1 D A G O R D N I N G

1 D A G O R D N I N G VÄSTERBOTTENS SOCIALDEMOKRATISKA PARTIDISTRIKTS ÅRSKONGRESS VILHELMINA FOLKETS HUS DEN 31 MARS 1 APRIL 2012 ************************************************************************************************* Kongressens öppnande kl 10.00 1. Kongressens offentlighet 2. Fastställande av dag- och arbetsordning 3. Gästerna har ordet 4. Godkännande av ombudsfullmakter senast kl 13.00 5. Val av kongressfunktionärer a. Tre ordförande b. Två sekreterare c. Två justerare d. Sex rösträknare e. Redaktionsutskott 6. Behandling av verksamhets- och revisionsberättelse 7. Beslut om ansvarsfrihet 8. Riksdagsgruppens berättelse 9. Landstingsgruppens berättelse 10. Kvinno-, och ungdomsdistriktets berättelser samt VF Intressenter AB 11. Interpellationer/enkla frågor 12. Distriktsstyrelsens förslag Medlemsavgift för 2013 13. Val av a. Ordförande b. Fyra övriga ledamöter i verkställande utskottet, tillika ordinarie ledamöter i styrelsen c. Facklig ledare tillika ordinarie ledamot i styrelsen d. Studieledare tillika ordinarie ledamot i styrelsen e. 10 övriga ordinarie i styrelsen f. Tre ordinarie revisorer g. Två ersättare för revisorerna h. Internationell ledare i. Förtroenderåd j. Valberedning, 11 ordinarie och 11 ersättare 14. Bestämmande av arvoden för styrelse och revisorer 15. Bestämmande av plats för verkställande utskottet 16. Behandling av motioner 17. Tid och plats för protokolljustering 18. Distriktsstyrelsens förslag Distriktskongress år 2013 19. Kongressens avslutning

FÖRSLAG 2 A. Arbetsordning Hålltider dag 1 Kl 09.00 Kaffe Kl 13.00 Lunch Kl 15.00 15.30 Eftermiddagskaffe Hålltider dag 2 Kl 10.00 10.30 Förmiddagskaffe Kl 12.30 13.30 Lunch Ev fortsättning Lördag Kl 10.00 Kongressöppning Öppningsspel Anförande av Partistyrelsens representant Gästerna har ordet Därefter kongressförhandlingar Kl 17.00 Kl 19.30 Slut för dagen Kongressfest, Vilhelmina FH Söndag Kl 09.00 Tema: Folkbladet Kl 10.00 Kongressen fortsätter B. Diskussionsordning 1. Ordet begärs skriftligt hos fungerande ordförande. 2. Talartid för distriktsstyrelsens föredragande, fem minuter. För övriga med rätt yttra sig, fem minuter, där icke kortare tid beslutas. 3. Rösträtt i alla frågor äger endast valda ombud. 4. Yttranderätt och förslagsrätt tillkommer varje ombud, distriktsstyrelsens ledamöter, valberedningens ordförande, en föredragande revisor, partistyrelsens representant, riksdagsledamöter, anställda funktionärer i distrikt och arbetarekommun samt representant för VF-Intressenter AB. Yttranderätt för övriga medlemmar avgörs av kongressen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 3 Styrelsen för Västerbottens Socialdemokratiska Partidistrikt får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2011. FÖRTROENDEVALDA Verkställande utskottet har varit förlagt till Umeå och bestått av; Ordinarie Lilly Bäcklund, Lycksele, ordförande Mikael Berglund, Umeå, vice ordförande Janeth Lundberg, Skellefteå Lennart Holmlund, Umeå Bert Öhlund, Skellefteå Kassör och sekreterare har varit Maria Lindberg. Adjungerad till VU har varit, landstingsråd Peter Olofsson, regionråd Erik Bergkvist, samt Moa Brydsten, politisk sekreterare i landstinget. Facklig ledare Per-Erik Johansson, Umeå. Studieledare Katarina Köhler, Skellefteå. Distriktsstyrelsens ledamöter Erik Bergkvist, Umeå Peter Olofsson, Umeå Britt-Louise Eriksson, Vindeln Marita Fransson, Lycksele Harriet Hedlund, Umeå Gun Ivesund, Robertsfors Mikael Lindfors, Norsjö Karin Malmfjord, Storuman Åke Nilsson, Vilhelmina Johan Söderling, Vännäs Adjungerade till styrelsen har varit; Björn Wiechel, SSU, Moa Brydsten, politisk sekreterare landstinget, Britta Rådström, S-kvinnor, Ibrahim Baylan, riksdagsledamot, Isak Frohm, riksdagsledamot samt Helén Pettersson, internationell ledare och riksdagsledamot.

4 Revisorer Solveig Grubbström, Umeå, tillika siffergranskare och sammankallande, Stig Lindström, Umeå och Gunnar Wiglöv, Nordmaling. Ersättare för revisorer Margareta Rasmusson och Eilert Carlsson, båda Umeå. Internationell ledare Helén Pettersson, Umeå. Förtroenderåd, 6 ordinarie övriga ersättare i nämnd ordning Harriet Classon, Skellefteå Isak Frohm, Norsjö Åsa Ögren, Umeå Lennart Holmlund, Umeå Carin Lundberg, Skellefteå Åke Nilsson, Vilhelmina Lars Lilja, Vännäs Nina Loughlin, Vindeln David Lindberg, Dorotea Janeth Lundberg, Skellefteå Andreas Lundgren, Umeå Marie-Louise Rönnmark, Umeå Stig-Lennart Karlsson, Lycksele Ulla-Maj Andersson, Nordmaling Valberedning Ordinarie Carin Lundberg, Skellefteå, tillika ordförande Bert-Ove Bäckman, Lycksele Hans Lindberg, Umeå Thomas Fridh, Umeå Magnus Eriksson, Norsjö KG Abrahamsson, Vilhelmina Harriet Classon, Skellefteå Michael Norén, Robertsfors Eva Helleberg, Storuman Cajsa Abrahamsson, Sorsele Emma Nilsson, SSU Ersättare, ej personliga Carin Nilsson, Umeå Bengt Markstedt, Skellefteå Kennet Bergqvist, Vindeln Carl-Göran Lundmark, Skellefteå Margareta Gustavsson, Nordmaling Mahmoud Al-Turk, Lycksele Agneta Lindström-Berg, Vilhelmina David Lindberg, Dorotea Åsa Ögren, Umeå Leif Andersson, Vännäs Paulina Granberg, SSU Ombud Unga Örnars årskonferens - Ombud Medlefors Folkhögskola Katarina Köhler, Skellefteå Ombud Folkrörelsearkivet Harriet Hedlund, Umeå

5 Ombud S-kvinnors årskonferens Janeth Lundberg, Skellefteå Ombud ABF:s årskonferens Katarina Köhler, Skellefteå SAMMANTRÄDEN Verkställande utskottet har under året haft sju sammanträden. Distriktsstyrelsen har haft sju sammanträden. DISTRIKTSKONGRESS Kongressen genomfördes den 1-2 april på Medlefors folkhögskola, Skellefteå. Kongressen öppnades med en teater som framfördes av teatergruppen Desperados. Partistyrelsen representerades av Elvy Söderström, Örnsköldsvik. Kongressfesten genomfördes tillsammans med ombud och övriga intresserade på Medlefors folkhögskola. Övriga gäster vid distriktskongressen; SAP Norrbotten LO Västerbotten ABF Västerbotten S-kvinnor SSU Västerbotten Fonus Västerbottens Folkblad Unga Örnar Medlefors Folkhögskola Peter Roslund Per-Erik Johansson, Rickard Carstedt Thomas Fridh Margaret Swande Björn Wiechel, Fredrik Gustafsson Harriet Hedlund Lena Sandlin Tobias Ermebring Monika Widman Lundmark FÖRSTA MAJ Årets 1 maj firades på 17 platser runt om i länet. Demonstrationer och möten samlade ett stort antal medlemmar och sympatisörer. De lyckade 1 maj-arrangemangen kunde genomföras tack vare ett fint arbete från parti- och fackliga organisationer i samarbete med ABF.

Möten och demonstrationer 6 Plats Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skelleftehamn Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Hörnefors Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Talare Björn Wiechel, ordförande SSU-distriktet Peter Olofsson, landstingsråd Rickard Carstedt, ombudsman LO-distriktet Isak Frohm, riksdagsledamot Lennart Holmlund, kommunalråd i Umeå Isak Frohm, riksdagsledamot Katarina Köhler, riksdagsledamot Bert Öhlund, kommunalråd i Skellefteå Ylva Johansson, v.ordf. riksdagens arbetsmarknadsutskott Caisa Abrahamsson, kommunalråd Karin Lundström, landstingsråd Lars-Anders Häggström, förbundsordförande Handels Helén Pettersson, riksdagsledamot Lars Lilja, riksdagsledamot Per-Erik Johansson, facklig ledare Lena Sandlin, ledarskribent VF Peter Olofsson, landstingsråd STUDIERÅDET Ett spännande och inspirerande arbete har gjorts i studierådet för utveckla studieverksamheten i partidistriktet. Under året har en folkrörelseutbildning blivit klar och ss i verksamhet. En utbildning som bygger på fyra områden och med ideologi som bas och som genomförs både i kursform och i studiecirkel. Uppstarten var en helg i oktober där politiska ideologier var ämnet. Första dagen medverkade Stig-Björn Ljungren och gav sin syn på hur idéer och värdegrund ser ut i dag och vilka förskjutningar som har skett. 110 deltagare fanns med under dag ett och vid kursen fanns 70 deltagare. Det är så otroligt glädjande och visar på medlemmar och förtroendevalda känner ett behov av få samtala kring politiska ideologier. Dessa utbildningar fortsätter under hela mandatperioden och vi hoppas även de övriga ämnesområden ska vara lika lockande för vårt folk. Ytterligare en ny studiecirkel är i startgroparna. Den handlar om landstingspolitik och förutsättningar för framtiden. Den kommer genomföras i studiecirkelform i alla kommuner under 2012. Studierådet tackar alla arbetarkommuner och S-föreningar för ett mycket gott arbete. Skellefteå i februari 2011 Katarina Köhler studieledare Övriga som ingått i studierådet; Rickard Carstedt, LO, Thomas Fridh, ABF, Birgitta Mukkavaara, S-kvinnor, t.o.m. 2011-08-26, därefter Karin Malmfjord, S-kvinnor, Tomas Marklund, Medlefors, Peter Burström, SSU samt ombudsman Maria Lindberg.

FACKLIG-POLITISK SAMVERKAN 7 Under året har diskussioner kring arbetet med fördjupa den facklig-politiska samverkan i länet med sikte på valen 2014 påbörjats. Diskussionerna har kretsat kring vår organisation, utbildning/skolning och politikens inriktning. En kartläggning av den facklig-politiska organisationen i länets arbetarkommuner har gjorts vilken kommer ligga till grund för insatser under 2012 för stärka denna med målet vi inför valen 2014 har en väl fungerande facklig-politisk organisation i alla länets arbetarekommuner. Fackliga utskottet har under året sammanträtt två gånger. Umeå i februari 2011 Per-Erik Johansson Facklig ledare Övriga som ingått i fackliga utskottet under året; Rickard Carstedt, LO, Håkan Johansson, facklig ledare i Umeå, Carin Lundberg, SAP, Bengt Markstedt, facklig ledare i Skellefteå, Peter Danielsson, Kommunal. SKOGSLÄNSSAMARBETET Årets skogslänskonferens anordnades i Örnsköldsvik 30-31 augusti. Konferensen innehöll bland annat diskussioner kring ny regionbildning, LOs arbete i Europa och sammanfning kring hur arbetet inför, under och efter extrakongressen genomförts. Skogslänsombudsmännen och ordförandena har träffats i Stockholm ytterligare två gånger för diskussioner inför extrakongressen. EXTRAKONGRESS 25-27 mars genomfördes en extrakongress i Stockholm där Håkan Juholt valdes till ny partiledare och Carin Jämtin till partisekreterare. De ombud som representerade Västerbotten var Johan Söderling Vännäs, Susanne Bygdén Vännäs, Andreas Lundgren Umeå, Christer Lindvall Umeå, Marie-Louise Rönnmark Umeå, Patrik Nilsson Robertsfors, Mathias Haglund Vindeln, Martin Norehn Malå, Marita Fransson Lycksele, Jamal Mouneimne Lycksele, Daniel Ådin Skellefteå, Ann Åström Skellefteå, Lorents Burman Skellefteå, Greger Lindqvist Dorotea, Åke Nilsson Vilhelmina, Anita Johansson Vilhelmina och Caisa Abrahamsson Sorsele. INTERNATIONELLT Inga nya steg har tagits under året vad gäller partidistriktets internationella arbete. Samtal förs om tillsätta en grupp som kan arbeta med frågorna så initiativ tas komma framåt. Behoven av stöd från svensk socialdemokrati i världen har verkligen inte minskat under de senaste åren, och även Västerbottens partidistrikt bör agera mer aktivt i det arbetet. En diskussion med arbetarekommunerna bör initieras, om vad vi har för vilja till inriktning med vårt internationella arbete i partidistriktet. Umeå i januari 2011 Helén Pettersson Internationell ledare

KURSER OCH KONFERENSER 2011 8 Kongressombudsträff - Umeå 23 mars 14 deltagare Studieansvariga - Medlefors fhsk 3 september 22 deltagare Skogslänskonferens - Örnsköldsvik 30-31 augusti 6 deltagare S-konferens - Lycksele 14 oktober 43 deltagare Studieupptakt - Medlefors fhsk 12 november 98 deltagare Ideologikurs - Medlefors fhsk 13 november 79 deltagare REPRESENTATION Partidistriktet har under året varit representerat vid bl.a. följande tillfällen. S-kvinnor, årsmöte SSU-distriktets årsmöte ABF-distriktets årsmöte Janeth Lundberg Helén Pettersson Katarina Köhler ARBETAREKOMMUNERNAS MEDLEMSANTAL OCH ORGANISATIONER Antal medlemmar Antal fören/klubbar 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Bjurholm 81 84 80 4 4 4 Dorotea 121 129 126 1 1 1 Lycksele 339 331 327 13 13 13 Malå 92 106 99 3 3 3 Nordmaling 231 216 204 7 6 6 Norsjö 168 154 139 2 2 2 Robertsfors 178 191 196 5 5 5 Skellefteå 1575 1578 1463 39 39 39 Sorsele 76 72 65 2 2 2 Storuman 140 146 140 4 4 4 Umeå 1428 1381 1370 38 38 38 Vilhelmina 305 315 296 10 10 10 Vindeln 195 202 186 5 5 5 Vännäs 180 179 178 4 4 4 Åsele 129 127 122 4 4 4 ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 238 5 211 4 991 141 140 140 Antalet medlemmar baserat på 2011-12-31.

EXPEDITIONEN 9 Distriktsexpeditionen finns på Umestans Företagspark, Hus 4, Umeå. Anställda har under året varit följande personer på heltid. Maria Lindberg, förste ombudsman, Ingemar Åhman, assistent, Sture Ledin, vaktmästare t.o.m. 2011-03-31, Christin Broman, assistent (25%) fr.o.m. 2011-04-01, Stefan Hagström, andre ombudsman fr.o.m. 2011-11-12. MOTIONSREDOVISNING FRÅN 2011 ÅRS DISTRIKTSKONGRESS Motion nr 1 ang Ett professionellt bemötande av våra äldre på akuternas mottagningar, motionär; Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen, det skall finnas utbildad personal som med sin erfarenhet vet hur man tar hand om den äldre och dess anhörig, och som utför både det medicinska och omvårdnadsåtgärder som krävs för ge den äldre en livskvalité och trygghet. det skall finnas mat, dryck och sängar som är passande för äldre som motverkar senare komplikationer. snarast slussa vidare patienten till en vårdavdelning där adekvat bedömning och omvårdnad kan ske. detta skall införas på alla akutmottagningar i Västerbotten. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-landstingsråd. Motion nr 2 ang Fjälljakten för fast boende i Sverige, motionär; Per-Alrik Frohm, Storuman arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla första -satsen. anse tredje -satsen besvarad. fast boende i Sverige återinförs i rennäringsförordningen Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 3 ang Översyn pensionssystemet, motionär; Rolf Andersson, Malå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen partiet driver frågan om en översyn av effekterna av bromsen i pensionssystemet. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter.

10 Motion nr 4 ang Elproduktion, egen el, motionär; Jamal Mouneimne, Lycksele arbetarekommun Kongressen beslutade bifalla motionen, ett system med nettodebitering för elmätning införs. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 5 ang motion från Malå arbetarekommun, motionär; Jerry Holmström, Malå arbetarekommun. Kongressen beslutade avslå motionen. Motion nr 6 ang Regionala investeringsstödet, motionär; Jamal Mouneimne, Lycksele arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen regionala investeringsstödet utvärderas och revideras enligt motionen. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 7 ang Facklig politisk samverkan är nödvändig för valvinst, motionär; Holmsunds S-förening gm Annette Andersson, Umeå arbetarekommun Kongressen beslutade bifalla motionen Motion nr 8 ang Solidarisk sk, motionär; Holmsunds S-förening gm Annette Andersson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen partiet fortsätter verka för samma sk på pension och arbete Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 9 ang Förbud mot offentliga friskolor som drivs i vinstsyfte, motionär; Holmsunds S-förening gm Ulf Viklund, Umeå arbetarekommun Kongressen beslutade avslå motionen Motion nr 10 ang Titulaturen på avdelningar inom NUS, motionär; Carin Nilsson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla första -satsen förändra benämningarna på avdelningarna så det underlättar för personal och patienter hitta till avdelningarna.

avslå andra -satsen 11 Motion och utlåtande sänt till länets (S)-landstingsråd. Motion nr 11 ang mat till patienterna, motionär; Sävar-Täfteå S-förening gm Carin Nilsson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen första -satsen landstinget ser över mathanteringen/matproduktionen för patienterna så patienterna får en näringsrik och ätlig måltid som stimulerar tillfrisknandet. avslå andra -satsen. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-landstingsråd. Motion nr 12 ang Kvinnor är förlorarna i sjukförsäkringen, motionär; Umeå S- kvinnor gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Kongressen beslutade bifalla motionen våra riksdagskvinnor/män med kraft verkar för sjukförsäkringssystemet ändras i enlighet med enligt motionen redovisade socialdemokratisk politik länets riksdagsledamöter får i uppdrag fortsätta följa upp sjukförsäkringsreformens effekter ur ett jämställdhetsperspektiv. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter Motion nr 13 ang Inkomstskillnaderna varar livet ut. Kvinnorna de stora förlorarna, motionär; Umeå S-kvinnor gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen våra riksdagskvinnor/män med kraft verkar för skillnaderna i sk mellan pensionärer och löntagare, i enlighet med i motionen redovisade socialdemokratiska politik, avskaffas. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 14 ang Behovet av en trepartsuppgörelse, motionärer; Ulf Björk och Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen partiet ska arbeta för en trepartsuppgörelse kring socialförsäkringarna motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen.

12 Motion nr 15 ang Återinför sjuk- och aktivitetsersättningen, motionärer; Ulf Björk och Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen sjuk- och aktivitetsersättningen återställs motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen. Motion nr 16 ang Ekonomisk trygghet vid ålderdom, motionärer; Ulf Björk och Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen motionen sänds till partistyrelsen som ges i uppdrag verka för en konsekvensanalys genomförs av det reformerade pensionssystemet, samt sjukoch aktivitetsersättningen. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen. Motion nr 17 ang Arbetsskadeförsäkring, motionär; Ulf Björk, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen arbetsskadenämnderna återinförs företagshälsovården är behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna, samt en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll, arbetsskadesjukpenningen återinförs motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen. Motion nr 18 ang Låt sjukförsäkringen bli frisk, motionärer; Ulf Björk och Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen. Motion nr 19 ang Den sjukpenninggrundande inkomsten, motionärer; Ulf Björk och Eva Andersson, Umeå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen man inte ska nollklassas om det finns godtagbara skäl

uppdra till länets riksdagsledamöter motionera i frågan motionen sänds till partistyrelsen och den parlamentariska utredningen 13 Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter och partistyrelsen. Motion nr 20 ang Resursfördelningen till svenska lärosäten inom grundutbildningen och kopplingen till kompetensförsörjningen, motionär; Mathias Haglund, Vindelns arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen efter ändring av -satserna Socialdemokraterna verkar för en översyn av utbildningspolitiken från grundskola till högskola så utbudet på färdigutbildad arbetskraft bättre matchar efterfrågan på arbetsmarknaden. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 21 ang Sveriges mottagande av kvotflyktingar, motionär; Mathias Haglund, Vindelns arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen Socialdemokraterna ska verka för Sverige åtar sig ta emot mellan 2000 och 2500 kvotflyktingar per år. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 22 ang Förenklad hantering av intyg för vård av barn, motionär; Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen försäkringskassan utreder om det är möjligt införa ett sådan datasystem/program som gör pappershanteringen med barns frånvaro överflödig. Motion och utlåtande sänt till länets (S)-riksdagsledamöter. Motion nr 23 ang Studier, motionär; Tomas Marklund, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionen socialdemokraterna i Västerbotten tar initiativ och stimulerar till en omfande studiesatsning där materialet består i med partiprogrammet som underlag fundera över vad de övergripande målen konkret handlar om för socialdemokraterna i dagens och morgondagens samhälle. Motion och utlåtande sänt till partidistriktets studieutskott.

14 Motion nr 24 ang Monarkins avveckling, motionär; Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade bifalla motionens andra -sats det Socialdemokratiska partiet arbetar fram ett tydligt förslag på hur monarkin ska ersättas. Motion och utlåtande sänt till partistyrelsen. Motion nr 25 ang Lokaltrafik, motionär; Anita Wallström, Skellefteå arbetarekommun. Kongressen beslutade avslå motionen Motion nr 26 från Kultsjödalens S-förening, motionär; Ewa Hed, Vilhelmina arbetarekommun. Kongressen beslutade avslå motionen Motion nr 27 ang Bränsle, motionär; Ewa Hed, Vilhelmina arbetarekommun. Kongressen beslutade avslå motionen

SLUTORD 15 Den nystart vi inför 2011 så väl behövde kom snabbt av sig. Den ena mediala katastrofen avlöste den andra, och partiet nådde snart historiskt låga opinionssiffror i riket. Den partiledare vi under 2011 tills, valde i början av 2012 avgå. Det Västerbottens partidistrikt ställde som krav, inför valet av nästkommande partiordförande, var fullt fokus på stabilitet, en partiledare samlas kring. I januari 2012 valdes Stefan Löfven till ny partiledare av en enhällig partistyrelse, med Västerbottens partidistrikts fulla stöd. Att partiet i stort har haft problem har försvårat arbetet även regionalt. Svårigheten prata politik istället för organisation har varit påtaglig. Dock ska nämnas siffrorna i länet, i de svåraste av tider, visade ett allt starkare stöd. Västerbotten låg i SCB's decembermätning på 47,7%. De positiva siffrorna förklaras med en i Västerbotten tydligt driven socialdemokratisk politik. En tydlig skiljelinje har visat sig gång på gång gentemot Västerbottens allianspartier. Västerbottens socialdemokrater står upp för länet i alla politiska nivåer, från kommun och landsting, till riksdagen. Socialdemokratisk politik är efterlängtad, den som tydligt tar avstånd från alliansens nu förda politik. 2012 blir året som kommer präglas av nytändning, året vi åter får diskutera politik. Tiden är inne lyfta deben, visa på det vi vet: politik gör skillnad. Under 2011 lade vi grunden för en stor satsning på studier. Under hösten genomfördes den första kursen i studiepaketet "Folkrörelseutbildning Västerbotten" med nästan 100 deltagare. Vi fortsätter satsa på studier under hela mandatperioden. Det är med klassiskt folkrörelsearbete vi vinner valen 2014.

16 DISTRIKTSSTYRELSEN

Socialdemokraterna Västerbotten Org nr: 894000-4735 17 ÅRSBOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2011 Innehåll Sida - allmänna redovisningsprinciper 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6 - revisionsberättelse 7 - Skoglundsfonden 8

18 Socialdemokraterna Västerbotten Orgnr: 894000-4735 Allmänna upplysningar Allmänna redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med gällande lagstiftning, god redovisningssed och föreningens stadgar. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Föreningen är en allmännyttig ideell förening och är befriad från inkomstsk och moms. Alla belopp redovisas i kronor. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat anges. Personal Under året har 5 personer varit anställda i organisationen fördelade på två kvinnor samt tre män. Fonderade medel. Valfonden består av ett konto i Föreningssparbanken. Avsättning till säkrande av personalkostnader är placerat i Ethica Stiftelsefond i Swedbank Robur AB. Fondens tillgångar placeras i aktier och svenska räntebärande värdepapper. Fondens placeringar i aktier och aktierelaterade fondpapper är i företag som respekterar principerna i internationella normer om mänskliga rättigheter och miljö. Förslag till behandling av årets resultat Styrelsen föreslår, årets resultat efter finansiella poster, 286351 kr, avsätts till valfond.

Socialdemokraterna Västerbotten Orgnr: 894000-4735 19 Resultaträkning Not 2011 2010 Intäkter Medlemsavgifter 190 500 kr 198 050 kr Anslag 3 657 368 kr 4 104 350 kr Övriga intäkter 295 435 kr 1 133 609 kr Summa intäkter 1. 4 143 303 kr 5 436 009 kr Kostnader Medlemsavgifter 114 570 kr 117 000 kr Anslag 1 124 680 kr 603 032 kr Personalkostnader 1 501 789 kr 1 977 624 kr Verksamhetskostnader 1 134 883 kr 2 525 589 kr Summa rörelsens kostnader 2. 3 875 922 kr 5 223 245 kr Resultat före finansiella poster 267 381 kr 212 764 kr Finansiella poster Ränteintäkter 18 970 kr 2 043 kr Resultat efter finansiella poster 286 351 kr 214 807 kr Avsättning reserverade medel 0 kr 0 kr ÅRETS RESULTAT 286 351 kr 214 807 kr

20 Socialdemokraterna Västerbotten Orgnr: 894000-4735 Balansräkning Not 2011 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 1 kr 1 kr Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 503 kr 503 kr Summa anläggningstillgångar 3. 504 kr 504 kr Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Arbetarekommuner 320 598 kr 176 967 kr Övriga kortfristiga fordringar 31 112 kr 53 964 kr Avräkningar arbetarekommuner 271 552 kr 191 412 kr Skekonto fodran 3 264 kr 3 264 kr Sparkonto OK 14 027 kr 14 027 kr Kassa och Bank Kassa 2 438 kr 1 881 kr Postgiro 96 391 kr 1 828 528 kr Bank 4. 213 959 kr 303 899 kr Bank valet 4. 327 352 kr 212 420 kr Bank avsättningskonto 4. 400 440 kr 0 kr Fond Swedbank 4. 600 000 kr 500 000 kr Summa omsättningstillgångar 2 281 134 kr 3 286 363 kr Summa tillgångar 2 281 638 kr 3 286 867 kr

21 Socialdemokraterna Västerbotten Orgnr: 894000-4735 Balansräkning Not 2011 2010 Skulder och eget kapital Eget kapital Kapitalbehållning 1 475 409 kr 275 311 kr Årets resultat 286 351 kr 214 807 kr Summa eget kapital 1 761 760 kr 490 119 kr Avsättningar Reserverade medel 327 352 kr 698 142 kr Kortfristiga skulder Sker 59 158 kr 62 116 kr Upplupna RFV avgifter 38 298 kr 42 837 kr Övriga kortfristiga skulder 7 863 kr 71 923 kr Upplupna semesterlöner 66 078 kr 121 788 kr Upplupna soc.avg sem lön 21 128 kr 38 632 kr Förutbetalda intäkter 0 kr 1 761 309 kr Summa kortfristiga skulder 192 525 kr 2 098 605 kr Summa skulder och eget kapital 2 281 638 kr 3 286 867 kr Ställda säkerheter Inga Ansvarsförbindelser Inga

22 Socialdemokraterna Västerbotten Orgnr: 894000-4735 Bokslutskommentarer Not 1. Intäkter Medlemsavgifterna avser distriktets del av den totala medlemsavgiften, vilken vi erhåller av partistyrelsen. Under punkten anslag ingår partistödet från landstinget, samt anslag från partiet centralt. Under punkten övriga intäkter ingår lönebidrag samt fakturerade intäkter från kopiering och porton, samt de anslag som erhållits för medfinansiering av kursverksamhet. Not 2. Kostnader Verksamhetens kostnader har i stort följt budget. En satsning på studier har påbörjats vilket gör kostnaderna för kursverksamheten har varit högre än budgeterat. Under punkten anslag har 500 000 kr enligt budget avss till säkrande av personalkostnader. Dessa överföres successivt till Eticha stiftelsefond. Not 3. Aktier och andelar VF aktier värderade till 503 kr. Inventarier 1 kr. Not 4. Bankmedel Bank, avser verksamhetens ordinarie konto. 213 959 kr. Bank valet, avser för valet avsa pengar på särskilt konto. 327 352 kr. Avsättningskonto, avser konto där 500000 kr enligt 2011 års budget är avs för placeras i Fond Swedbank. 100 000 kr överfördes före årsskiftet till fonden. Omflyttningen sker vidare under 2012. Kontots saldo vid årsskiftet är 400 440 kr. Fond Swedbank, avser pengar avsa till säkrande av personalkostnader. Till fonden är avs 600 000 kr. Vid årsskiftet var fondens marknadsvärde 616 345 kr.

