INNEHÅLL Definition 3

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren 1997-2005 I länet ingår kommunerna Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala, Knivsta, Älvkarleby och Östhammar RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Uppsala län 2006 10 RESULTAT TURISMEN I UPPSALA LÄN 2006 Omsättning totalt och per kategori 11 Omsättning fördelad på branscher 13 Sysselsättning 14 Skatteintäkter 14 Övernattningar/besök 15 Kapacitetsutnyttjande 16 Regional handelsstatistik 17 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12: -/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa över 10 mil i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa i Sverige över 10 mil 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904-7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808-4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098-29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933-10,4 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384-3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474-10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. 120 100 80 60 40 20 0 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring NÄTTER från 2005 1 Norge 1 040 495 + 3,7 % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 4 Storbritannien 602 512-1,3 % 5 USA 412 122-2,1 % 6 Finland 349 669 0,0 % 7 Nederländerna 252 755 + 13,1 % 8 Italien 213 635-3,3 % 9 Frankrike 186 768-0,9 % 10 Ryssland 168 014 + 26,8 % 11 Spanien 159 173 + 10,8 % 12 Japan 111 773-2,8 % 13 Schweiz 108 976-0,6 % 14 Polen 106 253 + 50,7 % 15 Kina 99 943 + 42,6 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I UPPSALA LÄN 2006 Rese- och turistindustrin i Uppsala län omsätter 2,1 miljarder kronor eller 2 125 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 1 965 personer (årssysselsatta) under år 2006. Den totala omsättningen har ökat med 161 miljoner kronor eller 8,2 % 2006 jämfört med 2005. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med 184 miljoner kronor eller nästan 14 % 2006 jämfört med 2005. Den omsättningsmässigt största ökningen har skett i kategorin hotell som har ökat med 88,5 miljoner kronor p g a ökade utlägg och ett ökat antal övernattningar. Det totala antalet kommersiella övernattningar har ökat med ca 192 000 gästnätter eller 17 %, (varav vandrarhemmen svarar för ca 66 000 gästnätter vilket i huvudsak beror på Forsmark i Östhammars kommun). Ökningar har skett i kategorierna hotell, stuga/rum, camping, vandrarhem, fritidsbåt, grupplogi och övrig övernattning. Omsättningen har ökat med 173 miljoner kronor eller 17,5 % 2006 jämfört med 2005. Utläggen har ökat i övernattningskategorierna hotell, stugby, camping, vandrarhem, grupplogi och fritidsbåt. Omsättningen i kategorin dagbesök har ökat med 10,5 miljoner kronor eller 3 % 2006 jämfört med 2005 p g a ökade utlägg och ett ökat antal beräknade besök. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 23 miljoner kronor eller 3,6 % 2006 jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner samt något färre antal genomfartsresenärer. et hotellövernattningar har ökat med ca 32 000 gästnätter eller 6,6 % 2006 jämfört med 2005. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 40 % av den totala turismomsättningen och 72,5 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Hotellen är också den vanligaste kommersiella boendeformen i länet med 39,5 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Målgrupperna affärs- och konferensresenärer dominerar med 68 % av samtliga hotellövernattningar och 77,5 % av omsättningen 2006. Uppsala kommun har 65 % av länets samtliga hotellövernattningar 2006. Dagbesöken är betydande med 17 % av den totala turismomsättningen 2006. Fr o m 2004 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt, (dock ej i Uppsala). Av kommunens beräknade antal besök, exkl kommun, övernattande och de som besöker flera besöksmål under en dag, beräknas 50 % för hela länet. Påpekas bör att för Uppsala kommun är det redovisade antalet dagbesök av underordnad betydelse eftersom det är omsättningen och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som ligger till grund för beräkningarna. Den mycket kraftiga ökningen för kategorin fritidsbåt fr o m 2002 beror på att övernattningar utanför gästhamnar, i naturhamnar o d, har inkluderats i beräkningarna för Östhammars kommun. Campingövernattningarna i länet bygger på lokala uppgifter och på statistik från SCR. Brister/felaktigheter i statistiken från SCR gör den dock mindre trovärdig inte minst vid jämförelser mellan åren. Senare revideringar/ändringar i statistiken från SCR för åren innan 2002 har inte påverkat/förändrat resultaten för tidigare år i föreliggande rapport. För Uppsala kommun har det totala antalet campinggästnätter enligt SCR 2002-2006 redovisats med en särredovisning av campingstugor enligt SCR inklusive lokala uppgifter för de stugor/stugbyar som inte ingår i SCR: s statistik. Samtliga stugor för Uppsala kommun redovisas som stugbyar. För Östhammars kommun redovisas statistik enligt SCR 2002-2006 inklusive en särredovisning av campingstugor och tillägg för en anläggning t o m 2004 som inte ingick i SCR samt tältläger 2003. För övriga kommuner i länet har lokal statistik nyttjats. Den vanligaste boendeformen är hos släkt/vänner vilka svarar för 48 % av samtliga övernattningar i länet 2006. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 61 % av samtliga övernattningar och 27 % i motsvarande del av turismomsättningen 2006. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESURS AB 10

