protokoll Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

protokoll Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

Protokoll Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008 Elanders Vällingby 2008 tryckt på FSC-godkänt papper. Protokoll

Innehåll Protokoll, Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 5 8 juni 2008 Torsdag 5 juni 1 Tal av kyrkostyrelsens ordförande...4 2 Val av ordförande, två vice ordförande samt protokollsekreterare...8 3 Val av två protokollsjusterare...8 4 Val av rösträknare...8 5 Tider för konferensens förhandlingar...8 6 Konferensens arbetssätt inklusive val av processledare på påverkanstorget...8 7 Information och förslag om tidsbegränsning...9 8 Fastställande av föredragningslista och dagordning...9 9 Hälsningar till systerkyrkor och missionsarbetare...9 10 Hälsningar till och från andra samfund...9 11 Hälsning av internationella gäster... 10 12 Val av redaktionsutskott... 10 13 Tid för inlämning av förslag till uttalanden... 10 14 Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa... 10 14.1 Motioner från Majornas missionsförsamling, Bohus Björkö missionsförsamling och Flatåskyrkan angående medlemskap i föreningen Rättvisemärkt...10 Majornas missionsförsamling:...10 Bohus Björkö missionsförsamling:...11 Flatåskyrkans församling:...11 14.2 Motion från Varbergs missionsförsamling angående klimatpolicy...12 14.3 Motion från Växjö missionsförsamling angående musikresurser på central och distriktsnivå...13 14.4 Motion från Tumba missionsförsamling angående redskap för modern teknik när det gäller psalmer, texter och bilder... 15 14.5 Motion från Alingsås missionsförsamling angående val av ledamöter till kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens storlek... 16 15 Uttalanden i aktuella frågor som konferensen beslutar uppta till behandling...18 16 Kyrkostyrelsens årsberättelse...18 Internationella enheten...19 Bokslut...19 17 Revisorernas berättelse...20 18 Yttrande från kyrkokonferensens beredningsutskott...20 Kyrkostyrelsens kommentarer...21 19 Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och missionsföreståndaren... 23 20 Hälsning... 23 21 Ajournering... 23 Fredag 6 juni 22 Ordförandeskifte, återupptagande av förhandlingarna.. 23 23 Meddelande från presidiet... 23 24 Hälsning av särskilt inbjudna gäster... 23 25 Verksamhetsplan och budget för tiden 2008-09-01 2009-08-31... 23 Beredningsutskottets yttrande över kyrkostyrelsens förslag till budget och verksamhetsplan för 2008/09...26 Rapporter från påverkanstorget...27 26 Presentation och utfrågning av förordade kandidater till kyrkostyrelsen... 28 27 Beslut om avskiljning av missionär... 28 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

28 Tack till de pastorer, diakoner och missionärer som under året uppnår 65 år...28 29 Ajournering... 28 Lördag 7 juni 30 Återupptagande av förhandlingarna... 28 31 Förlängt förordnande av distriktsföreståndare för Södra Götalands distrikt... 28 32 Meddelande om nya och avgående riksanställda medarbetare... 29 33 Plädering för förordade kandidater till kyrkostyrelsen... 29 34 Val av åtta ledamöter till kyrkostyrelsen... 29 35 Uttalande om rätt till vård på lika villkor... 29 36 Förslag till avsiktsförklaring om nytt gemensamt kyrkosamfund rapport från behandling på påverkanstorget...30 37 Byte av ordförande...30 38 Motioner från Majornas missionsförsamling, Bohus Björkö missionsförsamling och Flatåskyrkan angående medlemskap i föreningen Rättvisemärkt...30 39 Motion från Varbergs missionsförsamling angående klimatpolicy...31 40 Beslut om ordination av pastorer...31 41 Beslut om ordination av diakoner...31 42 Bekräftelse av beslut om mottagande av pastor från annat kyrkosamfund...31 43 Tack till Pastorernas manskör... 32 44 Bekräftelse av equmenias styrelses beslut om val av generalsekreterare... 32 45 Meddelande om missionsarbetare och volontärer som under året gått in i eller återgått i internationell missionsuppgift... 32 46 Ansökan om tillhörighet till Svenska Missionskyrkan... 32 47 Meddelande om ändringar i matrikeln... 32 Missionskyrkan/SMU i Mellansvenska distriktet...32 Missionskyrkan/SMU i Mälardalen...33 Missionskyrkan/SMU i Södra Götaland...33 Missionskyrkan/SMU i Västra Götaland...33 Missionskyrkan/SMU i ÖrebroVärmlandDal...33 Missionskyrkan/SMU i Östra Götalands distrikt...33 Missionskyrkan/SMU i Övre Norrlands distrikt...33 48 Aktuell ekumenisk information...33 49 Rapport om Sändaren och Berling Press AB... 34 50 Missionsföreståndaren besvarar frågor insända av församlingar och ombud... 35 51 Motion från Tumba missionsförsamling... 36 52 Ajournering... 36 53 Återupptagande av förhandlingarna... 36 54 Fastställande av valresultat avseende kyrkostyrelsen.. 36 55 Motion från Tumba missionsförsamling, fortsatt behandling och beslut... 37 56 Ordförandeskifte... 37 57 Avsiktsförklaring om gemensamt kyrkosamfund, fortsatt behandling och beslut... 37 58 Motion från Alingsås missionsförsamling, fortsatt behandling och beslut... 38 59 Rapport från folkhögskolorna... 39 60 Rapport från Teologiska högskolan Stockholm...40 61 Förslag om finansiering av anslaget till Teologiska högskolan Stockholm...41 Förslag om finansiering av anslag till Teologiska högskolan Stockholm...42 Inledning...42 Offer för THS...43 Bön- och offerdag...43 62 Motion från Växjö missionsförsamling, fortsatt behandling och beslut... 43 63 Rapport från Idégruppen för Ömsesidighet i mission...44 64 Hälsning från SMU och equmenia... 45 65 Tillämpning av vissa föreskrifter i Svenska Missionskyrkans konstitution med anledning av SMU:s medlemskap i federationen equmenia... 45 Bakgrund...45 Tillämpning av Missionskyrkans konstitution under federationstiden...45 Kyrkoordningen...46 Kyrkostadgarna...46 66 Beslut om Missionskyrkans pensionssystem...46 67 Byte av ordförande...48 68 Godkännande av Svenska Frälsningsarméns val av ny arméledare...48 69 Val av ordförande för kyrkostyrelsen...48 70 Val av tre revisorer och två revisorssuppleanter...48 71 Val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter i valberedningen inför kyrkokonferensen år 2009...49 72 Val av ordförande och vice ordförande i kyrkokonferensens beredningsutskott...49 73 Ärenden som har förts till redaktionsutskottet för beredning...49 73.1 Uttalande om klusterbomber...49 73.2 Uttalande om mänskliga rättigheter...49 73.3 Uttalande om Mellanöstern...50 74 Tider för bön- och offerdagar 2008, 2009, 2010...50 75 Meddelande om tid och plats för kyrkokonferensen 2009...50 76 Tack...50 77 Avslutning...51 Protokoll 3

