myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). regeringen, i samråd med strategiska myndigheter och SKL, överväger ekonomiska incitament för strategiska satsningar i kommuner, landsting och regioner. 11

Handisam genomför en enkät till handikapporganisationer som är berättigade till statsbidrag varje år och att Handisam sammanställer resultaten. metoder, som exempelvis en panel, för att samla in åsikter från den enskilde individen med funktionsnedsättning utvecklas. Sverige aktivt följer och deltar i arbetet på europeisk nivå med utvecklingen av undersökningar som rör personer med funktionsnedsättning. initiativ tas för att samordna utvecklingen av system för uppföljning av e-tillgänglighet inom funktionshinders- och ITpolitiken. utveckla metoder för att använda nätverk som en del i uppföljningen av strategin. Övriga förslag samlat Handisam föreslår att: det görs en översyn, och kartläggning, över till vilka delar av den statliga medelstilldelningen som skulle vara möjligt och relevant att knyta ett krav på tillgänglighet till, samt på vilket sätt detta skulle kunna utformas. ett uppdrag ges till Kammarkollegiet att inom ramen för upphandlingsstödet, i samverkan med Konkurrensverket och Handisam, ta fram en vägledning för att upphandla och avropa användbart och tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga. Handisam i samråd med relevanta strategiska myndigheterna tar fram ett förslag på vilka högskoleutbildningar som funktionhinderskunskap bör ingå i som en viktig del i grundutbildningen. det i strategin tas initiativ för att stärka forskningen inom området för tillgänglighet och användbarhet för alla oavsett funktionsförmåga. 12

1. Inledning Med den här rapporten överlämnar Handisam ett underlag för en kommande strategi för funktionshinderspolitiken. Underlaget är framtaget mot bakgrund av regeringens skrivelse till riksdagen Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt 1. Här framgår bland annat att arbetet mot de handikappolitiska målen ska bli mer effektivt och inriktas på att riva hinder för tillgänglighet och skapa delaktighet i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Vidare ska arbetet framåt ha instrumenten för mänskliga rättigheter som grund och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kommer att vara ett ytterligare och betydelsefullt instrument i genomförandet av den kommande handikappolitiken. Det krävs en bred samverkan för att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet. Utifrån regeringens redovisade ambitioner för handikappolitikens genomförande ska en strategi för de kommande fem åren utformas. De övergripande målen och inriktningsmålen ska brytas ned av uppföljningsbara delmål, vilka utformas av ett antal strategiska myndigheter, samt av en strategi för uppföljning. De 17 strategiska myndigheterna har fått i uppdrag att utifrån de prioriterade inriktningsmålen ta fram delmål inom sina respektive berörda verksamhetsområden för perioden 2011 2016. Myndigheterna fick även i uppdrag att lämna förslag på hur delmålen ska följas upp. Handisam har utifrån detta getts i uppdrag av regeringen att sammanställa ett underlag för en strategi för genomförandet av handikappolitiken för perioden 2011 2016. Underlaget ska innehålla: De delmål inklusive förslag på uppföljning som angivna myndigheter redovisar Ett förslag till system för att samlat och löpande följa upp arbetet mot de övergripande handikappolitiska målen. 1 Socialdepartementet, Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt, skrivelse 2009/10:166 13