23

24

25 LÄNETS SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPP Helén Pettersson Miljö och Jordbruksutskottet Ledamot Utrikesutskottet Suppleant Nordiska Rådets svenska delegation Suppleant Länsbänksansvarig Naturvårdsverkets insynsråd Ledamot Jordbruksverkets insynsråd Ledamot Ibrahim Baylan Utbildningsutskottet Suppleant Katarina Köhler Civilutskottet Arbetande suppleant Miljö- och Jordbruksutskottet suppleant Isak From Kulturutskottet Ledamot Utbildningsutskottet suppleant Motioner väckta under allmänna motionstiden 2011 Helén Pettersson Avskaffande av fideikommiss Förenklat faderskapserkännande och gemensam vårdnad Barnahus Nationellt skogsmuseum En filial till moderna museet till Umeå Nationellt viktigt utveckla Sofie Kulturhuvudstadsåret som nationellt intresse Folkbildningens utveckling Fri entré till statliga museer En bok för alla och andra läsfrämjande åtgärder Sveaskogs arrendepriser Kvinnors situation i sjukförsäkringen Statliga bidrag till personliga ombud Dawit Isaak Ibrahim Baylan Museum över den svenska demokratins framväxt Personvalsspärren Katarina Köhler Jämlika och rättvisa bonusar i idrotten Fler och mer nyanserade nyhetsrapporteringar i dagspressen Utvärdering av djurskyddstillsynen Nettodebitering av el Solidarisk sk Omdragning av E4 genom Västerbotten och Västernorrland Behovet av Norrbotniabanan Erkänn Palestina som stat

Isak From Stöd till arbetslösa dag 1 Ungdomars situation Nolltolerans mot dödsolyckor på jobbet Ungdomar behöver bättre möjligheter till eget boende Regionbildning med tillväxt i fokus Fler och mer nyanserade nyhetsrapporteringar i dagspressen Utvärdering av djurskyddstillsynen Möjligheter till en modern trafiksäker bruksbil Ekonomiska förutsättningar för samebyar med hög rovdjursbelastning Skoterleder Fjälljakt (skogslänsmotion) Snabb handläggning och besiktning av björnkött Träförädling Översyn av de regionala utvecklingsmedlen Kömiljarden till förmån för fler fasta platser Fungerande omställning till ny teleteknik Tillgänglighet till bilbesiktning Inlandsbanan som ett fungerande transportalternativ Motorhobbyn och det rullande kulturarvet Flygplatsberedskap för ambulansflyg Kultursatsningar och utbildningssatsningar Barn med behov av särskilt stöd 26 Utöver detta har ledamöterna medverkat i ett stort antal kommittémotioner, d.v.s. de motioner som utskottsgrupperna skriver på propositioner och budgetförslag, samt ett antal motioner till allmänna motionstiden med stort antal undertecknare. 2011 inleddes med stor optimism när vi enades om utse Håkan Juholt till partiledare. Många socialdemokrater gladdes åt valet, och på partikongressen var stämningen mycket god när Håkan valdes och höll ett starkt ideologiskt linjetal. Under året har dock de negativa rubrikerna varit många. Opinionssiffrorna har åkt upp och ned, och är självklart präglad av den deb som förs i media, som tyvärr oftast är initierad från interna, anonyma källor inom partiet. Vi har ett stort arbete framför oss, få siffrorna vända, likväl som få tillbaka en god stämning och tillit till varandra i partiet och inom riksdagsgruppen. Ett antal politiska segrar har dock skett under året. Med en minoritetsregering så sker emellanåt politiska segrar i riksdagens kammare, då regeringen får vika sig i vissa förslag. Så har skett även under detta år, bland annat gällande delar i sjukförsäkringen. Vi har dock fortfarande inte sett frukten av någon av de vunna voteringarna, så vi ser fram mot fortsätta driva opinion och tvinga fram förändringar i dessa och andra frågor under 2012. För Västerbottens socialdemokratiska riksdagsgrupp i januari 2012. Helén Pettersson

27 LÄNETS SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPP Landstingsgruppen har sammanträtt vid sju tillfällen under 2011 varav fem gånger i samband med landstingsfullmäktige i Umeå, en gång i samband med nyvaldsutbildningen i Skellefteå samt en sammankomst med två dagars budgetdiskussioner i Lycksele. Stefan Bergman har varit gruppens mötesordförande, Harriet Hedlund dess vice mötesordförande och Britt-Louise Ericsson sekreterare. Landstingsgruppen har under året fört kontinuerliga diskussioner kring verksamhet, personal, ekonomi och budgetfrågor. Arbete har dock fokuserat på skapa en ekonomi i balans. Landstinget har haft en finansiell utmaning minska den totala kostnaden med 150 miljoner kronor för verksamheten år 2012. Det finns inga enkla åtgärder för klara så stora effektiviseringar och gruppen har valt jobba med strukturförändringar och riktade insatser inom en rad områden. Socialdemokraterna och miljöpartiet har tillsammans bildat den styrande majoriteten i landstinget. Fram till hösten 2011 var även vänsterpartiet en del av majoriteten men på grund av oenighet när det gällde ekonomin så lämnade vänsterpartiet majoriteten. Landstingsgruppen har även visat forts engagemang och diskuterat framtidsfrågor inom hälso- och sjukvården samt länets tillväxt och utveckling. Den långsiktiga visionen är Västerbotten skall ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning år 2020 och all verksamhet ska bidra till uppfylla denna vision. Under året har verksamhet inom kultur och regional utveckling överförts till Region Västerbotten. Gruppstyrelsen har genomfört tretton sammanträden under året 2011. Styrelsen har bestått av Peter Olofsson (ordförande), Karin Lundström, Erik Bergkvist, Kenneth Andersson, Harriet Hedlund, Janeth Lundberg, Marita Fransson, Nina Loughlin, Maria Lindberg (partidistriktets 1:a ombudsman), Britt-Louise Ericsson (sekreterare) samt politiska sekreterarna Thomas Wennström och Moa Brydsten. Umeå i januari 2012 Landstingsgruppens styrelse S-KVINNOR S-kvinnor i Västerbotten har under året flyttat fram våra politiska positioner. Vi har många s-kvinnor som har betydelsefulla politiska uppdrag. Alla våra politiskt valda kvinnor borde bli medlemmar när nu feminism och jämställdhet diskuteras allt oftare, inte minst i partiet. Vi har gått i fronten under många år när det gäller dessa frågor. Inte minst har Lena Sandlin, ledarskribent i VF, gett många förnyad energi fortsätta det arbetet. S-kvinnor behövs. Som vanligt så är det de lokala klubbarna som bygger ett kvinnoförbund. I Västerbotten måste vi framhålla deras arbete som är otroligt viktigt för s-kvinnor men också för partiet. Vi hade under mars årskonferens i Skellefteå med Katarina Köhler som medverkande. Hon berättade om de politiska diskussioner som förs i riksdagen och

28 hur hårt den borgerliga politiken i regeringen slår inte minst mot kvinnor och barn. Det plus krisen i partiet har också präglat s-kvinnors politiska ställningstagande. Mycket av arbetet under våren präglades av S-kvinnor skulle ha förbundsmöte i augusti. Många motioner fanns behandla, flera från Umeå. Vi hade också ett ordförandeval framför oss som slutligen vanns av Lena Sommestad, som också Västerbotten hade nominerat. Deberades mycket gjordes sex-timmars arbetsdag och delad föräldraförsäkring bland många andra. Vi hade tre ombud, Maggie Swande Robertsfors, Sonja Sandqvist Lycksele och Marianne Garnelius Umeå. Vår välbesökta höstupptakt ägde rum i Umeå med Lena Sandlin som hade en föreläsning med diskussioner om ideologi och hur den borgerliga regeringen vill förändra Sverige och som var som var mycket givande. Naturligtvis så har hela partiets problem och vår otydlighet i politiken diskuterats och deberats under hela hösten. Trots detta så har vi sett en liten medlemsökning som vi hoppas kunna bättra på nästa år. Vi ser med stor optimism fram emot det nya verksamhetsåret och där vi skall ladda inför valet 2014. Vi vill också tacka partidistriktet för ett gott samarbete och hoppas det fortsätter kommande år. Skelleftehamn i januari 2012 Britta Rådström ordförande UNGDOMSDISTRIKTET I SSU Västerbotten har vi under året fokuserat på studier och bygga upp en stabil bas av aktiva unga socialdemokrater. Under året har vi haft kurshelger med fackligt tema, en kurs som behandlat internationella kriser och högerextremism samt styrelseutveckling med alla styrelser i SSU-kommunerna. Under året har vi haft aktiva SSU-kommuner i Robertsfors, Skellefteå, Storuman, Umeå och Vilhelmina samt en studentklubb, Umeå socialdemokratiska högskoleförening. SSU-distriktet har deltagit på utåtriktade Facket i Vinterland, i LO:s satsning Stora Resan, på festivaler och marknader så som Trästocksfestivalen och Åselemarknad. Distriktet har även stöttat SSU-kommunerna vid skolvärvning och annan verksamhet där läxläsning på Ersboda i Umeå, något som provats även i Lycksele och Storuman, har rönt stor uppmärksamhet i media och är en aktivitet där SSU samarbetat med ABF och Unga Örnar. Det stora under året var SSU:s kongress där Västerbottens delegation bestod av 8 personer. Tillsammans drev vi bland annat igenom krav på ett återförstatligande av järnvägen, en satsning på anställa ytterligare 200 000 personer i offentlig sektor, samt allas barns rätt till skolgång i närheten av sitt hem. Umeå i februari 2012 Björn Wiechel Ordförande

VF INTRESSENTER 29 VF Intressenter AB representerar de fackliga och politiska organisationernas ägande i Västerbottens Folkblad som är 9 procent av bolaget. 27 augusti 2011 flyttade Västerbottens Folkblads redaktion in i tidningshuset på Västerslätt och huserar numera i samma lokaler som övriga koncernen. Upplageutvecklingen på papperstidningen är forts bekymmersam. VFs styrelse bedömer siffrorna - som presenteras 24 februari - för 2011 kommer hamna på ett minus på 600 exemplar. Det innebär ett tapp i samma storlek som under 2010. Tappet innebär Folkbladets upplaga kommer ligga på 11 700 exemplar. Upplagan för 2010 var 12 300 exemplar, vilket innebär ett tapp på 5 procent. Förutom upplagan minskar är det också bekymmersamt vi hamnar under 12 000 exemplar. Det innebär vi inte längre är berättigade till fullt presstöd, vilket ger en minskad intäkt på cirka 0,5 tkr. Webbsiffrorna under 2011 minskade, till stor del på grund av bloggen UnderbaraClara flyttade från folkbladet.nu. Snittet per vecka på folkbladet.nu var 50 756 unika besökare under 2011, vilket innebär ett tapp på 10 procent jämfört med 2010. Styrelsen konstaterar webbupplagan var svag under inledningen under 2011, men den har återhämtat sig och visat bättre siffror under slutet av året. Under 2010 var Folkbladets webbintäkter 1 703 tkr. Under 2011 var webbintäkterna 2 092 tkr, en ökning på 389 tkr, vilket motsvarar 23 procent. De främsta intäkterna kommer från displayannonser (banners) via loka försäljning samt den försäljning som genereras från Mediekompaniet. Umeå i februari 2012 Maria Lindberg Vd

30 Motioner till 2012 års distriktskongress Nr Motion Arb.kom. Föredragande Sid 1. Fastighetsavgift Malå Lennart Holmlund 32 2. Arbetsskadeförsäkring Umeå Per-Erik Johansson 33 3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras Umeå Erik Bergkvist 35 4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för människor ska Umeå Katarina Köhler 37 5. Insemination på lika villkor Umeå Harriet Hedlund 39 6. Bra mat en rättighet för alla Umeå Marita Fransson 41 7. Hur våra skepengar används ska inte vara företagshemligheter Umeå Peter Olofsson 44 8. Avveckla inte sjukvården i V-botten Umeå Peter Olofsson 46 9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte Umeå Isak Frohm 48 10. Kongress vartannat år Umeå Katarina Köhler 50 11. Medlemskapets värde Umeå Katarina Köhler 51 12. Ny lag om terapifrid behövs Umeå Janeth Lundberg 53 13. En socialt utformad bostadspolitik - tryggt och anpassat boende för äldre Umeå Lennart Holmlund 54 14. Verka för ett mänskligt arbetsliv Umeå Per-Erik Johansson 58 15. Utred ett nytt ekonomiskt system Umeå Bert Öhlund 60 16. Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande Umeå Mikael Berglund 62 17. Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler studera Umeå Isak Frohm 64 18. Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge Umeå Mikael Berglund 70 19. Avskaffa RUT avdraget Umeå Mikael Lindfors 72 20. Rätt till heltid Umeå Per-Erik Johansson 74 21. Barnomsorg på obekväm arbetstid Umeå Lilly Bäcklund 76 22. Sex timmars arbetsdag Umeå Lennart Holmlund 77 23. Genusvetenskap i lärarutbildningen Umeå Isak Frohm 79

31 24. Delad föräldraförsäkring Umeå Åke Nilsson 81 25. Beskning av kraftproducenter Storuman Mikael Berglund 83 26. Kulturhus i Tärnaby Storuman Mikael Lindfors 85 27. E4an Umeå-Skellefteå Robertsfors Johan Söderling 87 28. Permanent förläggning av distriktskongressen till Lycksele Norsjö Johan Söderling 88 29. Företagsflyttningar Lycksele Gun Ivesund 89 30. Kontanthantering Lycksele Gun Ivesund 90 31. Regionalt ungdomsinflytande Lycksele Erik Bergkvist 91 32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag Lycksele Harriet Hedlund 92 33. Utomhusvistelse till våra äldre Lycksele Janeth Lundberg 93 34. Pedagogiska måltider till personer med demenssjukdom Lycksele Janeth Lundberg 95 35. Ekonomisk trygghet i de sociala försäkringssystemen Malå Åke Nilsson 96 36. A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag (förtroendevalda) en demokratifråga Bjurholm Karin Malmfjord 97 37. Zebralagen eller väjningsplikt vid oövervakade övergångsställ Skellefteå Mikael Lindfors 99 38. Kraftigt ökade bedrägerier Skellefteå Karin Malmfjord 101 39. Utökad facklig/politisk samverkan Skellefteå Per-Erik Johansson 102 40. Avskaffandet av omotiverade skeprivilegier Skellefteå Bert Öhlund 104 41. Vårdgarantier och annat otyg Skellefteå Marita Fransson 107 42. Statliga verks hantering av dröjsmålsavgifter Skellefteå Mikael Berglund 110 43. Insemination på lika villkor Skellefteå Harriet Hedlund 112 44. Påreglera telemarknaden Skellefteå Isak Frohm 114 45. Skyddandet av kvinnors och barns Rättigheter Skellefteå Gun Ivesund 116

32 1. Fastighetsavgift Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun Enligt Lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska Fastighetsavgift betalas för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus. Om nu lagen ska finnas kvar tycker jag även energianläggningar borde ingå i den kommunala fastighetsavgiften. Med anledning av detta föreslår jag distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppgift driva frågan om energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften Malå den 6 oktober 2011 Martin Norehn Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 1 Föredragande: Lennart Holmlund Motionären föreslår energianläggningar ska ingå i den kommunala fastighetsavgiften. Alla bostäder i småhus, ägarlägenheter och hyreshus får kommunal fastighetsavgift. Energianläggningar omfas inte av den kommunala fastighetsavgiften. Energianläggningar används till producera el, gas, värme eller kyla och kräver tillstånd för kunna produceras. Enligt lagen om sk på energi är all elektrisk kraft som förbrukas i Sverige skepliktig. Skesatsen beror dels på om du är privatkund eller företagskund och i det senare fallet vilken verksamhet som företaget bedriver, men också var i landet elen används. Samtliga kommuner i Norrbottens-, Jämtlands och Västerbottens län, samt kommunerna Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Sollefteå, Torsby, Ånge, Älvdalen och Örnsköldsvik är kommuner med lägre energiskesats. Det som motionären förslår, dvs. energianläggningar skulle ingå i den kommunala avgiften, skulle slå sönder nuvarande system och skapa större orättvisa mellan medborgare i olika kommuner. Beroende på om medborgarna har turen eller oturen bo i rätt eller fel kommun så skulle det enligt motionärens förslag få stor påverkan på just den kommunens ekonomi och möjlighet påverka sin nivå på skesatsen. Det skulle även inom exempelvis Västerbottens län skapa stora skillnader mellan kommuner, inte bara mellan kommuner i norr och söder. Vinnarkommuner i Västerbotten skulle vara de kommuner som har energianläggningar då de geografiskt ligger i kommunen och i så fall skulle omfas av en fastighetsavgift medan förlorare är de kommuner som inte har egna energianläggningar. Motionären bygger sin tanke på ett system som finns i Norge, men i Sverige har vi ett inkomst- och utjämningssystem som omfördelar utifrån kommunernas förutsättningar. Det kommunala utjämningssystemet syftar till göra det möjligt tillhandahålla en likvärdig service för kommunmedborgarna. Det gör kommunerna tilldelas resurser utifrån två grunder; antingen inkomst- eller strukturutjämning. Inkomstutjämning baseras på kommunens inkomster från skeintäkter. En kommun med högre inkomst per invånare betalar pengar till staten som omfördelar till kommuner med lägre inkomst. Strukturutjämningen utjämnar för kostnader som inte går påverka såsom t.ex. ålderssammansättning och geografi.

33 Sveriges system bygger på solidaritet med varandra, mellan medborgare och kommuner. Det bör inte förändras. Med anledning av ovanstående förslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta avslå motionen 2. Arbetsskadeförsäkring Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och 2002. Tanken med LAF 2002 var kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I övrigt var LAF 1993 för "skarpt" skriven, därför förändringen 2002. Som det ser ut i dagsläget får många av LO:s medlemmar inte sina arbetssjukdomar godkända. En av anledningarna till man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är Försäkringskassan har omorganiserats och Arbetsskadenämnderna har försvunnit och det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade det medborgerliga inflytandet skulle återställas på något sätt. Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört allt färre kommer få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S-kongressens beslut om införande av arbetsskadesjukpenning positiv. Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan medföra Försäkringskassan har svårt fa beslut på ett korrekt underlag. Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna. Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter i tillräcklig omfning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. Som exempel på detta förlorar medlemmarna sin rätt till arbetsskada och livränta på grund av försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte har några belägg för detta. Som bevis för de har fel finns det vetenskap och konsensus som styrker det i många fall inte är degenerationer/besvär som ger besvär. Ändå skyller de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. Det krävs en förändring för komma till rätta med de systembrister som finns i ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och försäkringsjuridik sker i alltför stor omfning. Det händer alltför ofta, när det kommer in nya medicinska underlag från behandlande läkare eller annan expertis, handläggarna utan ta kontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, trots de inte har medicinsk kunskap. Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför ärendehantering och beslut i alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och dess intentioner. Detta liksom hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet.

34 I och med detta är det rimligt försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassan och en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för stärka rättssäkerheten. Vi föreslår Distriktskongressen besluta ge Distriktsstyrelsen i uppdrag verka för arbetsskadenämnderna återinförs företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna samt en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll arbetsskadesjukpenningen återinförs motionen sänds till den parlamentariska utredningen Umeå den 14 november 2011 IF Metalls S-förening gm Ulf Björk Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp frågan om rätt till arbetsskadesjukpenning. Då Försäkringskassans handläggare går på de försäkringsmedicinska rådgivarnas bedömning och utlåtanden är det viktigt för bedömningen underlaget är bra. För säkerställa detta bör företagshälsovården involveras i utredningarna då dessa har kunskap när det gäller det specifika fallets förutsättningar, vilket inte alltid de försäkringsmedicinska rådgivarna besitter, samt förvaltningsdomstolarna ofta använder dessa rådgivares bedömningar och utlåtanden som underlag. Då de försäkringsmedicinska rådgivarna inte alltid har den specialistkompetens som behövs i det enskilda fallet, samtidigt som förvaltningsdomstolarna använder sig detta material får den enskilde inte en rättssäker bedömning. Genom som motionen föreslår koppla bort försäkringsrådgivarna och ersätta dessa med en oberoende resurs torde man säkerställa den enskildes rätt till en riktig bedömning. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen Christer Lindvall, ordförande

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 2 Föredragande: Per-Erik Johansson 35 Motionären pekar på ett antal omständigheter kring hantering och beslutsgång avseende arbetsskadeförsäkringen som det finns anledning beakta och som bör ligga till grund för en omprövning av utformningen av denna. Det är distriktsstyrelsens mening medborgarinflytandet i socialförsäkringarna bör stärkas. Likaså bör det tillförsäkras de försäkrade ett tillfredsställande underlag finns vid handen då beslut skall fas. Beslut som många gånger har stor betydelse för den enskilde vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet. Att vid skada/sjukdom som uppstått i arbetet garanteras ett försäkringsskydd i den form som motionären föreslår ligger i linje med en socialdemokratisk politik för socialförsäkringarna. Först beslut i partiet sedan skickas till parlamentariska gruppen Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: bifalla motionen sända motionen till partikongressen 2013 avslå tredje -satsen med hänvisning till ovanstående resonemang 3. Samordningsförbundens finansiering bör förbättras Motionär: Ulf Björk, Umeå arbetarekommun I dagens Sverige finns drygt åttiofem samordningsförbund och mer än 200 kommuner är med i något samordningsförbund. Samordningsförbunden arbetar för rehabilitera de som står längst från arbetsmarknaden och är utan arbete. En del av dessa människor har försörjningsstöd, en del har aldrig haft något arbete. De samhällsekonomiska utvärderingar som samordningsförbunden själva har gjort visar på goda positiva effekter på både samhällsnivå och för respektive samverkanspart. Man kan främst framhålla den positiva utvecklingen för många människor som har deltagit i och genomgått Finsams olika aktiviteter. De har därigenom fått ett eget arbete och egen försörjning. Det är viktigt staten förändrar lagstiftningen så de inte är bundna av procentsatser. Som det är i dag måste kommun och landsting gå in med 50 procent för få ut de pengar som staten har fördelat. En av fördelarna med samordningsförbundet är det i styrelsen finns en politiker från kommunen, en politiker från landstinget, en tjänsteman från Försäkringskassan, en tjänsteman från Arbetsförmedlingen. Man får på så vis en bredd som är positiv för samordningsförbunden. Lokala utvärderingar visar entydigt på positiva effekter för medborgare som upplever sig sedda, fått stärkt självkänsla, upplevt bättre hälsa och ökad arbetsförmåga samt fått hjälp ta itu med de problem som är ett hinder för komma till egen försörjning. Vi föreslår Distriktskongressen ge riksdagsledamöterna i uppdrag verka för staten tillför mer resurser till samordningsförbunden förändra lagstiftningen så staten inte är bundna av procentsatser för bevilja medel

Umeå den 14 november 2011 36 IF Metalls S-förening genom Ulf Björk Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en viktig fråga om hur finansieringen ska ske av de antal samordningsförbund som startats i Sverige. Nuvarande regelsystem utgår från staten svarar för 50 %, kommun och landstinget svarar för den andra halvan. Det som hände i budgetproppen var rätt väg gå. Det vill säga samordningsförbunden fått ett anslag i det stora anslaget för rehabilitering. Med en egen rubrik med avsa medel. Dock kommer det behövas mer pengar för svara upp mot de nya samordningsförbunden som bildas, i dagsläget är medlen konstanta blir det fler förbund minskar kakan. Det andra är arbeta för komma ifrån de procentsatser som styr i nuvarande system. Stat 50 %, landstig och kommun 25 vardera. Detta borde vi komma ifrån så vi kan fokusera på en modern rehabiliteringen över huvudmannagränserna. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 3 Föredragande: Erik Bergkvist Motionen tar upp en mycket viktig fråga, hur de längst från arbetsmarknaden skall kunna komma tillbaka. Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå AKs uppfning systemet måste tillåta mer flexibilitet, samtidigt som statens finansiering inte får urholkas. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: bifalla motionen sända motionen till partikongressen 2013 ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag arbeta i motionen anda

37 4. Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för människor ska få ett mer flexibelt arbetsliv och möjlighet själva bestämma mer över sin tid Motionär: Ulf Liljegren, Umeå arbetarekommun Dagens rutbidrag är kanske en lösning på vissa människors problem med ta hand om sina barn, städa eller putsa fönster. Men det löser däremot inte problemet för oss som inte har råd med kö av olika sorter betjänttjänster. För oss människor som inte har råd med barnflickor(varken vitt eller svart, eller bara under kollektivavtalet avlönade), städare eller fönsterputsare är det orättvist vi ska vara med och betala för människor bor i hus så stora de inte hinner städa dem, eller vi ska vara med och betala för statsråds barnflickor. Vi betalar för miljonärens städhjälp, när pengarna istället kunde gå till pensionärens hemhjälp. Bland mina gamla arbetskamrater och bland mina extraarbetande studiekamrater är det inte många som använder rutbidraget, någon kanske gör det ibland, men då inte ofta för summor som lika gärna hade kunnats betalas vitt. Så visst kan rutbidraget lösa livspusslet för en del, men för oss de många har det bara inneburit våra skepengar går från skola, vård och omsorg, till bli ett bidrag till dem som har olika betjänttjänster. Att vara stressad är ingen höginkomsttagarsjukdom, utan i tvärtom. Våra vänner och bekanta stupar också i soffan efter jobbet, bara för direkt studsa upp och försöka hinna med alla bestyr som måste hinnas med. För om det är något, inte få ihop livspusslet, så är det en folksjukdom. För många handlar det inte heller om få ihop tidspusslet, utan också plånboksbekymren. Kostnaden för ett tandläkarbesök kan se olika ut, ett hål kan lagas i tanden, samtidigt som det blir ett på kontot, när notan kommer och jag har varit tvungen ta ledigt från arbetet och förlorat lön. Eller så jobbar jag in timmarna och försöker sedan hinna med lika mycket som innan, fast under kortare tid. Frågan om hur pusslet med pengar och tid, ha råd gå tidigare för hämta från dagis eller ta en välbehövd ledig eftermiddag eller vad det nu kan vara, ska lösas är en fråga som socialdemokratin bör ha svar på innan nästa val. Ett förslag till lösning på problemet skulle vara ett kompkonto, efter modell av träindustriavtalets arbetstidskonto. Kontot går till så en viss procent på lönen läggs i ett konto och blir en viss lön för ett visst antal lediga timmar. Ex. 0,5 % innebär 9 lediga timmar. Då kan jag som arbetare ta ledigt 1 timme, och få pengar från mitt konto. Självklart sker detta som alla andra ledighetsansökningar, i en ömsesidig förståelse, i de flesta fall. 0,5 % skulle kunna vara en början och tas från de redan överfinansierade sociala avgifterna. Egenföretagare skulle kunna få ett förhöjt grundavdrag och pensionärer höjt grundpension. Efter ett semesterår kan, om det finns timmar kvar, betalas ut i pengar, eller in i ppm. Har du då inte tid ta ledigt, så kan du använda pengarna till köpa tjänster som städning, fönsterputs eller barnflickor, men gör det utan bidrag från dina arbetskamrater, anställda eller övriga skebetalare. Dagens system där den med mycket pengar kan köpa sig fritid genom städhjälp, på bekostnads av den behövandes hemhjälp. Är ett system som vi måste byta ut, det är också en fråga för socialdemokratin lösa. Hur får vanligt folk samma rättigheter som bonusdirektörer och statsråd? Därför vill jag:

38 socialdemokratin vill införa ett kompkonto, ett system för mer fritid och flexibilitet för alla. socialdemokratin ersätter avdraget för hushållsnäratjänster med ett förslag om ett privatkonto, där människor får ett visst antal lediga timmar till sitt förfogande. Umeå representantskap bifaller motionen i sin helhet och verkar i dessa anda. motionen skickas vidare till partidistriktets årskonferens. Ulf Liljegren Ålidhem-Sofiehems s-förening Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären lyfter upp en fråga som berör alla oss. Motionen handlar om få ihop livspusslet och trötta kroppar efter en dag arbete ska ha rätt till kompkonto för ledighet. Förväntningarna på oss arbetstagare kan ibland vara för stora. Motionären menar rut går ut och kompkonto ska gå in på arbetsplatsen. De fackliga organisationerna strider dagligen för medlemmarnas arbetsmiljö så vi alla kan klara ett helt arbetsliv. Det förväntas vi ska springa fortare och fortare på arbetsplatsen och samtidigt ska ha ett bra samliv med nära och kära. Historiskt har vi socialdemokrater jobbat via de fackliga organisationernas kollektivavtal gällande bl.a. semester, löner och kompetensutveckling. Vi socialdemokrater lovade i valet 2011 till skapa utbildningskonto så den enskilde skulle kunna bidra till utveckla arbetsplatserna och bli mer raktiv på arbetsmarknaden. Kunskap är en konkurrensfaktor för våran samhällsutveckling och vi tror detta skapar arbetstillfälle i Sverige Att tillskapa ledighetskonto är däremot arbetsmarknadens parter, fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna roll jobba med. Vi håller med om rut går långt ner på prioriteringslistan och skola vård och omsorg går före i våra politiska prioriteringar. För hålla isär begreppen vad och hur frågor så är det här en kollektivavtalsfråga och ska tas med de fackliga organisationerna. Komptid och andra anställnings överenskommelser regleras genom kollektivavtal och ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. Lagstiftning och andra regelverk regleras genom regering och riksdag. Vi uppmanar motionären till aktivt jobba med frågan tillsammans med den fackliga organisationen där frågan har möjlighet utvecklas. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta motionen skickas som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 motionen skickas som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande

39 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 4 Föredragande: Katarina Köhler Motionärer pekar på ett problem som vi alla berörs av. Det är inte enkelt få dygnets timmar räcka till och som motionären också påpekar, få pengarna räcka till alla måsten. Distriktsstyrelsen menar dock detta är en fråga för de fackliga organisationerna driva. Vi har i Sverige den ordningen de fackliga organisationerna tillsammans med arbetsgivarna i förhandlingar gemensamt tar ansvar för frågor som rör villkoren för arbetstagarna på arbetsplatserna, både vad gäller löner, ersättningar, arbetsmiljö osv. Att vi Västerbotten skulle besluta oss för frångå denna ordning vore inte förnuftigt. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen avslå motionen 5. Insemination på lika villkor Motionär: Tove From, Linda Westerlind, Emma Msson, Umeå arbetarekommun Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas så skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsa egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer. Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras barnlöshet inte som en sjukdom utan som en naturlig följd av deras sexuella läggning och de får därför betala 12000 kr per inseminationsförsök. Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. Vi vill därför kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga endast till patientavgift Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Västerbottens Socialdemokratiska partidistriktsårskonferens Tove From Linda Westerlind Emma Msson SSU Umeå Antagen av SSU Umeås ordinarie medlemsmöte den 15 oktober 2011

Umeå arbetarekommuns motionssvar 40 Motionärerna beskriver en tillämpning av nuvarande regelverk inom Västerbottens läns landsting där kvinnliga samkönade par hamnar i en situation där de aldrig kan få del av samma regler som heterosexuella infertila par. Kvinnliga samkönade par missgynnas på grund av sin sexuella läggning och får betala en högre avgift än infertila heterosexuella par som på grund sjukdom är ofrivilligt barnlösa. Av naturliga skäl kan inte kvinnliga samkönade par försöka hemma i två eller tre år och bör därför behandlas lika som heterosexuella par. Detta bör inte ses som en naturlig följd av sin sexuella läggning. I enlighet med en sådan argumentation borde också heterosexuella par där orsaken till barnlösheten inte medicinskt kan fastställas betala egenavgift. En sådan utveckling är naturligtvis inte önskvärd. Rätten till barn är en aktuell politisk fråga, särskilt när genomsnittsålder för förstföderskor ökar och detta kan leda till fler har behov av assisterad befruktning, vilket också kan leda till ökade kostnader för landstingen. Därför har landstingspolitiker ett intresse av reglera rätten till assisterad befruktning trots lagen säger det ska ges till kvinnliga samkönade par såväl som kvinnor i heterosexuella par. Frågan har också göra med vilka sorters familjer samhället vill premiera. Kvinnor som lever i samkönade relationer kan ju i praktiken lida av svårigheter bli gravida, men så som infertilitetsbegreppet definierat blir det i praktiken omöjligt diagnosticeras och på så sätt visa man är berättigad till reducerad avgift. På så sätt gynnas vissa familjebildningar. Kärnfamiljen har ett starkt fäste av tradition i Sverige, men inom Socialdemokratin välkomnar vi alla typer av familjer. För kvinnor i en samkönad relation som måste betala 12000 kronor för varje insemineringsförsök kan endast par med den ekonomiska tryggheten ha råd med samhällets hjälp skaffa barn. Kvinnliga samkönade par som inte har dessa ekonomiska förutsättningar får förbli barnlösa eller lösa det utan samhällets stöd. Det är enligt svensk lagstiftning förbjudet särbehandla utifrån sexuell läggning, och detta måste vara den utgångspunkten från vilken diskussionen tar avstamp. Motionärerna beskriver på ett tydligt sätt detta missförhållande och därför bifaller Umeå arbetarkommun motionen i sin helhet och antar den som sin egen. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 5 Föredragande: Harriet Hedlund Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna. Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet

har flyttats fram på grund av SKL arbetar med nationellt harmonisera regler mm när det gäller ofrivillig barnlöshet. 41 Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3 inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen. Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården. Rättvisa och rätten och önskan få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par. Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas de ska få möjlighet till insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte blivit gravida och som väljer adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella svårt få möjlighet till. Det vore mycket olyckligt fa beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet öka landstingets kostnader och vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta motionen anses besvarad 6. Bra mat en rättighet för alla Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun Privata, vinstdrivande bolag som leder skemedel ut från landet till förmån för riskkapitalister är inte de bästa producenterna av näringsriktig kost åt de som behöver det. Pengarna som därmed försvinner kunde ha gått till mer närproducerad och näringsriktig mat. Vi tycker vi borde ändra så all mat som lagas inom landstinget och kommunen ska lagas på plats. Det finns flera goda skäl till detta: 1. Barn som har stressade föräldrar och inte har tid få riktig mat serverad hemma ska åtminstone få möjligheten få den serverad på sin förskola och skola. 2. Dålig skolmat bidrar till elever hoppar över maten vilket i sin tur bidrar till eleverna har svårare koncentrera sig, och det bidrar till sämre prestationer. 3. När det gäller äldre så räknar man med en tredjedel av de som är över 70 är i riskzonen för klassas som undernärd. Anledningarna till det är så vanligt bland äldre är flera. Bland annat beror det på när man blir äldre försämras aptiten, och kroppen producerar fler mättnadsgivande hormoner. Dessutom försämras smaken och luktsinnet. Många äldre blir utöver detta torra i munnen på grund av deras läkemedel, och har då svårare tugga och svälja maten. Detta gör det är ännu viktigare äldre och sjuka får god och näringsrik mat. Det finns många fler argument för det hela som man kan ta fram, men egentligen ska det inte behövas. Det här handlar, som Juholt skulle ha sagt, om vi ska investera i varandra och skapa en så bra välfärd som möjligt. Det vi vill är vi jobbar mot ett mål om alla äldreboenden, skolor, förskolor samt sjukhusavdelningar ska laga sin egen mat i egna kök.