Protokoll fört vid Svenska Missionskyrkans 130:e kyrkokonferens i Göteborg den 5 8 juni 2008 Närvarande var 798 ombud från 355 av Svenska Missionskyrkans församlingar, representanter för distrikten, därtill ledamöter av kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen, missionsföreståndaren och de medarbetare som enligt stadgarna äger rätt att delta i konferensens förhandlingar, internationella gäster och andra särskilt inbjudna. Torsdag 5 juni 1 Tal av kyrkostyrelsens ordförande Inledningstal av kyrkostyrelsens ordförande, Ulf Hållmarker: Kära konferensombud och gäster! Välkomna till Göteborgsmötet och kyrkokonferens. Här möts vi tillsammans med baptister och metodister. Vi har förväntningar på mötet med varandra och med Jesus Kristus. Välkomna till konferens till glädje och utmaningar! Anna Berg återvänder till Kina 1928 men vilken människomassa i detta Shanghai! Det är som ett böljande hav var man ser och till dessa myllrande millioner kommer vi en handfull, för att göra Jesus känd! Det svindlar för min inre syn. Inte är det underligt att världens barn tycka att vi missionärer äro dåraktiga. Aldrig har jag känt mig så liten, ja, nästan frestad att kasta yxan i sjön och resa hem igen. Men missionsbudet står kvar, går ut i världen och gören folk till mina lärjungar. Det är på den befallningen vi kommo. 1 1 Tibbleflickan som blev missionär. L Storén 2004. sid 94 Så skriver missionär Anna Berg 1928. Kanske sätter hon ord på det vi upplever idag. Inte så få församlingar i Missionskyrkan tvingas kasta yxan i sjön, missionshusen säljs, församlingar upphör, medlemsantalet går ner. Och ändå, missionsuppdraget, en del i kyrkans väsen kvarstår, långt borta och nära! Därför samlas vi till kyrkokonferens. Det är därför vi uttrycker att vi vill växa. Det är tillsammans med andra vi kan lära känna Kristi kärlek. 2 Det sägs i förordet till Mission stavas passion. 3 Århundraden av passion Under första århundradet är de underjordiska begravningsplatserna utanför Rom den äldsta kyrkans arkiv. Cecilia dog som martyr, och när hennes kropp undersöktes långt senare ser man svärdhugget på halsen. Även som död ger hon sitt vittnesbörd. Hon formar sina fingrar och visar att hon tror på en Gud, som är trefaldig. 4 Tecknen på treenigheten finns ristade i dessa arkiv 5. Men förföljelserna har inte upphört. En ung kvinnas passion Anna föddes 21 jan 1872 i byn Tibble i Leksand. 2 Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er. Ef 3:17-19 3 Mission stavas passion. Missionskyrkan och SMU 2008, sid 5 4 En staty av Stefano Maderno 1599, då man undersökte Cecilias kvarlevor. Statyn på den liggande unga kvinnan visar på svärdhugget på halsen samt att Cecilia håller tre fingrar raka på högerhanden och en på vänsterhanden. Hon visar att Gud är en, men ändå trefaldig. 5 www.catacombe.roma.it/se/cecilia.html 071029 4 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

Anna följde missionsföreståndare Nyrén på inspektionsresan 1921 i Belgiska och Franska Kongo; Boma, Matadi, Leopoldville/Kinshasa, Brazzaville, Madzia, Muzana, Mindouli, Kolo, Indo, Kingoyi, Kinkenge, Kibunzi, Mukimbungu, Nganga, Kingoyi, Matadi, Boma. Hon reste första gången till Kina 1902. Anna var 13:e barnet, född i lillstugan på gården i Tibble. Som 12-åring blev hon klar över att hon var ett Guds barn efter ett kvällsmöte i skolan. Hon blev glad och fri. Som 15-åring fick hon arbete i Falun. 17 år gammal stod hon brud. Hon gifte sig med grosshandlare Carl Berg. Hon blev änka 28 år gammal. En blindtarmsinflammation tog Carls liv. Kina-missionär Hilma Börjesson kom till Falun och höll ett föredrag. Det förändrade Annas liv. Hilma hade talat om den hjälp som behövdes vid en flickskola. Anna antogs till missionärsutbildning på Lidingö. 1902 blev hon avskiljd i generalkonferensen i Stockholm. 24 juli 1902, för 106 år sedan, tog Anna in på Centralhotellet i Göteborg för att resa med ångaren Thule till London. Sedan gick färden vidare med en annan båt via Gibraltar, Suez, Arabien, Sri lanka, Singapore, Hongkong. Byte av båt till Shanghai och sedan flodångare 65 mil på Yangtsefloden till Wuchang. Dit kom hon 23 november, efter fyra månader. Anna upplevde krig, bomber, attentat, översvämningar, kolera, vidskepelse, opiummissbruk. Själv fick hon höra skriken de utländska djävlarna. Efter en hemresa fick hon återkomma till sin skola som var helt skövlad. Men hon fick sin dröm uppfylld från föredraget i Falun, hon fick undervisa flickor och vara med i uppbyggnaden av lärarseminarium, sjukvårdsklinik och församlingsarbete. Hon vävde mattor på fritiden. Inte så få anteckningar i Annas dagbok berättar om farliga resor, krig, hot om att bli dödad, och visst uttrycker hon rädsla ibland. Anna tycks annars ha haft en ljus och optimistisk läggning till tröst och glädje för sin omgivning. Hon fann trösten i tron och kallelsen. Kongoresa Under Annas andra hemmavistelse 1920-21 gjorde hon en sju månader lång resa till Kongo. Protokoll 5