RESULTAT TURISMEN I UPPSALA LÄN 2006 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotell 561 277 665 665 728 802 679 375 923 489 815 594 740 449 786 570 754 655 843 169 Affärs 231 348 291 078 274 664 260 124 298 552 300 914 294 185 335 057 327 775 383 600 Konferens 280 927 295 701 355 164 329 418 420 338 328 485 288 453 291 500 259 616 269 564 Grupp 23 541 37 065 56 905 48 159 108 966 85 712 57 082 40 674 47 294 38 015 Fritid 24 461 41 821 42 069 41 674 95 633 100 483 100 728 119 339 119 971 151 989 Stugby 23 751 23 644 24 631 27 641 34 730 45 975 43 243 38 675 52 030 42 780 Stuga/rum 3 576 4 551 5 076 6 789 7 255 8 801 8 662 9 954 9 623 9 337 Camping 72 984 57 724 68 813 61 732 79 183 94 241 86 023 92 991 94 301 134 762 Fri camping 17 265 9 669 21 126 10 774 11 960 23 627 24 009 13 053 10 216 7 049 Vandrarhem 3 632 3 686 4 328 4 474 7 308 10 457 48 644 48 329 53 097 104 358 Grupplogi 1 005 1 909 1 886 1 814 2 996 9 460 3 437 3 610 5 723 8 875 Fritidsbåt 846 715 689 817 3 529 9 720 9 151 8 745 9 688 12 076 Övrig övernattning 3 885 3 400 1 995 1 890 225 315 285 285 270 315 Dagbesök 273 224 280 682 295 680 308 976 314 725 325 838 335 606 340 886 346 502 357 026 Övriga 961 445 1051 645 1153 026 1104 282 1385 400 1344 028 1299 509 1343 098 1336 105 1519 747 Fritidshus 99 982 87 484 77 764 76 375 63 730 81 018 108 448 88 873 92 984 74 729 Släkt/vänner 364 333 275 949 221 474 184 221 344 209 374 335 439 023 338 057 359 446 354 892 Genomfartsresenärer 111 871 113 102 120 889 126 934 128 711 141 822 149 033 159 646 175 583 175 583 576 186 476 535 420 127 387 530 536 650 597 175 696 504 586 576 628 013 605 204 TOTALT 1537 632 1528 180 1573 154 1491 812 1922 050 1941 202 1996 012 1929 672 1964 118 2124 951 Andel i riket (%) 2,88 2,84 2,89 2,88 3,22 2,75 2,63 2,44 2,59 2,67 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 28% Kommersiell Ej kommersiell 72% RESURS AB 11

2200000 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 Omsättning åren 1997-2006 (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kommersiell Ej kommersiell TOTALT Fördelning av omsättning/kategori 2006 Genomf 8% Släkt/vänner 17% Hotell 40% Hotell Stugby Fritidshus 4% Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Grupplogi Fritidsbåt Dagbesök 17% Övr övern 0% Fritidsbåt 1% Grupplogi 0% Vandrarhem 5% Stugby 2% Stuga/rum 0% Camping 6% Fri camping 0% Övr övern Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf RESURS AB 12

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Logi 370 292 424 542 452 108 437 402 542 817 534 345 510 102 517 492 511 317 594 706 Livsmedel 197 667 165 169 162 176 141 246 181 890 221 594 246 183 201 131 209 212 198 608 Restaurang 309 233 326 657 330 327 312 635 417 155 377 053 411 944 423 319 405 162 476 740 Transport 265 455 246 510 283 107 248 416 305 050 297 473 301 485 281 957 306 758 303 370 Shopping 307 289 291 119 263 379 273 084 360 229 405 420 417 471 396 202 420 990 429 808 Aktiviteter 87 696 74 182 82 056 79 029 114 909 105 317 108 828 109 572 110 678 121 719 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Turistkronan 2006 Aktiviteter 6% Shopping 20% Logi 28% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Transport 14% Livsmedel 9% Restaurang 23% RESURS AB 13

SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt anpassade tal för Uppsala län. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006 Livsmedel 110,1 87,6 82,7 69,1 86,4 102,6 98,3 106,0 84,4 84,9 87,6 Restaurang 347,5 349,4 340,5 309,5 393,5 346,6 516,5 564,3 548,3 508,4 581,4 Transport 96,9 85,7 94,7 79,6 93,6 88,9 111,5 109,6 99,9 105,2 101,1 Shopping 178,1 160,8 140,1 139,3 178,8 196,1 216,3 216,1 199,8 205,6 204,0 Aktivitet 134,9 109,1 116,4 107,5 149,2 133,3 167,2 167,4 164,3 160,6 171,7 Logi 468,3 499,5 514,3 481,3 562,0 548,0 657,6 719,3 710,4 681,0 793,0 Administration 19,5 24,5 23,5 23,1 24,6 24,8 24,8 26,7 26,7 26,3 26,7 TOTALT 1 355 1 317 1 312 1 210 1 488 1 440 Årssysselsatta, ny metod 1792 1909 1834 1772 1 966 Beräknat årsanställda 1 625 1 580 1 575 1 450 1 785 1 730 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 DIREKTA Kommuner 55 144 54 805 57 010 53 960 69 654 70 215 72 266 70 986 72 320 78 242 Landsting 25 102 24 843 25 063 24 532 31 607 31 922 35 382 34 206 34 817 37 668 TOTALA Kommuner 89 011 90 484 95 192 94 761 124 640 125 728 163 582 160 678 159 538 183 384 Landsting 40 519 41 016 41 849 43 081 56 558 57 160 80 091 77 426 76 806 88 286 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats. RESURS AB 14

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 343 771 388 308 406 832 412 999 399 592 401 144 376 933 382 920 386 522 408 198 Hotellbäddar 420 531 474 957 493 991 500 000 496 435 498 717 478 158 479 580 485 574 517 836 Affärs 159 361 185 282 165 960 171 134 159 058 172 840 169 364 185 627 192 131 212 993 Konferens 199 239 195 699 223 655 224 859 216 001 193 340 169 479 160 077 143 434 138 451 Grupp 25 422 36 844 51 921 47 307 61 493 58 707 46 904 31 702 39 843 29 957 Fritid 36 509 57 132 52 455 56 700 59 883 73 830 92 411 102 174 110 166 136 435 Stugby 72 413 72 305 67 115 70 333 84 707 75 796 71 650 65 150 87 123 72 193 Stuga/rum 13 752 17 503 17 505 21 901 22 672 23 787 23 411 21 360 20 518 21 077 Camping tält/husvagn 359 465 298 836 342 917 304 870 336 171 354 638 316 801 331 688 332 618 438 265 Campingstuga 7 975 7 108 7 189 3 282 3 535 10 218 9 536 7 941 9 711 12 526 Vandrarhem 13 209 13 402 14 671 14 431 22 626 23 034 64 772 72 240 74 785 141 024 Fritidsbåt 7 357 6 221 5 990 6 540 24 341 64 800 57 196 48 586 49 684 55 142 Fri camping 95 918 53 714 111 189 56 706 62 946 112 508 109 133 56 753 40 864 28 196 Grupplogi 8 589 16 892 15 850 14 626 24 626 27 626 19 618 19 618 16 589 22 300 Övrig övernattning 37 000 34 000 19 000 18 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 500 Kommersiella 1036 209 994 938 1095 417 1010 689 1081 059 1194 124 1153 275 1105 916 1120 466 1312 059 Fritidshus 740 606 648 030 555 455 509 165 455 211 540 120 747 918 555 454 563 537 427 023 Släkt/vänner 2024071 1452365 1165652 877245 1765176 1782546 2090585 1502475 1633844 1613145 Övriga 2764 677 2100 395 1721 107 1386 410 2220 387 2322 666 2838 503 2057 929 2197 381 2040 168 TOTALT 3800 886 3095 333 2816 524 2397 099 3301 446 3516 790 3991 778 3163 845 3317 847 3352 227 Genomfartsresenärer 799 080 807 870 833 720 846 225 858 072 886 388 903 229 912 261 924 120 924 120 Dagbesök 1054920 1031918 1044804 1069120 1070494 1082517 1093178 1066282 1066023 1073869 Säkerheten i antalet dagbesök respektive deras utlägg är lägre än kombinationen mellan dem eftersom det är den totala omsättningen, och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som legat till grund för beräkningarna i Uppsala kommun. 2200000 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 övernattningar åren 1997-2006 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner RESURS AB 15