Under genomförandet av uppdraget har Handisam också haft ansvaret att samråda med Diskrimineringsombudsmannen samt erbjuda stöd till de myndigheter som omfattas av uppdraget. Under uppdragets genomförande har Handisam haft kontinuerlig kontakt med Socialdepartementet. Vidare har samtal förts även med andra berörda departement samt med regeringskansliets interdepartementala arbetsgrupp (IDA-grupp) för funktionshinderspolitiken. Definitioner Handisam använder Socialstyrelsens definitioner av orden funktionsnedsättning och funktionshinder som är följande 2 : En funktionsnedsättning är kopplad till en person och behöver inte innebära ett hinder för delaktighet. Om miljö och omgivning är otillgänglig uppstår funktionshinder. Det är funktionshinder som hindrar personer från att delta i samhället. I och med budgetpropositionen år 2010 bytte handikappolitiken namn till funktionshinderspolitik. Eftersom det är något som har hänt under detta arbetes gång används handikappolitik och funktionshinderspolitik blandat i denna rapport, men de har samma betydelse. Ordet handikapp- förekommer även i andra sammansatta ord. Funktionshinderperspektivet innebär att i all planering och genomförande beakta att människor har olika behov. De generella lösningarna ska utformas så att de fungerar för alla, oavsett funktionsförmåga och kompletteras där så behövs med särskilda lösningar för att skapa jämlika förutsättningar. Hinder för delaktighet ska identifieras och tas bort. Upplägg, struktur och innehåll Denna rapport är uppbyggd för att svara mot de olika delarna i det uppdrag som getts till Handisam. De längre avsnitten har en inledande sammanfattning och där avsnittet innehåller förslag presenteras dessa i slutet. Förslagen presenteras även i sammanfattningen som finns i början av detta dokument. En central del i Handisams uppdrag har varit att ge stöd till de 17 strategiska myndigheter som haft i uppdrag att ta fram uppföljningsbara delmål. Handisam har anordnat ett flertal möten för de aktuella myndigheterna där de informerats om Handisams uppdrag 2 Socialstyrelsens termbank, www.socialstyrelsen.se, gå in på bokstaven T och därefter på Termbank. 14

och haft möjlighet att dela erfarenheter. Vidare har varje myndighet haft en särskild kontaktperson på Handisam och fått stöd efter behov. I avsnitt tre redovisas, i enlighet med Handisams uppdrag, en sammanställning av de delmål och förslag till uppföljning som utformats av de strategiska myndigheterna. Handisam kompletterar myndigheternas redovisning med en övergripande analys av denna sammanställning. Detta följs av ett avsnitt med inspel från myndigheter som har en framträdande roll i det funktionshinderspolitiska arbetet men som inte har haft regeringens uppdrag att ta fram förslag på delmål. Som till exempel Konsumentverket och Diskrimineringsombudsmannen Regeringen anger att funktionshinderspolitiken i arbetet framåt ska ha instrument för mänskliga rättigheter som grund, däribland FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utifrån detta har Handisam i avsnitt fem gjort en sammanställning av hur konventionen i nuläget relaterar till de inriktningsmål som tagits fram av regeringen för den kommande strategin. Handisam identifierar vidare uppmärksammade områden utifrån konventionen samt utifrån FN:s rekommendationer som behöver beaktas i det fortsatta arbetet. I samma avsnitt har också en sammanställning gjorts av vilken beröring de inriktningsmål som regeringen har tagit fram har med målområden i Europarådets handlingsplan för att främja rättigheter och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i samhället; för att förbättra livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning i Europa 2006 2015 samt utkast till EU:s funktionshindersstrategi 2010 2020. I enlighet med konventionen och med Handisams uppdrag har det varit viktigt att inkludera handikapporganisationernas synpunkter på arbetet framåt. För att på ett tydligt sätt få med handikapporganisationerna synpunkter i underlaget har Handisam skickat ut enkät och bjudit in samliga organisationer inom Handikappförbunden och Lika Unika till ett diskussionsforum. Resultaten med handikapprörelsens synpunkter och förslag presenteras i avsnitt sex. Handisam har även haft kontakter med delar av det övriga civilsamhället bland annat genom FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Handisam har också tagit in synpunkter från övriga aktörer som har en roll i genomförandet av funktionshinderspolitiken, exempelvis Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa presenteras i avsnitt sju. 15

Den andra delen av Handisams uppdrag, att lämna förslag till system för att samlat och löpande följa upp arbetet mot de övergripande handikappolitiska målen presenteras i avsnitt åtta. I det sista avsnittet, nummer nio, presenterar Handisam områden som under arbetets gång lyfts fram som relevanta att beakta i en kommande strategi men som inte går att placera under något av regeringens inriktningsmål. 16