42 Äger vi våra egna produktionsanläggningar för kost har vi dessutom större inflytande över upphandlingen av råvarorna. Vi kan tänka ekologiskt, närproducerat, vi kan laga maten från grunden, vi kan ta större arbetsmiljöansvar och en uppsjö av andra krav vi genom entreprenadiseringarna avhänt oss makten över. Men kostnaden då? Kommer inte detta totalt bryta sönder all offentlig ekonomi? Svaret är nej. På kort sikt innebär säkerligen detta en ökad kostnad. Dock ser vi vinsterna på lång sikt. Vi ser ökade upphandlingar av råvaror från näraliggande gårdar är en förtjänst för regionen, vi ser förbättrade resultat i skolan leder till ökade skeintäkter och minskade sociala kostnader på sikt, och vi anser dessutom de människor som skall bygga vårt land, och de som byggt det, förtjänar den bästa tänkbara servicen vi kan erbjuda. Detta arbete kommer ta tid, men vi anser det är värt det. Vi yrkar därför: våra kommunala företrädare skall arbeta för all mat som går till kommunala verksamheter skall tillagas i kommunal regi och på plats våra landstingsföreträdare skall arbeta för all mat som går till landstingets verksamheter skall tillagas i landstingets regi och på plats Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar motionen vidare till Västerbottens socialdemokratiska partidistriktsårskonferens Jon Kristoffersson Antagen av SSU Umeås medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären vill samtliga skolor, äldreboenden, förskolor och sjukvårdsavdelningar ska laga mat på plats. Styrelsen delar inte den bilden. Umeå kommun har de senaste åren gjort stora investeringar i köksutrustning utifrån gällande krav på livsmedelshantering. Beslut är 2010 taget om hur en sammanhållen matprocess ska se ut inom verksamheterna i grundskolan och förskolan och i samordningen med kommundelsnämnderna. Uppföljningen av detta kommer ske 2012. Resultatet av det utredningsarbete som föregått beslutet visar för skapa en hållbar matprocess behöver kommunen styra tillagningen till färre antal kök än idag samtidigt som mottagnings- och serveringsköken blir fler. Det beror dels på strängare krav i livsmedelslagstiftningen från 2006 samt arbetsmiljökrav som ställer krav på stora investeringar i ny köksutrustning. Kök är dyra lokaler både bygga och underhålla. Men en sammanhållen verksamhet är också föredra ekonomisk synpunkt då kostnaden per portion blir högre om mat ska lagas på varje mindre enhet. Det är inte ekonomiskt försvarbart ha ett tillagningskök på exempelvis en mindre förskola då en större produktionsenhet ligger hundra meter därifrån. En annan effekt kommunen ämnar åstadkomma är fler heltidstjänster och mer likvärdig kompetensutveckling för kökspersonal. En risk- och konsekvensanalys görs av varje kök för välja den lösning som är bäst för kommunen. Motionären eftersträvar vidare samordnad upphandling av råvaror. Detta är också en del i det beslut som kommunen fat där inriktningen är mot ekologiska livsmedel. En annan viktig miljöaspekt i beslutet är antalet transporter ska minska. Med färre antal

43 tillagningskök ökar förvisso antalet transporter av matportioner men minskar samtidigt antalet transporter av råvaror. Den andra delen av motionen handlar om huruvida kommun och landsting ska kunna upphandla matproduktion eller själv tillaga den. Umeå arbetarekommun har tidigare diskuterat skolmaten på Midgårdsskolan och då fastslagit kan inte kvaliteten säkerställas så är Socialdemokraterna beredda återta matproduktionen i egen regi. Det är dock viktigt komma ihåg idag sköts en stor del av Umeå kommuns matproduktion i egen regi utifrån den produktionskapacitet som finns. Maten produceras enligt rådande näringsrekommendationer. När det gäller landstinget så bedömer styrelsen inte heller förslaget som genomförbart varje sjukvårdsavdelning skulle tillaga maten själv. Styrelsen föreslår med bakgrund av ovanstående representantskapet besluta: avslå -sats nr 1 skicka -sats nr 2 skickas som enskild avslå -sats nr 3 och skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 som enskild Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 avslå -sats nr 1 skicka -sats nr 2 som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 6 Föredragande: Marita Fransson Motionären vill Landsting och Kommun skall platslaga mat på mindre enheter såsom vårdavdelningar och förskolor, vilket innebär det blir svårare erbjuda enstaka portioner av specialkost, sårbart vid sjukfrånvaro samt svårt erbjuda heltidstjänster. Små enheter har också svårt klara de rekommendationer som den skärpta livsmedelslagen (2006) säger, det är viktigt man följer lagarna för livsmedelshantering under tillagning transport, kylning och servering för förhindra olika typer av matförgiftning. Det är inte alltid bäst laga mat på plats vilket kan bero på olika faktorer, som personalens kompetens, kökets utrustning hur väl man uppfyller hygienkraven samt också serveringsmiljön. Att laga mat till många personer kräver så många som möjligt skall få så bra mat som möjligt. Motionären vill även vi skall skapa ett större inflytande över upphandlingarna av råvaror. Idag så upphandlar en part med hängavtal till andra intressenter både för få bra matvaror samt ett bra pris Vad gäller upphandling där ett av kraven skulle vara närproducerat är inte möjligt pga Lagen om Offentlig upphandling. Med färre antal kök ökar antalet transporter ut i kommunen men minskar antalet transporter av råvaror. Det är inte ekonomiskt försvarbart ställa kravet all mat skall tillagas på plats tex vårdavdelningar och förskolor, en sådan åtgärd skulle innebära stora ekonomiska investeringar för både kommun och landsting.

Däremot så är det mycket viktigt den mat som produceras är varm och följer rådande näringsrekommendationer samt har en bra serveringsmiljö. 44 Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta avslå motionen 7. Hur våra skepengar används ska inte vara företagshemligheter Motionär: Alejandro Caviedes, Umeå arbetarekommun Ökningen av antalet privata utförare av välfärdstjänster har medfört allt större delar av vår gemensamt finansierade sektor undgår allmän granskning. Den vård som Carema, Attendo mfl bedriver genom skemedel omfas inte av offentlighetsprincipen, vilket innebär allmänheten har nästintill inga möjligheter granska vart våra skepengar går och hur den vården bedrivs. Detta är ett stort demokratiskt problem. Därför fade vi beslut på senaste partikongressen (2009) vi skulle verka för all skefinansierad verksamhet ska omfas av offentlighetsprincipen. Så länge vi inte vinner regeringsmakten, kommer vi inte kunna stifta en sådan lag. Men i de enskilda kommuner och landsting där vi styr, kan vi bidra till ta steg i den riktningen. Umeå Arbetarekommun har t ex ett repskapsbeslut om krav på ett företag ska låta sig omfas av allmän insyn som villkor för upphandling. Detta var ett av arbetarekommunens vallöften inför kommunvalet 2010: I den offentliga upphandlingen ska krav ställas på villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och deberats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skefinansierade välfärden. Skefinansierad vård, skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla vårdas eller hur skepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska ha meddelarskydd.(umeå Arbetarekommuns Kommunpolitiska handlingsprogram 2010-2014, s. 7-8) När även vårt parti har majoriteten i landstinget vore det rimligt ställa samma krav i samband med upphandlingar inom landstinget. Det finns exempel på kommuner och landsting som faktiskt fått in krav på allmän insyn i samband med upphandlingar, så varför skulle inte vi kunna göra det? Därför yrkar jag på: ledamöterna i den socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. Umeå arbetarekommun antar denna motion som sin egen och skickar den vidare till partidistriktets årskonferens. Alejandro Caviedes, Umeå. Umeå arbetarekommuns motionssvar Landstinget i Västerbotten går endast ut med upphandling på områden där bedömning gjorts de inte kan bedriva verksamheten själva. Det är viktigt göra en ordentlig värdering av vad som ska upphandlas.

45 2008 tog landstinget fram ett PM om förutsättningarna för ställa krav på meddelarfrihet vid upphandlingar. Landstinget arbetar även aktivt med upphandlingar ska innehålla villkor där leverantören omfas av allmän insyn. Landstinget ställer följande villkor vid upphandlingar: För leverantören och dennes anställda och uppdragstagare ska, i fråga om verksamhet som omfas av detta avtal, gälla vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om rätt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande förbud mot ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk förbud mot efterforska upphovsman eller meddelare Leverantören ska inför avtalsstart, vid nyanställningar och då uppdragstagare anlitas lämna information om innehållet i denna bestämmelse. Leverantören ska på begäran från landstinget lämna skriftlig redogörelse för vilka åtgärder leverantören vidtagit för uppfylla förpliktelserna i denna bestämmelse. Landstinget äger rätt häva avtalet om leverantören bryter mot bestämmelserna. I avtalen för Hälsoval Västerbotten finns följande villkor: Leverantören är skyldig utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det landstinget framställt begäran härom till landstinget lämna sådan information om entreprenader som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten få insyn i hur angelägenheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger landstinget i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Leverantören är inte skyldig lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om utlämnandet strider mot lag eller annan förfning eller om uppgifterna kommer omfas av sekretess hos landstinget. Leverantören är inte skyldig lämna information rörande löner eller andra kostnader hos leverantören. Information som lämnats till landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Denna bestämmelse har ingen verkan på räckvidden av övriga bestämmelser i detta avtal. Mot ovanstående beskrivning anser Umeå AK socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. Umeå AK delar motionärens uppfning om privata utförare av välfärdstjänster borde omfas av offentlighetsprincipen. En sådan förändring måste ske på nationell nivå. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen

46 skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 7 Föredragande: Peter Olofsson Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfning om landstingsgruppen verkar för krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskonferensen besluta motionen anses besvarad 8. Avveckla inte sjukvården i Västerbotten! Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Landstingets i Västerbottens senaste besparingskrav har väckt enorma reaktioner ifrån alla håll och kanter. Detta bevisar klart och tydligt den yttersta gränsen för vad som kan sparas in på har blivit passerad. Både vid kust och inland har stora besparingar lagts på livsviktiga verksamheter som kan äventyra människors chans till överlevnad om de dras in. Allt ifrån de indragna akutplatserna i Sorsele i inlandet, ambulanserna i Malå och Dorotea samt de stora platsneddragningarna vid kusten i Skellefteå och Umeå. Att det dessutom är Socialdemokrater som är med och genomför detta är något som säkerligen får partiets grundare August Palm vrida sig både ett och två varv i graven. Undertecknad är väl medveten om detta till största del är regeringens fel då statsbidragen sänkts och ett nytt skeutjämningssystem är på väg införas som gör intäkterna krymper ännu mer. Men det är tyvärr bara gilla läget och försöka göra det bästa av situationen, något som dock inte länets landstingspolitiker kan ansetts ha gjort fullt ut. En väl fungerande och omfande sjukvård är oerhört viktigt kunna ha för ett levande och välmående län med trygga och friska invånare. Liv är ovärderligt och desto mer sjukvården avvecklas desto mer liv kommer gå åt vilket är fullkomligt oacceptabelt och långt ifrån värdigt Västerbottens invånare. För kunna göra detta måste landstingssken höjas. Dock måste landstingspolitikerna utåt vara oerhört tydliga med varför sken höjs och förklara det görs eftersom ifrån statligt håll hålls på pengarna istället för satsa dem på viktiga saker. Därför yrkar jag : Landstinget i Västerbotten drar tillbaka de senaste besparingarna. Alternativt budgeten underbudgeteras och fakturan skickas till Anders Borg på finansdepartementet. Landstingssken höjs för klara av minskade intäkter ifrån statsbidrag och den nya skeutjämningen. Länets socialdemokratiska landstingspolitiker verkar i motionens anda. Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 2012. SSU Umeå, Oskar Vesterberg

47 SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Västerbottens Läns Landsting har en finansiell utmaning minska den totala kostnaden med 150 miljoner kronor för verksamheten 2012. Den borgerliga regeringen har bidragit till detta underskott genom frysa statsbidragen och istället prioritera sänkt sk för högavlönade och sänkt restaurangmoms. Om dessutom skeutjämningssystemet förändras enligt det förslag som ligger så ska landstinget hantera ytterligare minskade intäkter med ca 320 miljoner från 2013. Det skulle vara önskvärt skicka räkningen till Anders Borg men tyvärr är det inte genomförbart. Som ledande parti tillsammans med miljöpartiet i landstinget, måste vi ta ansvar för en ekonomi i balans. Tar vi inte detta ansvar är det medborgarna som drabbas. Landstinget har beslutat inte använda sig av generella besparingar utan istället arbeta med strukturförändringar och riktade insatser inom en rad områden. Förslaget till omställning i landstinget har ett helhetsperspektiv som innebär resurserna ska fördelas över hela länet på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns inga enkla åtgärder för klara så stora effektiviseringar och helt förståeligt har landstingets beslut väckt starka känslor och reaktioner hos befolkningen. Ett annat alternativ till åtgärd är skehöjning, men det bör i första hand genomföras på statsnivå. Det är enda sättet få en progressiv sk där man betalar sk efter bärkraft. Höjd landstingssk drabbar alla i länet lika och bidrar till en pl-sk. En sådan höjning blir mest kännbar för dem som har låg inkomst. Det minskar också utrymmet för kommuner som har det tungt ekonomiskt. Ett stopp för skesänkningar och frysta statsbidrag och istället prioritera mera resurser till vård och omsorg är det vi alla måste jobba för. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta motionen skickas som enskild skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 motionen skickas som enskild skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 8 Föredragande: Peter Olofsson Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarekommuns resonemang och uppfning om det är nödvändigt landstinget arbetar med strukturförändringar och riktade insatser för få en budget i balans. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta avslå motionen

9. Förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte Motionär: Ulf Viklund, Umeå arbetarekommun 48 Fristående skolor, eller som de oftast kallas friskolor, har andra huvudmän eller ägare än stat eller kommun och kan delas in i två huvudgrupper: Friskolor som har en pedagogisk idé som grund (exempelvis Waldorf- och Montessoriskolor). Dessa friskolor går aldrig eller sällan med överskott och om sådant uppstår, går vinsten in i den fortsa verksamheten. Där finns inte heller några privata intressenter som ägare. Friskolor som har ett mer eller mindre klart uttalat vinstsyfte. I dessa kommersiella friskolor försvinner ibland vinsten utomlands till stora företag med oklara ägarförhållanden. Eller så ägs sådana friskolor av riskkapitalföretag vars ägande enbart beror på förhoppningar om framtida hög avkastning eller antaganden om stigande aktiekurser som ger vinst vid framtida försäljning. Det finns många nackdelar med de kommersiella friskolorna: Offentlighetsprincipen åsidosätts och allmänhetens insyn förhindras då i de flesta fall yttrande- och meddelarfriheten försvinner. Byråkratin växer eftersom de kommunala skolorna finns kvar parallellt med friskolorna och tillsynen av och bidragsgivningen till friskolorna kräver extra resurser. Kommunerna får ökade kostnader för skolväsendet. Privatisering innebär oftast nedskärningar för få maximal vinst. Dessa friskolor har enligt Skolverkets och Skolinspektionens undersökningar lägre andel behöriga lärare, lägre lärartäthet, lägre antal undervisningstimmar och sämre utrustning jämfört med offentliga skolor men ändå har många kommersiella friskolor betygsnivåer som ligger klart högre än vad genomförda nationella prov visar eleverna bör ha En stor andel av friskolorna har inget skolbibliotek vilket enligt lagen ska finnas Kommersiella friskolor är i de flesta fall till nackdel för glesbygden och försvårar en jämlik utbildning över hela landet Segregation och klassklyftor växer fram i dessa friskolors spår. Jag föreslår därför distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppdrag arbeta för kommersiella friskolor inte ska få dela ut sina vinster till ägarna utan allt överskott skall investeras i den fortsa verksamheten. Ulf Viklund, Holmsunds S-förening Holmsunds s-förening ställer sig bakom motionen /Annette Andersson, ordförande SSU Umeå ställer sig bakom motion angående förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte. / Paulina Granberg, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en viktig fråga som berör oss alla. Antingen går man i skolan eller så betalar man sk till bl a avkastning för fri/ privat skolor. Nä säger många på det sistnämnda, men så ser det ut på dagens skolmarknad. Idag är det godkänt hämta ut vinster på våra skemedel som ska gå till skolan. Istället för anställa en specialpedagog kanske skolorna tvingas till avkastningskrav för ägarna. Med andra ord mjölkas våra skepengar ut till exempelvis skeparadis som istället borde läggas i klassrummet.

49 Skolan kan gå med vinst, men då ska vinsten återinvesteras i våra barn. Den kommunala skolan kan göra satsningar vissa år genom skolan skapat ett överskott från tidigare år. Därigenom investeras pengarna i våra barn genom fler specialpedagoger, upprustning av lokaler, nya läromedel osv. Behoven inom skolan är oändliga och därför är det viktigt som motionären förslår friskolor inte ska få dela ut vinster till ägarna utan allt överskott ska återinvesteras i våra barn. Vi socialdemokrater vet vem som kommer i kläm i detta bollande med pengar, våra barn! Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutande vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 9 Föredragande: Isak Frohm Motionären tar upp en viktig fråga som på senare tid varit väl deberad och en rad av exempel finns där skefinansierad verksamhet har misshushållats så övervinster kunnat utgå. Vid kongressen 2009 var friskolor och vinster från dessa en av de mest deberade frågorna, kanske just därför blev kongressbesluten långt ifrån tydliga och kan tolkas på en mängd sätt. Vår nuvarande hållning är följande: En kunskapsbaserad ekonomi börjar i skolan där alla barn har rätt lyckas. Vår hållning är därför skemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Eventuella överskott bör återinvesteras i verksamheten. Överskott plockas ut ur fristående skolor på en rad andra sätt än genom ren vinstutdelning. Det kan handla om exempelvis höjda styrelsearvoden, högt prissa köp av tjänster från dotterbolag, höga internräntor och realisationsvinster vid ägarbyten. Det är därför i praktiken mycket svårt direkt reglera möjligheten ta ut vinst. Utredningen måste ha ett vidare syfte än så. Det bör prövas hur lagstiftaren generellt kan skärpa kvalitetskrav för säkerställa offentliga bidrag stannar i skolverksamheten. Ett alternativ är Skolinspektionen ges utökade befogenheter granska skolors ekonomi och rätt kräva tillbaka offentliga bidrag som används på felaktigt sätt. Dagens förhållningssätt i vårt eget parti är inte mycket tydligare än det beslut som togs 2009. Med det parlamentariska läget som det är i dag så finns ingen majoritet för ett förändrat synsätt, och skärpt lagstiftning. Därför måste vinster i välfärden vara en central del i de förhandlingar som vi hoppas genomföra med våra samarbetspartier vid en valseger 2014. Det beslut som togs i frågan på kongressen 2009 var en kompromiss och blev otydliga och omöjliga följa, vilket bidragit till ge partiet en otydlig prägel.

50 Motionären vill länets riksdagsledamöter arbetar för kommersiella friskolor inte ska få dela ut sina vinster till ägarna utan allt överskott skall investeras i den fortsa verksamheten. Det blir svårt eller nära nog omöjligt få till en förändring om inte partiets politik ändras. Därför föreslår distriktsstyrelsen motionen anses besvarad men motionen bör sändas till partikongressen 2013 för partiet ska lägga fast en tydlig politik för privat verksamhet i välfärdssektorn som partiet rakryggat kan gå till val på 2014. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen beslutar motionen anses besvarad 10. Kongress vartannat år Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun När det socialdemokratiska partiet kallar till kongress är det av tradition en stor och viktig politisk händelse, här formas framtiden. Det är på kongressen de stora idéerna formas och de stora politiska reformerna är sprungna ur våra kongresser. Men i takt med de politiska förutsättningarna ändrats blir också villkoren för hur politiken formas annorlunda. I de nuvarande partistadgarna slås i 4, 2 momentet fast ordinarie kongress hålls året före det år ordinarie val till riksdagen äger rum. Där regleras också extra partikongress hålls då partistyrelsen beslutar så eller när en allmän omröstning bland partimedlemmarna beslutar den ska äga rum. Före 1994 hade vi treåriga kongressperioder och de numera är fyraåriga eftersom riksdagsvalen genomförs vart fjärde år. I praktiken har inte det fungerat. Vi har tvingats överbrygga de långa mandatperioderna genom olika åtgärder. Den främsta åtgärden är Kalla till extra partikongress som genomförts 1996, 2000, 2004, 2007 och 2011. Med ordinarie kongress vartannat år blir det också möjligt dela upp arbetsuppgifterna mellan kongresserna under en mandatperiod. Vår uppfning är det är bättre med korta kongressperioder för uppnå de effekter tidigare kongresser eftersträvat med sina beslut. Vårt förslag innebär ordinarie kongress även hålls året efter riksdagsval och vi inte har behov av vare sig extra kongresser eller rådgivande förtroenderåd. Behöver man mellan perioden fa avgörande/större beslut, föreslås träffar mellan partistyrelsen och ordföranden i partidistrikten. Vi yrkar partikongressen beslutar; distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen partikongressen beslutar ändra 4, 2 momentet i partistadgarna till följande lydelse; Ordinarie partikongress hålls året före och året efter det år ordinarie val till riksdagen hålls det rådgivande förtroenderådet avskaffas Studiecirkeln om partiets egna organisation Ersboda s-förening Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening /Christer Lindvall, ordförande

Umeå arbetarekommuns motionssvar 51 Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas analys av mandatperioderna mellan våra ordinarie kongresser är väl långa, då man så ofta måste tillkalla extrakongresser. Med inplanerade tätare kongresser kanske det också är möjligt mer djupgående diskutera våra framtidsvisioner och våra stora politiska reformer. Skulle ordinarie partikongresser genomföras året före och året efter det ordinarie valet till riksdag hålls, delar arbetarekommunens styrelse motionärens åsikt om förtroenderådet inte längre fyller ett syfte. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representanskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 10 Föredragande: Katarina Köhler Motionären pekar på det faktum våra stadgar avseende kongressperiod, har funnits sedan tiden då det var 3-åriga mandatperioder för riksdagen. Också det faktum förändringar i samhället och i världen runt omkring oss sker snabbare i dag än tidigare bekräftar behovet av kortare kongressperioder. Ekonomiska aspekter är också viktiga i sammanhanget och distriktsstyrelsen menar det blir mindre kostsamt med kongressperioder vartannat år då man i så fall slipper förtroenderåd och extra kongresser. Det pågår idag en organisationsutredning inom partiet. Deras arbete ska vara klart under 2012. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen avslå motionen men skicka motionen till organisationsutredningen 11. Medlemskapets värde Motionär: Studiecirkeln om partiets egna organisation, Ersboda s-förening Christer Lindvall, Umeå arbetarekommun Ett av skälen till bli medlem i vårt parti, handlar om önskan om vilja påverka och utveckla politiken. Givetvis finns det andra skäl till medlemskap, social samvaro, personlig utveckling och känslan av grupptillhörighet. En viktig del av värdet i medlemskapet är tillvarata lusten och rätten påverka politikens innehåll. Därför kan vi ej förlita oss till begreppet supporter.

Vi yrkar partikongressen beslutar 52 ta bort begreppet supporter arbetarekommunen ställer sig bakom motionen distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen och sänder den till partikongressen Studiecirkeln om partiets organisation Ersboda s-förening Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening / Christer Lindvall, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären önskar SAP skall upphöra med nedvärdera medlemskapets betydelse genom använda begrepp som "supporter" i sin marknadsföring. Umeå arbetarekommun delar fullständigt denna uppfning. Vi måste som parti förstå vi inte är någonting utan våra medlemmar, och medlemmarnas uppfning måste inte bara påverka partiets riktning utan faktiskt utgöra partiets riktning. Detta är styrkan i folkrörelsen. Vi skall aldrig uppmana folk sitta på läktaren och vifta med färgglada halsdukar. Alla medlemmar behövs på planen. Vi är en progressiv rörelse för ett humant Sverige utan klassklyftor, inget fotbollslag. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 11 Föredragande: Katarina Köhler Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfning om begreppet supporter inte känns som en relevant term gällande medlemskap i vårt parti. Som motionären beskriver så är det medlemmarna som är navet i partiet och allt utgår ifrån deras uppfningar om människans villkor i samhället, det som skapat en socialdemokratisk politik. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen bifalla motionen.

53 12. Ny lag om terapifrid behövs Motionär: Daniel Kronlid, Umeå arbetarekommun Socialdemokratin och terapi har en sak gemensamt: bägge handlar om ge människor som behöver det en andra chans i livet. Rätten få gå i terapi när man behöver det kan tyckas självklar. Det gäller dock inte alla. För en del människor innebär terapin de utsätts för påtryckningar inte berätta om delar av sin bakgrund för terapeuter och psykologer, men också deras rätt gå i terapi ifrågasätts till exempel av släktingar och anhöriga som känner sin makt över patienten hotad i och med terapin. Möjligheten gå till terapeuten eller psykologen kan även förstöras genom till exempel ofredande, olaga hot och hemfridsbrott. Offret kan till exempel vara en vuxen person i en familj med alkoholmissbruk som vill ändra sitt destruktiva liv genom gå i terapi men som utsätts för ofredanden och hemfridsbrott på grund av patienten vågar prata om sitt liv i terapirummet. Det kan till exempel handla en tonåring som utsätts för olaga hot och fridskränkningar när denne vill berätta för sin terapeut om livet i en släkt som präglas av hedersförtryck. En lag om besöksförbud och lag om grov fridskränkning finns redan. Det tillägg som behövs är en kompletterande paragraf till lagen om grov fridskränkning som definierar terapisituationen som fredad i lag. Jag föreslår alltså kränkning av någons rätt gå i terapi med automatik ska betraktas som en grov fridskränkning. Lagparagrafen ska hjälpa psykologer, terapeuter och patienter genom garantera trygga förutsättningar för både det terapeutiska samtalet och den emotionella helandeprocess patienterna går igenom i det terapeutiska sammanhanget. Terapeuter och psykologer ska också vara skyldiga informera sina patienter om terapifrid råder i Sverige och det är åklagarmyndigheten som utfärdar besöksförbud efter föregående polisanmälan om till exempel ofredande och fridskränkning. Därför föreslår jag: begreppet terapifrid införs som ett tillägg till lagen om grov fridskränkning. rätten få gå i terapi ska vara garanterad i lag. individer som bryter mot patienters rätt till terapifrid ska kunna ges besöks- och kontaktförbud under den tid terapin pågår. Daniel Kronlid Ersboda s-förening Motionen antagen vid medlemsmöte 2011-11-10 Ersboda socialdemokratiska förening. / Christer Lindvall, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären beskriver situationer när en redan uts person utsätts för påtryckningar inte få ta del av erforderlig vård och behandling. Kan detta underlättas av en tilläggsparagraf till lagen om grov fridskränkning är vi positiva till detta. Vi utgår då ifrån "lagstiftad rätt till gå i terapi" innebär det redan finns diagnos och remiss från läkare. Behovet måste fastställas av den medicinska professionen.

Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta 54 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 12 Föredragande: Janeth Lundberg Distriktsstyrelsen instämmer i Umeå arbetarekommuns svar och föreslår distriktskongressen bifalla motionen 13. En socialt utformad bostadspolitik Tryggt och anpassat boende för äldre Motionär: Gamla Gardets s-förening, gm Börje Lundström, Umeå arbetarekommun Bostadspolitiken i dag Den bostadspolitik som nu förs innebär samhället accepterat bostaden blivit en marknadsvara bland alla andra. Tillgång, efterfrågan, köpkraft och spekulation styr bostadsmarknaden. Hyresrätterna missgynnas kraftigt och hyrorna skjuter i höjden på grund av ständigt ökade produktionskostnader och vinstuttag av byggföretagen. Den omvandling, av hyresrätter till bostadsrätter, som i dag sker på många håll, innebär människor med låga inkomster och utan eget kapital inte kan vara med i konkurrensen om en bra bostad. I socialdemokraternas partiprogram, antaget 2001, finns följande skrivning: Bostadspolitiken är en oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett samhälleligt ansvar trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga för motverka segregation och för hålla nere boendekostnaderna. I socialdemokraternas skuggbudget för 2012 finns likartade formuleringar: Vi socialdemokrater ser bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Samhället måste därför ta ett ansvar för trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle med blandande bostadsområden och stor rörlighet på bostadsmarknaden där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. (Citat ur skuggbudgeten 2012) Här saknas formuleringen bostaden är en social rättighet. Vår uppfning är socialdemokraterna också i framtiden och inför valet 2014 ska behålla den klara och tydliga målsättning för bostadspolitiken som finns formulerad i det citerade avsnittet i 2001 års partiprogram.

Bakgrund till motionens förslag 55 Gamla Gardets socialdemokratiska förening har genomfört ett treårigt idé- och utvecklingsprojekt med rubriken, Ett tryggt boende för äldre - på lika villkor och utan spekulation. Projektet visar tydligt på ett stort behov av ett tryggt och anpassat boende för äldre. Den målgrupp som vår motion riktar in sig på är äldre personer, ensamstående eller par, som kan klara eget boende på egen hand eller med stöd från hemtjänsten. Även yngre personer med funktionsnedsättningar av olika slag ingår i målgruppen. I skuggbudgeten 2012 sägs: Centralt är det befintliga beståndet av bostäder utnyttjas så effektivt som möjligt, t.ex. flyttkedjor möjliggör större bostäder frigörs för unga barnfamiljer och äldre kan erbjudas bättre anpassat boende. Vi inser det befintliga bostadsbeståndet bör utnyttjas effektivare genom s.k. flyttkedjor, unga byter bostad med äldre. Men för göra detta möjligt krävs bostäder anpassade och tillgängliga för äldre tas fram i nyproduktion och/eller genom ombyggnad/reparation. I det bostadsbestånd som nu finns i de flesta kommuner saknas nästan helt den typ av bostäder som skulle kunna tillgodose behovet av ett tryggt och anpassat boende för äldre. I den mån trygghetsboenden byggs i dag är boendekostnaden så hög äldre med låg pension och litet eller inget sparkapital inte har möjlighet bo i dessa lägenheter. Beskrivning av det samhällsproblem som motionen belyser * Antalet äldre och särskilt gruppen äldre/äldre ökar kraftigt under kommande år. Andelen personer som är 55 år och äldre beräknas enligt SCB uppgå till 49 % redan 2020. * Många äldre känner oro för hur boendet ska fungera när man blir äldre och man av olika skäl inte längre kan bo kvar i lägenheten eller huset där man kanske bott i många år. * Ensamhet och isolering i den egna lägenheten eller huset är ytterligare ett skäl till man vill flytta till ett boende där man kan få sociala kontakter men ändå ha ett eget boende. * De flesta äldre vill bo i en egen lägenhet, men ha tillgång till hjälp och stöd av hemtjänst samt service av olika slag i närmiljön. Gamla Gardets förslag till trygghetsboende för äldre Vad är ett trygghetsboende? eget boende men med möjlighet till sociala kontakter bostäderna ska vara väl förberedda för hemtjänstinsatser bostäderna ska vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Gemensamma utrymmen ska finnas i varje hus för möjliggöra trivsel, trygghet och sociala kontakter mellan de boende. Tillgång till servicetjänster av olika slag ska finnas i närmiljön, t.ex. restaurang/matservering, husvärdar, m.m. Det ska finnas goda möjligheter ta sig till och från området med lokaltrafiken. En ny alternativ social bostadspolitik krävs. För vår vision om bra bostäder till rimliga kostnader ska bli verklighet för alla krävs en alternativ socialdemokratisk bostadspolitik med social profil. Utgångspunkten för en sådan politik finns redan formulerad i 2001 års partiprogram där det sägs: Bostadspolitiken är en

oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett samhälleligt ansvar trygga bostadsförsörjningen. 56 I det föregående har vi beskrivit behovet av bra och anpassade bostäder för äldre. Vi har också i ett antal punkter angett de krav som måste ställas på ett bra och anpassat boende för äldre, ett trygghetsboende. Vår övertygelse är ett äldreboende av det slag som vi föreslår i vår motion, på sikt kommer innebära samhällsekonomiska vinster i form av minskade kostnader för särskilt boende och institutionsvård av olika slag. Samtidigt behålls självständigheten och integriteten för den boende under avsevärt längre tid av livet. I det bostadspolitiska program som 2013 års kongress beslutar om är det viktigt konkreta åtgärder fastställs som ger förutsättningar i framtiden bygga trygghetsboenden i enlighet med Gamla Gardets förslag. Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå föreslår kongressen beslutar; ett bostadspolitiskt program med social profil utarbetas inför valet 2014. Bostaden ska vara en social rättighet för alla. hyresrätten och bostadsrätten jämställs från ekonomiska utgångspunkter vid nybyggnation och reparation/ombyggnad, så bättre rättvisa mellan boendeformerna uppnås. statliga investeringsstimulanser för byggande av trygghetsboenden för äldre införs, enligt samma modell som använts tidigare för stimulera byggande av studentbostäder. Investeringsstimulanserna kan bestå av: * momsbefrielse eller reducerad moms * statliga lånegarantier för ombyggnad och renovering * någon annan form av investeringsstöd ett särskilt ROT-avdrag med inriktning; Reparation-Ombyggnad-Tillgänglighet samt energioptimering, införs. Avdraget ska stimulera till ombyggnad av äldre fastigheter till trygghetsboende för äldre. det inkomstrelaterade bostadsstödet ska vara inflationsskyddat och utformas så även äldre med låg pension har ekonomiska möjligheter bo bra. Bostadsstödet ska vara ett komplement till statliga stöd för stimulera byggandet av bra, billiga och anpassade bostäder för äldre. Umeå den 14 november 2011 Gamla Gardets socialdemokratiska förening i Umeå Börje Lundström Ordförande Motionen antogs vid medlemsmöte 2011-11-10 med Ersboda socialdemokratiska förening /Christer Lindvall, ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Bostadspolitiken har genomgått dramatiska förändringar, nu senast vid den ekonomiska krisen. Det relativt omfande subventionssystem som fanns tidigare är nog svårt införa igen med samma utformning, inte minst med hänsyn till ekonomin. Systemet har heller inte varit helt rätt avvägt då det byggt upp förmögenheter åt de som redan har det bäst ställt.