Det innebar vandringar, tåg, bärstol, flodbåt och pirog. Dagboken berättar om strapatser i dåligt väder, het sand, sandloppor, dy och ovanliga syner i afrikansk kultur. Stanleys första bostad från 1879 passerades. Missionskyrkans systerkyrkor i Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville har idag aktiva församlingar och många barn och ungdomar i kyrka och skolor. De unga går ofta fram i kyrkan för bekännelsen och börjar sin dopundervisning. I båda staterna bedrivs hälso- och sjukvård. Missionskyrkan har de senaste åren givit stöd i kampen mot hiv/aids. På besök i Mellanöstern och Jerusalem När Anna lämnade Kina under oron 1927 skrev hon jag hade så svårt att hålla gråten borta 6. Krigsherrar kom och la beslag på kapellet. Skaror drog genom gatorna och skramlade och ropade Slå de kristna, ja, döda de hundarna. Sjukhuset fick ta emot sjuka och hungriga soldater. Läkaren i Nanking dödades. Det blev uppenbart att man måste resa. På båten hem fanns 78 norska missionärer och många flyktingar. Anna tog vägen över Jerusalem, via Egypten in i Gaza. En mycket aktuell gräns! På Dalakolonin bodde ett 30-tal nåsfarare. Anna besökte Betlehem, Nasaret, Kapernaum, Oljeberget, Golgata och Getsemane; ack Jesus, allt detta gjorde du för mig. Anna levde sig in i att Jesus utlämnades, dömdes och dödades. Via Damaskus och Beirut tog hon båt vidare till bland annat Istanbul och senare Rom innan hon kom hem till Siljan. Missionskyrkan har idag ett av sina internationella samarbeten i Mellanöstern. Det består i stipendiater och kristen närvaro i ett område som snabbt avfolkas på kristna och där våldet och hatet är så framträdande. Konflikten sätter i hög grad de kristna palestinierna i en pressad situation. De är i minoritet bland sina egna, som huvudsakligen är muslimer. Palestinier trakasseras av den judiska överhögheten i Israel och på den ockuperade västbanken. Missionskyrkan har idag också utbyte med en kyrka i Libanon-Syrien. Det leder också till att integrationsarbetet bland de nya svenskarna tilltar. Pastor Daniel Ibrahim möter arabisktalande i Södertälje och pastor Sanna Mansouri verkar på persiska i Göteborgs-området. 6 Tibbleflickan som blev missionär. L Storén 2004. sid 75 Gemensam framtid Det är inte förvånande att den ekumeniska processen inkluderande Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige av och till sätter fart och nu synes ha nått ett avgörande läge. 7 Detta säger Sven Halvardson i en rapport där han lyfter fram betydelsen av att mångfalden och allas bidrag till en gemensam kyrka betonas. I årets konferens tar vi emot ett förslag till avsiktsförklaring om en gemensam framtid. Nog kan man förundras över att det tar sådan tid att förverkliga kyrkans synliga enhet! Halvardson har säkert rätt när han anser att det är mera kulturella skillnader än teologiska som skiljer våra tre trossamfund. Gemensam framtid är naturligtvis också en framtid med våra systerkyrkor och kristenheten i stort. Utblickar i systerkyrkornas värld Kring årsskiftet 2007/08 levde kristna i Orissa i östra Indien i oro för sina liv. Tolv kristna centra förstördes liksom 70 kyrkor. 2 500 människor fick fly från sina hem. HCC, vår systerkyrka, sände hjälparbetare och stöd. HCC har ett ökande engagemang för Svenska Missionskyrkan, de har bland annat stött församlingsplantering på Öland. Finspång och Hammarkullen har haft medarbetare från Indien verksamma i sina församlingar. 8 Pastor Asher Wasker deltog i Hönökonferensen och i Våga tro på Öland. Som ni minns var HCC också snabba att bistå vid tsunamin, de byggde bland annat hus på Andamanerna. Sida har nyligen inspekterat de 152 husen. Bävan och oro finns också i Kashgar, Xinjiangprovinsen i Kina på grund av de kinesiska myndigheternas förhör och trakasserier mot utlänningar och inhemska kristna. De förbjuds att samlas i hem och nekas bygga kyrkor. Missionskyrkan har här ett gammalt verksamhetsområde och har kontakter med uigurer i vårt land. Nyligen har uigurledaren Rebiya Kadeer manat till kraftfulla protester mot Kina på grund av det kulturella folkmord som sker i Xinjiang. Rebiya har varit fängslad i sex år för sina protester mot de rasis- 7 Rapport med kommentarer och granskning av enkät och enkätredovisning om steg mot framtida gemenskap mellan Metodistkyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Sven Halvardson. Handling SMK kyrkostyrelse 080516. 8 Pastorerna Bagh och Kamal samt ett par ungdomar, Sashin och Vaishli. 6 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

Svenska missionsförbundet i Hubei 1890-1951. Orter med verksamhet angivna. Ur 60 år för Gud i Kina. Fredrik Jonsson (Fällman). Stockholm Chinese Studies 1997, sid 146 tiska reglerna, två år i isoleringscell. Själv leder hon nu protesterna mot Kina från USA, men hon har barn som sitter fängslade i Kina. Om vi inte kämpar för ljus så blir det aldrig ljust. 9 Trycket på Kina att leva upp till de mänskliga rättigheterna behöver också komma från oss i Missionskyrkan, inte minst nu i OS-tider. Förföljelse har de sista månaderna ägt rum mot kristna i Manianga i Kongo-Kinshasa, vår systerkyrkas arbetsområde. Särskilt drabbas pastorerna och deras familjer. Deras hus har bränts och skövlats. Myndigheterna har inte kontroll. Vi behövs på vår systerkyrkas sida i dessa attacker i protest mot bristande polisiära insatser. UD har informerats. Anna får för oss idag bli en förebild. Hon tog sin tro på allvar och fick tjäna andra i sitt missionsuppdrag. Inte minst alla de elever hon fick stödja och hjälpa i Wuhan (Wuchang). Kulturrevolutionens förbud mot kyrkor och kristen verksamhet ser nu annorlunda ut. I Wuhan förstördes de flesta kyrkor och skolor samt sjukhuset eller användes till annat. Nu finns Thanksgivning church som reser sig åtta våningar upp med sitt kors på taket och i Macheng byggs ny kyrka. Arken är en skola där bibelundervisning för ungdomar äger rum. Det Anna och hennes kamrater sådde lever vidare. Missionskyrkan lever i den globala byn med fattigdom och naturkatastrofer. Missionskyrkan får tillsammans med systerkyrkor förmedla befrielse, skapa hopp och förmedla resurser, i vårt land och i andra länder och upprepa Jesu kallelse till människor Följ mig. I ödmjukhet vi vill växa och tillsammans med andra lära känna Kristi kärlek. 10 Härmed förklarar jag Svenska Missionskyrkans 130:e årskonferens för öppnad. 9 Folkmord pågår i Xinjiang. Marcus Haraldsson i Svenska Dagbladet 17 april 2008, sid 17. 10 Ef 3:17-19, se not 2 Protokoll 7