2. Inriktningsmål och områden I regeringens skrivelse till riksdagen om uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 3 ingick även ett kapitel som var mer framåtsyftande. I det kapitlet framgår bland annat att de övergripande handikappolitiska målen ligger fast. Dessa är en samhällsgemenskap med mångfald som grund. att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Alla insatser mot målen ska präglas av att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Med Sveriges ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (prop. 2008/09:28) har riksdagen beslutat att politiken ska syfta till att upprätthålla, skapa strukturer för övervakning samt att stärka de mänskliga rättigheterna. Utifrån dessa ställningstaganden fastställdes också nio områden med sexton inriktningsmål. Områden och mål presenteras nedan. Ökad fysisk tillgänglighet Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. 3 Socialdepartementet, Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt, skrivelse 2009/10:166.. 17

IT-politiken Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjänster. Socialpolitiken Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska målen ska öka. Utbildningspolitiken Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i PBL 4 och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Kultur, medier och idrott Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturoch idrottslivet ska förbättras. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet. Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadspolitiken Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. 4 Plan och bygglagen 18

Rättsväsendet Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska stärkas. Transportpolitiken Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsopolitiken Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. För mer information om uppdraget se bilaga 1 19

3. Myndigheternas delmål och uppföljning Med de övergripande handikappolitiska målen, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och inriktningsmålen fick 17 myndigheter i uppdrag att föreslå delmål och uppföljning för genomförandet av handikappolitiken under perioden 2011 2016 Sammanfattning De 17 myndigheter, kallade strategiska, som fick i uppdrag av regeringen att formulera delmål och ge förslag på uppföljning har gjort det. Myndigheternas skrivelser i sin helhet finns att läsa på Handisams webbplats, eller går att beställa från Socialdepartementets registrator. I detta avsnitt presenteras myndigheternas delmål och förslag på uppföljningen och, i de fall det redovisas, även förslag på aktiviteter för att nå delmålen. Det finns skillnader i hur målen är formulerade, detta kan ha sin förklaring i att några av myndigheterna har arbetat med funktionshindersfrågorna tidigare, genom ett sektorsansvar, medan vissa av myndigheterna är helt nya inom området. Handisam konstaterar trots skillnaderna att det är en ambitionshöjning inom politikområdet och att målen är mer konkreta. Det som också är värt att lyfta fram är att i arbetet med att ta fram delmål och uppföljning har det skapats nya strukturer och arbetsgrupper inom myndigheterna som är en bra grund för det fortsatta arbetet. Även myndigheternas ledningar har deltagit i arbetet. En annan positiv del är att flera departement i högre utsträckning också har deltagit i diskussionerna om arbetet. En god förankring i planeringsarbetet skapar bättre förutsättningar att nå del- och inriktningsmål. Nästintill alla inriktningsmål täcks in av en eller flera myndigheters arbete. Flera myndigheter har också formulerat mål som syftar mot de övergripande funktionshinderspolitiska målen. Delar av två, av sexton, inriktningsmål täcks inte in av något delmål. Det är inom området Kultur, medier och idrott där medier och idrott inte täcks in. Detta är naturligt eftersom ingen av de 17 myndigheterna som har fått uppdraget har ansvar för dessa områden. Här föreslås det ske en diskussion mellan berörda departement i det fortsatta beredningsarbetet. 20

I tabell 1 nedan går det att se vilka områden som respektive myndighet har formulerat delmål inom. Det framgår att vissa myndigheter har formulerat delmål som berör fler än ett inriktningsområde. Att flera myndigheter arbetar mot samma inriktningsmål tror Handisam är ytterligare en del som kan leda till att inriktningsmålen blir verklighet inom perioden för strategin. I vissa fall har Handisam gjort en bedömning att myndigheten arbetar mot flera inriktningsmål, även om myndigheten själv inte har nämnt det. Detta framgår på ett tydligare sätt i redovisningen för respektive myndighet. Utöver att myndigheternas arbete syftar mot inriktningsmålen har Handisam identifierat ytterligare några områden som återkommer hos flera myndigheter. Ett sådant område är att inkludera krav på tillgänglighet i upphandling mer generellt och inte bara när det gäller IT. Ett annat område som några myndigheter nämner är tillgänglighet och att det bättre kan uppnås genom att arbeta med standardisering. Vilka myndigheter som vi bedömer nämner dessa områden framgår också av tabell 1. Det finns också kopplingar till upphandling i avsnittet Övriga förslag. Flera myndigheter nämner också att kunskap om tillgänglighet och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning måste komma in i en rad utbildningar på högre nivå som exempelvis högskole- och yrkeshögskoleutbildningar, för att säkerställa att kompetensen finns generellt i flera nyckelgrupper. 21