57 Styrelsen yttrar sig på -satserna i tur och ordning. Den första satsen handlar om ta fram ett bostadspolitiskt program. Partistyrelsen har redan tills en bostadspolitisk arbetsgrupp som har fått i uppdrag se över det som motionären åberopar. Då arbetet sedan tidigare är initierat finns ingen anledning tillsätta ytterligare en arbetsgrupp ta fram ett program till 2013 års partikongress då ett bostadspolitiskt program ska fastställs. Den andra -satsen syftar till jämställa bostadsrätter med hyresrätter ur ekonomisk synpunkt. Det finns bostadssubventioner redan idag, dock är boendeformen egna hem mest gynnad med 30 % avdragsrätt på räntekostnaderna. Detta gör en stor orättvisa råder mellan upplåtelseformerna. Socialdemokraterna har vid flera tillfällen tagit beslut om det ska råda neutralitet mellan alla upplåtelseformer och det anser styrelsen fortfarande är den rätta vägen. Hur denna neutralitet ska uppnås har vi däremot inte preciserat men uppdraget finns redan beskrivet i gällande partiprogram. Den tredje -satsen handlar om subventioner i någon form av byggande av trygghetsboenden. Motionären lyfter fram förslag på hur detta skulle kunna gå till, bland annat olika momssatser för byggande. En uppfning styrelsen inte delar då det riskerar skapa ett ännu mer svårbegripligt skesystem än det nu rådande. Däremot är förslaget om investeringsstimulanser rent allmänhet intressant och bör bifalls. Styrelsen tar dock inte ställning och vill ej heller låsa sig till specifikt vilka åtgärder som bör användas då det kan variera. Det viktiga är stödet inte permanentas utan används som stimulans i perioder då det behövs stimulans för möta konjunkturförändringar. Den fjärde -satsen handlar om införa ett särskilt ROT-avdrag för energioptimering och ombyggnad. Styrelsen menar ROT-avdraget ska användas på samma sätt som eventuella subventioner i byggandet. Dessa ska inte kunna förutses av marknaden utan enbart användas för stimulera marknaden vid behov. Styrelsen delar motionärernas uppfning reglerna för ROT bör villkoras med energibesparande åtgärder. De bör också gälla flerfamiljshus men däremot ser styrelsen det svårt villkora för boende för en särskild grupp. Förutom äldre är ett annat stort behov, möjligen till och med större, boende för ungdomar och studenter på större studieorter. Olika medborgargruppers behov ska dock inte ställas mot varandra. I dagsläget är bostadsbyggandet på så pass låg nivå all ny- och ombyggnad bör stimuleras. Den femte -satsen handlar om inflationsskydda bostadsstödet. Styrelsen anser bostadsstödet bör utformas på ett sådant sätt det följer kostnadsutvecklingen för boendet, inte inflationen där alla andra kostnadsökningar är inräknade. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta skicka -sats nr 1 som enskild skicka -sats nr 2 skickas som enskild anta -sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser anta -sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus skicka -sats nr 5 som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013

Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 58 skicka -sats nr 1 som enskild skicka -sats nr 2 som enskild anta -sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser, resten av -satsen skickas som enskild anta -sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus, resten av -satsen skickas som enskild skicka -sats nr 5 som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 13 Föredragande: Lennart Holmlund Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå arbetarekommuns uppfning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: avslå -sats nr 1 avslå -sats nr 2 bifalla -sats nr 3 i den del som handlar om investeringsstimulanser, resten av -satsen avslås bifalla -sats nr 4 i den del som handlar om energibesparing och flerfamiljshus, resten av -satsen avslås avslå -sats nr 5 14. Verka för ett mänskligt arbetsliv! Motionär: Jon Kristoffersson, Umeå arbetarekommun Det kapitalistiska samhället skapar ett arbetsliv där människor sätts i andra hand och vinsten i första. I takt med industrialiseringens löpandebandsprinciper sprider sig, till tjänstesektorer och servicenäringar, sållas arbetskraft ut som inte lever upp till de mycket höga kraven på produktivitet och uthållighet. Det märks inte bara i hur människor slits ut, fasas ut eller ens tillåts introduceras i lönearbetet, det sätter sig dessutom i våra huvuden. Vårt sätt se på världen och varandra. Som närande och tärande. Arbetare ställs mot varandra. Tänkandet har till och med letat sig in i våra demokratiskt styrda och ägda offentliga verksamheter. För arbetarrörelsen är utvecklingen ett hot. Vår rörelse är en rörelse mot ett samhälle där människors behov sätts främst. Offentliga sektorn är demokratins andrum i en kapitalistisk värld. Vi ska inte konkurrera med varandra utan hjälpa varandra. När marknadstänkandet och vinstsyftet dominerar skiktas, värderas och förnedras människor. Alla som inte antas leva upp till normen av en frisk, välutbildad, socialt kompetent, och fullt arbetsför förtrycks i arbetslivet av den norm på människa som

näringslivet mejslar fram i sin jakt efter produktiv och vinstgenererande arbetskraft. Exemplen är många. Statistiken tydlig. Människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar nekas ofta tillträde till arbetsmarknaden och därmed ett självständigt liv. För människor med funktionsnedsättningar blir arbetslivet tungt och uteslutande. Vi vill Socialdemokraterna ska arbeta för offentlig sektor ska vara ett föredöme i skapa ett arbetsliv för alla människor. Därför vill vi: 59 vi socialdemokrater ska arbeta för all offentlig verksamhet är ett föredöme i ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv. de socialdemokratiska riksdagsledamöterna ska verka för få det privata näringslivet fungera lika bra som vårt föredömliga offentliga ska göra. Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen, samt sänder den vidare till nästkommande distriktsårskongress. Västerbottens partidistrikt antar motionen som sin egen, samt skickar den vidare till nästkommande partikongress. Socialdemokraterna antar motionen som sin egen vid nästkommande partikongress. Jon Kristoffersson, SSU Umeå Antagen av SSU-Umeås medlemsmöte 2011-11-15 Umeå arbetarekommuns motionssvar För komma fram till ett mänskligare arbetsliv, så måste det arbetas för ett jämlikare samhälle. Kommunalarbetareförbundet har arbetat med mönsterarbetsplatsen och det bör man dra lärdom av. Genom en Socialdemokratisk majoritet i Kommun och Landsting med har vi fackliga möjligheten få till arbetsplatser som är föredömen. I ett mänskligt arbetsliv där vi kan arbeta fram till pensionering där är vi alla vinnare. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande

Distriktsstyrelsens svar på motion nr 14 Föredragande: Per-Erik Johansson 60 Att människor ges möjlighet bidra i arbetslivet och samhällsbyggandet efter förmåga, genom arbete ges möjlighet till sammanhang, sociala kontakter och en egen försörjning i ett arbetsliv som är inkluderande, och där arbetet inte sliter ut och bryter ned utan utvecklar människor, är en strävan som vi socialdemokrater omfamnar. SAP och Kommunal har under många år gemensamt arbetat med projektet Mönsterarbetsplatser till hösten 2011 då projektet lades ned för ersättas av ett nytt arbete med en offensiv socialdemokratisk arbetsgivarpolitik som ska ta vid. Erfarenheterna från arbetet med Mönsterarbetsplatser har en viktig roll spela i detta arbete. Motionärens ambitioner om ett inkluderande, solidariskt och mänskligt arbetsliv omfar såväl offentlig som privat sektor. Det är också vad en socialdemokratisk politik för utveckling av arbetslivet bör ha som målsättning. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anta motionen som sin egen sända motionen till partikongressen 2013 15. Utred ett nytt ekonomiskt system Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Sedan ett antal hundra år tillbaka har det pengabaserade ekonomiska system varit det som vi använt oss utav för förenkla utbytet av varor och tjänster i samhället. På framförallt 1900-talet har detta system blivit allt mer globalt interagerat och kriserna likaså har ökat och blivit allt fler och fler samt tätare och tätare. Trots det ekonomiska systemet underlättar en del saker förvärrar det dock mer än vad det underlättar. Ord som figdom, rikedom, korruption, ekonomisk brottslighet, klassklyftor, budget i balans, besparingar, överskott m.fl. är ord som utan systemet inte överhuvudtaget skulle ha existerat. I princip vad helst som ska göras i samhället måste ha en finansiering. Trots både resurser och kunskap finns är samhällets utveckling och välmående alltid dikterat av hur mycket pengar som finns, eller snarare inte finns. Detta gäller både för den offentliga delen men även den privata. Vissa människor kan sitta med åtskilliga miljarder på bankkontot och klia sig i huvudet och fundera på vad som ska göras med alla pengarna samtidigt som andra människor varje dag måste hålla koll på vartenda öre och spendera det på rätt sak för klara vardagen. Samma bakvändhet gäller också vid en jämförelse mellan hur mycket pengar som går till banksektorn och miljön. Till bankerna verkar det alltid finnas gott om pengar när de behöver hjälp och inte skött sig men när det gäller miljön finns det ofta inte nog med pengar för göra de stora satsningar som skulle behövas göras för tackla de stora utmaningar som väntar. Det är dags för människor och miljön resa sig och en gång för alla få sätta sig i det främsta rummet och inte acceptera underkastelsen till ett system som inte producerar något annat än krascher, korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande med mera. Det är dags slopa det pengabaserade systemet och införa ett nytt ekonomiskt system som till 100 % utgår ifrån ekologisk samt social hållbarhet och fördelar resurser på ett jämlikt och rättvist sätt. Det ska inte vara planekonomi, det ska inte vara anarki utan det ska helt enkelt vara ett system som ska fungera mycket bättre än det nuvarande. Därför yrkar jag:

61 En omfande utredning genomförs i syfte komma fram till hur utformning och funktionen för ett nytt ekonomiskt system ska se ut med tonvikt vid hållbart resursproducerande, rättvis fördelning, upprätthållandet av en omfande välfärd, ett fungerande tjänstesystem och så vidare. Sverige efter utredningen om möjligt försöker införa systemet samt driver frågan internationellt för ett genomförande globalt eller mellan vissa länder. Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 2012. Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Förtydligande motion ''Utred ett nytt ekonomiskt system I motionen beskriver jag det är det ekonomiska system som är grundat på pengar som är det som jag vill föreslå ska avskaffas i förmån för ett nytt som inte är baserat på det. I -sats nummer ett föreslås ett nytt ekonomiskt system ska utredas med avseende på vissa saker som beskrivs. Detta nya ekonomiska system menar jag ska vara ett nytt system som inte är baserat på det valuta/pengabaserade system som finns idag. Sedan vad som ska vara istället för pengar får vara en öppen fråga för utredningen. Det som är viktigast är lösningar kan arbetas fram till problem som ojämn resursfördelning o.s.v., det är själva bakgrunden till förslaget om ett nytt sätt organisera samhällets resurser på. Oskar Vesterberg Umeå arbetarekommuns motionssvar Socialdemokratin har alltid haft visionen om ett bättre framtida samhälle som ledstjärna men också varit framgångsrik i hantera det dagliga samhällsbyggandet. Motionären lyfter fram en vision om ett samhälle där människan och miljön sätts i främsta rummet, det är en vision som många delar. Motionären hävdar det är det pengabaserade systemet som är roten till korruption, ekologisk förstörelse, mänskligt lidande mm. Figdom, rikedom, klassklyftor mm hävdas vara begrepp som inte skulle existera utan ett pengabaserat system och fenomenet är ett antal hundra år gammalt. Pengar, penningar, monetära system har en långt längre historia än så och kan spåras till de gamla sumererna. Greker, romarriket med flera antika kulturer hade sina monetära system. Judas betalning i tio silverpenningar som pris för peka ut Jesus i Bibelns berättelse känns igen. Vissa kulturer har använt andra föremål än präglade mynt eller senare tryckta sedlar som haft ett visst värde och använts för idka handel. Grunden för över- och underordning styrs av hur vi väljer organisera våra samhällen och vilka värden som de grundar sig på. Marx analys av kapitalismens funktionssätt och framväxten av klasser under kapitalismen har sin relevans för förstå dagens samhälle och den ekonomiska utvecklingen. Under ståndssamhället fanns också samhällsklasser, liksom under feodaltiden och tidigare samhällsformer med över- och underordning, klassklyftor, figdom och rikedom, korruption etc. Motionären pratar i brödtexten om det är dags slopa det pengabaserade systemet och införa ett annat ekonomiskt system, beskriver vad ett sådant system ska utgå ifrån samt anger vad det inte ska vara.

62 Striden idag om morgondagens samhälle står mellan politik och marknad. Det avspeglas bl a i de motkrafter som mobiliseras vid varje antydan till reglering av marknaden i allmänhet och de finansiella marknaderna i synnerhet. Marknaden är en bra tjänare (reglerad) men en dålig herre (oreglerad). Om visionen om ett bättre framtida samhälle ska vara möjligt kräver det både förändringar som vi själva kan påverka nationellt och sådant som kräver internationellt samarbete för kunna förverkligas. Frågan om slopandet av pengar som betalningsmedel vid handel bör inte vara huvudfokus för socialdemokratins strävanden utan politikens reglering av marknaden och utformning av ske-, fördelnings-, bostads-, utbildnings-, arbetsmarknads-, arbetslivs- och folkhälsopolitiken för utjämna människors livsmöjligheter och därigenom frigöra människor. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta motionen skickas som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 motionen skickas som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 15 Föredragande: Bert Öhlund Distriktsstyrelsen delar Umeå arbetarkommuns syn på motionens förslag. Det är knappast penningsystemet i sig som är problemet. Vårt samhälle är i stort uppbyggt på handel och på vi ska byta varor och tjänster mellan människor, företag och länder. Så länge det är så kommer det finnas behov av ett betalningsmedel och värderings-instrument. Att sedan dagens internationella ekonomiska system med bankkriser, kreditbubblor och statsfinansiella svårigheter är i stort behov av förändring och reglering motiverar knappast ett avskaffande av pengar. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta motionen avslås. 16. Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Det finns få saker i samhället vilket är så självklart och oifrågas som äganderätten. Att saker som en köper och använder ska vara ens egendom. Detta är dock ett beteende som är dikterat av marknaden och företagen för kunna sälja så mycket produkter som möjligt utan någon som helst hänsyn till ekologisk hållbarhet eller rättvis resursfördelning. Mycket saker som vi äger ligger också oftast och samlar damm samtidigt som någon annan skulle kunna ha nytta av dem istället. Detta gäller allt ifrån den minsta digitalkameran till den största fyrhjulsdrivna bilen.

63 Äganderätten är ett begrepp som måste få en ny innebörd, gemensam äganderätt. Alltså det ska möjliggöras till låna/hyra saker som en behöver för en viss tid och sedan lämna tillbaka det för någon annan ska kunna låna det. Detta ska gälla både för saker såsom foto/filmkameror, datorer och så vidare. Detta är inget nytt då vi har haft biblioteken väldigt länge och varför kan inte biblioteken få möjlighet låna ut saker också? När det gäller bilarna borde kommunalt styrda bilpooler införas. Även om målet ska vara få alla åka kollektivt är det många som fortfarande är beroende eller invanda av använda bilen så bilpooler är nödvändigt i en övergångsperiod. När det gäller cyklar bör gratis kommunal cykelutlåning införas. När det gäller möjlighet låna saker för tillfällig användning kan den verksamheten antingen införlivas i biblioteken alternativt startas upp som en egen verksamhet. Därför yrkar jag: Kommunala bilpooler införs. Kommunal cykelutlåning införs. Kommunala utlåningscentrum införs. De socialdemokratiska kommunpolitikerna i Umeå verkar för Umeå kommun ska utreda och införa det som föreslås i motionen. Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och verkar i dess anda. Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 2012. Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären lyfter i motionen upp ett principiellt resonemang kring äganderätten och hur Socialdemokraterna ska kunna skapa ett samhälle där inte köpkraft avgör människors livsvillkor. Som exempel på motverka detta föreslås i motionen bilpooler, cykeluthyrning och särskilda utlåningscentrum tillskapas. I Umeå kommun har sedan slutet av 2008 en miljöbilpool inrättats för kommunens behov av tjänsteresor istället för kommunen nyttjar inköpta tjänstebilar eller egen bil. Detta har lösts genom upphandling och inneburit kommunen drastiskt minskat antalet resor i tjänsten med bil. Allmänheten har också möjlighet nyttja bilpoolen så ur denna aspekt så får motionärens synpunkter anses tillgodosedda. I frågan om cykelutlåning har försök gjorts genom Umeåregionens hållbarhetsprojekt Be Green, det har finansierats genom olika företag sponsrat cyklar för uthyrning. Det har dock krävt konstant bemanning och haft en säsongsbetonad karaktär. I samband med verkställandet av den nya fördjupade översiktsplanen för Umeå öppnar sig dock möjligheter utveckla detta. Kommunen har beslutat man ska göra försök med gröna friköp vilket innebär fastighetsägare kan undantas från säkerställa parkeringsplatser mot satsningar gör på hållbara transportsätt som exempelvis tillhandahålla anställda busskort eller cyklar etc. Den nya parkeringspolicyn syftar dessutom till arbetsplatsparkeringar läggs utanför centrumkärnan vilket kan komma kräva cykelpendling möjliggörs. I och med

64 dessa nya förutsättningar skulle man kunna tänka sig kommunen tar initiativ till ett cykeluthyrningssystem. Sådana cykeluthyrningssystem finns redan utvecklade idag och är helt automatiserade med olika stationer där man kan låna och lämna cyklar. Med hjälp av applikationer i mobiltelefonen så kan sedan vem som helst följa vart det finns lediga cyklar hyra för en billig penning. Göteborg stad har infört detta system och finansierar det genom upplåta reklamytor till ett företag. När det gäller utlåningscentrum så bedömer styrelsen det går utveckla lånedelen via biblioteken. Det är en fråga som bör åläggas s-gruppen i kulturnämnden utveckla och bedöma vad som är möjligt; redan idag pågår en utlåning av tv-spel för skapa alternativ för medborgarna till göra dyra inköp. En utvecklad utlånings- och uthyrningsverksamhet är helt i linje med kommunens ambition främja en kultur baserad på open source. Vidare anser styrelsen motionens intentioner bör ingå i riktlinjerna för partiets kommunpolitik och därför skicka motionen vidare till partikongressen 2013. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 16 Föredragande: Mikael Berglund Distriktsstyrelsen anser motionens intention både ur en rättvise- och miljöaspekt innehåller tankar och förslag som både är nödvändiga och önskvärda. Att ge medborgarna alternativ till ett resursslukande levnadssätt är ta ansvar för framtiden. Att genomföra detta behöver som Umeå arbetarekommun beskriver inte stå i konflikt med marknaden. Det kan genom gott politiskt handlag genomföras genom kloka lösningar där företag som förstår hur framtiden ser ut gynnas, och politiken styr utvecklingen. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta motionen bifalls 17. Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler studera Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Att läsa på en högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Tyvärr brister kvalitén på högskoleutbildningarna när det gäller exempelvis antal timmar lärarledd tid och handledning. Även om statistiken pekar på universiteten får en allt bättre representation när det gäller samhällsklasser kvarstår dock faktum större delen av studenter kommer ifrån en bakgrund med en eller två högutbildade föräldrar. Undersökningar

pekar också på fler skulle kunna tänka sig studera på högre utbildning om de inte behövde skuldsätta sig så mycket. 65 Att få fler läsa på högre utbildning och fler från olika samhällsklasser är oerhört viktigt för både för samhällets utveckling samt mångfalden. Det livslånga lärandet är också viktigt för den personliga utvecklingen vilket är ovärderligt. Den högre utbildningens kvalité måste dock höjas med mer resurser till utbildningar som är eftersa och införandet av ett mer generöst studiemedel. Minimum för lärarledda timmar bör ligga på 15 timmar, i linje med Sveriges förenade studentkårers krav, samt studiemedlet borde omvandlas till en studielön som beräknas enligt vad som anses som en rimlig levnadsnivå och de utgifter en student har med litteratur o.s.v. Därför yrkar jag: Det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål. Studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått. Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 2012. Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionen har som ambition få fler, och fler från olika samhällsklasser, delta i högre utbildning. Detta motiveras bl a med högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen. Motionären vill också höja utbildningens kvalité. Som två konkreta åtgärder föreslås: - det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål. - studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått Ett Sverige som bygger sin konkurrenskraft på kunskap behöver satsa på utbildning på alla nivåer. Utbildningen ska inte bara vara av yppersta klass, utan också tillgänglig för alla. Det gäller såväl grundutbildning som högre utbildning. Det är i vårt gemensamma intresse utveckla kunskapsnationen Sverige och därför ett samhälleligt ansvar. Utbildning och forskning är av strategisk betydelse för samhällets utveckling. Inte minst som umebor lever vi med ett näraliggande exempel på den utvecklingskraften. Socialdemokratisk utbildningspolitik har medverkat till den allmänna utbildningsnivån i Sverige är hög. De höga ambitionerna har ofta ifrågass, men de har visat sig tjäna Sverige väl. Vi behöver fortsätta på den vägen. Ett modernt samhälle ska inte säga nej till människor som vill studera utan tvärt om undanröja de hinder som begränsar viljan och möjligheterna. Det gäller i högsta grad högskole- och universitetsutbildning. Globaliseringen påverkar omställningstakten i ekonomin, ny och ständigt förändrad internationell arbetsfördelning medför ökat konkurrenstryck i åtskilliga branscher. Med ökat

66 konkurrenstryck följer behov av förnyelseförmåga, anspråken på förändringstakt ökar. Individer och företag ställs inför krav på snabba omställningar och förmåga ta till sig ny kunskap. De länder som i denna utveckling investerar i individernas utbildning och trygghet i omställningen står bättre rustade än andra. Sverige ska ha höga ambitioner för hela utbildningssystemet, inte minst som ett svar på ändrade och ökade kompetenskrav från arbetslivet, för inte riskera Sveriges konkurrenskraft. Det behövs för regioner med svag studietradition riskerar förlora i växtkraft. Det behövs för människors livschanser och rörligheten på arbetsmarknaden. Och inte minst - vare sig näringsliv eller samhälle är betjänt av kunskap och bildning begränsas till ett fåtal. Det är självklart Sverige ska konkurrera med kunskap och kreativitet, inte med låga löner och lång arbetstid. Ett utvecklat utbildningssystem förbättrar också människors förutsättningar aktivt delta i samhällsutvecklingen. På så sätt bidrar utbildningen också till demokratins utveckling. Utbildning har ett egenvärde, men stärker också individen. Högskoleutbildade har, allmänt sett, bland annat högre lön, högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än de som inte studerat på högskolan Satsa mer på Universitet och högskolor En satsning handlar om resurser till högskolan, dvs statens bidrag till verksamheten. Det handlar om de studerandes ekonomiska villkor under studietiden, det handlar om kvalitén i undervisning och forskning, det handlar om resurser till forskning, det handlar också om högskoleutbildningens tillgänglighet också ur bl a geografiskt, socialt, kulturellt och etniskt perspektiv. Universitet och högskolor måste få tillräckliga ekonomiska resurser för såväl den forskning som behövs och ska bedrivas som för studenternas utbildning. Här ingår bl a möjligheterna erbjuda mer lärarledd utbildning, men också öka andelen disputerade lärare. Det är också fråga om vilket antal studenter som kan beredas plats. Ett viktigt inslag i den socialdemokratiska politiken har varit utbyggnaden av högskolan över hela landet. För lite mer än ett halvt sekel sedan var det bara universiteten i Lund och Uppsala, högskolorna i Stockholm och Göteborg, och ett mindre antal specialiserade yrkesskolor, som erbjöd eftergymnasial utbildning. Idag finns åtskilligt fler institutioner för eftergymnasial utbildning över hela landet. I princip ledde utbygganden till minst ett universitet eller en högskola i varje län. Vi har också sett en imponerande tillväxt av högskoleutbildade personer. 37 procent av de unga vuxna (25 34 år) har genomgått högre utbildning, jämfört med 25 procent av dem mellan 55 och 64 år. I Sverige vill nästan 60 procent av 15-och 18-åringarna läsa på högskolan. Andelen är högre bland kvinnor än bland män (SCB 2008). Social snedrekrytering Läsåret 2005/06 var andelen högskolenybörjare med arbetarbakgrund 25 procent. Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldrarna 19 34 år skulle ungefär 33 procent komma från arbetarhem. I och med fler högskoleplatser tillkom i mitten av 1990-talet minskade den sociala snedrekryteringen till högskolan. Under åren 1993/94 till och med 2005/06 ökade andelen högskolenybörjare med sin bakgrund i arbetarhem från 18 till 25 procent av alla nybörjare. Etnisk snedrekrytering till högskolan Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund (personen är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands) ökade under tidsperioden 1997 98 till 2006 07 med 65 procent. Men fortfarande är även den etniska snedrekryteringen stor.

67 Skillnaden mellan olika etniska grupper inom gruppen högskolenybörjare med utländsk bakgrund är mycket stor. Den etniska snedrekryteringen korrelerar med den sociala snedrekryteringen och åtgärder för motverka den etniska snedrekryteringen är därför troligen sammanfallande med de åtgärder som bör vidtas för motverka den sociala snedrekryteringen. Könsmässig snedrekrytering till och inom högskolan Andelen kvinnor i högskolans grundutbildning har successivt stigit. I mitten av 1940-talet låg andelen på drygt 20 procent, för 1976 uppgå till 43 procent. I och med det vidgade högskolebegreppet i högskolereformen 1977 steg antalet kvinnliga studenter till 53 procent. Andelen kvinnor har därefter forts växa för under de senaste åren uppgå till omkring 60 procent. Snedrekrytering inom högskolan Det finns en social, etnisk och könsmässig snedrekrytering, inte bara till, utan också inom högskolan. Inte minst mellan olika utbildningar men också i steget mellan olika nivåer inom akademin. En stor utmaning komma till rätta med är utbildningar inom högskolan är könsuppdelade vilket medverkar till också många yrken domineras av ett kön. Gymnasieskola som ger högskolebehörighet Den moderatledda alliansregeringen har infört en uppdelning av gymnasiekolan i en del som ger högskolebehörighet och en annan, de yrkesförberedande programmen, som inte ger högskolebehörighet. Med det har man byggt en tröskel som för en stor grupp ungdomar begränsar möjligheterna söka sig till högskola. Därtill lyckas man urholka värdet av den yrkesförberedande utbildningen som just yrkesutbildning. Bl a språkkunskaper är efterfrågade i de flesta branscher, inte minst engelska. Samtliga gymnasieutbildningar bör ge högskolebehörighet. Inte minst för öka möjligheterna till breddad rekrytering till högskolan. Bättre studievillkor Ekonomin är, om än inte den enda, en viktig faktor för viljan delta i högre utbildning. Personer från studieovana miljöer är mer tveksamma till skuldsätta sig. (Högskoleverket, 2007). En förbättring av studieekonomin är således viktig. Dagens studiemedel består av bidragsdel och en lånedel. Bidraget är för heltidsstuderande 680 kr/vecka, lånedelen 1489 kr/vecka, dvs ca 8700 kr/månad till boende, mat, kläder, resor, litteratur och allt annat. Lånets andel är närmare 70 % av studiemedlen. En inte helt ovanlig situation är heltidsstuderande också har arbete vid sidan om studierna för klara ekonomin. Studiemedelssystemet ska ge alla möjlighet studera oberoende av egna eller närståendes ekonomiska resurser. Studenters studiesociala situation är viktig för hur studenterna klarar sina studier. Studiemedlens totalbelopp bör därför höjas - i den takt ekonomin tillåter. Höjningen bör inriktas på bidragsdelen. Att gå så långt som till helt ersätta studiemedlen med bidrag, och därtill höja dem, är en betydande utgiftsökning som måste ställas mot andra behov, inte minst högskolans resurser för undervisning och forskning. Enligt Högskoleverkets årsrapport var antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå 321 000 under 2010. En omvandling av dagens studiemedel till studielön, utan höja beloppet, för dessa 310 000 motsvarar en merkostnad på ca 17 miljarder. CSN redovisar för 2010 med nuvarande regler 9,9 miljarder som total kostnad för bidragen (studiebidrag och tilläggsbidrag för studerande med vårdnaden av barn). Totalt betaldes ca 22,5 miljarder ut i studiemedel, dvs 16,6 miljarder utgjorde studielån. Andra inslag överväga, för förbättra den studieekonomiska situationen, är för studerande utveckla skyddet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Föräldrapenningen för studenter bör ligga i vart fall i nivå med studiemedlen.

Även studenter kan bli sjuka men till skillnad från andra har studenter en karenstid om 30 dagar. Studenter har inte heller, i motsats till andra, möjlighet till deltidssjukskrivning. 68 Det kan ta några månader ta steget från studietid till arbetsliv. Det är mycket oroande studenter, som inte jobbat före studierna, saknar ekonomiskt skydd om de blir arbetslösa efter avslutade studier. Studietiden ger studenten en lägre pensionsgrundande inkomst jämfört med heltidsarbete, vilket påverkar den framtida pensionen negativt. En väg kompensera högskolestudier är höja det pensionsgrundande beloppet för högskolestudier. Till studieekonomin hör också möjligheterna till boende till rimliga kostnader. I sammanhanget är det också angeläget peka på behovet erbjuda rimliga villkor för sedan tidigare yrkesverksamma som vill, eller behöver, utveckla sin kompetens genom t ex komplettera tidigare utbildning eller erövra en ny utbildning. Kvalitén i undervisningen Lärartätheten, och också lärarnas egen utbildningsnivå är två faktorer av vikt för undervisningens kvalitet. Det är därför angeläget Universitet och högskolor får tillräckliga ekonomiska resurser för erbjuda studenter mer av lärarlett arbete. I vad mån det lärarledda arbetet sak låsas till en given norm är mera tveksamt. Som ett mått på proportionerna lärare-studenter kan motionens förslag tjäna som ett riktmärke, vilket vi också uppfar som motionärens avsikt. Den ambitionen behöver dock ställas mot andra angelägna resursbehov, såväl inom Universitet/högskolor som i övrigt, liksom mot åtgärder för skapa studieekonomiska villkor som kan medverka till en breddad rekrytering. Sammantaget delar styrelsen motionärens ambition. Vi vill dock se åtgärder i motionens anda samlat och omfande fler åtgärder. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta motionen skickas som enskild skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 motionen skickas som enskild skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 17 Föredragande: Isak Frohm Motionen lyfter viktiga frågeställningar och vill ge flera från olika samhällsklasser möjlighet studera vidare i högre utbildning. Detta motiveras bl a med högre utbildning är något som blir allt mer viktigt i dagens samhälle. Det livslånga lärandet ses som viktigt för den personliga utvecklingen. Motionären vill också höja utbildningens kvalité.