2 Val av ordförande, två vice ordförande samt protokollsekreterare enligt valberedningens förslag att till kyrkokonferensens ordförande utse: Anders Andersson, Järnforsen; till första vice ordförande Birgitta Carlsson, Värsås; till andre vice ordförande Kjell-Arne Ottosson, Östervallskog; samt generalsekreterare Thord-Ove Thordson och sekreterare Johanna Vikström till protokollssekreterare. Kyrkokonferensens första vice ordförande Birgitta Carlsson tackade för förtroendet och inledde förhandlingarna. 3 Val av två protokollsjusterare enligt valberedningens förslag att utse Göran Hallkvist, Alingsås och Susanne Rikner, Mölndal, att tillsammans med ordförandena justera kyrkokonferensens protokoll. 4 Val av rösträknare enligt valberedningens förslag att till rösträknare för ärenden som avgörs genom sluten omröstning utse: Arne Sjöberg, Växjö, sammankallande; Tommy Aronsson, Bandhagen; Elof Fredriksson, Bjursås; Rune Fredriksson, Ed; Curt O Larsson, Lidköping; Sven Olsson, Mörrum; Lennart Elfgren, Luleå; Erik Liljeqvist, Anderstorp, att till rösträknare för ärende som avgörs genom öppen omröstning utse: Berit Johansson, V. Frölunda, sammankallande; Mats Carlson, Stockholm; Ragnar Karlson, Täby; Karin Fredriksson, Bjursås; Ulla Norén, Härnösand; Lars Olsson, Kil; Britta Fredman, Karlskoga; Gert Högberg, Mölnlycke; Peter Cedergård, Lerum; Karin Andreasson, Malmö; Ingemar Pettersson, Markaryd; Agneta Lidström, Vindeln; Roger Erlandsson, Tärnaby; Karin Aasprong Samuelsson, Tranås; Lars-Erik Joakimsson, Vaggeryd, samt att till ersättare för såväl sluten som öppen omröstning utse: Eva Johansson, Smögen och Rune Johansson, Smögen. 5 Tider för konferensens förhandlingar enligt kyrkostyrelsens förslag att torsdagens förhandlingar pågår kl 10.00-12.30, att fredagens förhandlingar pågår kl 9.15-11.15, samt att lördagens förhandlingar pågår kl 9.15-11.30, 14.00-17.00. 6 Konferensens arbetssätt inklusive val av processledare på påverkanstorget Generalsekreterare Thord-Ove Thordson informerade om konferensens arbetssätt. Svenska Missionskyrkan är en demokratisk kyrka i sökandet efter Guds ledning. Vid kyrkokonferensen 2006 och 2007 introducerades nya arbetssätt i konferensen som syftade till att stärka demokrati, fördjupa kunskapen, ge fler en chans att påverka samt för att underlätta för nya ombud. Introduktionsutbildning för nya ombud anordnades torsdag kl. 9.00-9.45. Åtta förhandlingsrelaterades seminarier (relaterade till angivna punkter i föredragningslistan) kommer att hållas för att öka kunskapen, ge svar på frågor och ge bättre mer välförankrade beslut. Påverkanstorget hålls under torsdagen 15.30-17.30 för behandling av verksamhetsplan och budget, avsiktsförklaring om nytt gemensamt kyrkosamfund, förslag om offergaranti för anslag till THS, alla motioner, förslag till offentliga uttalanden. Genom användandet av påverkanstorg förändras beslutsprocesserna i kyrkokonferensen. I de ärenden som behandlas på påverkanstorget kommer beslut att fattas i plenum under fredag och lördag. att godkänna förslaget till arbetsformer för kyrkokonferensen 2008, samt att utse följande personer till processledare på påverkanstorget: Lars-Gunnar Sundin, Magnus Sahlin, Bo Cedergårdh, Karolina Collinder, Lennart Olsson, Ingela Wennman, Ann-Charlotte Brandberg, Daniel Kindstedt, Sofia Svensson, samt kyrkokonferensens redaktionsutskott. 8 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

7 Information och förslag om tidsbegränsning på förslag av presidiet att införa en tidsbegränsning på tre minuter för debattinlägg förutom föredragning att införa en tidsbegränsning på två minuter för plädering, samt att införa en tidsbegränsning på en minut för replik. 8 Fastställande av föredragningslista och dagordning Följande yrkanden ställdes: av Carl-Gunnar Johansson, Östervåla missionsförsamling att stryka ordet gemensamt i punkt 45; Avsiktsförklaring om nytt gemensamt kyrkosamfund. av Ulf Hållmarker, kyrkostyrelsen att ändra ordet avgiftsfinansiering i rubriken till punkt 48 till finansiering. enligt kyrkostyrelsens förslag att bifalla Carl-Gunnar Johanssons förslag; att bifalla Ulf Hållmarkers förslag, samt att fastställa föredragningslistan i enlighet med utsänt förslag med de två föreslagna strykningarna, med fullmakt för presidiet att under konferensens gång föreslå ändring i ordningsföljden med hänsyn till kyrkokonferensens arbetstider. 9 Hälsningar till systerkyrkor och missionsarbetare Bertil Svensson, internationell missionssekreterare, framförde en hälsning från Moravakyrkan i Nicaragua, och föreslog konferensen att ge kansliet i uppdrag att sända hälsningar till systerkyrkor och missionsarbetare i andra länder. Varma hälsningar från vårt vackra hemland Nicaragua, med önskningar om att vår Skapares nåd ger er sina rika välsignelser i arbetet. Jag tar möjligheten att på ett särskilt sätt hälsa varje delegat som deltar i Missionskyrkans kyrkokonferens i Göteborg från den 5 juni och framåt. Jag vill också hälsa till den administrativa personalen inom olika avdelningar, att Livgivaren må ge er välsignelser i ert dagliga arbete som ni utför i gemenskap med kyrkorna i världen. Särskilt tänker jag på det ni utför tillsammans med Moravakyrkan. Som första kvinna vald att leda denna kyrka i Nicaragua, fyller mig med stor tillfredsställelse det arbete som vi utför tillsammans med pastor Bertil Widén, med stöd från dig genom det stora ansvar du har. Som Guds folk står vi inför stora utmaningar, som man kan se på olika håll som den globala uppvärmningen, våldet inom familjerna, spridningen av hiv/aids och kampen för att leva i gemenskap i samhället. Ni har hjälpt oss att samarbeta från vår bas med att skapa ett nät utifrån vår kunskap i dessa frågor, med ert deltagande stöd i seminarier och genom att underlätta kommunikationen. Jag vill tacka varje deltagare för dess offer, böner och medarbetare i Nicaragua med Moravakyrkan i dess projekt via ADSIM, STM och genomförandet av den strategiska planen för Moravakyrkan. Guds rika välsignelse idag och alltid. Pastor Cora Antonio Matamoros Missionsföreståndare (Superintendente) Moravakyrkan i Nicaragua att genom Missionskyrkans kansli sända hälsningar till Svenska Missionskyrkans systerkyrkor och missionsarbetare i andra länder. 10 Hälsningar till och från andra samfund Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige har sänt hälsningar till följande samfund: Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, Pingst Fria församlingar i samverkan, Frälsningsarmén, Adventistsamfundet, Stockholms Katolska Stift samt Svenska kyrkan. Hälsningen hade följande lydelse: Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan, som i år samlas till gemensamt möte Göteborgsmötet 2008 den 5-8 juni, sänder er en varm hälsning. Vi ber om Guds glädje och nåd att få tjäna tillsammans med er och övriga kyrkor och samfund i vårt gemensamma missionsuppdrag från Jesus Kristus Protokoll 9