Ökad fysisk tillgänglighet IT-politiken Socialpolitiken Utbildningspolitiken Kultur medier och idrott Arbetsmarknadspolitik Rättsväsendet Transportpolitiken Folkhälsopolitiken Standardisering Upphandling Barnperspektivet Jämställdhet Övergripande handikappolitiska mål Frågor i högre utbildning Tabell 1: Områden som respektive myndighet formulerat delmål inom Myndighet Arbetsförmedlingen x x x x x Arbetsmiljöverket x x x Barnombudsmannen x x x x Boverket x x Brottsoffermyndigheten Domstolsverket x x Kammarkollegiet x x Kulturrådet x x x x Migrationsverket x x x Kommunikationsmyndigheten PTS x x Riksantikvarieämbetet x x x x x Rikspolisstyrelsen x x x x Skolverket x x x x Socialstyrelsen x x x Statens folkhälsoinstitution x Trafikverket x x Transportstyrelsen x x 22

Regeringen konstaterar att det ska finnas ett tydligare mångfaldsperspektiv i den kommande strategin. Det framgår också i Handisams instruktion 5 att arbetet ska utföras ur ett mångfaldsperspektiv och att Handisam ska inkludera ett barnperspektiv och ett genusperspektiv i verksamhetens alla delar, men särskilt i analysdelen. För att se vad som är möjligt utifrån barn och genus vad gäller myndigheternas arbete presenteras även vilka myndigheter som har beaktat dessa frågor i tabell 1. Det blir tydligt att uppföljningen utifrån jämställdhet och barn behöver kompletteras framöver. Ett område som redan nu måste tas i beaktande är uppföljbarheten. Myndigheterna ska kunna redovisa sitt arbete och dess resultat årligen i sin årsredovisning och de ska även kunna redovisa en effektorienterad analys för hela femårsperioden. För att detta ska bli tydligt för samtliga myndigheter behöver ett fortsatt arbete mellan departementen fortgå. Ett annat område där Handisam identifierat att det behövs mer information är nulägesbeskrivning eller nollmätning. Om det ska gå att mäta resultat och framsteg, både på kort och på lång sikt, måste det finnas en beskrivning eller mätning av hur situationen ser ut i dag. Ett syfte med den kommande funktionshinderpolitiska strategin är att den ska ge effekt för personer med funktionsnedsättning i vardagen. Därför bör det finnas med skrivningar om hur arbetet att nå delmålen ska leda till märkbara resultat för den enskilde. En viktig del i att resultatet ska märkas för den enskilde är att arbete och uppföljning måste ske ute i kommuner, landsting och regioner. Även här har de myndigheter som verkar lokalt ett ansvar. Sammanställning av delmålen Nedan presenteras de 17 myndigheternas delmål och i de fall som myndigheterna redovisat det även deras förslag på aktiviteter och uppföljning. I de fall det inte redovisats någon aktivitet eller uppföljning finns det en endast en rubrik för detta 5 Förordning (2007:1134) med instruktion för Myndigheten för handikappolitisk samordning. 23