69 Som två konkreta åtgärder föreslås: - det satsats på den högre utbildningen med 15 timmars lärarledd tid som lägsta riktmål. - studielön införs med en rimlig levnadsnivå som mått. Lärarledd tid och höjd kvalitet Det finns anledning se över kvalitén i den högre utbildningen, särskilt inom de ämnesområden som idag har liten andel lärarledd tid. På många utbildningar, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora, behöver studenterna fler föreläsningar och seminarier, och uppsatsstudenter behöver mer tid med sina handledare. Det är dessutom brist på disputerade lärare vid ett antal av landets högskolor. Andelen disputerade lärare inom svenska universitet och högskolor bör öka för leva upp till krav på forskningsanknytning och all högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund. Vi menar det är i mötet mellan student och lärare som studenten kan utveckla de kunskaper som en akademisk utbildning ska innebära. En hög andel disputerade lärare är viktigt för upprätthålla kvalitén och alla utbildningars status. Men högskolestudier innebär ett stort egenansvar och i praktiken är den lärarledda tiden därför olika under studietiden praktik, at tjänstgöring, projekt arbete mm. Vi har också på olika sätt försökt underlätta för distansstudier vilket gör det svårt sätta miniminivåer för den lärarledda tiden det kan göras och görs för utbildningen som helhet men är svårare göra på veckonivå. Bättre arbetslivskoppling En bra arbetslivsanknytning ger verklighetsförankring och högre kvalité i utbildningen. Det innebär också fler studenter får kunskap om vad de utbildar sig till, samt man därigenom kan göra mer välavvägda studieval. Arbetslivsanknytning ger förståelse för sammanhang och studiemotivation. Arbetslivsanknytning utjämnar också skillnaderna i kontakter på arbetsmarknaden som är så viktiga för få det jobb studenten strävar efter. Högskolor och universitet bör få ett tydligt uppdrag förbereda studenterna inför arbetslivet. Särskilt viktigt är detta för studenter som saknar kontakter och nätverk. Högskolor och universitet bör också få i uppdrag inlemma karriärplanering för alla studenter tidigt i utbildningen, och studie- och karriärrådgivning på landets universitet och högskolor bör förbättras. Ett modernt samhälles utveckling förutsätter en ökad kontakt mellan akademin å ena sidan och näringsliv och samhälle å den andra sidan. En förbättrad arbetslivskoppling gynnar således inte bara studenterna utan är även viktigt för utvecklingen av näringsliv och samhälle. Genom en utökad kontakt så ökar också kunskaperna om den senaste forskningen i näringsliv och samhälle samtidigt som studenterna tillbaka till lärosätet tar med sig hur forskningsresultat nyttjas i praktiken. Arbetslivsanknytning kan ske på många olika sätt varav gästföreläsare, adjungerade professorer och praktik bara är några. Inom vissa utbildningsområden och program är praktik en självklarhet, inom andra områden är det lågt prioriterat. Vi menar det är rimligt sätta upp målsättningen alla studenter som vill och som studerar för få en examen erbjuds praktik under sin utbildning. Vi vill detta bör tydligt formuleras i uppdragen till lärosätena, och lärosätena bör få i uppgift redovisa vilka åtgärder man vidtagit och vilka resultat man uppnått. Samtliga universitet och högskolor bör ges i uppdrag systematiskt följa upp tidigare studenter för på sätt ytterligare höja kvaliteten i utbildningen. Motionären vill omvandla studiemedlen till studie lön Vi vill fler ska få möjlighet studera vidare, både i komvux, yrkeshögskola och högskola. Men många studenter upplever sin ekonomiska situation som pressad och drar sig därför överväga studier som en väg ur arbetslöshet. Vi vet utbildning är den enskilt viktigaste insatsen för stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa tillväxt av nya jobb och bekämpa arbetslösheten. Den högre utbildningen spelar en allt större roll i vårt samhälle. En högskoleutbildning ökar möjligheterna få ett jobb och allt fler ungdomar vill läsa på universitet eller högskola. Men samtidigt har studenternas ekonomiska

situation försämrats under de senaste åren. Många studenter upplever de ekonomiska villkoren går ut över studierna. 70 Vi vill ge fler människor möjlighet till utbildning och möjlighet till ett livslångt lärande. Steget påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för utbildning. Allt fler studenter har barn, och deras ekonomiska situation är särskilt pressad. Mycket mer behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt uts ekonomisk situation, däribland studenter som har barn. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för bryta dessa mönster. Vår utgångspunkt är det ska vara möjligt klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till den som vill och har möjlighet kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt kombinera studier med arbete, eller innebär så stor ansträngning studier eller familjeliv blir starkt lidande. Det gäller till exempel studerande med barn, studenter med funktionshinder och studenter med stor andel schemalagd tid under sina studier. Högskolestudier är en heltidssysselsättning och det förutsätter studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett socialt skydd som fångar upp vid såväl sjukdom, föräldraskap som arbetslöshet. Med generella och förutsägbara system skapas en trygghet som väcker människors vilja ta steget påbörja studier och möjligheten fullfölja dem. Nu sker ett viktigt arbete med förändra socialförsäkringssystemen och det är viktigt uppmärksamma studenters situation i det arbetet. Redan nu vill vi peka på två viktiga områden som behöver behandlas; antalet karensdagar och möjlighet till deltidssjukskrivning. Vi socialdemokrater förordar höjda studiemedel och menar studielön skulle kunna vara en möjlig väg gå för tex. Doktorander men skulle sända fel signaler till den stora massan studenter och övriga samhället. Sammantaget har vi föreslagit 937,5 miljoner kronor mer än regeringen på anslaget för 2011. Vi villa studiemedelssystemet ska utformas så det är motiverande slutföra sina studier så snart som möjligt. Men vi vill poängtera det viktiga arbetet med höjda studiemedel kommer fortsätta. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta -sats ett anses besvarad -sats två och fem avslås 18. Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge Motionär: Oskar Vesterberg, Umeå arbetarekommun Det är dags ta nästa steg i bygga det framtida samhället efter byggandet av välfärdsstaten. Eftersom borgarna redan börjat plocka ner den är det lika bra bygga i princip en ny för enkelhetens skull när makten återtas 2014. Visionen om det gröna folkhemmet ska slås fast som partiets övergripande för en lång tid framöver. En intern arbetsgrupp bör tillsättas för se över denna fråga och hur politiska visioner ska kunna utformas när det gäller exempelvis bygga hållbara och i största möjligaste mån självförsörjande städer, bygga en heltäckande kollektivtrafik för hela landet och så vidare. Därför yrkar jag: Gröna folkhemmet görs till övergripande vision i partiets politik.

71 En intern arbetsgrupp tillsätts för arbeta fram stora reformer som är i linje med det som föreslås i motionen. Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress 2012. Motionen skickas till Socialdemokraternas partikongress. SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november 2011. Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en viktig fråga för byggandet av det framtida hållbara och välmående samhället. Socialdemokratin under decennier har stått för ett kreativt framåtskridande välfärdsbygge som genererat en tillväxt i landet och trygghet för människor. I dagsläget står vi inför nya stora utmaningar uppnå ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. När miljökvalitetsmålen beslutades bestämde man de ska vara uppnådda inom en generation, vilket preciserades till år 2020, utom för målet Begränsad klimatpåverkan, där målåret ses till 2050. I nuläget har många delmål 2010 eller 2015 som målår. Under 2008 tillse regeringen en utredning om miljömålens framtid. Slutbetänkandet kom i oktober 2009 där utredningen bl.a. föreslår : Målåret för miljökvalitetsmålen ändras till 2025 Kvaliteten eller förutsättningarna för nå kvaliteten ska vara uppnådda till målåret Delmålen ersätts med etappmål, som ska beslutas av regeringen (istället för av riksdagen) Vi har stått för uppbyggandet av det svenska folkhemmet och måste nu anamma de nya behov och utmaningar för forts välfärd. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande

72 Distriktsstyrelsens svar på motion nr 18 Föredragande: Mikael Berglund En ambitiös och kreativ politik där socialdemokraterna återigen lyckas kombinera global, europeisk, nationell, regional och lokal utveckling är möjlig genomföra med det gröna folkhemmet som mål. En politik där flera goda krafter samverkar, där Sverige kan bli en förebild för omvärlden och där mål som full sysselsättning, stora utbildningssatsningar och satsningar på ny teknik blir nödvändiga positiva bonuseffekter. Med tanke på frågans stora vikt och dess påverkan på andra politikiska sakområden så bör frågan möjligen beredas som motionären föreslår men arbetet måste vara på dagordningen i s-föreningar, arbetarekommuner, distriktsstyrelser och partistyrelsen. Det Gröna folkhemmet är inget särintresse utan en strategi för långsiktig överlevnad. Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta motionen bifalls 19. Avskaffa RUT avdraget Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Skereduktion för hushållsnära tjänster infördes av högerregeringen sommaren 2007 och innebär den som anlitar städhjälp, barnpassning eller annan arbets- kraft i hemmet kan få halva kostnaden betald i form av reducerad sk. Varje person kan på detta sätt få sin sk reducerad med maximalt 50000 kronor om året. Beloppet avdrag är i sammanhanget missvisande eftersom skereduktionen inte är ett avdrag, utan snarare ett bidrag från staten till de medborgare som har råd betala för låta någon annan utföra hemarbetet. Skereduktionen för hushållsnära tjänster som den är utformad i dag utgör en djupt orättvis fördelning av samhällets resurser. I en situation där allt fler äldre får otillräcklig hjälp i sin hem och där låginkomsttagare med småbarn går på knäna under en dubbel arbetsbörda har regeringen valt finansiera städhjälp till dem som i många fall redan anlitat städhjälp men valt betala "svart". Regeringen har alltså genom skesubvention mutat höginkomsttagare betala "vitt". Dagens statistik visar RUT-avdrag är vanligast bland par med barn (35-44 år) och bland äldre ensamstående kvinnor (85 år och äldre). Av den totala skereduktionen för RUT gick 64 % till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomst medan 7 % gick till den fjärdedel av hushållen som hade lägst inkomster. Tilläggas bör eftersom RUT är en skereduktion måste man ha en viss inkomst för kunna ta del av den. Man kan inte få mer i skereduktion än vad man skulle betalat i sk. I skuggbudgeten 2011 skriver partiet --- Vi kommer vidare återkomma med förslag som separerar hushålls- från ROT-arbeten, bland annat genom olika tak införs och möjligheten till skereduktion för hushållsarbete tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer.---- Vi vet många kvinnor idag arbetar deltid bl.a. i hemtjänsten. Det behövs en förstärkt ekonomi i kommunerna för finansiera/möjliggöra heltidsarbete. Resurser behövs också för kvinnor med barn ska kunna arbeta på obekväma arbetstider. De skepengar som idag används till RUT- bidrag skulle på så sätt tydligt riktas mot äldre och barnfamiljer Umeå s-kvinnoklubb yrkar Partiet beslutar avskaffa Rut avdraget helt.

73 pengar istället avsätts för stärka vård och omsorg i kommunerna. Distriktskongressen beslutar anta motionen och skicka den till partikongressen 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären driver en viktig fråga. Införandet av RUT har inneburit en orättvis och osolidarisk omfördelningspolitik där resurser som hade kunnat satsas på välfärd istället gått åt subventionera hushållstjänster åt höginkomsttagare. Detta ser vi tydligt när vi granskar hur pengarna fördelats utifrån inkomstgrupp, något som motionären redogör för. Vi vill dock betona detta inte är det enda problemet med RUT. Att RUT innebär en omvänd robinhood-politik är de flesta inom rörelsen ense om. Men det råder delade meningar om huruvida RUT ska avskaffas helt eller om det ska reformeras. Vissa vill göra RUT tillgänglig för låginkomsttagare och LO-kollektivet. Andra vill RUT enbart ska riktas till pensionärer och barnfamiljer. Detta tycker vi är helt fel väg gå. Sedan RUT infördes har detta stimulerat tillväxten av en lågavlönad bransch präglad av deltider och otrygga anställningar. Marknaden för hushållsnära tjänster är svårreglerad. De anställda i denna bransch är särskilt utsa och enda sättet kunna förbättra arbetsvillkoren, nämligen facklig organisering, försvåras av hur denna bransch är beskaffad. Vi ser inte heller vita jobb tränger undan svarta, utan forskningen visar snarare de lever i symbios. En kombination av ett omfande socialförsäkringssystem, solidarisk lönepolitik och aktiv arbetsmarknadspolitik har varit arbetarrörelsens framgångsrecept för skapa en modern arbetsmarknad, där lågproduktiva jobb genom strukturomvandlingen ger vika för högproduktiva branscher som gör det möjligt höja lönerna och skapa trygga anställningar. Tillväxten av hushållstjänstesektorn innebär istället en återgång i tiden. Vi går tillbaka till arbetsvillkor som vi genom strukturomvandlingen hade fjärmat oss ifrån och som vi aldrig skulle accepterat om det hade drabbat en mansdominerad bransch snarare än en kvinnodominerad sektor med stor andel anställda med utländsk bakgrund. De svårigheter som barnfamiljer, äldre och andra grupper har klara hushållsarbetet på egen hand motiverar inte vi ska behålla RUT. Istället tycker vi deras behov ska tillgodoses inom ramen för välfärdsinstitutionerna genom förstärka kommunernas ekonomi, så de kan utveckla den offentliga sektorn genom t ex införa heltider, barnomsorg på obekväm arbetstid mm. Vi delar således motionärens uppfning RUT måste avskaffas helt och resurserna istället ska gå till stärka vård och omsorg i kommunerna. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen

74 skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 19 Föredragande: Mikael Lindfors Distriktsstyrelsen delar motionärens och Umeå arbetarekommuns representantskaps uppfning RUT måste avskaffas helt och resurserna istället bland annat ska gå till stärka vård och omsorg i kommunerna. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen bifalla motionen 20. Rätt till heltid Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun I skuggbudgeten för 2011 skriver partiet---- Kvinnor och ungdomar används alltför ofta som flexibilitetsbuffertar på arbetsplatser. De anlitas vid behov och vid arbetstoppar men slås ut lika snabbt som de kommer in. Kvinnor får i högre grad deltids- och tidsbegränsade anställningar istället för fasta jobb. Bland män dominerar heltidsanställningar. Vi är beredda lagstifta om rätt till heltid--- Det är glädjande se partiet har insett problemet med heltid och är beredda lagstifta om rätten till heltid. Det gäller inte enbart vara beredda. Här krävs handfast handling. Det här är en ungdomsfråga idag och har alltid varit en jämlikhets och enormt viktig jämställdhetsfråga. Tilläggas kan avtalen i primär och - landstingskommuner är utformade så om deltider får tillfälliga tilläggstimmar så får det enbart fyllnads upp till 40 timmar och först därefter övertidslön. Det är utnyttja deltider i stället för inrätta heltider. Huvudproblemet är dock det inte går försörja sig på deltider och vara tvungen leva på hoppet eventuellt få fyllnadstimmar är inte värdigt i ett jämlikt och jämställt samhälle. Heltid skall vara norm och lagstadgas. Umeå s-kvinnoklubb yrkar partiet lagstadgar om rätten till heltid Partidistriktet antar motionen och skickar den till partikongressen. 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Det är i första hand kvinnor som tvingas arbeta deltid även när de vill ha en heltidsanställning. Men det är också främst de unga kvinnorna som har de allra otryggaste anställningarna

75 s.k. behovsanställningar. De innebär arbetsgivaren ringer när de anser sig ha behov. Dessa arbetstagare tvingas leva i ovisshet om arbetsgivaren tänker ringa på morgonen eller inte. Just denna anställningsform ring och springvikariat - ökar kraftigt. Ska det bli någon tillväxt om 25 år måste det födas barn idag. Men i den åldern då många skaffar familj lever de alltså med en ekonomisk osäkerhet. På grund av de otrygga anställningsvillkoren är det svårt få hyreskontrakt, telefonabonnemang eller banklån. Allt detta påverkar också i högsta grad möjligheten bilda familj och våga skaffa barn. Så kan vi inte ha det. Vi måste få en lagstadgad rätt till heltid och en förenkling och förstärkning av reglerna för visstidsanställningar. Sanningen är vår arbetsmarknad uppvisar ett otäckt mönster där mannen har den fasta anställningen på heltid och ska stå för försörjningen. Kvinnorna ska ha osäkra anställningar på deltid och finnas till hands när arbetsgivarna behöver mer arbetskraft, samt sköta det oavlönade hemarbetet. Grunden för tillväxt är antalet arbetade timmar. Vi behöver fler i arbete och mer timmar av dem som finns i arbete. Många skulle vilja öka sina arbetstider. Här finns en outnyttjad arbetskraftsreserv som - i motsats till vad Svenskt Näringsliv påstår - direkt skulle öka tillväxten. Vi kräver grunden för alla anställningar om arbetstagaren inte önskar något annat ska vara tillsvidareanställningar på heltid. Det måste vara det normala och allt annat undantag. Vill arbetsgivaren göra avsteg från det måste det finnas sakliga skäl. I Umeå samarbetar vi med facken för förändra arbetstiderna enligt detta koncept. Både frågan om förstärkning och förenkling av reglerna om visstid och en lagstadgad rätt till heltid har nu stötts och blötts tillräckligt länge. Regeringen har det underlag som behövs för lägga lagförslag på riksdagens bord. Nu är det hög tid gå från ord till handling. I politiken räknas inte avsikterna utan bara resultatet. Det är många som väntar på resultat nu. Alla annat än lagförslag i dessa båda frågor är helt oacceptabelt. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 20 Föredragande: Per-Erik Johansson Ca 27 % av arbetskraften arbetar deltid. 2009 ville varannan deltidsarbetande, 500 000 personer, arbeta mer. De flesta av dessa, 280 000 personer, arbetade deltid på grund av de inte fick mer arbetstid eller inte hittade något heltidsarbete. Resterande 220 000

76 deltidsarbetande ville men kunde inte arbeta mer på grund av de inte orkade eller hade neds arbetsförmåga. Frågan om rätten till heltidsarbete handlar om klass och kön. Det är arbetarkvinnorna som många gånger arbetar deltid mot sin vilja och därmed förlorar rätten till sin egen försörjning. Det här är flexibilitet på arbetsgivarens villkor. Genom ha deltidsanställda som vill jobba mer har arbetsgivaren alltid tillgång till den arbetskraft han behöver medan de anställda tvingas leva i otrygghet utan veta om de klarar sin försörjning. Då det är omöjligt försörja sig på en deltidslön så blir deltidsanställda beroende av eventuella mertidstimmar, något som minskar möjligheten planera såväl arbets-, fritids- som familjeliv. Det ofrivilliga deltidsarbetet innebär också kvinnor generellt sett har sämre möjligheter än män själva välja hur de vill leva sina liv. Det är tid ändra på dessa förhållanden. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: bifalla motionen 21. Barnomsorg på obekväm arbetstid Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun För ensamstående eller par där båda arbetar är ordnad barnomsorg på dagtid en självklarhet genom barnomsorgsgarantin. För de föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid är livspusslet nära nog omöjligt få ihop. En del har rent av har tvingats ge upp sina yrken, för barnomsorg saknas. Barnomsorg på obekväm arbetstid är en jämställdhetsfråga! Drygt hälften av LO-kollektivets kvinnor med barn har obekväm eller oregelbunden arbetstidsförläggning. Idag har kommunerna ingen skyldighet tillhandahålla omsorg på kvällar och helger. Istället beror det främst på den politiska viljan i den aktuella kommunen om barnomsorg på obekväm arbetstid, när så är befogat, överhuvudtaget erbjuds. Det som i en kommun anses som en självklar rättighet, utifrån barnkonventionens princip om barnets bästa, gäller inte alls i en annan kommun. I skuggbudgeten 2011 skriver partiet ---------- Många arbeten idag kräver man kan arbeta kvällar och nätter. För många, inte minst ensamstående, kan det vara väldigt svårt förena arbetsliv med föräldraskap. Vi vill stimulera fler kommuner tillhandahålla barnomsorg på obekväm tid och avsätter 200 hundra miljoner kronor för detta 2012. ----------- Det är inte inskränka det kommunala självstyret ställa krav på kommunerna ska vara skyldiga tillhandahålla omsorg även på obekväma arbetstider. Tvärtom stärks arbetslinjen, jämställdheten ökar och livskvalitén förbättras. Om viljan är alla ska kunna arbeta så måste naturligtvis en barnomsorgsgaranti, utifrån principen om barnets bästa, gälla alla barnfamiljer. Umeå s-kvinnoklubb yrkar partiet med kraft verkar för rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid blir lagstadgad. distriktskongressen antar motionen och skickar den till partidistriktets kongress 2013. För Umeå S-kvinnor Birgitta Mukkavaara Ordförande

Umeå arbetarekommuns motionssvar 77 Motionären beskriver en vardag för de människor som har behov av barnomsorg på kvällar, nätter och helger. I motionen lyfts det faktum kommunerna fått extra anslag och en uppmaning om lösa behovet enligt motionärens beskrivning. I en del kommuner är detta genomfört. Styrelsen håller med om det inte bör finnas någon skillnad i lagstiftningen mellan människor på grund av när på dygnet arbetstiden är lagd, något som de flesta i denna situation inte har någon möjlighet påverka. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 21 Föredragande: Lilly Bäcklund Distriktsstyrelsen instämmer i arbetarekommunens resonemang och föreslår distriktskongressen bifalla motionen 22. Sex timmars arbetsdag Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Kraven om en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag har drivits under många år. Under högkonjunktur har vi inte haft råd med just den reformen. Detsamma har gällt under lågkonjunktur. Så när har vi råd? Tempot i arbetslivet har drivits upp alltmer och de som inte har orkat med har slagits ut. Regeringen har "löst problemet genom införandet av hushållsnära tjänster. Den så kallade pigsken. Maud Olofssons skaldade ord "livspuzzel" klaras av - i varje fall för höginkomsttagare - genom vi alla via sksedeln betalar för den tid och den hjälp som dessa behöver. Lågavlönade anställda inom vård och omsorg t.ex. undersköterskor, barnskötare m.fl. ställs utanför. En generell arbetstidsförkortning till sex timmar är något som gynnar såväl jämlikhet som jämställdhet. Lika villkor för alla - oavsett lön. Umeå(s)kvinnor yrkar Partiet beslutar 6-timmars arbetsdag skall införas. Distriktskongressen beslutar anta motionen och skicka den till partiets kongress 2013.

Umeå s-kvinnoklubb 78 Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar En kortare arbetsdag är något många människor strävar efter och vill uppnå. Vi har också fått ett samhällsklimat med högre tempo och ofta högre arbetsbelastning. Organisationer effektiviseras till det yttersta och det ställs allt högre krav på var och en som individ. Allt sedan 80-talet har så gott som alla organisationer, privata som offentliga genomgått återkommande effektiviseringar som oftast resulterat varje individ ska utför mer arbete. Var och en kan nog inse det finns en gräns för vad varje människa kan klara och hur långt en organisation kan effektiviseras utan göra avkall på kvalitet och drägliga arbetsvillkor. Effektiviseringar förklaras och försvaras oftast med en allt hårdare konkurrens såväl nationellt som globalt. Kortare arbetstid är precis som motionären säger ett sätt bemöta Rut-avdraget. Med kortare arbetstid kan vi själva hantera våra behov av städning, barnpassning och annan service i hemmet. Troligen skulle våra barn också få en tryggare uppväxt med större närhet till sina föräldrar och ge en stark impuls mot ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Just nu står Europa inför en ekonomisk kris, där både Euron och det Europeiska samarbetet är i gungning. Vi ser många länder tvingas till åtstramning av villkor som förmånliga arbetstider, semesterförmåner och pensionsavtal. Det har blivit ett tydligt uppvaknande vi i Sverige inte längre har världens mest förmånliga villkor. Inom en snar framtid har Sverige stora pensionsavgångar och man kan tydligt se en förestående brist av både arbetskraft och kompetens. I många branscher finns en oro över klara sitt uppdrag just på grund av brist på arbetskraft och kompetens. I vår del av landet är en förestående brist på arbetskraft extra stor och då speciellt i våra glesbygdsområden. I en tid då hela Europa, som numera ingår i vår omedelbara närhet, tampas med förlänga arbetstider och samtidigt strama åt övriga pensions- och arbetsvillkor och med hänsyn till en kommande brist på arbetskraft är det inte rätt läge föra fram ett krav på 6-timmarsdag. Men vi måste givetvis jobba vidare på hitta instrument för försvara en rimlig arbetsbörda för var och en inom de arbetstidslagar som just nu står till buds. Vi borde också harmonisera rådande arbetstidslagar till många fackliga avtal nu även omfar kortare arbetstid än 40 timmar. Helt enkelt borde avtal bli vägledande för kommande lagstiftning. 6-timmars arbetsdag måste långsiktig vara ett viktigt mål sträva efter. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta motionen skickas som enskild skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen

79 skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 22 Föredragande: Lennart Holmlund Motionärerna föreslår i sin motion partiet ska besluta införa 6-timmars arbetsdag. Som argument framförs tempot i arbetslivet under lång tid blivit högre, regeringens lösning är RUT-avdraget och detta mycket riktigt är förbehållet mycket få hushåll nyttja samtidigt som det betalas av alla. Vidare så hävdar motionärerna en generell arbetstidsförkortning skulle gynna såväl jämlikhet som jämställdhet. Styrelsen utgår vi från kravet på 6-timmars arbetsdag är ett krav på 30-timmars arbetsvecka, annars innebär det vi återinför 6-dagars arbetsvecka. Vidare utgår vi från motionärerna vill arbetstidsförkortningen ska ske utan inkomsten sänks. Detta innebär timlönen måste öka men 33 % för kompensera inkomstbortfallet. Även kostnaden för anställa personal i både industri, välfärdstjänster och infrastrukturinvesteringar ökar förstås med 33 %. I socialdemokraternas partiprogram antaget vid kongressen 2001 står; "Alla ska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i former som ökar detta det egna inflytandet. Målet är en arbetstid, som motsvarar trettio timmars arbetsvecka. "I riktlinjerna som beslutades så sent som på extrakongressen 2011 står det; "Trycket har ökat på många jobb och arbetsplatser. Prestationskraven är höga, livspusslet svårt få ihop och spänningshuvudvärk är vardag för många. Den nya tekniken gör vi är nåbara dygnet runt och allt fler förlänger arbetsdagen hemma vid datorn när barnen har somnat. Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning på de anställda som är kvar. Med återkommande omorganisationer och förändringar följer nya kamrater, men också stress och slitningar. Vår socialdemokratiska slutsats av detta är inte kräva generell arbetstidsförkortning. Vi vill istället utveckla arbetslivet så det ger utrymme för ett gott liv. Och större möjlighet förena arbete med personlig utveckling, aktiv fritid och tid för barnen. Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som behöver förändras." Vi antar motionärernas krav är partiet ska ompröva sin inställning som antogs i riktlinjerna från 2011. En generell arbetstidförkortning är en mycket kostsam reform. Som räkneexempel kan man göra en enkel uppskning. En riktad reform med en föräldraförsäkring för barn 2 till 5 år med två timmars ersättning varje dag skulle kosta cirka 12-15 miljarder. Den gruppen omfar cirka 10% av arbetskraften. Därtill är det bara kostnaden för ersättningen till föräldern, produktionsbortfallet motsvarar dubbelt upp på det beloppet. Det finns mycket stora och angelägna behov i välfärden som vi skulle tvingas prioritera bort om vi skulle genomföra en generell arbetstidsförkortning. Återuppbyggnaden av våra välfärdsverksamheter, en rimlig ersättning till den som är sjuk eller arbetslös, investeringar i kunskap och infrastruktur för nämna några viktiga områden. Det är inte heller givet en arbetstidsförkortning leder till mindre stress. Risken är stor en arbetstidsförkortning sker på bekostnad av raster för måltider och förväntan finns produktiviteten ska öka på de timmar som man arbetar. Som det skrivs i riktlinjerna från 2011, "Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som behöver förändras". Detta tror styrelsen skulle bli än mer tydligt vid en arbetstidsförkortning. Möjligheten till en förkortad arbetstid kan gärna vara ett långsiktigt mål och stå i kontrast till målet är en livsstil med maximal varukonsumtion. Som en lösning på arbetslöshet eller bristande jämställdhet och jämlikhet är det dock inget bra alternativ. En aktiv politik för

80 minskade klyftor och ökad rättvisa kräver en stark offentlig sektor och en stark ekonomi såväl i de gemensamma kassorna som i företag och organisationer. Då behöver inte arbetstiden minskas utan målet måste vara full sysselsättning och starka generella välfärdssystem. Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta motionen avslås 23. Genusvetenskap i lärarutbildningen Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun Det är till stor del i förskolan och skolan som många av våra könsroller cementeras. Där har våra lärare det oerhört viktiga uppdraget motverka traditionella könsroller och lägga grunden för framtidens jämställda samhälle. De är, precis som andra, inga supermänniskor som med lätthet kan ställa sig utanför den samhällsstruktur som de vuxit upp i. Därför behöver lärarna ordentliga verktyg använda sig av. De behöver utbildning i genusvetenskap. Detta genustänk ska inte bara genomsyra hela lärarutbildningen utan genusvetenskap ska också ligga som en egen obligatorisk kurs för alla lärare. Umeå s-kvinnoklubb yrkar Partiet verkar för genusvetenskap ska genomsyra hela lärarutbildningen. Partiet verkar för införa genusvetenskap som egen obligatorisk kurs på lärarutbildningen. Distriktskongressen antar motionen och beslutar skicka motionen till partikongressen 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären belyser en viktig fråga. För kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett brett stöd. Ett stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning, från förskola till högre utbildning, ska genomsyras av ett genusperspektiv. För vara framgångsrik i genusarbetet krävs det vi börjar tidigt. Föräldrarna är naturligtvis viktiga, men även samhället som är själva strukturbäraren måste ta sitt ansvar, i förskolan och skolan. Många som arbetar i förskolan och skolan kanske uppmärksammar problemen, men saknar verktyg. Det är därför viktigt få till ett arbetssätt där man sprider kunskap, inspirerar och bidra med pedagogiska idéer. Ett arbetssätt där vi lyfter fram, förstärker och utveckla jämställdhetsarbetet i skolan och förskolan. Det är oerhört viktigt genus tas upp i utbildningen för lärare för förskolan och skolan. Mer genusvetenskap i utbildningen gör det möjligt lyfta nya perspektiv och synliggöra frågor och aspekter som tidigare varit dolda. En viktig fråga som man arbetar med inom genusvetenskapen är begreppen kön och genus. Att detta blir obligatoriskt som en kurs under utbildningen ser styrelsen därför som positivt.

Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta 81 anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 23 Föredragande: Isak Frohm Motionären belyser en viktig fråga. För kunna arbeta aktivt med jämställdhet krävs ett brett stöd, stöd från skolans organisation, från politiker och skolans ledning. All utbildning, från förskola till högre utbildning, ska tydligt genomsyras av ett genusperspektiv. Det finns brister i arbetet för jämställdhet inom lärarutbildningen och i den övriga den svenska högskolan, när det gäller långsiktighet, planmässighet, samverkan samt teoretisk och praktisk kunskapsöverföring. Lärosätena behöver kunskap och konkret stöd i sin verksamhet. Det behövs därför en statlig aktör som på systemnivå och med kraft kan driva på arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i högskolan. Högskoleverkets uppdrag, eller den högskolemyndighet som tar över detta uppdrag, på jämställdhetsområdet måste därför konkretiseras och utvecklas. Verket bör följa upp, utvärdera och långsiktigt främja och stimulera arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i akademin. Mera specifika uppgifter bör bland annat vara systematiskt utvärdera jämställdheten på de enskilda lärosätena samt lämna förslag till regeringen om utbetalande av jämställdhetsbonus och ge information, råd och stöd till de lärosäten som efterfrågar det på områden som har särskild betydelse för jämställdheten. Det är av vikt främja samverkan mellan institutioner och lärosäten i arbetet för jämställdhet, följa forskningen och det praktiska arbete som bedrivs på högskolor och universitet som har betydelse för jämställdheten. Samt återkommande åter rapportera till regeringen om utvecklingen avseende jämställdhet i högskolan samt lämna förslag till förbättringsåtgärder. En jämställdhetsbonus kan införas inom ramen för resurstilldelningssystemet. Vi har tidigare föreslagit bonus ska utgå till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive ha påtagligt förbättrats. Jämställdhetsaspekter bör också i större utsträckning beaktas inom ramen för det nya kvalitetsutvärderingssystemet och examensbeskrivningarna i högskoleförordningen och bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är betydelsefullt eleverna känner sig väl till rätta i undervisningssituationen. Och det är därför av stor vikt lärare har kunskap om genus och hur detta påverkar undervisningen. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen beslutar. bifalla motionen

24. Delad föräldraförsäkring Motionär: Umeå s-kvinnoklubb gm Birgitta Mukkavaara, Umeå arbetarekommun 82 Ingen föds med kunskaper om hur man tar hand om barn, ändå faller den här lotten som vanligast på kvinnor. Mammor tar ut merparten av föräldraförsäkringen vilket leder till mammorna inte får samma kunskaper på arbetsmarknaden som de förväntas ha i hemmet. Genom vara hemma mera med barnen förlorar mammor inkomster, de får osäkrare anställningsförhållanden och riskerar ses som tillfällig arbetskraft, detta samtidigt som de nyblivna papporna inte vågar ta ut fler föräldradagar än sina medarbetare med rädsla för bli av med jobben. Den föräldraförsäkringsmodell vi har i Sverige idag gör inte annat än konservera en gammal struktur med mammor som omsorgsgivare och pappor som försörjare. En helt delad föräldraförsäkring borde inte vara annat än en självklarhet i Sverige 2011. Vi som S-kvinnor måste föregå med gott exempel och leda jämställdhetsutvecklingen i Sverige. Ett steg i detta är återställa skevdelningen av föräldraförsäkringen och trygga kvinnornas ställning på arbetsmarknaden genom låta män och kvinnor vara hemma precis lika länge. Denna förändring av föräldraförsäkringen kommer gynna kvinnorna, arbetsmarknaden och barnen. På sikt för enskilda kvinnor kommer den leda till starkare ekonomisk ställning och mer självklar plats på arbetsmarknaden. I de politiska riktlinjerna från partikongressen 2009 finns läsa-------- För öka jämställdheten i samhället behöver föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna. Som ett steg på vägen vill vi föräldraförsäkringen delas i tre lika delar. En tredjedel för vardera vårdnadshavaren, och en tredjedel som båda vårdnadshavare har möjlighet ta ut. Detta ska ske genom ytterligare månader knyts till respektive vårdnadshavare inom ramen för dagens försäkring.------ Vid förfrågan vad detta konkret innebar har vi fått svaret i 1:a hand skall en pappa månad till införas. Det är inte tillfredställande Det är dags riva gamla förtryckande murar/strukturer och bygga nya broar för ett nytt och jämställt Sverige. Umeå s-kvinnoklubb yrkar; partiet beslutar föräldraförsäkringen inom kommande mandatperiod delas i tre delar. partiet beslutar föräldraförsäkringen på sikt skall delas helt. Distriktskongressen antar motionen och sänder den till partiets kongress 2013. Umeå s-kvinnoklubb Birgitta Mukkavaara ordförande Umeå arbetarekommuns motionssvar Motionären tar upp en angelägen fråga.

83 Precis som motionären skriver tar kvinnor tar ut huvuddelen av föräldraförsäkringen. De arbetar även mer deltid än män och har större ohälsa. Kvinnor fullgör fortfarande, år 2011, huvuddelen av det obetalda hemarbetet. Det gör de halkar efter i position och lön i arbetslivet, får sämre löneutveckling och pensioner på grund av den traditionella ansvarsuppdelningen. Föräldraförsäkringen ska därför delas mer rättvist. Om båda vårdnadshavarna tar lika del av ansvaret för barnen från början ökar chanserna ansvaret fördelas mer jämnt längre fram. Då nås också de chefer som rekryterar, befordrar och sätter löner på arbetsmarknaden av insikten barnen är ett delat ansvar. Det ger också signaler barn har rätt till båda sina föräldrar. Kvinnor och män har samma rätt till nära relationer till sina barn. Jämställdheten i både hem och arbetsliv kan på så vis också öka. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta anta motionen som sin egen skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Umeå arbetarekommuns representantskap beslutade vid sammanträde 2012-01-09 anta motionen som sin egen skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Christer Lindvall, ordförande Distriktsstyrelsens svar på motion nr 24 Föredragande: Åke Nilsson En väl utbyggd och ett jämnställt uttag av föräldraförsäkringen är en viktig och angelägen fråga. Ingen ska inte behöva välja mellan föräldraskap och arbete. I Sverige ska både mammor och pappor kunna kombinera familj och arbete genom en väl utbyggd föräldraförsäkring. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta bifalla motionen skicka vidare motionen till partikongressen 2013 25. beskning av kraftproducenter Motionär: Maria Gardfall, Storuman arbetarekommun Idag beskas kraftproducenterna för sin verksamhet baserat på styrelsens säte med bolagssk, som oberoende av produktionsställe betalas direkt till statskassan. Oavsett basen för kraftproduktionen (ven, vind m m) tas råvaran från en omgivning som medför större eller mindre störningar. Idag kompenseras kommunerna där produktionsenheten är belägen på olika sätt, ibland inte alls. Kommunerna hoppas på kringeffekter till följd av etableringen och står också med betydande kostnader för utökat behov avseende offentlig service och investeringar i infrastruktur. Det är dessutom ofta svårt bedöma hur långsiktigt behovet är. Norge har som bekant ett väl fungerande system för återföring av venkraftsmedel.

84 Ungefär sex miljarder NOK netto överförs till venkraftskommunerna enligt nedan: Naturresurssk 1,3 öre/kwh (1,1 öre/kwh till kommunen och 0,2 procent till fylket Egendomssk Upp till 0,7 %. Kommunal sk som kommunen själv beslutar om. Koncessionsavgifter Avgift för kraftstationer beräknad efter nhk (naturhestekraft) Indexjusteras vart 5:e år Avsätts till fond vars avkastning nyttjas till näringlivsutveckling Koncessionskraft Alla kraftkommuner har rätt köpa el (upp till 10% av produktionen till självkostnad (2008: 9,48 öre/kwh). Elen får nyttjas i kommunen eller säljas fritt på marknaden. Om det norska systemet överförs till Sverige skulle det motsvara ungefär 3 öre/kwh bara för venkraften. Sammanlagt skulle detta innebära en återföring till venkraftskommunerna på ca 2 500 miljoner kronor per år. Samordning med andra kraftkällor/naturresurser ger ännu mer och skulle kunna bidra till ett rundare Sverige där de negativa exploateringseffekterna minskar betydligt. Ett liknande system borde kunna tillämpas här i Sverige för vilken kraftproduktion eller naturresursutnyttjande som helst. Mest aktuellt just nu är vindkraft och gruvdrift, men även solenergin utvecklas. Nyttjandet av luftrummet för kraftproduktion är inte reglerat i samma utsträckning som nyttjandet av mark och ven. Mark ianspråktas under alla förhållanden för produktionen. Jag föreslår socialdemokraternas företrädare på såväl distriks- som riksdagsnivå får i uppdrag en utredning tillsätts för undersöka hur en förändring av kraftoch gruvbolagens beskning kan ske, så kommunerna där produktionsstället är beläget tillgodoförs beskning baserat på enhetens produktion detta arbete har som mål ett enhetligt system införs senast under nästa mandatperiod Slussfors 2012-01-06 Maria Gardfall Medlem i Mellersta s-förening Storumans arbetarkommun Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade ställa sig bakom motionen. Storumans Arbetarekommun Bengt Dalemalm, sekreterare Distriktsstyrelsens svar på motion nr 25 Föredragande: Mikael Berglund Motionären föreslår partiet ska genomföra en utredning med syfte genomföra en förändring av kraft och gruvbolagens beskning så de kommuner där produktionen är belägen ska tillgodoföras beskningsmedel. Det är inte svårt förstå motiven bakom motionen, frånvaron av en aktiv och tillväxtfrämjande näringspolitik för hela landet är uppenbar. Det gör det trots stora värden finns i såväl människors kompetens och arbetsvilja, som i näringar som turism, gruvdrift, energiproduktion mm så omöjliggörs dessa nyttiggöras genom brister i infrastruktur, utbildningssatsningar och tillgång på kapital.

85 Att avhjälpa detta genom införa en kommunal skemöjlighet på kraft och gruvproduktion innebär dock vissa problem. Dels blir det svårt hävda det inte ska gälla även kärnkraftsproduktion, vilket skulle ge Östhammars, Varbergs Oskarshamns kommun enorma intäkter. I Östhammars fall skulle tre öre ge ca 660 miljoner för 2010. Östhammar har skeintäkter på 824 miljoner samma år. Det skulle bli en orättvisa och obalans som skulle bli helt omöjlig hantera. Därtill så skulle det bli svårt i vissa fall avgöra vilka kommuner som ska ha intäkterna. I kärnkraftens fall kommer lägeskommunen, kommuner i närheten m a a högre risk för skada i händelse av utsläpp, kommuner där många riskabla transporter passerar sker anse sig ha beskningsrätt. När det gäller venkraft så är det givetvis både lägeskommun och de kommuner som fått nackdel av regleringar av vendrag som vill komma i fråga. I fallet med gruvdrift så är det även där ofta flera kommuner som påverkas av t ex kraftigt ökade vägtransporter. Ett annat problem är om förutsättningen är det samma skeuttag som ska gälla men med nya mottagare så blir statens inkomster lägre. Detta ska någonstans finansieras. Blickarna kommer då ofrånkomligt riktas till de kommuner som har andra inkomster och skebaser. Det är osannolikt ett system som Norges, om det blev verklighet i Sverige, skulle kunna införas utan påverka andra system som skeutjämning, differentierad energisk, regionalpolitik och statens ansvar för infrastruktur. Vem som skulle vinna i slutänden på en sådan politik är omöjligt avgöra. Säkert är det skulle bli mycket svårt för de små kommunerna hävda sig i resursfördelningen och det skulle bli omöjligt avgöra vad som är rättvist och inte. Distriktsstyrelsen anser ett system som föreslås i motionen kommer öka motsättningarna och driva på konflikten mellan stad och land som den moderatledda regeringen och moderater i storstäder länge velat odla. De skulle hävda skeutjämningen skulle avskaffas, bolagssken skulle bli kommunal och regionalpolitik ska förbjudas. Det som socialdemokratin politiskt ska driva är en rättvis närings och tillväxt politik för hela landet. En rättvis skeutjämning, bättre vägar, järnvägar, mobiltäckning, tillgång till utbildning mm överallt är avgörande för hela Sverige ska ges möjlighet bidra till en god välfärd i hela landet. Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta avslå motionen 26. Kulturhus Tärnaby Motionär: Lena Drangel, Storuman arbetarekommun För skapa och upprätthålla kunskap om ett områdes historia är det viktigt det finns en plats där man kan dokumentera och visa vad som skett och hur det ser ut idag. För stärka känsla av identitet och tillhörighet hos människor är det viktigt känna sin historia och det finns faktiska kunskaper om det som varit. Detta skapar trygghet och upplevelse av sammanhang och mening. Det gör också man förstår vad som händer idag och man kan förstå vad som kan hända i framtiden. Det finns i tärnaområdet en lång och intressant, för inte säga unik, historia visa för boende och för tillkommande besökare.

86 Samerna har en lång historia i området, här finns både syd och nordsamisk kultur, dessutom finns samiska samlingar, idag nedpackade och otillgängliga. Här finns dokumentation, spridd och otillgänglig, oumbärliga för den samiska identiteten och de samiska språken. Viktiga för förståelse av den samiska kulturen och för den samiska renskötselverksamheten. V har en nybyggarhistoria som är relativt ung och som finns delvis dokumenterad men otillgänglig för förståelse och forts beskrivning av den historia som varit och är. Det är viktigt skyndsamt bevara de minnen och den kunskap som fortfarande finns kvar men som med generationernas utdöende nu snabbt försvinner. Vi har en turistisk historia, långt från beskriven men viktig, under förutsättning av den formuleras och tillgängliggörs och utformas så den kan bli den turistmagnet den också bör vara. Det finns en alpin utställning, nedpackad och otillgänglig. Historien och den kultur som finns i tärnaområdet skall dokumenteras och göras tillgänglig för boende och för besökare. Detta är en viktig del av den nordliga region vi bebor och skall vara en viktig del av den kulturhistoria vi skall bygga i framtiden. Eftersom Umeå blir kulturhuvudstad 2014 anser jag det finns anledning för vårt parti i Västerbotten se ett kulturhus i Tärnaby i ett större sammanhang och som en del av kulturhuvudstadsåret. Region Västerbotten har klubbat en kulturplan för Västerbottens län, där man särskilt fastslår man behöver möta behovet av ändamålsenliga lokaler, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas regionala mål för det kulturpolitiska arbetet är bl a - ökad tillgänglighet och delaktighet i syfte möjliggöra allas rätt till kulturupplevelser främja kultur som drivkraft för tillväxt och som resurs för besöksnäringen. Strategiska utvecklingsområden är definierade: bl a -insatser för öka deltagande i kulturlivet -insatser som främjar samisk och nationella minoriteters kulturhistoria -insatser som stödjer mellankommunala och mellanregionala samarbeten Prioriterade utvecklingsområden för Region Västerbotten 2012-2015 är bl a: Utveckling av samverkan mellan NorrlandsOperan, professionella kulturutövare, kommuner och folkbildningen -länsövergripande samarbeten och projekt inför kulturhuvudstadsåret 2014 Sammanfningsvis har vi i Tärnaby ett Folkets Hus som är till salu. Detta hus har försett området med samlingslokal, bibliotek, fritidsgårdsverksamhet, serveringslokal, bowlinglokal. Det finns ett tillhörande markområde som ger möjlighet till utbyggnation, t ex alpint centrum, museiverksamhet samt andra aktiviteter. Detta hus vill större delen av Tärnas befolkning ha till kulturhus, manifesterat vid stormöte.

Vi i Tärna socialdemokratiska förening önskar med denna motion distriktskongressen beslutar arbeta i enlighet med den kulturplan som Regionförbundet enigt antagit samt i enlighet med denna motions intentioner för verkliga ett kulturhus i Tärnaby. Hemavan 3 januari 2012 Lena Drangel 87 Tärna socialdemokratiska förening ställer sig bakom motionen. Storumans Arbetarekommun behandlande motion den 11 januari och beslutade motionen ska skickas om enskild. Storumans Arbetarekommun Bengt Dalemalm Sekreterare Distriktsstyrelsens svar på motion nr 26 Föredragande: Mikael Lindfors Att vi socialdemokrater ska arbeta efter den kulturplan som är antagen, om det råder det inga tveksamheter om. Då det gäller den andra intentionen så vill motionären Folkets Hus i Tärna ska köpas och bli kulturhus och vi socialdemokrater i länet ska verka för detta. Denna fråga om eventuellt köp av Folkets Hus som motionären vill ska bli kulturhus måste ske på lokalnivå där t.ex. kommunen och lokala aktörer tillsammans med eventuell säljare diskuterar förutsättningarna för Folkets Hus i Tärna. Det kan inte vara regionens socialdemokraters roll föra dessa samtal. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen Bifalla den första intentionen om arbeta i enlighet med den kulturplan som är antagen. Avslå den andra intentionen om regionen ska verka för ett köp av folkets hus i Tärna som motionären vill ska bli kulturhus 27. E4an Umeå - Skellefteå Motionär: Hans Lindgren, Patrik Nilsson, Robertsfors arbetarekommun E4 genom länet är och kommer vara en viktig trafiklänk även vid en forts utbyggnad av järnvägen. Den håller också numera bra standard med undantag av cirka 8 mil mellan Umeå och Skellefteå. Dessa 8 mil får i dagsläget anses som en av de sämsta sträckorna vad gäller E4 i Sverige. Preciserat gäller det sträckan mellan Lillåbron till Bygdeå inom Robertsfors kommun och sträckan mellan Sikeå till Skellefteå inom Robertsfors och Skellefteå kommun. Vi har levt i en tro sträckan mellan Umeå och Skellefteå skulle vara ett prioriterat område för Västerbotten men har fått revidera vår inställning. Om man ser till det som gjorts de senaste åren har prioriteringarna gällt en fyrfilig väg söderut från Umeå och fyrfiligt norrut

88 från Skellefteå däremellan har man anlagt några mil trefiligt med mitträcke närmast städerna. Fortfarande återstår en sträcka på cirka 8 mil mellan Umeå och Skellefteå som fortfarande har 80-tals standard. E4 mellan Umeå och Skellefteå får nog anses som en mycket viktig sträcka med mycket tung trafik inte bara för mellanbygden utan borde rimligen vara en tillväxtsfaktor för hela Västerbotten. Vi föreslår: Distriktsstyrelsen får i uppdrag verka för berörda myndigheter och instanser som prioriterar vägprojekt skyndsamt ser till denna sträcka får den standard som övriga E4an har och trafiksituationen kräver Västerbottens S-riksdagsledamöter får i uppdrag arbeta för detta i berörda utskott och nämnder länets S-ledamöter i Regionfullmäktige får i uppdrag arbeta för detta länets S-ledamöter i Länsstyrelsen får i uppdrag arbeta för detta Hans Lindgren Patrik Nilsson Robertsfors arbetarekommun har beslutat insända motionen som arbetarekommunens egen. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 27 Föredragande: Johan Söderling E4:an är en viktig transportled genom länet och kommer så förbli. De nämnda sträckorna är inte av den standard som kan förväntas. Den process som föreligger satsningar inom detta område är lång och den nationella planen fastställs centralt av regeringen. Nästa plan ligger för beslut inför 2018. Det regionala organ som hanterar underlag inför nya planen är region Västerbotten varför våra representanter i detta organ bör få uppdraget bevaka upprustningen av nämnda sträckor. Länsstyrelsen har idag ingen styrelse i den form motionären åberopar. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen: avslå första, andra och fjärde -satsen, samt bifalla tredje -satsen 28. Permanent förläggning av distriktskongressen till Lycksele Motionär: Mias Degerman, Norsjö arbetarekommun Västerbottens län är ett vidsträckt län som upptar 13,5 % av Sveriges yta. Från exempelvis Ammarnäs till Umeå är avståndet c:a 35 mil enkel väg. Eftersom distriktskongressen alternerar mellan Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina kan körsträckan variera stort för kongressombuden. Att vara distriktsombud är något som man gör på ideell basis och på sin fritid, varför Norsjö Arbetarekommun anser man inte dessutom ska behöva ha en färdtid på 4 timmar eller mer. Norsjö är inte den Arbetarekommun som är mest missgynnad, vi har som längst c:a 19 mil till Vilhelmina från Norsjö centralort och c:a 23 mil från kommunens utkanter. Dock ser vi

89 kommuner i fjäll och kustregionerna kan få väldigt långa resor med dagens upplägg, kanske gäller detta särskilt för ombud från fjällregionen. Det finns två saker som klart talar för stadigvarande förlägga distriktskongressen till Lycksele: Lyckseles geografiska läge i centrala Västerbotten gör den genomsnittliga res-sträckan för kongressombuden blir betydligt kortare. Lycksele har logistiken som behövs för inhysa distriktskongressen, både vad gäller kongresslokaler och logi för ombuden. Vi föreslår därför distriktskongressen besluta: från och med 2013 hålla distriktskongressen i Lycksele varje år. Norsjö 20120108 Enligt uppdrag från Norsjö Arbetarekommuns medlemsmöte 20111130 Mias Degerman, sekreterare Motionen behandlades vid Norsjö Arbetarekommuns styrelsemöte 20120109. Motionen godkändes och antogs som sin egen. Mias Degerman, sekreterare Distriktsstyrelsens svar på motion nr 28 Föredragande: Johan Söderling Motionens intention om stadigvarande förlägga distriktskongressen till Lycksele kan ses som god. Då det gäller resväg ligger Lycksele centralt och lämpliga lokaler finns tillgå. Vad motionen missar är uppmärksamheten fördelas ut i länet och ett lokalt engagemang kring arrangemanget möjliggörs. I tider av sviktande intresse för politiskt engagemang bör den nuvarande geografiska spridningen av distriktskongressen inte underskas. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen avslå motionen 29. Företagsflyttningar Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun Vi får ibland uppgifter på företag som går bra, men som av vissa skäl vill flytta verksamheten till andra orter i södra Sverige eller till övriga Europa. Detta innebär ett hårt slag för de som är anställda, men inte bara dom som det gäller, deras familjer kommer också drabbas. Sedan tillkommer det även personer som jobbar som underleverantörer. Men även samhället drabbas eftersom det är en stor risk det blir en utarmning av den kompetens som nu finns, genom de regler vi har på arbetsmarknaden. Detta är ett stort problem för inlandet speciellt. Det krävs därför insatser från länet och riket för kunna få till en lösning på problemet.

90 Det skrivs mycket om det är kollektivavtal och arbetsmarknadslagarna som är ett stort hinder för sysselsättning, främst i inlandet. Men det största hotet mot sysselsättningen i inlandet är bolag i Sverige eller utländska bolag köper upp väl fungerande företag och sedan utan vidare lägger ned dem och flyttar verksamheten till andra delar av Sverige, Europa eller andra låglöneländer. Detta är oacceptabelt och något vi med samlade krafter måste försvåra. Det borde finnas regler som gör det svårare och dyrare för företag göra sådana här omflyttningar. Med bakgrund av ovanstående föreslår jag det utreds om det finns möjlighet införa regler som gör det svårare flytta företag, motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun, motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt, motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning. Lycksele 2011-12-07 Sten Troberg LO-S-Fackklubben i Lycksele Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionären pekar på problemen med företagsnedläggelser och företagsflytt. Tyskland har ju hårdare regler för företag som hotar med nedläggelse eller flyttning. Även om vi inte skall/kan motarbeta strukturomvandling, borde man se över och skärpa reglerna, då företag signalerar lägga ned eller flytta företagen. Med ovan anförda beslutar AK Styrelse bifalla motionen Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 29 Föredragande: Gun Ivesund Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen bifalla motionen 30. Kontanthantering Motionär: Sten Troberg, Lycksele arbetarekommun Polis, banker och Handels har gått ut gemensamt, med flera andra, i kampanj för få ett kontantlöst samhälle, man skall betala med kort i stället. Rent principiellt har jag inget emot detta, men nu börjar bankerna också flagga för de inte kommer ha någon kontanthantering över huvud taget. Sverige är ett föreningstätt land, Vi har många, många små föreningar som verkar i det ena eller andra området runt om i landet. Dessa föreningar lever mycket på vid något kanske några tillfällen per år anordna lotterier, loppis med flera sådan här enkla arrangemang.

Men vi kommer också själva drabbas när vi är ute på gator och torg och pratar med människor och då samtidigt säljer våra glädjelotter. 91 Det skulle vid sådana här tillfällen kunna gå använda kort som betalning, men det förutsätter föreningen har tillgång till en kortläsare. En liten förening som behöver använda en sådan här kortläsare 1 max 2 gånger per kommer få höga kostnader om de själva skall hålla kortläsare. Lösningen på det hela borde vara banker eller samhället (i form av polisen kanske) kunde stå till tjänst med dessa kortläsare, som föreningar kan låna gratis, eller till ringa kostnad. Med bakgrund av ovanstående föreslår jag det utreds hur föreningar skall få tillgång till kortläsare, utan några större kostnader, motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun, motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt, motionen skickas till partistyrelsen för vidare handläggning. Lycksele 2012-12-07 Sten Troberg LO-S-Fackklubben i Lycksele Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionären pekar på de problem det kontantlösa samhället medför. Bland annat föreningar men även andra kommer drabbas. Motionären begär en utredning i denna fråga som kunde vara underlag för en socialdemokratisk motion i riksdagen. AK Styrelsen beslutar godkänna motionen den tillställes Partidistriktet Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 30 Föredragande: Gun Ivesund Distriktsstyrelsen instämmer i Lycksele arbetarkommuns svar och vill därmed föreslå distriktkongressen bifalla motionen 31. Regionalt ungdomsinflytande Motionär: Bo-Anders Johansson, Lycksele arbetarekommun

92 Idag är situationen för landets och länets ungdomar allvarligare än på länge. Ungdomsarbetslösheten är hög. Ungdomar tillhör de stora förlorarna om man ser till skillnaderna i disponibel inkomst mellan olika generationer. Kvarboendet hos föräldrarna har ökat bland unga under 20 år. Ungdomars psykiska ohälsa ökar, särskilt bland unga kvinnor. För glesbygdskommunerna är situationen också allvarlig. Man har för hög medelålder, både i arbetslivet och i de beslutande församlingarna. Ungdomar är kommunernas framtid. Ungas frågor saknas på den politiska dagordningen. En majoritet av ungdomarna är intresserade av påverka men de upplever de står utanför samhället. Unga har inte hunnit skaffa sig lika mycket resurser i form av utbildning, kontakter, erfarenheter och ekonomi för kunna påverka i samma utsträckning som äldre. I Västerbotten är detta en verklighet för alla kommunerna. Det skall finnas likvärdighet för de unga i regionen. En samordning i regionen kring ungdomspolitiken ger större förutsättningar till likvärdighet. Länets unga är också våra gemensamma ungdomar eftersom ungdomarna oftast flyttar till en annan kommun inom länet. Det finns regioner i Sverige som kommit längre än Västerbotten i involvera unga i regionalt ungdomsinflytande. I bland annat Dalarna, Kalmar och Gävleborg ser man ungdomsinflytandet som en överlevnadsfråga för en regional hållbar utveckling och har utarbetat regionala målsättningar utifrån ungdomsperspektiv. Regionerna avsätter resurser för stärka den lokala och regionala kompetensen i sektorsövergripande ungdomspolitik. I vårt grannlän Nordland Fylke finns 10 kommunala ungdomsråd och ett regionalt ungdomsråd med egen budget, med rätt till representation i den regionala beslutande församlingen och med rätt till arvode för sitt deltagande. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag region Västerbotten får i uppdrag utarbeta regionala målsättningar och en handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala utvecklingen och i regionala organ, motionen bifalls av Lycksele arbetarekommun, motionen bifalls av Västerbottens partidistrikt. Lycksele 2012-01-12 Bo-Anders Johansson Furuviks s-förening Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionen om ett regionalt inflytande är en mycket viktig motion som förpliktigar. Sannolikt sker redan i kommuner och landsting många aktiviteter men det måste göras mer. Vi måste arbeta än mer fokuserat för stärka ungdomars inflytande och delaktighet. Arbetarekommunens styrelse 2012-01-17 ställer sig bakom motionärens yrkanden Region Västerbotten får i uppdrag utarbeta regionala målsättningar och en handlingsplan för ungdomars delaktighet och inflytande i den regionala utvecklingen och i regionala organ och motionen bifalls och sända den till distriktskongressen.

93 Lycksele arbetarekommuns representantskap beslutade 2012-01-17 bifalla motionen och sända den till distriktskongressen. Distriktsstyrelsens svar på motion nr 31 Föredragande: Erik Bergkvist Motionären tar upp den viktiga frågan hur ungdomars delaktighet i politiken kan ökas. Distriktsstyrelsen ser detta som en angelägen fråga, men i första hand en fråga för de olika politiska partierna. Det är partierna som äger representation, inte bara i Region Västerbotten utan även i Västerbottens läns landsting och länets 15 kommuner. Detta bör i första hand lösas i partierna och inte överlåtas åt någon myndighet eller institution. Distriktsstyrelsen kommer därför tillsammans med vårt ungdomsförbund SSU ta upp en diskussion kring dessa frågor om hur vi kan utveckla ungdomars delaktighet. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta motionen avslås 32. Stoppa vinstdrivande vårdföretag Motionär: Marika Lindgren, Bert-Ove Bäckman, Lycksele arbetarekommun Vår sociala välfärd är utlämnad till vinstdrivande företag. Caremaskandalen har s fokus på orimligheten inom vården av våra äldre. Hela upplägget med låta våra skepengar gå till bolag vars huvudsyfte är tjäna pengar, måste förhindras. Dagens Samhälle hade nyligen en utmärkt genomgång av de olika riskkapitalbolag som i dag upphandlar mycket av dagens äldrevård, men även andra skefinansierade omsorgsverksamheter inom kommunerna. Aftonbladet den 13 jan 2012 skrev "Svensk välfärd har blivit "big business" för internationella företag" Detta måste socialdemokraterna starkt ifrågasätta och motarbeta. Däremot borde socialdemokraterna bl a i kommunerna arbeta och uppmuntra för få igång ekonomiska föreningar, intraprenader och kooperativa lösningar. Vi kräver socialdemokraterna i länet arbetar för stoppa vinstdrivande företag inom det sociala välfärdsområdet arbeta för och uppmuntra till intraprenader, ekonomiska föreningar och/eller kooperativa lösningar våra riksdagsledamöter får i uppdrag arbeta utifrån motionens intentioner Lycksele arbetarekommun Marika Lindgren BertOve Bäckman Lycksele arbetarekommuns motionssvar Motionärernas beskrivning av hur många äldre människor och svaga grupper har det svårt och oacceptabelt. Vi måste med kraft förhindra detta. Är man skör är man också uts. Vi måste på olika sätt medverka till detta upphör. Människor ska kunna vara trygga i sin vardag. Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen för Lycksele arbetarekommun representantskapet 2012-01-17 bifalla motionen.

94 Och uppdra till våra riksdagsledamöter arbeta i den riktning som motionärerna skriver förhindra våra skepengar går till bolag vars huvudsyfte är tjäna pengar. Lycksele arbetarekommun beslutade vid representantskapet 2012-01-17 bifalla motionen i sin helhet och skicka den till distriktskongressen. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 32 Föredragande: Harriet Hedlund Motionärerna kräver i sin motion vinstdrivande företag inte ska tillåtas inom det sociala välfärdsområdet. Det är tyvärr inte så enkelt. Vinst i sig behöver inte vara något negativt, utan det handlar om hur man hanterar vinsten. Genom återinvestera och höja kvaliteten och tillgängligheten för brukarna är vinst inte något negativt fenomen. Däremot ska vi ta tydlig ställning mot bolag med vinstkrav i vår välfärd. Den svenska välfärden får inte vara en guldgruva som möjliggör för rika riskkapitalister bli ännu rikare. Våra skepengar ska användas i skola, vård och omsorg i Sverige och inte bli vinst i något annat land. Den borgerliga regeringen driver på privatiseringar, etableringsfrihet och utförsäljningar. Det bidrar till en välfärd styrd av efterfrågan. Detta är något vi socialdemokrater med alla politiska medel måste motverka. Vår gemensamma välfärd ska styras av behov. Alla som bedriver offentligt finansierad välfärd ska lyda under samma regler och lagar. Krav ska också ställas på vinst ska återinvesteras i verksamheten. Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskonferensen besluta avslå -sats ett bifalla -sats två och tre 33. Utomhusvistelse till våra äldre Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun Vi är otroligt duktiga och oerhört engagerande när det gäller ta hand om våra äldre. Vi pratar alltid om göra saker åt dem, och vi tycker utevistelserna är självklara delar i den omvårdnad och omsorg som sker. Men är det självklart våra gamla som idag bor i särskilda boende samt i hemtjänsten får chansen komma ut och få sig en friskluft? För ett tag sedan skickade demensförbundet en enkät till alla sina medlemmar. En av frågorna löd enligt följande: Får din anhörige/närstående komma ut dagligen? 80 % svarade Nej. Demenssjukdomen leder till personens förmåga utföra olika aktiviteter i det dagliga livet successivt försämras. Personen får svårt ta initiativ och kan bli passiv. Detta kan motverkas genom ge personen möjlighet delta i individuellt anpassade aktiviteter som till exempel hushållssysslor, utomhusvistelse, underhållning, musik och dans. Erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet. Detta gäller inte bara personer som har en neds förmåga, det gäller även våra pigga äldre som inte heller får komma ut. Yrkande: Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar alla socialdemokratiskt ledda kommuner genomföra utevistelse för sina särskilda och ordinära boenden minst en timma i veckan sommar som vinter.