Hälsningar hade kommit till Göteborgsmötet i form av brev och postogram från: Adventistsamfundet i Sverige, Evangeliska Frikyrkan, Evangeliska kyrkan i Kongo, Frälsningsarmén, Frälsningsarmén i Sverige Lettland, Hindustani Covenant Church, Indien Svenska Alliansmissionen, Sveriges Ekumeniska kvinnoråd samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Hälsningarna lästes upp av missionsföreståndare Göran Zettergren. att ta hälsningarna till protokollet. 11 Hälsning av internationella gäster Bertil Svensson hälsade tillsammans med missionsföreståndaren och kyrkostyrelsens ordförande följande internationella gäster: Danmark Neel och Peter Götz, Det Danske Missionsforbund Estland Riina och Erki Tamm, Baptist Churches of Estonia Finland Kaija, Seppo och Nina Sillankorva, Suomen Vapaakirkko Indien Premanand Bagh, Sashin S. Masih, Vaishali Adhav, Hindustani Covenant Church Japan Toyoko och Wataru Watanabe, NSKK Kongo-Kinshasa Vincent Luvingila Muzandi, Christine Muniangu Kibenga, Jean-Bick Matondo Mbanzulu Norge Torunn och Rune Fridell, Det Norske Misjonsforbund En hälsning till konferensen framfördes av de utländska gästerna genom pastor Vincent Luvingila Muzandi, Kongo-Kinshasa. 12 Val av redaktionsutskott enligt kyrkostyrelsens förslag: att utse ett redaktionsutskott att under förhandlingarnas gång till redaktionsutskottet föra ärenden som behöver bearbetas ytterligare, till exempel sammanjämkning av olika yrkanden och beredning av uttalanden i aktuella frågor, innan kyrkokonferensen fattar beslut, samt att uppdra åt redaktionsutskottet att skriftligt kort sammanfatta konferensens beslut för att underlätta ombudens rapportering till sina församlingar efter konferensen. att till redaktionsutskott utse Lennart Henriksson, Malmö, Kerstin Sjöbratt, Kållered, Leif Nilsson, Huskvarna och Bernt Åkerblad, Linköping. 13 Tid för inlämning av förslag till uttalanden Ordförande informerade om att förslag till uttalanden från kyrkokonferensen skall lämna in senast den 5 juni kl. 17.30 på påverkanstorget. 14 Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa 14.1 Motioner från Majornas missionsförsamling, Bohus Björkö missionsförsamling och Flatåskyrkan angående medlemskap i föreningen Rättvisemärkt Lena Björneld, Majornas missionsförsamling, anmälde och presenterade motionerna från Majornas missionsförsamling, Bohus Björkö missionsförsamling och Flatåskyrkan som hade följande lydelse: Majornas missionsförsamling: Idag lever över en miljard människor i extrem fattigdom enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP, det vill säga på mindre än en US-dollar om dagen. Detta är en femtedel av jordens befolkning och många av dessa lever i närheten av våra systerkyrkor runt om i världen. Kanske tillhör medlemmar i våra systerkyrkor denna miljard? Som kristna bär vi ett särskilt ansvar för hur vi lever. Att värna om de utsatta går som en röd tråd genom hela Bibeln. Jesus är mycket radikal och manar oss till utgivande för våra medmänniskor. Rättvisemärkt är ett redskap i kampen mot fattigdomen, en produktmärkning som bygger på att producenter i fattiga länder ska få skälig betalning för sitt arbete. Rättvisemärkt lägger också vikt vid att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras i produktionen av varor som vi importerar. Idag påverkas över fem miljoner människor direkt av de möjligheter som Rättvisemärkt ger, en siffra som det finns stor potential att öka. 10 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

Som samfund kan vi bli medlemmar i föreningen för Rättvisemärkt och därmed ta ställning för att mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras, rättigheter alla vi svenskar kan ta för givet. Ett medlemskap skulle inbjuda och utmana oss att använda våra informationskanaler och nätverk för debatt och reflektion runt Rättvisemärkt. Genom ett medlemskap skulle vi som samfund ta på oss att sträva efter att det inom Svenska Missionskyrkan används Rättvisemärkt-certifierade produkter i så stor utsträckning som möjligt. Vi förbinder oss också att som samfund betala en årlig medlemsavgift till föreningen Rättvisemärkt. För år 2007 var medlemsavgiften 10 000 kr. Andra medlemmar i föreningen Rättvisemärkt är till exempel SMU, Svenska kyrkan, Sveriges Kristna Råd, Svenska Missionsrådet och Diakonia. En diplomering för Fair Trade Churches håller på att utarbetas. Ett medlemskap i föreningen Rättvisemärkt nu skulle kunna vara ett steg för församlingar att engagera sig ytterligare i detta arbete. Majornas missionsförsamling ser ett medlemskap i Rättvisemärkt som ett konkret steg för de fattiga. Vi föreslår därför Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens att besluta enligt följande: att Svenska Missionskyrkan söker medlemskap i föreningen för Rättvisemärkt och därmed verkar för att arrangemang inom Svenska Missionskyrkan centralt, på distriktsnivå och lokalt ska använda Rättvisemärkt-certifierade produkter i så stor utsträckning som möjligt. Bohus Björkö missionsförsamling: Vi i Bohus Björkö Missionsförsamling ser ett medlemskap i rättvisemärkt som ett konkret steg för de fattiga. Vi föreslår därför kyrkokonferensen att besluta enligt följande att-sats : att Missionskyrkan söker medlemskap i föreningen för Rättvisemärkt och därmed verkar för att arrangemang inom Missionskyrkan centralt, på distriktsnivå och lokalt skall använda rättvisemärkt-certifierade produkter i så stor utsträckning som möjligt. Flatåskyrkans församling: Idag lever över en miljard människor i extrem fattigdom enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP, det vill säga på mindre än en US-dollar om dagen. Detta är en femtedel av jordens befolkning och många av dessa lever i närheten av våra systerkyrkor runt om i världen. Kanske tillhör medlemmar i våra systerkyrkor denna miljard? Som kristna bär vi ett särskilt ansvar för hur vi lever. Att värna om de utsatta går som en röd tråd genom hela Bibeln. Jesus är mycket radikal och manar oss till utgivande för våra medmänniskor. Rättvisemärkt är ett redskap i kampen mot fattigdomen, en produktmärkning som bygger på att producenter i fattiga länder ska få skälig betalning för sitt arbete. Rättvisemärkt lägger också vikt vid att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras i produktionen av varor som vi importerar. Idag påverkas över fem miljoner människor direkt av de möjligheter som Rättvisemärkt ger, en siffra som det finns stor potential att öka. Som samfund kan vi bli medlemmar i föreningen för Rättvisemärkt och därmed ta ställning för att mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras, rättigheter alla vi svenskar kan ta för givet. Ett medlemskap skulle inbjuda och utmana oss att använda våra informationskanaler och nätverk för debatt och reflektion runt Rättvisemärkt. Genom ett medlemskap skulle vi som samfund ta på oss att sträva efter att det inom Svenska Missionskyrkan används Rättvisemärkt-certifierade produkter i så stor utsträckning som möjligt. Vi förbinder oss också att som samfund betala en årlig medlemsavgift till föreningen Rättvisemärkt. För år 2007 var medlemsavgiften 10 000 kr. Andra medlemmar i föreningen Rättvisemärkt är till exempel SMU, Svenska kyrkan, Sveriges Kristna Råd, Svenska Missionsrådet och Diakonia. En diplomering för Fair Trade Churches håller på att utarbetas. Ett medlemskap i föreningen Rättvisemärkt nu skulle kunna vara ett steg för församlingar att engagera sig ytterligare i detta arbete. Vi har diskuterat ämnet med vår granne Majornas missionsförsamling och instämmer i detta förslag: Vi föreslår därför Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens att besluta enligt följande: att Svenska Missionskyrkan söker medlemskap i föreningen för Rättvisemärkt och därmed verkar för att arrangemang inom Svenska Missionskyrkan centralt, på distriktsnivå och lokalt ska använda Rättvisemärkt-certifierade produkter i så stor utsträckning som möjligt. Lena Björneld yrkade bifall till kyrkostyrelsens fyra attsatser. Protokoll 11