Varje avsnitt inleds med respektive myndighets inriktningsområde och inriktningsmål. I de fall det är tydligt vilket inriktningsmål som respektive delmål svarat till har detta har skrivits innan delmålet presenteras. Några myndigheten har redovisat mål under flera inriktningsområden, detta framgår också i dokumentet. För de myndigheter där det inte framgår mot vilket inriktningsmål som delmålet syftar har vi gjort en sådan bestämning. När det är Handisams bedömning markeras det med *. Även när Handisam har lagt till annan text markeras detta med en *. Texten är direkt tagen från myndigheternas dokument, det som ändrats i detta dokument är att det får heta Delmål, Aktivitet och Uppföljning även om benämningen varit någon annan i ursprungsdokumentet. I de flesta fall har myndighetens benämning flyttats till en parantes. När det gäller Barnombudsmannen har benämning lagts ihop med definition och skapat delmålet. Arbetsförmedlingen Inriktningsområde: Arbetsmarknadspolitik, Ökad fysisk tillgänglighet, IT-politiken. Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Arbetsmarknadspolitiken Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchning mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Delmål 1. Arbetsförmedlingen ska förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Aktiviteter: För att nå målet med att tidigt kunna identifiera arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kommer Arbetsförmedlingen att satsa på att öka kompetensen hos arbetsförmedlarna. Detta kommer att ske dels genom att alla arbetsförmedlare ska genomgå ett obligatoriskt grundblock 24

med utbildning inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. På varje arbetsförmedlingskontor ska finnas utsedda arbetsförmedlare med fördjupade kunskaper inom arbetslivsinriktad rehabilitering som ska ha det sammanhållande ansvaret för att samordna olika aktiviteter i rehabiliteringsprocessen utifrån den arbetssökandes individuella behov. Uppföljning (Måttförslag): Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad ska minska med ca 10 dagar per år under perioden 2011-2016. Den genomsnittliga tiden skall minska från 230 dagar år 2009 till 180 dagar år 2016. Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchning mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Delmål 2. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. Förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att kunna erhålla ett arbete inom såväl privat som offentlig verksamhet måste förbättras. Delmål 2 är därför centralt i uppdraget att effektivisera matchning och därmed bidra till att öka sysselsättningsgraden för dessa personer. Aktiviteter: Arbetsförmedlingen har en rad insatser och program som syftar till att underlätta en arbetssökandes nytillträde eller återgång till arbetslivet. Det är viktigt att, personer med en nedsatt arbetsförmåga, får del av Arbetsförmedlingen samtliga insatser och program. Arbetsförmedlingen har också tjänster, metoder, insatser och program som är särskilt reserverade för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Detta i kombination med en kompetent personal är viktiga framgångsfaktorer för att en person ska utveckla arbetsförmågan samt finna, få, behålla eller återgå till en anställning. Väl utvecklade arbetsgivarkontakter är en förutsättning för att lyckas med delmål 2. Det finns redan gott om exempel på arbetsgivare som ser fördelarna med att rekrytera personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och den kompetenta arbetskraft som de utgör. Aktiva kontakter med arbetsgivare ger möjlighet att påverka rekryteringen så att också mindre konkurrenskraftiga arbetssökande, kan komma ifråga vid nyanställning. 25