95 våra riksdagsledamöter från Västerbotten driver frågan, alla äldre personer som bor på kommunernas särskilda och ordinära boenden skall komma ut i friska luften minst en timma i veckan sommar som vinter Mahmoud Al-Turk Lycksele (S) Lycksele arbetarekommuns motionssvar Socialnämnden i Lycksele Kommun har under 2011 utrett förslag till värdegrundsgarantier där bland annat utevistelse ingår, under förutsättning man är berättigad till insatser såsom promenad och utevistelse. Nämnden ställde sig positiv till förslaget och man ska titta mera på vad det skulle innebära ekonomiskt innan beslut fas. Motionen har helt klart ett berättigande och därmed ställer sig Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun bakom motionen och motionärens yrkanden Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11 Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 33 Föredragande: Janeth Lundberg Motionären tar upp en viktig fråga, och det handlar om aktiviteter och utevistelse för de personer som har en demenssjukdom. Vården och omsorgen måste alltid sätta den äldres förmåga och behov i centrum och utforma den efter brukarens behov. Motionären vill partidistriktet skall uppmana alla kommuner genomföra utevistelse. Tanken är god och riktig, men partidistriktet kan inte bestämma hur socialnämnderna i länet ska prioritera sin verksamhet. Det måste de få göra själva utifrån de behov och förutsättningar som finns just i deras kommun. Andra satsen i motionen går ut på våra riksdagsledamöter ska driva denna fråga nationellt. Partidistriktet ser samma svårigheter i denna sats. Det är svårt generalisera alla ska komma ut en timme i veckan. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen avslå motionen 34. Pedagogiska måltider till personer med demenssjukdom Motionär: Mahmoud Al-Turk, Lycksele arbetarekommun Vad betyder Pedagogiska måltider och vad är det för nytta med detta? Kosten och matens betydelse för äldre har varit i fokus länge och flera förbättringsåtgärder har vidtagits. En ytterligare kvalitetshöjande åtgärd som är viktig för demenssjuka är personalen äter måltider tillsammans med de boende; vid samma tid, samma bord, och samma mat. Detta kallas för pedagogiska måltider. Genom införa pedagogiska måltider

blir mat situationen lugnare och de boende stimuleras till ett bättre näringsintag och bibehållande av sina funktioner. 96 De åtgärder som kan vara aktuella är individuellt anpassat stöd vid måltiden (beröring, uppmuntran, visa hur man gör, mimik, initiering med mera), ge personen möjlighet själv ta mat och tillräckligt med tid för kunna äta i lugn och ro, anpassa den fysiska miljön och ge ett individuellt anpassat stöd vid måltiden. Yrkande Västerbottens Socialdemokratiska partidistrikt uppmanar samtliga socialdemokratiskt ledda kommuner genomföra pedagogiska måltider på sina boenden för personer som har en demenssjukdom. våra riksdagsledamöter från västerbotten driver frågan, pedagogiska måltider genomförs i alla kommuners boenden med personer som har en demenssjukdom. Mahmoud Al Turk Lycksele (S) Lycksele arbetarekommuns motionssvar Rutiner i vardagen är viktig för de personer som drabbats av en demens. Detta för upprätthålla och eventuellt förbättra de funktioner som den sjuke har. Lycksele Socialdemokratiska Arbetarekommun ställer sig bakom motionen och motionärens yrkanden. Lycksele Arbetarekommun 2012-01-11 Repskapsmötet 2012-01-17 beslutade enhälligt bifall till styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 34 Föredragande: Janeth Lundberg Pedagogiska måltider finns på en del ställen idag. De flesta drivs i projektform. Vården och omsorgen ska alltid ges efter brukarens individuella behov. Det är viktigt för alla ska få vården anpassat efter just deras behov. Vi vill alla väl och vill ge den bästa vård och omsorg till våra äldre och dementa, men kommunerna måste själva få bestämma det utifrån de behov och förutsättningar som finns i just deras kommun. Partidistriktet ser också svårighet med ge våra riksdagsledamöter i uppdrag driva frågan nationellt. Det utifrån det kommunala självstyret, där varje kommun själv har rätten fa beslut. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen avslå motionen 35. Ekonomisk trygghet i de sociala försäkringssystemen Motionär: Mikael Abrahamsson, Malå arbetarekommun

97 Regeringen har sänkt nivåerna i socialförsäkringssystemet som är tänkt vara en trygghet när vi inte kan arbeta. Överskotten i systemen används istället till andra prioriteringar, däribland skesänkningar. Regeringens försämringar med sänkning av nivåerna i de sociala trygghetssystemen påverkar sjukförsäkringen och därmed sjukpenningen, föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa m.m. Samt detta även leder till en lägre ålderspension. För de som är friska och har ett arbete, och når upp till inkomsttaket 27 500 kr/månad är sjukpenningen idag knappt 80 % av sjukpenninggrundande inkomst. För den resterande del av inkomsten som överstiger inkomsttaket betalas ingen ersättning ut. För de som får sin ersättning från a-kassa är inkomsttaket 18 700 kr/mån vilket innebär ungefär 12 % får ut en ersättning som motsvarar 80 % av sin inkomst. Sänkta nivåer i de sociala trygghetssystemen får därför stora konsekvenser för de som drabbas av sjukdom och arbetslöshet. Samt vid uttag av föräldraledighet där den av föräldrarna med lägsta inkomsterna oftast stannar hemma med föräldrapenning på så kallad sjukpenningnivå. Allt fler blir idag utförsäkrade från sjukförsäkringen och a-kassan vilket innebär man hänvisas till försörjningsstödet, vilket leder till en lägre ålderspension. Vi föreslår socialdemokraterna ger partistyrelsen i uppdrag rätt nivå i de sociala trygghetssystemen återinförs Mikael Abrahamsson Malå Socialdemokratiska Förening Malå arbetarekommun ställer sig bakom motionen som sin egen. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 35 Föredragande: Åke Nilsson Distriktsstyrelsen delar motionärens syn på de försämringar som den borgerliga regeringen genomfört. En trygg sjukförsäkring och a-kassa är en del av en fungerande arbetslinje. Trygga människor vågar byta jobb, utbilda sig och starta företag. I socialdemokraternas budgetförslag för 2012 till riksdagen kan man i korthet läsa följande; En stark a-kassa som omfar alla löntagare är en avgörande del av en väl fungerande arbetslinje. Vi föreslår i denna motion ett tak för avgiften på 120 kr i månaden och en höjd ersättningsnivån i a-kassan till 80 procent. Taket höjs till 910 kronor per dag från mars 2012. Efter 100 dagars arbetslöshet trappas taket i a-kassan ned med 150 kronor per dag. Vi vill de allra flesta ska få 80 procent i ersättning vid sjukdom. På sikt vill vi taket ska vara tio prisbasbelopp. I ett första steg vill vi nu höja taket till åtta prisbasbelopp 2012 och 8,5 ppb 2013. Vi vill också ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden. Distriktsstyrelsen anser motionens intentioner redan är tillgodosedda i och med ovan redovisade förslag finns intagna i Socialdemokraternas budgetmotion för 2012. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskonferensen besluta anse motionen besvarad 36. A-kassans regler för arbetslösa med politiska uppdrag (förtroendevalda) en demokratifråga

98 Motionär: Wolfgang Hoffmann, Bjurholms arbetarekommun Högerregeringen har försämrat a-kassareglerna på flera sätt och det drabbar inte enbart individen utan hela samhället. Vår demokrati förändras när rätten till politisk aktivitet tas från arbetslösa, när arbetslösa inte bara förlorat sitt arbete utom dessutom forceras/trängs ur sina politiska uppdrag/roller. Reglerna som av a-kassorna tillämpas idag medger den som har ett arvoderat politisk uppdrag ingen ersättning nar denne förbrukat sina 75 deltidsdagar (även det ett påhitt av högerregeringen). Det innebär om den arbetslöse haft ett uppdrag med låt oss anta 4 timmar på v 4, så blir den politisk aktiva människan i fråga utan a-kassaersättning resten av vecka 4, eftersom det politiska uppdraget räknas som deltidsarbete under v 4 av a-kassan. Därmed har denne fritidspolitiker ingen rätt till ersättning för resten av v 4. Tryggheten som a-kassan ska ge den enskilde vid arbetslöshet, urholkas därmed om den arbetslöse i frågan är politisk aktiv. Maktstrategin visar sig tydlig, eftersom den arbetslöse "straffas" och isoleras ytterligare och han/hon hamnar i en vanmaktskänsla. Jag anser det är förnedrande och fullständigt odemokratiskt och föreslår därför våra riksdagsledamöter får i uppdrag verka för en omgående förändring av a-kassareglerna, så arbetslösa kan utöva förtroendeuppdrag i t ex kommun och landsting och inte behandlas som 2:a klass medborgare Wolfgang Hoffmann (Vitvnet-Brännlands S-förening) Motionen antagen av Bjurholms arbetarekommun 2012-01-16 Martin Berglund, ordförande Distriktsstyrelsen svar till motion nr 36 Föredragande: Karin Malmfjord Motionären skriver om försämringar i arbetslöshetskassans regelverk som de borgliga partierna införde år 2007 något som påverkar arbetslöshetsersättning negativt för de som tar på sig förtroendeuppdrag. De förändringar som infördes var enligt SO- Arbetslöshetskassornas Samorganisation (www.samorg.org) bland annat Skärpning av arbetsvillkoret Arbetsvillkoret skärps och nu krävs 80 arbetade timmar för en månad ska få räknas med i arbetsvillkoret (tidigare 70 timmar). Tidsgräns för överhoppningsbar tid Överhoppningsbara tiden begränsas till fem år (tidigare sju år). Beräkning av ersättning Beräkningssättet för ersättningsgrundande uppgifter (normalarbetstid och dagsförtjänst) ändras så de alltid måste beräknas på 12 månader även om den sökande har arbetat mindre än 12 månader. Den så kallade hjälpregeln tas bort vilket innebär all frånvaro från arbetet även sjukdom och vård av sjukt barn påverkar normalarbetstiden och normalinkomsten negativt. Tid man får lön för till exempel betald semester räknas dock inte som frånvaro. Möjligheten höja de dagpenninggrundande uppgifterna genom under avbrott i arbetslösheten (minst 25 sammanhängande veckor) arbeta med högre lön och längre veckoarbetstid togs bort. Nyprövning Vid slutet av den arbetslöses ersättningsperiod ska a-kassan pröva om denne uppfyller ett

99 nytt arbetsvillkor och därmed har rätt till en ny ersättningsperiod. Reglerna kring denna så kallade nyprövning ändrades. Den som uppfyller ett nytt arbetsvillkor och därmed har rätt få en ny ersättningsperiod ska få 65 % av den gamla dagsförtjänsten eller 80 % av dagsförtjänsten i det nya arbetsvillkoret som sin dagpenning. Normalarbetstiden beräknas på nytt (på 12 månader). Det alternativet gammal normalarbetstid och 65 % av den gamla dagsförtjänsten eller ny normalarbetstid och 80 % av den nya dagsförtjänsten som ger högst dagpenning ska väljas. Studerandevillkoret och rätt till ersättning under ferieuppehåll försvinner Möjligheten få ersättning under ferieuppehåll från studier tas bort. Den som har studerat måste ha avslutat eller definitivt avbrutit sina studier för kunna få arbetslöshetsersättning. Studerandevillkoret tas bort vilket innebär det enda sättet kvalificera sig för arbetslöshetsersättning är genom arbete. Deltidsbegränsningen Den 7 april 2008 infördes även nya regler för deltidsbegränsning, som innebär maximalt 75 av ersättningsperiodens dagar får användas som deltidsdagar. Med deltidsdag avses en ersättningsdag i en vecka som innehåller både arbete och ersättning. Resterande dagar i ersättningsperioden får endast användas i veckor där den sökande inte utfört något arbete. En sökande som förbrukat sina 75 deltidsdagar anses ha giltig anledning sluta sitt deltidsarbete på egen begäran utan bli avstängd från ersättning, under förutsättning inkomsten från deltidsarbetet understiger fastställd dagpenning som heltidsarbetslös. En sökande som förbrukat sina deltidsdagar har också godtagbara skäl avvisa ett erbjudet arbete som understiger arbetsutbudet, om arbetsinkomsten från deltidsarbetet understiger 90 procent av den fastställda dagpenningen. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen och förtroendeuppdrag är det två saker som påverkar den a-kassegrundande ersättningen. Det ena är hur stor ersättningen är och tiden för uppdraget. Uppdragen ska styrkas med hjälp av intyg. Det är deltids- och timarvoderade som påverkas av deltidsbegränsningen. De som är helt arbetslösa berörs inte av begräsningen. Systemet bidrar snabbare med den arbetslöse förlorar rätten erhålla arbetslösersättningen. Det är en demokratifråga även arbetssökande ska kunna ta på sig förtroendeuppdrag samt tillfälliga arbete del av dag eller vecka utan deras ekonomi försämras. Att straffa de som tar på sig uppdrag del av dag eller vecka skapar klassklyftor. Vi socialdemokrater står för allas lika värde därför ska alla arbetslösa behandlas lika och ha lika många dagar som de kan få arbetslöshetsersättning för. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen bifalla motionen 37. Zebralagen eller väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen Motionär: Jan Johansson Sedan lagen om motorfordonsförare har väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen infördes 2001, så har lågt räknat 20 % fler fotgängare skadats lindrigt och ca 10 % fler skadats svårt. Häftiga inbromsningar har dessutom resulterat i ett ökat antal bilolyckor, med plåtskador och personskador som följd.

100 Sedan så har, olyckligtvis, ityden bland fotgängare förändrats radikalt, från se sig för innan man korsar gatan till bara gå rakt över. Cyklister kommer susande över övergångsställen i tron man har rätt till det. En fotgängare har en enda väldigt enkel uppgift lösa när man ska korsa en väg eller gata: kommer det något fordon som kan skada mig eller inte? En bilförare däremot har en otrolig mängd information som ska processas, växla, styra, gasa, koppla, blinka, kontrollera trafiken både framåt, bakåt och åt sidorna, trafikskyltar bland alla reklamskyltar, affärsskyltar och erbjudanden, och nu har jag inte tagit upp saker som kaffedrickande, rökning, snusning, mobiltelefonpratande och sms:ande, sminkande, läsning, hysteriska barn och hysteriska sambor av bägge könen som har åsikter kring framförandet av bilen. Svåraste situationerna uppstår i stadstrafik vid höger eller vänstersväng in på en annan gata, där det plötsligt hoppar ut fotgängare i gatan, likt gubben ur lådan. Om det är nederbörd får man öka på alla svårigheter mångdubbelt. Dessutom ökar bränsleförbrukningen massor av den ryckiga körningen som uppstår av alla start och stopp. Jag inser svårigheterna med förändra lagen om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen, då den kom till för harmonisera med många andra länder i övriga Europa. Jag ser också en eventuell försämring för de synskadade, men jag tror inte stressade bilister diskriminerar synskadade när det kommer till själva överkörningen. Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på: man engagerar sig internationellt för förändra lagen om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen i hela Europa. man engagerar sig internationellt, så man åtminstone har samma regler gällande väjningsplikt eller inte vid oövervakade övergångsställen i hela Europa. man ändrar lagen om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen i Sverige, till den lagen vi hade innan eller bättre. om man har kvar nuvarande lag om väjningsplikt vid oövervakade övergångsställen, så bör man mera aktivt verka för snabbare bygga bort möjligheten för fotgängare och cyklister interagera med motorfordon på våra vägar och gator. Jan Janscha Johansson Byske S-förening Byske s-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen. Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: I vår lagstiftning ligger fokus på det är oskyddade trafikanter fotgängare och cyklister som har störst behov av skydd i trafiken. Oskyddade trafikanter är de som råkar mest illa ut vid eventuella tillbud. Annan trafik t ex biltrafik- måste anpassa sig och ta hänsyn till detta. Detta är en uppfning som gäller för Sverige såväl som för Europa och för stora delar av världen i övrigt. Att försämra säkerheten för gång- och cykeltrafikanter är knappast något som kan anses ligga i allmänhetens intresse.

101 Däremot är det förstås angeläget så långt det är möjligt harmonisera våra trafikregler med de regler som gäller i övriga Europa och övriga världen. Ett sådant harmoniseringsarbete pågår också, där de ansvariga myndigheterna för Sveriges del är Trafikverket och Transportstyrelsen. I och med införandet av lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen förändrades synen på övergångsställen från vara en säkerhetsåtgärd till vara en åtgärd för öka fotgängarnas tillgänglighet/framkomlighet. Detta har inneburit många övergångsställen systematiskt har plockats bort eller hastighetssäkrats med exempelvis gupp, refug eller avsmalning av körbanan. Idag finns det fortfarande platser som inte hunnit åtgärdas men det arbetas ständigt med förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister. När det gäller sikten, uppmärksamheten och liknande vid övergångsställen måste också ett högre krav ställas på fordonsförare än på gående eftersom det är fordonsförarna som har gått en trafikutbildning medan inte alla fotgängare och cyklister har det. Det ideala är, precis som motionen tar upp, separera all gång- och cykeltrafik från motordriven trafik. Detta är dock ett enormt arbete som kommer ta lång tid. En separering av gående och cyklister gentemot motortrafik innebär inte endast en separering längs sträckor utan också i konfliktpunkter vid exempelvis korsningar. Endast detta innebär stora insatser eftersom det då måste byggas viadukter och/eller broar, vilket vi nog alla inser är oerhört stort arbete. Idag har gång- och cykeltrafik fått ökad betydelse i trafik- och transportplaneringen på alla nivåer och detta gör det finns stora förutsättningar för arbetet med separeringen av gång- och cykel gentemot motordrivna fordon ändå kommer få ökad betydelse och således gå fortare i framtiden. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar yrka avslag på motionens punkt 1 och 3, motionens punkt 2 och 4 med detta yttrande anses vara besvarade. därmed skicka motionen som enskild Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 37 Föredragande: Mikael Lindfors Distriktsstyrelsen delar Skellefteå Arbetarekommuns åsikt försämra säkerheten för gångoch cykeltrafikanter inte är något som kan anses ligga i allmänhetens intresse. Det är inte lagens fel trafikanter är ouppmärksamma vid obevakade övergångsställen. Däremot bör stora insatser genomföras för minska olyckor och olyckstillbud vid övergångsställen Pga. ouppmärksamma trafikanter. Insatser som kan göras är t.ex. reklam och informationskampanjer i tv, sociala medier och i skolan mm. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfning man bör omöjligt separera gång- och cykeltrafik gentemot motordrivna fordon i all framtida trafikplanering. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta avslå -sats 1-3 bifalla -sats 4

102 38. Kraftigt ökade bedrägerier Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun Fakturabedrägerier i Sverige har kraftigt ökat. Sedan år 2000 har dessa bedrägerier enbart i Västerbotten ökat från (615 st) till (2060 st) år 2010, en ökning med 235 %. En del av bedrägerierna består i bedragaren skickar en faktura, och hoppas mottagaren betalar. Men en del fakturabedrägerier är av det vidrigare slaget, där bedragaren med hot om både inkasso och kronofogden per telefon och brev försöker förmå offret betala. Många av dessa bedrägeriförsök riktar sig till äldre, som kanske äger en gammal jordbruksfastighet. Trots polisanmälan (ärendet läggs ofta ned) och bestridande av fakturan, fortsätter kraven och trakasserierna helt obekymrat. Det är nog så bekymmersamt när det drabbar människor i arbetsför ålder, men när man inriktar sig på pensionärer som knappt vet vad en dator är, och ej heller vet hur man ska gå till väga med lösa detta, blir det orsak till en massa lidande och oro för alla de som hamnar i klorna på dessa hänsynslösa bedragare. Det är orimligt vi låter detta får fortsätta. Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på: man tillför medel för bilda en grupp eller enhet som med hjälp av polis, åklagare och lagstiftning, kan ta krafttag mot dessa allt mer förekommande bedrägerier i hela Sverige. Jan Janscha Johansson Byske S-förening Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Bedrägerier har ökat kraftigt under senare år och finns i många olika former. Vanligaste formen är internetbedrägerier på Blocket. Enligt polisen klaras många av dessa brott upp då det oftast finns ett bankkonto där pengarna ss in. När det gäller falska fakturor eller påstådda annonser, pågår det ett nationellt arbete med samordna handläggningen på ett och samma ställe då fakturorna oftast sprids över hela landet. Inom Europa finns det samarbeten för kunna spåra konton men då handlar det om lite större belopp. Om kontot finns utanför EU så är det svårare kunna spåra upp företaget. Enligt polisen så arbetar man med bli snabbare på samordna dessa brott. Viktigt är småföretagare, föreningar och privatpersoner anmäler när man får en felaktig faktura. Vi kan konstatera lagstiftningen idag inte är tillräcklig. För privatpersoner finns det s.k. "nix-abonnemanget" tillgå, också ångervecka gäller vid telefonförsäljning, internet och postorderförsäljning. Någon motsvarande rätt finns inte för näringsidkare. Framförallt småföretagare utnyttjas i de här sammanhangen. Ofta saknar de små företagen kunskaper och resurser (bl.a. administrativa) som krävs för bemöta felaktiga krav och bedrägerier. Därför är det viktigt lagstiftningen motsvarar dagens situation och ger det stöd som privatpersoner och företag har rätt kräva. Vi socialdemokrater menar det är dags utveckla den svenska lagstiftningen och civilutskottet har som första steg i detta beslutat genomföra en hearing om bluffakturor i mars i år.

103 Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar anse motionen besvarad och därmed sänder den som enskild. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade Distriktsstyrelsen svar till motion nr 38 Föredragande: Karin Malmfjord Bluffakturor är ett växande problem. På fem år har antalet anmälningar gått från 3 000 till 17 000 år 2011. Oftast står organiserad brottslighet bakom de fakturor som skickas till företagare. Det är inte acceptabelt med den dramatiska utvecklingen av antal bluffakturor. Att tillföra medel för bilda en grupp eller enhet är ingen lösning det måste till ett helhetsperspektiv för minska bluffakturorna. Det handlar bland annat om tydligare lagstiftning. Högre krav måste även ställas på inkassobolagen, för de blir automatiskt bedragarnas förlängda arm när de tar på sig inkassokrav. Här kan myndigheterna ställa krav på utbildning så anställda kan urskilja bluffakturor från oseriösa företag. Näringslivet kan även bidra med vad som kan göras för minska antalet bluffakturor. Ett led för påbörja arbetet med minska bedrägerierna är inbjuda till hearing i civilutskottet. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen avslå motionen 39. Utökad facklig/politisk samverkan Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun Socialdemokratin tappar väljare och förtroende, LO facken tappar medlemmar och förtroende. På våra arbetsplatser pratas det nästan inte alls politiskt/fackligt. En av anledningarna till det inte pratas politik eller fackligfackliga frågor på våra arbetsplatser, är folk känner man inte kan vara med och påverka, och därför inte orkar engagera sig. Man vet ej heller generellt vad som händer inom politiken och hur politiska beslut slår både mot facken och den svenska välfärdsmodellen. Sedan så tror folk i allmänhet samhället inte kommer försämras/förändras oavsett vilket parti som sitter vid makten. Det pratas också i LO- leden om man ska överväga ett fortsätta öppet ge stöd till socialdemokraterna. Att två kamporganisationer som socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen blir helt tagna på sängen av en enad och mycket väl förberedd borgerlighet, med en väl genomarbetad plan på hur man ska ta väljare från socialdemokratin och slå undan benen för facklig verksamhet, är inte så förvånande när sossar och fack övergått från kämpa, till bara förvalta en välfärd och arbetsvillkor som alla tar för givet. Det är av yttersta vikt för socialdemokratin främja ett mycket nära partnerskap med LOfacken, för få ut det politiska budskapet. Likaså är det av yttersta vikt för LO-facken ha ett nära partnerskap med socialdemokratin, för kunna driva igenom politiska beslut som gynnar facklig verksamhet. Många av de politiska beslut som tagits av en moderatstyrd borgerlig regering har slagit oerhört hårt mot facklig verksamhet. Med detta som bakgrund yrkar jag på:

104 Socialdemokratiska arbetarpartiet utreder hur man ska gå till väga för utöka samverkan med LO-facken, och tillsammans med det fackliga utarbeta strategier, nytänkande och ekonomiska/politiska/fackliga synergieffekter bl.a. när det gäller få igång den politiska/fackliga medvetenheten bland väljare/fackmedlemmar Socialdemokratiska arbetarpartiet tar i beaktning, inom LO-facken så finns det hårt arbetande förtroendevalda och medlemmar av vänsterpartistisk härkomst, och hittar en utökad samverkansform som inkluderar dessa också. Jan "Janscha" Johansson Byske S-förening Byske S-förening har vid mötet 2011-12-19 antagit motionen som sin egen Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionen tar upp en väldigt viktig fråga om hur vi stärka arbetarrörelsen i framtiden. För Socialdemokraterna och LO-facken i Skellefteå är samverkan en självklarhet och har genom åren varit lyckosam. Samverkan mellan LO och Socialdemokraterna handlar inte om bara valrörelser utan om arbetsplatsens frågor ska hamna på den politiska dagordningen. Både Socialdemokraterna och LO arbetar med utreda om hur framtidens samverkan skall se ut. Vi kan konstatera den traditionella samverkan blev annorlunda i valet 2010. LO hade beslutat samverka som tidigare med Socialdemokraterna och inte Vänstern och Miljöpartiet. Socialdemokraternas samarbete med de två andra partierna gjorde många inte viste hur man skulle göra. LO satsar mycket just för öka medvetandet om vikten av vara med i facket. Stora Resan är ett projekt där LO ska lyssna till 100 000 unga vuxna om deras syn på facket. Detta skall sedan ligga som grund till framtida strategier för både facket och politiken. LO:s kongress är den som avgör om hur samverkan skall se ut för LO:s del och är ingen socialdemokratisk fråga. Socialdemokraternas samarbete med V och MP behöver funderas mycket över så vi i förra valet tappade många väljare. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar anse den först satsen besvarad då utredningar pågår, avslå den andra satsen, därmed sända motionen som enskild Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutar i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 39 Föredragande: Per-Erik Johansson Motionären argumenterar för en nära och utökad samverkan mellan partiet och LO. Arbete med utredningar, rapporter och PM om hur detta ska utformas har genomförts och pågår inom arbetarrörelsens två grenar. Den facklig-politiska samverkan bygger på de gemensamma värderingarna, dvs synen på hur samhället ska se ut. LO, som den enda av de fackliga centralorganisationerna, har tagit ställning för socialdemokratin och mot borgerligheten utifrån det som är grunden för hela fackföreningsrörelsen; makten över arbetslivet och fördelningen av produktionsresultatet. Det

105 brukar sammanfas i värderingarna frihet, jämlikhet och solidaritet. Den facklig-politiska samverkan grundar sig på denna gemensamma värdegrund och utgör en långsiktig och kontinuerlig samverkan mellan SAP och LO. Precis som LO kan bedriva påverkansarbete mot och samarbete med andra partier i enskilda sakfrågor samarbetar SAP med andra fackliga centralorganisationer, SAP samarbetar också med andra partier för kunna påverka och genomföra politiska beslut inom parlamentariska församlingar i den riktning som värdegrunden pekar ut. Den facklig-politiska samverkan är dock förbehållen arbetarrörelsens två grenar. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: anse den första -satsen besvarad avslå den andra -satsen 40. Avskaffandet av omotiverade skeprivilegier Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun Saken är den detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan. Det handlar om gynna några och straffa andra. Det handlar om ideologiskt motiverade privilegier och inte en ansvarsfull hantering av ekonomin. Principen om sk efter bärkraft är en av de äldsta principerna för skeuttag som finns. Redan när Sverige, som land, grundades byggde skelängderna på gårdarnas storlek d.v.s. den bärkraft som respektive gård hade. Om vi bortser från adelns privilegier så har den principen fått råda sedan dess. För några år sedan förändrades något. Den Moderatstyrda regeringen lanserade de s.k. Jobbskeavdragen. Namnet till trots går detta inte ut på sänka sken för de med vanliga jobb... Det går ut på INTE sänka sken för pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna. Det ska löna sig arbeta säger man. För min ekonomi har detta varit kanon. Jag har ett fast arbete och inkomster från politiska uppdrag, vilka båda ger rätt till jobbskeavdrag. Jag jobbar inte mer än förut och jag kommer inte jobba mer heller. De flesta som har jobb jobbar redan heltid och för de som tvingas jobba deltid är nog en heltidstjänst viktigare än avdrag på sken. Avdraget går således främst till de som redan har det bra och utan krav. Inte nog med vi, som redan har arbete, gynnas av jobbskeavdraget. Vi kan dessutom köpa s.k. hushållsnära tjänster kraftigt subventionerat av skemedel. Även här går de absolut största avdragen till de som redan tidigare använt sig av liknande tjänster. Jag påstår inte det är något fel på den typen av tjänster. Däremot undrar jag över varför just de tjänsterna ska subventioneras. Jag slår vad om det finns saker som fler har behov av som man hellre kunde satsa på! En av tankarna med RUT- avdraget var det skulle skapa nya jobb... vilket är ytterst tveksamt. Ett annat argument var det skulle göra många svarta jobb vita vilket inte heller bevisats. Det kan också handla om samhällsekonomiska motiv. Sänkta sker gör hushållen får mer pengar röra sig med och det kan, enligt de flesta ekonomiska teorierna, leda till ökad efterfrågan och fler jobb. Om detta nu stämmer så kan sänkta sker hjälpa ekonomin. Om det nu är så, varför ska skesänkningen gå enbart till de som redan har det relativt bra? Den arbetslöses efterfrågan fungerar väl lika väl som den med arbetes?

106 Saken är den detta inte enbart handlar om ekonomiska teorier om tillväxt och efterfrågan. Det handlar om gynna några och straffa andra. Införandet av RUT är ett steg i samma riktning. Det handlar om ideologiskt motiverade privilegier och inte en ansvarsfull hantering av ekonomin. Under de Moderatstyrda åren har de statliga skerna sänkts med enorma summor. Detta har man finansierat genom klämma sjuka och arbetslösa, genom försäljningar av gemensamma tillgångar och genom skörda frukterna av en ansvarsfull ekonomisk politik av tidigare Socialdemokratiska regeringar. Att dra in skepengar har förstås inget egenvärde. Det finns ingen anledning dra in mer pengar än det som krävs för täcka de behov som finns. Men är vi där än? Är det inte så inkomstklyftorna i Sverige ökar? Är det inte så fler barn faktiskt fått det sämre de senaste åren? Är det inte så flera kommuner och landsting tvingats till hårda besparingar då behoven ökat i betydligt högre grad än inkomsterna? Ansvaret för hantera problemen i samhället har redan tidigare, i huvudsak, legat på kommuner och landsting. Trenden är ansvaret också ökar för varje år som går. Det kan t.o.m. krävas rejäla skehöjningar på sikt ifall ekonomin ska "gå ihop". Kommunalsken är den sk som alla betalar. En höjning av kommunalsken gör de som tjänar minst får ännu mindre röra sig med. Genom höjd statlig sk och generösare bidrag till kommunerna kan vi slippa sådana effekter men då krävs det politisk vilja därtill. Ska vi följa principen om sk efter bärkraft så måste det göras. Vi Socialdemokrater vill se ett samhälle som bygger på rättvisa. Ett samhälle där klyftorna minskar, där alla har möjligheten utvecklas och sträva efter sina mål. Vi vill se ett samhälle som bygger på solidaritet och där ingen lämnas efter. Vi vill se ett samhälle där ekonomisk styrka inte ska vara avgörande för den framtid vi vill ge våra barn. För åstadkomma detta krävs en tydlig och stark fördelningspolitik och det instrument vi har för detta är skesystemet. Tyvärr har vårt parti varit allt annat än tydlig i skefrågan. På frågan om vi tänker avskaffa jobbskeavdraget har jag sett flera partiföreträdare svara ung. "Vi vill sken ska vara lika oavsett om man är arbetande, pensionär eller arbetslös". Man vågar, med andra ord, inte säga vi vill höja sken. Jag tror nog många uppfar det som om vi lovar sänka sken för alla. Högre sker är ett måste om vi ska ha råd med det samhälle vi vill se. Att påstå något annat är rent hyckleri. Högre sker är ett nödvändigt ifall vi vill återställa de orättvisor den Moderatledda regeringen skapat. Allt annat är blunda för verkligheten. Högre sker krävs för vi ska kunna bedriva en aktiv fördelningspolitik som utgår från behov och minskar klass- och inkomstklyftor. Allt annat är en borgerlig chimär. Med min mest bestämda min yrkar jag: Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för det s.k. Rut- avdraget ska avskaffas Socialdemokraterna i Västerbotten ska arbeta för sk ska betalas efter bärkraft och inte ställning på arbetsmarknaden.