Lennart Henriksson, kyrkostyrelsen, presenterade kyrkostyrelsen yttrande över motionerna: Majornas missionsförsamling, Flatåskyrkan och Bohus Björkö missionsförsamling har i sina motioner lyft fram betydelsen av rättvisemärkt som ett redskap i kampen mot fattigdom och för mänskliga rättigheter. Därför föreslår man att Svenska Missionskyrkan söker medlemskap i Föreningen Rättvisemärkt samt verkar för att arrangemang centralt, på distriktsnivå och lokalt i så stor utsträckning som möjligt använder rättvisemärkta produkter. Kyrkostyrelsen är tacksam för motionärernas engagemang i denna fråga och delar den ambition som är uttryckt i motionen. Sedan Missionskyrkans tillkomst har mission varit en central del av kyrkans väsen och liv. Att medverka till att bygga en bättre värld för fler människor, är ett sätt att svara på Jesu kallelse till ansvar för människors situation. Vid kyrkostyrelsens sammanträde den 1-2 februari i år fattades beslut om att söka medlemskap i Föreningen Rättvisemärkt. Medlemskap innebär att medlemsorganisationerna skall verka för att sprida information om Rättvisemärkt, samt verka för att öka konsumtionen av Rättvisemärkta produkter. Vi ser därför att beslutet i kyrkostyrelsen rymmer motionernas ambition, att i Missionskyrkans olika sammanhang öka användningen av Rättvisemärkta varor. Detta kommer att tydliggöras i handlingsplanen till Svenska Missionskyrkans miljöpolicy som nu utarbetas inom kyrkokansliet. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att uppdra åt kyrkostyrelsen att följa upp beslutet om medlemskap i Föreningen Rättvisemärkt genom att informera distrikt och församlingar om Rättvisemärkt och dess arbete; att utarbeta en handlingsplan för att i så stor utsträckning som möjligt använda Rättvisemärkta produkter vid Missionskyrkans arrangemang och sammankomster, samt att därmed anse motionen besvarad. Lennart Henriksson yrkade bifall till kyrkostyrelsens attsatser. 14.2 Motion från Varbergs missionsförsamling angående klimatpolicy Per-Åke Skagersten, Varbergs missionsförsamling, anmälde och kommenterade församlingens motion som hade följande lydelse: Härlig är jorden men hur länge? Förr trodde man att endast Gud kunde förgöra världen. Idag vet vi att även människan kan det. Gud skapar. Gud har skapat människan till sin avbild och gett henne en fri vilja. Därför har vi ansvar för skapelsen. Men vi har inte bara ansvar inför Gud, utan också inför varandra. Jesus sade: Vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni heller inte gjort för mig (Matt 25:45). Varje frisk, vuxen människa har ansvar för sina val och handlingar, även när hon handlar på order av någon chef. Alla människor har lika värde. Det handlar om rättvisa. Klimatförändringarna drabbar de fattiga hårdast. De drabbar i första hand människor som lever i fattiga länder, men också fattiga människor i de rika länderna. För miljoner människor handlar det om överlevnad. Kanske måste rättvisan erövras, om den inte gives. Vårt demokratiska system kommer att sättas på prov. Västvärldens livsstil, med vårt omättliga behov av energi, transporter och materiell lyx, måste upphöra. Den skapelse som nu har feber kommer annars att få ett sammanbrott. Vi har bara ett jordklot att leva på. Vi vill vörda, vårda och värna skapelsen. Vi har rätt att bruka jorden, men inte att förbruka den. Jorden är både ett arv från våra förfäder och ett lån av våra barn och kommande generationer. I Bibeln uppmanas vi att vara goda förvaltare. Vi ska inte överlämna en förgiftad jord, en förgiftad miljö, till våra barn och barnbarn. Vår överkonsumtion ska inte drabba dem. Vi måste fördela det vi tar ut av jorden så att i första hand alla människors grundläggande behov tillgodoses. Det kallar vi rättvisa. Dansen kring guldkalven måste få ett slut! Varken organisationer, företag eller individer kan tillåtas förbruka resurser bara för profitens skull. Samhällsekonomin måste ställas under demokratisk kontroll. Alla har ansvar att bidra efter förmåga och förutsättningar. Vi vill satsa på mer icke-materiell konsumtion, mer andlighet, mer kultur, mer social gemenskap och därmed bättre hälsa. 12 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

Under miljoner år har naturen lagrat olja i jordens inre. I hundra år har människan pumpat upp den, och på så sätt kunnat tillgodogöra sig energi. Vi har tagit ut för mycket. Vi befinner oss på Peak Oil, den punkt då världens årliga oljeproduktion inte längre kan öka. Ingen har hittills sett oljebergets baksida, men vi tror att kyrkors och politikers löften om rättvisa kommer att utsättas för svåra prövningar. Vi vill ta vårt ansvar, för varandra och för skapelsen som helhet. Varbergs missionsförsamling föreslår kyrkokonferensen besluta: att anta ovanstående som klimatpolicy för Svenska Missionskyrkan; att uppdra åt kyrkostyrelsen att utarbeta en handlingsplan utifrån denna policy; att uppmana distrikt och församlingar att utarbeta handlingsplaner utifrån denna policy. Per-Åke Skagersten yrkade bifall till kyrkostyrelsens attsatser. Lennart Halfvarson, kyrkostyrelsen, presenterade kyrkostyrelsens yttrande över motionen: Kyrkostyrelsen tackar Varbergs missionsförsamling för en angelägen motion och för församlingens engagemang när det gäller vårt klimat och hur vi i Missionskyrkan kan verka för ökad insikt och handling. Motionärerna tar sin utgångspunkt i en skrivning som också återfinns i Missionskyrkans konstitution: Människan är skapad till Guds avbild men är också själv en del av skapelsen. Människan bär ett unikt ansvar att vara Guds medarbetare och förvaltare. Motionen uppmanar till en klimatpolicy för Svenska Missionskyrkan. Samtal har under året förts på nationell nivå om behovet av en policy, vilka områden som bör prioriteras i denna och hur en handlingsplan skulle kunna se ut. Klimatet är en del av vår miljö varför kyrkostyrelsen istället talar om en miljöpolicy. Under hösten 2007 genomfördes den Globala veckan med tema klimat och miljö. Det producerades då samtalsoch fördjupningsmaterial som använts i många grupper och som bidragit till ökade insikter och engagemang. Församlingar som funderar på att mer aktivt arbeta för miljön har hört av sig om råd och tips. Det finns ett starkt engagemang i vår kyrka för skapelsen och dess framtid. En miljöpolicy kan naturligtvis inte ha ambitionen att täcka alla områden. Den bör vara kort och översiktlig för att lätt kunna kommuniceras och förstås och fastställa bland annat syfte, mål och ansvar. Den bör vara så konkret som möjligt men inte innefatta det som istället kan stå i en lokalt upprättad handlingsplan. Krav och ambition i dessa dokument måste hållas på en rimlig nivå och kunna vidareutvecklas över tid. En policy av den här typen fastställs av kyrkostyrelsen som under senare år beslutat om till exempel kommunikationspolicy samt policy och handlingsplan i alkoholfrågan. Under våren 2008 har ett förslag till miljöpolicy utarbetats och skickats på remiss till ett antal församlingar för beslut i kyrkostyrelsen i maj. Motionärernas ambition, som kyrkostyrelsen delar, har tagits i beaktande vid utarbetandet av detta policyförslag. Ett arbete har också inletts för att utarbeta en miljöhandlingsplan utifrån denna policy. Det är viktigt att Missionskyrkan också deltar i opinionsbildning i miljöfrågor på olika nivåer i samhället i samverkan med andra aktörer. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att med referens till kyrkostyrelsens miljöpolicy och den handlingsplan som planeras anse motionens båda första att-satser besvarade, samt; att uppmana distrikt och församlingar att utarbeta handlingsplaner utifrån kyrkostyrelsens miljöpolicy. Lennart Halfvarson yrkade bifall till kyrkostyrelsens förslag. 14.3 Motion från Växjö missionsförsamling angående musikresurser på central och distriktsnivå Arne Sjöberg, Växjö missionsförsamling, anmälde och kommenterade församlingens motion som hade följande lydelse: Sång och musik är ett ovärderligt inslag i gudstjänster och samlingar inom Svenska Missionskyrkan. Deltagande i kyrkokörer, ungdoms- och barnkörer, gospelkörer, musikkårer och brassband fungerar dessutom ofta som en inkörsport till ett aktivt deltagande i våra kyrkor och ibland till medlemskap i en församling. Under den senaste 25-årsperioden har resurserna för stöd till församlingsmusiker och glada amatörer i våra församlingar minskat kraftigt på Protokoll 13