Arbetsförmedlingen har fastlagt en särskild strategi för att påverka arbetsgivarnas vilja att anställa personer med en funktionsnedsättning. En viktig framgångsfaktor är att ackvirera platser samt att fokusera på arbetssökandes kompetens, individuella förutsättning och utvecklingsmöjligheter och inte på det som begränsar. Genom att dessutom använda insatser och program rätt och flexibelt skapar Arbetsförmedlingen förutsättningar som bidrar till att individen kan konkurrera på arbetsmarknaden. Marknadsföring av Arbetsförmedlingens olika stödåtgärder ska därför genomföras under perioden. Ackvirering av platser ska öka, vilket innebär att Arbetsförmedlingen hittar lediga arbeten som inte annonseras ut. Ackvirering innebär att Arbetsförmedlingen kontaktar arbetsgivare utifrån en enskild arbetssökandes behov av lämpliga arbetsuppgifter, till skillnad från rekrytering som innebär att arbetsgivaren har uttryckt ett behov av arbetskraft. Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet - SIUS, ska erbjudas i större utsträckning. SIUS syftar till att ge ett särskilt stöd i samband med anställningen och ges till arbetssökande med stora behov. Att främja företagande är också en viktig del av att öka sysselsättningsgraden hos personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av vikt är programmen start av näringsverksamhet och särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. Kunskapen om sociala företag och deras roll måste öka. De sociala företagen erbjuder möjligheter till ett aktivt arbetsliv för personer som av olika orsaker har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De sociala företagens styrka är att de förenar individens behov av arbete med marknadens behov av produkter eller tjänster och samhällets behov av rehabiliteringstjänster och nya arbetstillfällen. Personalavdelningen inom Arbetsförmedlingen ska vara ett föredöme som arbetsgivare i detta avseende och ska därför genomlysa rekryteringsprocessen och annonserna för att se hur Arbetsförmedlingen kan bli en mer attraktiv arbetsgivare för medarbetare med funktionsnedsättning. Uppföljning (Måttförslag): För varje verksamhetsår 2011-2016 kommer att fastläggas en målnivå som är anpassad till konjunkturläge, tillgängliga medel och program. För 2010 är verksamhetsmåttet (V5) i Arbetsförmedlingens styrkort formulerat enligt följande: - Omsättning till arbete eller utbildning för arbetslösa med funktionsnedsättning eller deltagare i program med aktivitetsstöd med en funktionsnedsättning. För 2010 är målnivån 5,7 %. Nästa år, 2011, kommer verksamhetsmåttet (V5) att ha samma formulering som 2010 och med en föreslagen målnivå på 6,0 %. 26

Delmål 3. Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. Gruppen ungdomar med nedsatt arbetsförmåga är en särskild prioriterad grupp och får därför en framskjuten plats i framtagandet av en ny strategi. Arbetsförmedlingen har tillika ett särskilt uppdrag för vissa unga med funktionsnedsättning, enligt 12 i förordningen 2000:628. Uppdraget innebär att Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergång från skola till arbetsliv för den som har ett funktionshinder och har fyllt 16 år men inte 30 år. Det är oacceptabelt att ett stort antal unga under 30 år med funktionsnedsättning inte har en förankring på arbetsmarknaden Aktiviteter:. För att lyckas med uppdraget krävs ett nära samarbete med andra aktörer som exempelvis skolan, Försäkringskassan, kommunens dagligverksamhet m.fl. Ungdomarna ska erbjudas stöd från Arbetsförmedlingen redan under skoltiden. Syftet är att underlätta övergången från skolan till Arbetsförmedlingen. Inom varje arbetsmarknadsområde finnas därför utsedda arbetsförmedlare med kunskaper inom arbetslivsinriktad rehabilitering som samverkar med skolan, Försäkringskassan, kommunens dagligverksamhet med flera. På varje arbetsförmedlingskontor finnas utsedda arbetsförmedlare som arbetar med att matcha målgruppen mot arbetsmarknaden. Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet - SIUS, ska erbjudas i större utsträckning. SIUS syftar till att ge ett särskilt stöd i samband med anställningen och ges till arbetssökande med stora behov. Uppföljning (Måttförslag): För varje verksamhetsår 2011 2016 kommer att fastläggas en målnivå som är anpassad till konjunkturläge, tillgängliga medel och program. För delmål 3 föreslås samma formulering och beräkningsgrund som för delmål 2 ovan: - Omsättning till arbete eller utbildning för arbetslösa med funktionsnedsättning eller deltagare i program med aktivitetsstöd med en funktionsnedsättning. För 2010 har omsättningen hittills varit 6.9 % och för 2011 föreslås en målnivå på 7,5 %. Ökad fysisk tillgänglighet Inriktningsmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras bl.a. genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Delmål 4. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska tillgänglighetsfrågorna alltid finnas med och finnas beskrivna i både förfrågningsunderlag och avtal. 27