107 Socialdemokraterna i Västerbotten uttalar sig för höjd statlig sk och värdet av en solidarisk finansiering av välfärden. Socialdemokraterna som parti tar ställning mot de s.k. Jobbskeavdragen. Daniel Ådin Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Är det inte så orättvisorna ökar i vårt land, frågar motionären retoriskt. Och det kan inte sägas tydligt nog: Under Reinfeldtregeringen har figa blivit figare och detta före finanskrisen. Skesänkningar har bidragit till rika har blivit allt rikare. Dagens skesystem är från 1990. Reformens omfning var unik. Skebaserna breddades, vi fick lika sk på lika inkomst och legitimiteten stärktes. Plötsligt hade Sverige ett modernt skesystem som kännetecknades av enkelhet, likformighet och breda skebaser. Genom åren har dock över 500 förändringar i skesystemet genomförts och behovet av ett nytt system är stort. Leif Pagrotsky har fått Partistyrelsens uppdrag utforma ett förslag till ett nytt skesystem och lämnade en rapport till Förtroenderådet i december 2011: Reinfeldt har slagit nya rekord i ställa till oreda i skesystemet för få igenom sina partipolitiska prioriteringar. Moderaterna har helt övergivit principen om lika sk på lika inkomst. Skeavdrag för gå ut med hunden, men höjd sk för den som blir arbetslös. Samma gäller principen om sk efter bärkraft. Nästan alla progressiva inslag i skesystemet har tagits bort. Bara den statliga sken på högre inkomster och de extra 5 procenten på de högsta inkomsterna kvarstår, men nu börjar kampanjen också mot detta. För det andra har det de senaste 20 åren skett stora förändringar i Sveriges ekonomi. Vi har gått från en inflation på runt 10 procent till under 2 procent. Ett stort misslyckande är arbetslösheten som då låg på cirka 2 procent nu ligger på 7 procent. Dessutom har klyftorna i samhället ökat dramatiskt, både vad gäller inkomster och förmögenheter. För det tredje har internationaliseringen accelererat med tydliga effekter på handlingsfriheten i skepolitiken. Faktum är när den första överenskommelsen träffades 1989 så fanns fortfarande Berlinmuren, Baltikum var en del av Sovjetunionen, Sverige var inte med i EU, och det var olagligt för svenskar ha pengar på utländska bankkonton. Idag är det finansiella kapitalet ytterst lättrörligt och beskningen av kapitalinkomster och kapitalvinster är utsa för hård internationell konkurrens. Dessutom har världshandeln fått helt nya mönster, tullar har avskaffats och det är idag möjligt för många företag välja till vilket land de vill styra sin produktion och sina vinster och var de vill betala sin sk. För Moderaterna har skerna ofta varit målet för det politiska engagemanget. Sänkt sk har varit den röda tråden i deras politik i hundra år. Minns bara hur de kallade skekvoten för ofrihetskvoten för bara några år sedan, innan PR-byråerna förändrat deras sätt uttrycka sig. För oss socialdemokrater är skerna ett medel. Det medel som gör välfärdsstaten möjlig. Stabila trygghetssystem vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Bra skola och bra vård i livets olika skeden, på lika villkor för alla. Sådant som vidgar människors frihet och deras livschanser. För oss socialdemokrater är skerna ett medel. Ett medel för alla barn ska få en bra skolgång, vi ska ha en sjukvård för alla och de äldre ska få leva rika och värdiga liv. Vi socialdemokrater håller på med politik för vi vill göra människors liv bättre och friare. Att fler skall kunna förverkliga sina drömmar

108 Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar bifalla motionen och därmed anta motionen som egen. motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för beaktande I det framtida arbetet med ett nytt skesystem Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 40 Föredragande: Bert Öhlund Skellefteå arbetarkommun har i sitt yttrande pekat på ett antal faktorer som betonar de viktiga frågor som tas upp i motionen och motiverar motionens förslag till åtgärder. Ett rättvist skesystem är en av grundförutsättningarna för skapa ett samhälle som är till för alla. Distriktsstyrelsen delar Skellefteå arbetarkommuns syn på motionens förslag och föreslår därför motionen bifalls samt motionen sänds till länets s-riksdagsledamöter och till Leif Pagrotsky för beaktande i det framtida arbetet med ett nytt skesystem. 41. Vårdgarantier och annat otyg Motionär: Daniel Ådin, Skellefteå arbetarekommun Detta är ett målmedvetet försök föra fokus från det gemensamma ansvaret och den bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn på samhället. De senaste åren har vi, i partiet, ofta diskuterat om hur Moderaterna "tagit" våra ord och gjort dem till sina. Ska sanningen fram så har vi oss själva skylla för mycket av detta. När Moderaterna kallar sig själva för "Det nya arbetarpartiet" bör den självkritiske sossen påminna sig om vi själva slutat kalla oss Arbetareparti för länge sedan. Jag tror det var så tidigt som 1991 som vi övergick till, i alla lägen, kalla oss för Socialdemokraterna och inget annat. Det har också skrivits många motioner om ta bort A:et i SAP eftersom vi kan skrämma bort väljare som inte längre ser sig som "arbetare". Från vänsterhåll har det däremot diskuterats i åratal hur den nya "arbetarklassen" ska definieras. Moderaterna sket i detta och kallade sig bara arbetarparti och det visade sig det fungerade utan skrämma bort, eller definiera väljarna. Politiken handlar mer och mer om hur frågorna framställs. Vi vet väljarna gillar våra värderingar och vi vet våra värdeord har en positiv klang. Det är ingen slump borgarna gärna pratar om rättvisa, solidaritet och gemensamt ansvar. Men inte nog med vi "slarvat bort" våra egna ord. Vi är tyvärr väldigt duktiga på anamma deras modeord. Arbetslöshet, sjukdomar och allmän utslagning kallas utanförskap även av våra företrädare. Att stå utanför något är oftast en individuell handling och ansvaret läggs således över på den utslagne. Ett annat exempel på hur vi gått i fällan är pratet om Vårdgarantier, Servicedeklarationer o.s.v. Det låter bra och vem vill inte garantera bra vård och omsorg? Men garantier gör inte det blir mer pengar i kassakistan. Ifall någon ska ersättas för icke uppfyllda garantier så

109 tas det av det gemensamma och kan då leda till en annan verksamhet blir lidande. Detta är inget annat än ett spel för galleriet. Det är ingen slump detta drivs av borgerliga politiker. Det är heller ingen slump många privata läkare och vårdföretag stöder förslagen. Anledningen är garantierna, allt som oftast, riktas till den enskilde och den enskildes behov. Detta är ett målmedvetet försök föra fokus från det gemensamma ansvaret och den bärande tanken för vår samhällsmodell d.v.s. vård/stöd efter behov till en mer egoistisk syn på samhället. Det förs, redan nu, en intensiv lobbyverksamhet för ex. plastikkirurgi för lindriga skönhetsfel och estetiska önskemål ska kunna betalas med skemedel. Om vi tillåter fokus flyttas från behov till garantier (rättigheter) så är risken liknande krav kommer dyka upp på fler områden. Om individen har rätt ta del av den gemensamma kakan oavsett behov så kommer snart kraven på själv få välja vart pengarna ska gå! Visst, det kan finnas skäl för införa garantier av olika slag, om inte annat för kunna vinna val, men i så fall är det nödvändigt vi inte faller i fällan och gör dessa garantier på individnivå. Vi Socialdemokrater vill ha ett samhälle som bygger på äkta solidaritet, ett gemensamt ansvar. Den enda garanti vi bör utfärda är därför vård/stöd efter behov. Ska vi då formulera olika garantier och liknande måste dessa utgå från detta och inget annat! Med stöd av argumenteringen ovan yrkar jag: Socialdemokraterna i Västerbotten agerar mot införandet av s.k. garantier, serviceförklaringar och annat otyg som för fokus från det gemensamma ansvaret och från vård/stöd efter behov! Västerbottens kommuner uppmanas säga nej till liknande förslag på kommunal nivå. Frågan förs vidare till partiet på central nivå. Daniel Ådin Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionären tar upp en både svår och aktuell fråga. Tjänstegaranti, kvalitetsutbud, serviceförklaringar olika ord beskriver i stort sett samma sak: Vad kan man förvänta sig av en specifik tjänst. Kommunfullmäktige i Skellefteå har till exempel våren 2011 beslutat Satsningar och tydliga serviceutbud ska vara ett av fyra fokusområden. Så kallad rättighetslagstiftning finns redan. Det kan t ex gälla rätt till särskilt boende, där böter kan förekomma om lagen inte följs. Lagstiftning sätter således redan gränser. Västerbottens läns landsting garanter sedan länge vård ska ges till alla på lika villkor. I Skellefteå kommun garanteras sedan årtionden barnomsorg inom en månad. Ordet serviceutbud känns därför konstigt till exempel avvända för den omsorg som individen

110 enligt socialtjänstlagen har rätt till efter en biståndsbedömning av individens behov. Äldreomsorgens specifika grundvärderingar finns i socialtjänstlagen. Socialdemokraterna måste också inom detta politikområde - tydligt fortsätta arbeta utifrån socialdemokratins värderingar. När vi är tydliga, får begreppen serviceförklaringar, värdighetsgarantier och andra begrepp för samma frågor mindre betydelse i sig. Då blir t ex den värdegrundsbaserade äldreomsorgen självklar som vi beskriver i (S)kellefteås äldreomsorgsprogram: Socialdemokraterna anser den äldres egenmakt ska vara stark och den äldres delaktighet ska vara självklar när det gäller hur omsorgen ska genomföras. Vi anser också allas behov av omsorg ska tillgodoses på ett jämlikt, rättvist och solidariskt sätt samt värdegrunden ska vara levande och alltid användas i omsorgsarbetet. Skellefteå kommuns värdegrund ska genomsyra organisationen och vara hållbar över tid och vägleda personalen till ett bra förhållningssätt i alla externa och interna kontakter och möten. Inom äldreomsorgen sker väldigt många möten varje dag. Möten som innebär personalen och den äldre ska skapa en respektfull relation så den äldre tryggt kan visa vilken hjälp som behövs utan hamna i underläge eller i tacksamhetsskuld. Socialdemokraterna vill det ska finnas en värdegrund för äldreomsorgen som utgår från såväl Skellefteå kommunens övergripande värdegrund, socialtjänstlagen som socialdemokratins värderingar. Socialdemokraterna i Skellefteå anser det är viktigt vi arbetar i enlighet med motionen och tydligt redovisar våra värderingar. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar anse motionen besvarad och den därmed sänds som enskild. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 41 Föredragande: Marita Fransson Motionären tar upp en viktig fråga, hur styrprinciper påverkar det gemensamma ansvaret. Den 1 november 2005 införde den socialdemokratiska regeringen den nationella vårdgarantin, i september 2008 införde den borgliga regeringen den så kallade kömiljarden, därutöver så har vi Rättighetslagstiftning samt olika garantier inom LT och Kommun. Incitamentsystem är statens möjlighet med bidrags-belöningssystem driva utvecklingen i en viss riktning. Det rör ett flertal områden som tillgänglighet och patientsäkerhet, kvalitetsregister och öppna jämförelser samt sjukfrånvaro och rehabilitering också i äldrevården och barn- och ungdomspsykiatrin används incitament. Kan det då finnas några problem med vården styrs av statens principer? Det finns en farhåga t.ex. Vårdgarantin ska tränga undan större behov. Den viktigaste grunden för få vård ska vara behovet. Större behov går före mindre. Vårdgarantin kan ändra på det. Patienter inom samma patientgrupp kan komma prioriteras olika. Risk finns patienter med låga medicinska behov kan få företräde framför mer allvarligt sjuka därför de närmar sig eller har passerat en vårdgarantigräns. Patienter som behöver komma på återbesök, till exempel kroniskt sjuka, får stå efter för nya patienter. Kömiljarden ger incitament som förstärker detta

111 Om landstingen inte klarar vårdgarantin måste de stå för kostnaden när patienten söker vård i annat landsting. Det uppstår resursförskjutningar och det kan vara så det är patienter med måttliga skäl, men med social styrka som söker vården. Risken finns det läggs mer resurser på lättare sjuka ska få vård i tid. Om vi stärker patientens ställning så kan det bli fel. Enligt den etiska plformen är det behovet som ska avgöra. I och med vårdgarantin inte gäller hela vårdkedjan kan väntetiderna till röntgen eller magnetkamera bli flera månader långa. För klara garantin skjuter läkarna på återbesöken, nationella riktlinjer saknas. För styrprinciper ska fungera enligt våra värderingar så behövs det incitament för hela vårdkedjan. Distriktstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta anse motionen besvarad med hänvisning till utlåtandet 42. Statliga verks hantering av dröjsmålsavgifter Motionär: Jan Johansson, Skellefteå arbetarekommun Utdrag från Transportstyrelsen. "Sken ska vara bokförd som betald på Transportstyrelsens konto för fordonssk den sista dagen i den månaden. Om den sista infaller på en helgdag, ska betalningen vara bokförd som betald senast den nästföljande vardagen" Systemet med dröjsmålsavgift är lagstadgat och ska främja intresset av betalningen sker i rätt tid (Ändras inte av framflyttad förfallodag) verka för en snabb betalning även efter förfallodagen (Ändras inte av framflyttad förfallodag) ge staten rimlig ersättning för de extra kostnaderna (Ändras inte av framflyttad förfallodag) täcka statens ränteförlust och kostnader för faktisk utnyttjad kredit. (Staten ränteinkomster skulle minska enbart första månaden vid införandet, dröjsmålsavgiftsinkomsterna kommer med all sannolikhet minska drastiskt) Varför kan det då vara svårt hinna få in betalningen i tid? Man kan inte som brukligt är betala räkningarna innan den sista p.g.a. : Man måste ta i beaktning den tid det tar för Internetbanken överföra betalningen. (3 bankdagar) Man måste ta i beaktning den tid posten tar på sig leverera (gireringskuvert) + 3 bankdagar Man måste ta i beaktning när den sista infaller (helg eller vardag) Det vanligaste är man får sin lön utbetald den 25:e eller 27:e i månaden, och då blir utrymmet hinna få betalningen bokförd innan den sista inte stort, speciellt om det är en kort månad. Jag tycker inte statliga verk ska ha ett sådant förfarande när det kommer till lägga på medborgare dröjsmålsavgifter. Inom den privata sektorn, där man allt som oftast är rädd om sina kunder, har man i regel den 10:e som brytpunkt, innan man anser kunden inte betalat in i tid och på för straffavgiften. Med ovanstående som bakgrund yrkar jag på: regeringen ser över statliga bolags inbetalningsrutiner, och inför en generell rutin förlägga sista betalningsdag till den sista i månaden, och sista bokföringsdag till tidigast den 6:e månaden efter. Jan Janscha Johansson Byske S-förening

112 Byske S-förening har vid möte 2011-12-19 antagit motionen som sin egen Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionären tar upp en frågeställning kring dröjsmålsavgiftshantering som Transportstyrelsen hänvisar till. Motionären yrkar på regeringen bör se över statliga bolagsinbetalningsrutiner och inför en generell rutin för när betalningsdag och bokföringsdag skall ske. Motionären hänvisar till man får sin lön den 25;e eller den 27.e varje månad. Tyvärr glömmer motionären vi har pensionärer, som erhåller sin pension den 18-19:e varje månad, arbetslösa som erhåller ersättning olika veckor, en del har lön den 15:e och det finns många andra olika utbetalningsdagar när människor erhåller olika inkomster. Motionären hänvisar till rutiner runt betalning via Internetbanken, gireringskuvert samt huruvida det är helg eller vardag så skall man ta det i beaktan. Motionären glömmer bort varje individs ansvar. Om vi stannar till Transportstyrelsens rutiner och inbetalning av fordonsk, så har individen själv möjlighet i god tid kolla upp när fordonsken skall vara betald för sitt fordon. Om man då har lön den 25:e eller den 27:e varje månad, kan man i god tid planera och betala sin fordonsk, så fordonsken är Transportstyrelsen tillhanda den dagen den skall vara betald oavsett om det är helg eller inte. Vi anser individer själva måste ta ansvar över sin ekonomi och utifrån sina inkomster planera och ta ansvar betala sina räkningar enligt det regler som finns oavsett om det gäller lagstadgad dröjsmålsavgift eller andra räkningar som individen har. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar avslå motionen och därmed sänder den till distriktskongressen som enskild Distriktsstyrelsen svar till motion nr 42 Föredragande: Mikael Berglund Motionären föreslår partiet bör verka för en översyn av de statliga bolagens rutiner för inbetalningar så de ligger på den sista dagen i månaden och i praktiken den 6:e i efterföljande månad. Gireringar eller internetbetalningar som görs i tid ska normalt fungera. I annat fall är det bankerna som förhalar betalningar som ska ställas till svars för detta. Motionären gör jämförelse med privata sektorn. Jämförelsen haltar då det inte är ovanligt kredittiden är 10 eller 15 dagar hos privata företag. Det gör man som privatperson måste utföra sina betalningsrutiner mer än en gång per månad. Distriktsstyrelsens delar i stort Skellefteå arbetarekommuns åsikter de rutiner som finns idag är acceptabla. Distriktsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta avslå motionen 43. Insemination på lika villkor Motionär: SSU Skellefteå, Skellefteå arbetarekommun Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas, skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsa egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer.

113 Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras barnlöshet inte som en sjukdom utan som en naturlig följd av deras sexuella läggning och de får därför betala 12 000 kr per inseminationsförsök. Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. Vi vill därför: Kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga endast till patientavgift Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Västerbottens Socialdemokratiska distriktskongress. SSU Skellefteå Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Motionen tar upp en mycket svår fråga, nämligen rätten till biologiska barn. Ofta finns en uppfning om barn är allas rättighet och vid en ofrivillig barnlöshet har man rätt få hjälp skaffa biologiska barn. Samtidigt finns det alldeles för många barn som inte har föräldrar alternativt har föräldrar utan förutsättningar ta hand om sina barn. Motionen anser lesbiska par inte ska diskrimineras jämfört med heterosexuella par. Däremot tas inte frågan om alla människors lika värde i form av homosexuella pars och ensamståendes rätt till biologiska barn, kostnader för adoptioner eller andra sätt ta hand om barn, t ex som fosterföräldrar. Rätten till biologiska barn är starkt kopplad till prioriteringar inom landstingen. Som motionären riktigt påpekar görs skillnad mellan sjukdom och andra hinder. På Västerbottens läns Landstings hemsida kan man läsa: Prioriteringsordningen utgår från riksdagens beslut om prioriteringar i vården och består av regler och principer för vilka som skall få landstingsfinansierad behandling. Reglerna bygger på kunskap om behandlingens effektivitet vid olika tillstånd, antalet patienter med olika typer av behov och tillstånd samt tillgängliga ekonomiska resurser. Behandling för barnlöshet är en lågt prioriterad åtgärd. Sedan 2005-07-01 är det enligt lag tillåtet för lesbiska par nyttja assisterad befruktning för uppnå graviditet. Det kan antigen ske genom insemination av donerad sperma eller som befruktning utanför kroppen, provrörsbefruktning med donerad sperma s.k. ICSI. För kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna gäller utredning erbjuds ske inom landstinget till sedvanlig patientavgift. Par som efter utredning anses lämpliga för donatorinseminationsbehandling,. får finansiera behandlingen själv, detta på grund av oförmågan till graviditet är orsakad av annat än sjukdom. Par som vid den initiala utredningen befinns ha hinder för sedvanlig inseminationsbehandling, alternativ genomfört 3 egenfinansierade inseminationsbehandlingar som inte lett till graviditet, kommer erbjudas remiss för provrörsbefruktning enligt samma kriterier som i tillämpliga delar gäller heterosexuella par. Socialdemokraterna i Skellefteå anser det rimligt särbehandla heterosexuella par med sjukdomsbild och lesbiska par, som ju inte är sjuka. Då landstingen i Sverige behandlar denna fråga på olika sätt, ser vi dock ett behov av samordning.

114 Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar avslå motionen och därmed sända den som enskild Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade enligt styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 43 Föredragande: Harriet Hedlund Motion nr 5 och nr 43 gäller båda Västerbottens Läns Landstings regler för insemination av kvinnliga samkönade par. Därav ett gemensamt svar på båda motionerna. Detta är en mycket svår fråga och den har diskuterats under lång tid. Det är olika regler och kostnader i landet. I Norrlandstingen har vi samarbetat omkring regler för ofrivillig barnlöshet sedan 1999. Reglerna har reviderats vid några tillfällen och senast 2006 då lesbiska par fick möjlighet till hjälp på svenska sjukhus. Norrlandstingens regionförbund skulle ha tagit ett beslut om revidering av nuvarande regler, vårdprogram och avgifter den 29/2. Det beslutet har flyttats fram på grund av SKL arbetar med nationellt harmonisera regler mm när det gäller ofrivillig barnlöshet. Enligt landstingets nuvarande regelverk utreds en av kvinnorna landstingsfinansierat, vem beslutas av paret. Om det inte finns några medicinska skäl får de själva betala för 3 inseminationsförsök. Om dessa försök inte leder till graviditet får de precis som heterosexuella par en landstingsfinansierad IVF behandling. Diskrimineringsfrågan är prövad i domstol och landstinget hade inte diskriminerat lesbiska par enligt domen. Enligt riksdagens beslut om prioriteringar så återfinns ofrivillig barnlöshet som en lägre prioriterad åtgärd inom hälso- och sjukvården. Rättvisa och rätten och önskan få barn gäller inte bara heterosexuella eller lesbiska par. Det gäller även ensamstående kvinnor (lagförslag väntas de ska få möjlighet till insemination i Sverige), homosexuella manliga par, par som trots insemination och IVF inte blivit gravida och som väljer adoptera. Adoption är väldigt kostsamt och för homosexuella svårt få möjlighet till. Det vore mycket olyckligt fa beslut enligt motionärernas krav innan förslaget om harmonisering är klart. Det kommer med stor säkerhet öka landstingets kostnader och vara en del av framtida prioriteringsdiskussioner. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta motionen anses besvarad 44. Påreglera telemarknaden! Motionär: Carin Lundberg, Skellefteå arbetarekommun Extrakongressen 2011 gav Partistyrelsen fyra uppdrag. Ett av dessa var: Det är nu dags ställa frågan om avregleringarna har gett de effekter de lovade. När det gäller till exempel telemarknaden är svaret utan tvekan: Ja. Priserna har sjunkit kraftigt samtidigt som möjligheterna kommunicera kraftigt förbättrats. Men när det gäller elmarknaden verkar svaret vara ett lika tydligt nej. Bolagen täljer guld samtidigt som elpriserna skenar för både hushåll och företag. Det var inte vad vi väntade oss.

115 Trots detta har den borgerliga regeringen gått vidare och utan konsekvensanalys privatiserat och avreglerat nya områden: apoteken, järnvägen, kollektivtrafiken och bilprovningen. Vi socialdemokrater kommer därför genomlysa avregleringarna för se till de uppnår sina syften. Medborgarintresset måste sättas först. Vi är beredda omreglera och påreglera om medborgarnyttan kräver det. Uppdraget till Partistyrelsen måste förtydligas. Det räcker inte med konstatera priserna på telemarkanden sjunkit kraftigt. Med en avreglering följer en marknad på kapitalismens grund. Det måste ju löna sig erbjuda tjänster. Mobiltelefonoperatörerna har tillstånd bygga ut sina nät i den omfning som krävs, dvs när det bor tillräckligt många kunder bor eller vistas och ställer krav, inte enligt krav på tillgänglighet till mobilnätet för alla. Telia har gjort halt i sina nedmonteringar av det fasta telefonnätet. Detta efter upptäckten trygghetslarm inte fungerade, den enda trygghet som ensamma gamla och sjuka har i sina hem. Men det är oklart vad som händer i framtiden. Under vinterstormarna har det dessutom visat sig strömlösheten också innebär telefonerna och därmed trygghetslarmen inte fungerar efter ett par timmar. Detta duger inte i ett solidariskt samhälle! Det måste anses som en mänsklig rättighet i ett modernt land som Sverige kunna ringa via det fasta telefonnätet eller något av de mobila, oavsett var i landet man bor. Socialdemokraterna måste med kraft verka för en påreglering av telemarknaden med inriktning hela landet ska omfas av telefoni. Jag föreslår distriktskongressen beslutar telemarknaden ska regleras så hela landet har tillgång till telefoni våra s-riksdagsledamöter får i uppdrag via motioner eller på annat sätt får i uppdrag agera för detta. Carin Lundberg Prästbordets s-förening har antagit motionen som egen 2011-12-14 Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Att avregleringarna följts av många brutna löften är ingen nyhet. Det som denna motion berör är, tyvärr, bara ett exempel av många på hur en avreglerad (vinstdriven) marknad försöker strunta i sitt ansvar. Lägre priser och bättre service har vi sett väldigt lite av samtidigt som vinsterna för företagen ökat. Att nyinvesteringar och renoveringar av den ledningsbundna telefonin inte längre kan motiveras kanske inte är så mycket säga om. Men det är viktigt ev. nedmonteringar inte innebär delar av landet överges helt och hållet. Telebolagen kommer spara mycket pengar när det fasta telenätet avvecklas. Att ställa krav på hela landet ska kunna nås av mobiltelefoni är därför inte ett orimligt krav. Avreglering är inte detsamma som allt ska vara lönsamt. Man kan inte räkna på kostnaden för enskilda abonnenter och fa beslut utifrån det. I och med avregleringen av telemarknaden lämnades ansvaret över till de privata aktörerna. Nu är det dags kräva de faktiskt tar det ansvaret!

116 Därför föreslår Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse representantskapet beslutar bifalla motionen och därmed anta den som sin egen. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 44 Föredragande: Isak From Motionären lyfter viktiga frågor som gäller de grundläggande rättvise- och jämlikhetsfrågorna som seglat upp i vårt land på senare tid, möjligheten kommunicera med ny teknik var än i landet du bor. I dag finns märkbara brister inte bara i mobiltäckningen utan i delar av landet har driftsäkerheten i det fasta telenätet visat sig oacceptabelt låg. Inte minst för de boende i glesbygd och för de som arbetar ute i skog och mark och längs kusterna är detta ett stort tillgänglighets och arbetsmiljöproblem. Det skapar även svårigheter för friluftsliv, jakt- och fiske, båtliv, turist- och besöksnäringen samt fastighetsägare i glesbygden. Till skillnad från regeringen vill vi Socialdemokrater inte vänta på marknaden själv löser detta. Staten måste ställa hårdare och tydligare krav på teleoperatörerna än vad fallet är i dag. Vi är tydliga med det ska finns fullgod mobiltäckning i hela landet, vi vill därför ställa hårdare krav på operatörerna genom PTS (Post och Telestyrelsen). Det lapptäcke av olika standard och ägarförhållanden på bredbandsnätet är i dag en stor orsak till det avbrott i IToch teletrafiken. Vi anser därför det kräver ansvaret för stamnäten ligger på staten så driftsäkerheten stärks och förbättras. Vi ser också oroväckande tecken på nuvarande telekomregleringen fungerar dåligt och skapar osäkerhet för operatörerna, något som kan bromsa investeringar i ny kapacitet. Bredbandstillgängligheten är viktig oavsett var i Sverige man bor och oavsett om man bor i flerfamiljshus, radhus, villa eller i en eller fastighet på landsbygden. Hög hastighet i ITinfrastrukturen är helt avgörande för fungerande telefoni och data trafik såväl för privatpersoner, hushåll, företag och offentliga förvaltningar i hela landet. Vi ser ett tydligt samhällsansvar som marknaden inte klarar. Därför behöver länsstyrelserna ett tydligare uppdrag i kartläggningen av befintliga nät, för möjliggöra effektiva förbättringar. Staten behöver ta huvudansvaret och understödja för ny IT-infrastruktur. Det behövs en mer offensiv satsning för klara målet med digitalisera Sverige. Distriktsstyrelsen menar det är nödvändigt med en ny kraftfullare agenda för ny teknik och fungerande kommunikationer i hela landet och föreslår distriktkongressen bifalla motionen 45. Skyddandet av kvinnors och barns rättigheter Motionär: Annika Nyman, Skellefteå arbetarekommun Nu får det vara nog! I Sverige idag säger vi vi står upp för mänskliga rättigheter och stödjer människors rop på demokrati men å andra sidan ger vi inte fullgott skydd åt dem som flytt i rädsla för sitt eget och sina barns liv och framtid. Vårt sätt agera är inget annat än hyckleri. Gör Sverige verkligen skillnad?

117 Kvinnor utgöt en majoritet av världens befolkning men kvinnors lika rättigheter och möjligheter är fortfarande starkt efters i många länder. Flickor och kvinnor nekas rätt till utbildning, inflytande (socialt, ekonomiskt och politiskt) äganderätt, rätt bestämma över sin egen kropp och nekas rätt till fria och säkra aborter. Som socialdemokrater och som med människor är det självklart för oss stödja människors rop på ökad frihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Vi socialdemokrater kommer aldrig acceptera människor kränks och utnyttjas. Frihet, jämlikhet och solidaritet ska prägla vår migrationspolitik. Vi står upp för de mänskliga rättigheterna och känner djup solidaritet med kvinnor och barn i andra länder. Vi vill ge skydd åt dem som söker det här. Därför vill vi Sverige gör skillnad och sätter stopp för utvisningar till de länder där förtryck av kvinnor råder. Vi vill: respekten för liksom skyddandet och främjandet av kvinnors och barns rättigheter ska genomsyra svensk migrationspolitik barnkonventionen införs i svensk lag stopp sätts för utvisning till länder där förtryck av kvinnor råder. Annika Nyman Byske S-kvinnor har den 8 december 2011 antagit motionen som egen. Byske s-förening har också antagit motionens beslutspunkter 1 och 2 som egna. Skellefteå arbetarekommuns motionssvar: Asylrätten är en grundpelare för svensk socialdemokrati. Den är en mänsklig rättighet och utgår ifrån människors behov av skydd och deras fruktan för förföljelse. Vi vill Sverige och EU ska ha en gemensam rättssäker, human, solidarisk och effektiv asylpolitik. Alla asylsökande ska garanteras en rättssäker och effektiv asylprövning i hela EU. Sverige har tagit och ska ta ett stort ansvar för erbjuda skydd för flyktingar. Det finns många olika regler och lagar som bestämmer om man har rätt stanna och bosätta sig i Sverige eller om hur man blir svensk medborgare. Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är en flykting en person som har välgrundade skäl vara rädd för förföljelse på grund av; ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter, men det kan också vara så myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Varje sökandes skäl ska prövas individuellt och man har rätt få sin sak prövad i domstol. Rättssäkerheten i den svenska asylprocessen stärktes 2006 genom en ny utlänningslag. Då infördes en ny rättsordning med domstolsprövning för asylärenden. Trots dessa förbättringar finns det fortfarande finns klara brister som naturligtvis måste åtgärdas. I det stora hela måste dock svensk migrationspolitik anses som rättssäker där kvinnors och barns rättigheter säkerställs. Ett värdigt och fungerande återvändande för de människor som får avslag på sin asylansökan är en central del i den svenska migrationspolitiken. Det är av största vikt Migrationsverket genom ett bra motivationsarbete vid avslagsbeslut kan motivera till och verka för ett värdigt återvändande. Att som motionären föreslår sätta stopp för utvisning till

118 länder där förtryck av kvinnor råder skulle dock medföra stora problem med gränsdragning. Skulle t ex någon kunna utvisas till Irland, ett demokratiskt land inom EU men där förbud mot abort råder? Socialdemokraternas sätt förverkliga Barnkonventionen har varit gå igenom varje samhällsområde och ändra i alla lagar som berör barn så varje lagstiftning utgår från barns bästa. Genomslaget för Barnkonventionen skulle dock bli ännu större om den gjordes till svensk lag. Skellefteå Socialdemokratiska Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet beslutar bifalla punkt 1 och 2 och därmed anta dem som egna, ge länets s-riksdagsledamöter i uppdrag arbeta för Barnkonventionen införlivas i svensk lag, avslå punkt 3 och därmed skicka denna punkt som enskild. Skellefteå arbetarekommuns representantskap beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsen svar till motion nr 45 Föredragande: Gun Ivesund Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifalla -sats 1 och 2 ge länets S-riksdagsledamöter i uppdrag arbeta för barnkonventionen införlivas i Svensk lag avslå -sats tre