central och distriktsnivå. Detta är ett problem speciellt för de små församlingarna som oftast har att lita till amatörmusiker som körledare och organister. Minskade resurser på central och regional nivå medför färre kurstillfällen och färre inspirationsdagar. Sådana är nödvändiga för att förmedla kunskaper och att hålla kunskaper och inspiration uppe. De minskade musikresurserna uppmärksammades på ett särskilt sätt av Beredningsutskottet vid 2007 års kyrkokonferens. Denna motion syftar till att stödja det uttalande som utskottet då gjorde, nämligen att öka resurserna för musiken i vår kyrka. För närvarande arbetar fem personer deltid på musikavdelningen på centrala kansliet. Dessa arbetar uppskattningsvis 1,65 årsarbetskrafter. Av dessa 1,65 årsarbetskrafter betalar Svenska Missionskyrkan cirka 0,9. Detta beror på överenskommelser mellan Missionskyrkan och Sångarförbundet (SMS) respektive Musikkårsförbundet (SMM) som tillsammans betalar cirka 0,75 årsarbetskrafter. Inom distrikten är de samlade musikkonsulentresurserna mycket små. De flesta distrikt har inga resurser alls avsatta för musikarbete. Missionskyrkan Växjö föreslår kyrkokonferensen: att uttala att de centrala musikresurserna bör vara åtminstone tre årsarbetskrafter. att uttala att dessa till allra största delen bör finansieras genom centrala medel; att uttala att distrikten bör prioritera om resurser så att stödet till musiken i församlingarna får större plats. Arne Sjöberg yrkade bifall till motionens tre att-satser. Lars Junelind, kyrkostyrelsen, presenterade kyrkostyrelsens yttrande över motionen: Växjö missionsförsamling lyfter fram en mycket angelägen fråga i Missionskyrkan. Den har i hög grad med Vi Vill Växa att göra. Därför föreslår kyrkostyrelsen att det i budgeten för 2008/09 avsätts medel för att under verksamhetsåret förstärka musikarbetet med en halvtidstjänst. Svenska Missionskyrkans rika tradition när det gäller sång och musik har betytt och betyder mycket för den lokala församlingen och SMU, och inte minst gudstjänstlivet. Svenska Missionskyrkans Sångarförbund (SMS) har 18 300 sångare. Antalet körer/grupper i olika konstellationer är 821. För Svenska Missionskyrkans Musikkårers (SMM) del gäller följande statistik: 56 musikkårer och 1 100 blåsare. Missionskyrkan och SMU tog tillsammans initiativ till Brukssånger som idag har 282 abonnenter, varav de flesta är församlingar. Brukssånger har för närvarande 45 textskrivare och kompositörer. Här skrivs förmodligen några av framtidens psalmer. Två av folkhögskolorna inom Missionskyrkan har musiklinjer, nämligen Härnösands folkhögskola med Kapellsbergs Musikskola och Södra Vätterbygdens folkhögskola (SVF). Samtal förs med SVF om ett samarbetsavtal för att se hur musikledarutbildningen fortsatt kan stärkas. Distrikten har tvingats dra ner kraftigt på resurserna till sång- och musikarbetet det gäller Vokalmusikkonsulent (Lust att leda 10 %) 100 % SMS betalar 50 % med hjälp av medlemsavgifter, anslag från Statens kulturråd mm Blåsmusikkonsulent 50 % SMM betalar 25 % med hjälp av medlems- och kåravgifter, anslag från Statens kulturråd, SMK mm Sekreterare 20 % Administration av verksamheten Brukssånger 15 % TOTALT 185 % Bekostas helt av abonnemangsavgifter Varav cirka 100 % belastar budgeten 14 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008