Arbetsförmedlingen är i dag en stor aktör när det gäller upphandling av kompletterande arbetsförmedlingstjänster och har därmed en stor påverkansmöjlighet på marknaden. För att tillgängligheten ska vara optimal vid leverens av olika upphandlade tjänster ska leverantören samråda med ansvarig arbetsförmedlare i de fall då deltagaren har behov utöver den generella tillgängligheten. Leverantörer ska, när Arbetsförmedlingen så anser, samarbeta med till exempel Arbetsförmedlingens specialister eller leverantör av flexibla anpassningsmoduler för att öka tillgängligheten. Aktiviteter: Framgångsfaktorer för att uppnå delmål 4 under perioden. Exempel på vilka områden som ska finnas med i förfrågningsunderlaget är: Lokaler ska enkelt nås med allmänna kommunikationsmedel. Lokaler ska ha utrustning och vara utformade på ett sådant sätt att de riktlinjer och rekommendationer som ställs av Arbetsmiljöverket på utbildningslokaler följs. Lokaler och utbildning ska vara tillgängliga för alla deltagare med funktionsnedsättning. Uppföljning: Vid kvalitetskontroller av upphandlad verksamhet kommer tillgänglighetsfrågorna alltid att bedömas/granskas med hjälp av checklistor. Delmål 5. Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra tillgängligheten till lokaler ska intensifieras under perioden. Delmålet berör dels arbetssökande, arbetsgivare och allmänhet, dels den egna personalen. Arbetsförmedlingen ska fortsatt arbeta aktivt med att Handlingsplan för tillgänglighet så att detta får genomslag under perioden 2011 2016. Enligt Arbetsförmedlingens handlingsplan för tillgänglighet ska nya lokaler anpassas enligt de krav som finns avseende Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning. Samtliga befintliga nuvarande lokaler inventeras 2010 med avseende på Enkelt avhjälpta hinder. Syftet med delmålet är att få en total och samlad bild över de nu rådande hindren för att, med utgångspunkt från denna, kunna gör en nationell plan för hur hindren ska undanröjas. Med detta som grund kommer under en treårsperiod att genomföras ett prioriterat arbete med att undanröja dessa hinder samt följa upp riktlinjer för tillgänglighet "Riv Hindren!". Uppföljning: En årlig genomgång och uppföljning med stöd av dokumentet "Enkelt avhjälpta hinder" ska göras under 2011 2013. En årlig genomgång och uppföljning utifrån riktlinjer för tillgänglighet "Riv Hindren!" ska göras under 2011 2013. 28

IT-politiken Inriktningsmål: Tillgänglighet och användbarhet tilloffentliga webbplatser ska öka. Delmål 6. Arbetsförmedlingens arbete med att förbättra tillgängligheten till verksamhet, information och kommunikation ska intensifieras under perioden. Delmålet berör dels arbetssökande, arbetsgivare och allmänhet, dels den egna personalen. Arbetsförmedlingen ska fortsatt arbeta aktivt med att Handlingsplan för tillgänglighet så att detta får genomslag under perioden 2011 2016. Exempel på områden som Arbetsförmedlingen kommer att arbeta med är: Myndighetsgemensamma kundarbetsplatser ska tas fram i ett gemensamt projekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, och Pensionsmyndigheten. Konkreta tillgänglighetsaspekter ska utvecklas i samband med detta. All tryckt information ska också finnas i tillgängligt pdf-format på www.arbetsformedlingen.se. En rutin ska tas fram för översyn av tryckt informationsmaterial vad gäller läsförståelse och klarspråk. Mallar och rutiner för blanketthantering ska tas fram för att säkerställa god tillgänglighet utifrån olika funktionsnedsättningar. Uppföljning: En årlig uppföljning, genomgång och revidering av Arbetsförmedlingens tillgänglighetsplan kommer att genomföras under 2011 2016. Arbetsmiljöverket Inriktningsområde: Arbetsmarknadspolitik, Ökad fysisk tillgänglighet.* Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.* Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta hinder. Arbetsmarknadspolitik/ökad fysisk tillgänglighet Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bl.a. genom enkelt avhjälpta hinder. 29

Delmål 1 (regelarbete). I föreskriftarbete ska konsekvenser för tillgänglighetsfrågor analyseras, uppmärksammas och beaktas. Aktivitet: När Arbetsmiljöverket tar fram nya föreskrifter eller reviderar gamla föreskrifter görs alltid en konsekvensbedömning för att identifiera och undanröja hinder för delaktivitet och jämlikhet. Uppföljning: I årsredovisningen. Delmål 2 (regelarbete). Arbetsmiljöverket ska aktivt bevaka standardiseringsarbeten avseende tillgänglighet och användbarhet Aktivitet: På flera håll sker olika samordningsaktiviteter på den internationella arenan. För att möjliggöra och samordna ett kraftfullt svenskt deltagande i detta arbete har SIS bildat en samordningsgrupp för tillgänglighet. För närvarande ingår Arbetsmiljöverket med syftet att utgöra ett forum för experter och intressenter att utbyta erfarenheter om pågående aktiviteter nationellt och internationellt och för att kunna samordna aktiviteter. följa utvecklingen brett inom standardisering som rör tillgänglighet i Sverige, EU och internationellt och aktivt medverka till att lyfta frågan i samhället Uppföljning: I årsredovisningen. Delmål 3 (inspektion marknadskontroll). I utbildningar för inspektörer och handläggare, tillsyns- och påbyggnadsutbildningen, ska tillgänglighetsfrågor ingå. Delmål 4 (inspektion marknadskontroll): Minst en årlig nationell eller regional tillsynsaktivitet där tillgänglighetsperspektivet ingår ska genomföras från verksamhetsåret 2012. Aktivitet: Tillsynsinsatser för ökad tillgänglighet utifrån projektet Framtagande av stödmaterial för tillsyn som rör funktionshinder bör i första hand genomföras inom tillsynsområdena: Systematiskt arbetsmiljöarbetet, ergonomi, arbetslokaler, arbetsanpassning, utrymning och hissar på arbetsplatser exempelvis inom sektorerna skola och vård. Uppföljning: I årsredovisningen. Delmål 5 (informationsverksamhet). En kommunikationsplan med förslag på informationsaktiviteter gällande tillgänglighet ska tas fram under verksamhetsåret 2011. 30

Aktivitet: Arbetsmiljöverkets kommunikation ska stödja verkets uppdrag inom funktionshinderområdet där exempelvis webbaserad information kan användas för olika insatser under verksamhetsperioden 2011 2016. Uppföljning: I årsredovisning. Delmål 6 (informationsverksamhet). En årlig ökning med i genomsnitt 2 poäng, avseende grundläggande kriterier enligt Handisams myndighetsenkät, under verksamhetsperioden 2011 2016. Aktivitet: Arbetsmiljöverket utvecklar grundläggande tillgänglighetskriterier för kommunikation, information och lokaler enligt Handisams enkät om öppna jämförelser. Uppföljning: I årsredovisningen. Arbetsmarknadspolitik Inriktningsmål: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Delmål 7. Utveckla och fördjupa samverkansformer/nätverk inom området funktionshinder med Handisam, Boverket, Skolverket, Skolinspektionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under verksamhetsåret 2011 2016. Aktivitet: Gränsdragning mellan myndigheternas ansvarområden och former för stöd utvecklas, förtydligas och tillämpas i verksamheten under verksamhetsperioden t ex att ingå i nätverk, som består av myndigheter och andra offentliga organisationer, för att finna och samla kreativa lösningar till ett arbetsliv för alla, oavsett funktionsförmåga. Uppföljning: I årsredovisningen. Samråd med handikapporganisationer Delmål 8. Former för samråden med HSO ska utvecklas och minst två årliga samrådsmöten ska genomföras under 2011 2016. Aktivitet: Samrådmöten med Handikapporganisationerna (HSO) genomförs årligen. Nya och reviderade föreskrifter skickas på remiss till HSO. Uppföljning: I årsredovisningen. Delmål 9 (uppföljning). En årlig uppföljning av funktionshinderområdet genomförs i likhet med andra tillsynsområden och dokumenteras i årsredovisningen samt i 31