såväl musikkonsulenter som musikkommittéer. I Västra Götalands distrikt finns en musikkonsulent på 50 procent. Studieförbundet Bildas satsning på musik är en tillgång för församlingarna. Än lever sång- och musiklivet på många håll med kraft och i nya former. Men en mer generell bild visar på svårigheter och brist. Det kan vara svårt att få kören att öva regelbundet, att få fram nya organister och att hålla liv i musikkåren. Ofta beror det på ledarbrist. För att stärka rekryteringen till församlingarnas musikliv har Missionskyrkan i samverkan med SMS, SMM, SMU och Bilda med flera gjort en stor satsning på ledarutbildning, Lust att leda. Denna satsning fortsätter, men drivs nu av Studieförbundet Bilda i samverkan med bland annat Missionskyrkan. Konceptet finns, likaså resurspersoner för församlingarna gäller det att sprida information samt att stötta och inspirera sina ledare till att deltaga. När det gäller tjänster behöver den bild Växjö missionsförsamling ger kompletteras något. Dels med en sekreterartjänst på 20 procent och dels med en fortsatt satsning på Lust att leda under 07/08 på 50 procent under hösten och 10 procent under våren. Under hösten delades kostnaden med Studieförbundet Bilda. Dessutom fick SMM ett extra anslag för att klara sina kostnader. Idag ser tjänstesituationen ut enligt följande där Missionskyrkan står för alla kostnader som är förenade med tjänsterna. (Se diagram föregående sida) Kyrkostyrelsen vill i takt med att de ekonomiska förutsättningarna finns göra ytterligare satsningar på sång- och musik utöver den nämnda halvtidstjänsten. En utredning kommer att göras i samverkan med equmenia och SVF för att se hur vi bäst möter behovet när det gäller såväl ungdomsmusiken som ledarutbildningen. I kyrkostyrelsens årliga överläggningar med distriktsstyrelsernas ordförande kommer frågan om den gemensamma satsningen på sång och musik att aktualiseras. Därmed menar kyrkostyrelsen att ambitionen i motionen från Växjö bejakats, men att det i rådande budgetläge inte går att nå längre. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att med ovanstående yttrande anse motionen besvarad. Lars Junelind yrkade bifall till kyrkostyrelsens förslag. 14.4 Motion från Tumba missionsförsamling angående redskap för modern teknik när det gäller psalmer, texter och bilder Bernt Wåhleman, Tumba missionsförsamling, anmälde och kommenterade församlingens motion som hade följande lydelse: Det blir allt vanligare att i församlingsarbetet använda modern teknik i form av dator med projektor för att visa text och bilder i olika samlingar. Idag måste varje församling själv producera bildmaterialet. I det arbetet finns många hinder, främst upphovsrättsliga. Utbildning i den nya tekniken behövs både för anställda och lekmän. Med anledning av detta vill vi att kyrkokonferensen ger kyrkostyrelsen i uppdrag: att verka för att det tas fram en produkt med alla psalmer i vår psalmbok, Bibelns texter samt övriga texter i kyrkohandboken som får användas med denna moderna teknik i gudstjänst- och övrigt församlingsliv; att verka för att kommande material i form av psalmer, lovsånger, texter med mera även produceras för detta ändamål; att verka för att en bildbank tas fram som utformas utifrån kyrkoårets olika teman som kan användas i församlingarna; att verka för att våra samverkansorganisationer som Studieförbundet Bilda ordnar utbildningar inom detta område lämpat för församlingsanställda och lekmän. Bernt Wåhleman kommenterade att kyrkostyrelsen i sitt yttrande i stort sett tillgodosett önskemålen i motionen och yrkade bifall till kyrkostyrelsens förslag med tilläggsyrkande. att Psalmer i 2000-talet läggs till kyrkostyrelsens lista över produkter som ska omfattas av avtal. Christer Hårrskog, kyrkostyrelsen, presenterade kyrkostyrelsens yttrande över motionen: Att använda dator och projektorer i gudstjänsten blir allt vanligare. Psalmer, bibeltexter och bilder kopieras och visas på storbild allt oftare. Detta är ett etablerat sätt att arbeta och det är naturligt att församlingar tar tillvara de fördelar den moderna tekniken ger. Det som ser enkelt och självklart ut innebär dock bekymmer för många av de församlingar som vill använda upphovsskyddat text- och bildmaterial på ett korrekt sätt. Tumba missionsförsamling lyfter frågan i sin motion. Kyrkostyrelsen understryker värdet av Protokoll 15

att arbeta med frågan och vill under kommande verksamhetsår inleda ett arbete med ett centralt avtal om upphovsrätter i samband med kopiering och projicering i gudstjänstsammanhang. Detta avtal föreslås omfatta Psalmer och Sånger (text och musik), Evangelieboken, Bibel 2000, Svenska Missionskyrkans kyrkohandbok samt bildmaterial som illustrerar kyrkoåret. Svenska kyrkan har nyligen ingått ett liknande avtal. Kyrkostyrelsen föreslår konferensen att uppdra åt kyrkostyrelsen; att bereda frågan om ett centralt avtal gällande upphovsrätter för ovan nämnda produkter. Ett sådant avtal möjliggör, i sin tur, den produkt som efterfrågas i motionen; att återrapportera till kyrkokonferensen 2009; att därmed anse motionens tre första attsatser besvarade, samt; att bifalla motionens fjärde att-sats. Christer Hårrskog yrkade bifall till kyrkostyrelsens tre attsatser och kommenterade att tilläggsförslaget från Tumba missionsförsamling kan diskuteras vidare under eftermiddagens seminarium och påverkanstorg. 14.5 Motion från Alingsås missionsförsamling angående val av ledamöter till kyrkostyrelsen och kyrkostyrelsens storlek Göran Hallkvist, Alingsås missionsförsamling anmälde och kommenterade församlingens motion som hade följande lydelse: Det har under lång följd av år varit svårt att hitta kandidater till Svenska Missionskyrkans kyrkostyrelse. Detta kan bero på den valprocedur som nu finns, nämligen att valsedeln skall ha ett antal kandidater utöver de som skall väljas. Genom detta förutsätts en demokratisk process. Ombuden från respektive församling på kyrkokonferensen får sig tillsänt material med presentation av och intervjuer med kandidaterna. I kyrkokonferensen har ombuden möjlighet till plädering för en viss kandidat. Detta ger valkommittén ett stort ansvar varför val av ledamöter i valkommittén bör göras med stor omsorg. Vi uppfattar att det är näst intill omöjligt för församlingarna och ombuden att ha en uppfattning om vilken kompetens som behövs i kyrkostyrelsen för att styrelsen ska kunna göra ett bra jobb. Det krävs också nästan en mandatperiod för att en styrelsemedlem fullt ut skall känna till styrelsens ansvarsområden och innehållet i dessa. Det har hänt att en person efter endast två år i styrelsen hamnade strax utanför och därmed var tvungen att lämna sitt styrelseuppdrag som alltså inte var mer än påbörjat. Valkommittén bör lägga fram en rak lista för val till kyrkostyrelsen. Detta förfarande har SMU redan infört. En stor styrelse är många gånger tung att arbeta med. En minskning av antalet styrelseledamöter med två till fyra ledamöter bör övervägas. De olika distrikten kan bli väl representerade i en mindre styrelse. Vid behov för utredningar och kommittéer bör kompetenta personer utanför styrelsen kunna anlitas. Alingsås Missionsförsamling föreslår: att nuvarande stadgar eller praxis ändras så att valet av ledamöter till kyrkostyrelsen kan ske med rak lista från och med kyrkokonferensen 2009; att antalet styrelseledamöter minskas med två eller fyra ledamöter. Göran Hallkvist yrkade bifall till motionens två att-satser. Mona Angel, kyrkostyrelsen, presenterade kyrkostyrelsens yttrande över motionen: Alingsås missionsförsamling aktualiserar två frågor som gäller kyrkokonferensens val av kyrkostyrelse: dels formerna för val av kyrkostyrelse, dels frågan om kyrkostyrelsens storlek. Val av kyrkostyrelse Formerna för val av kyrkostyrelse regleras i kyrkostadgarnas 7. Valberedningen har ansvar att bereda valet av styrelse. Rätt att föreslå ledamot i kyrkostyrelsen har församlingar och distriktsstyrelser. Förslag ska lämnas till valberedningens ordförande senast fyra månader före kyrkokonferensen. Valberedningen kan också föra fram egna kandidater. Vidare stadgas att valsedeln till kyrkostyrelsen om möjligt ska innehålla två namn utöver det antal som ska väljas. Alingsås missionsförsamling föreslår att denna regel ska ändras så att valberedningen ska uppdras att lägga fram en rak lista för val till kyrkostyrelsen. Församlingen anför tre argument för sitt förslag: 16 Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens 2008