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006 Genomf 17% Hotell 10% Stugby 1% Stuga/rum 0% Hotell Camping 9% Stugby Stuga/rum Fri camping 1% Camping Fri camping Vandrarhem 3% Vandrarhem Grupplogi Grupplogi 0% Fritidsbåt Övr övern Fritidsbåt 1% Övr övern 0% Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Släkt/vänner 30% Fritidshus 8% Dagbesök 20% Genomf KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 139,9 137,2 149,5 154,5 139,3 141,8 133,2 135,0 138,8 146,0 Hotellbäddar 100,3 101,4 109,8 115,0 103,9 106,5 100,9 100,1 102,6 109,1 Stugby 103,9 102,6 93,9 87,2 108,9 95,9 89,8 87,1 116,5 97,3 Camping 44,0 44,5 46,0 42,5 44,4 49,5 45,5 45,9 47,3 57,7 Vandrarhem 36,2 36,1 43,4 42,7 50,1 20,3 52,0 49,3 47,8 76,4 Det låga utnyttjandet i vandrarhem 2002 beror i huvudsak på ett kraftigt tillskott av bäddar i Östhammar. Samma tillskott/anläggning redovisas med en betydande högre beläggning fr o m 2003, därav det ökade kapacitetsutnyttjandet fr o m 2003. RESURS AB 16

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per över rikssnittet är markerat i fet stil. Håbo kommun: Bransch Inrikes oms exkl moms anställda enheter Oms/ Rikssnitt/ Oms +/- rikssnitt Bensinstationer 193,3 29 6 10 370 8 419 36,4 Butiker, varuhus och stormarknader 302,8 125 6 16 249 19 541-61,3 Specialiserad livsm, sprit & tobak 53,3 19 8 2 862 3 667-15,0 Övriga specialbutiker med nya varor 200,6 133 54 10 761 20 464-180,9 Hotell 121,2 116 5 6 501 2 761 69,7 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 1 242 Restauranger 42,2 56 20 2 263 5 311-56,8 Älvkarleby kommun: Bransch Inrikes oms exkl moms anställda enheter Oms/ Rikssnitt/ Oms +/- rikssnitt Bensinstationer 1 8 419 Butiker, varuhus och stormarknader 149,4 71 5 16 396 19 541-28,7 Specialiserad livsm, sprit & tobak 28,0 8 4 3 073 3 667-5,4 Övriga specialbutiker med nya varor 26,0 17 17 2 859 20 464-160,1 Hotell 14,8 31 3 1 619 2 761-10,4 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 3,5 24 3 380 242 1,3 Restauranger 24,5 31 19 2 693 5 311-23,8 Knivsta kommun: Bransch Inrikes oms exkl moms anställda enheter Oms/ Rikssnitt/ Oms +/- rikssnitt Bensinstationer 2 8 419 Butiker, varuhus och stormarknader 127,9 46 4 9 406 19 541-137,8 Specialiserad livsm, sprit & tobak 1 3 667 Övriga specialbutiker med nya varor 44,8 23 23 3 296 20 464-233,4 Hotell 73,9 77 3 5 433 2 761 36,3 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 242 Restauranger 16,4 18 9 1 209 5 311-55,6 Tierps kommun: Bransch Inrikes oms exkl moms anställda enheter Oms/ Rikssnitt/ Oms +/- rikssnitt Bensinstationer 113,9 33 10 5 712 8 419-54,0 Butiker, varuhus och stormarknader 312,4 148 13 15 665 19 541-77,3 Specialiserad livsm, sprit & tobak 44,0 17 10 2 205 3 667-29,2 Övriga specialbutiker med nya varor 125,3 71 45 6 281 20 464-282,9 Hotell 10,6 12 3 533 2 761-44,3 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 242 Restauranger 28,2 27 20 1 412 5 311-77,9 RESURS AB 17

Uppsala kommun: Bransch Inrikes oms exkl moms anställda enheter Oms/ Rikssnitt/ Oms +/- rikssnitt Bensinstationer 911,6 174 29 4 923 8 419-647,4 Butiker, varuhus och stormarknader 3 835,5 1 535 110 20 711 19 541 216,7 Specialiserad livsm, sprit & tobak 561,5 237 78 3 032 3 667-117,6 Övriga specialbutiker med nya varor 4 549,1 2 380 480 24 565 20 464 759,4 Hotell 270,8 349 29 1 463 2 761-240,3 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 13,3 7 6 72 242-31,4 Restauranger 1 095,1 1 638 304 5 913 5 311 111,5 Enköpings kommun: Bransch Inrikes oms exkl moms anställda enheter Oms/ Rikssnitt/ Oms +/- rikssnitt Bensinstationer 327,0 109 10 8 497 8 419 3,0 Butiker, varuhus och stormarknader 817,6 301 19 21 243 19 541 65,5 Specialiserad livsm, sprit & tobak 94,1 35 12 2 446 3 667-47,0 Övriga specialbutiker med nya varor 395,9 232 90 10 288 20 464-391,6 Hotell 89,8 106 8 2 334 2 761-16,4 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 242 Restauranger 105,6 124 56 2 744 5 311-98,8 Östhammars kommun: Bransch Inrikes oms exkl moms anställda enheter Oms/ Rikssnitt/ Oms +/- rikssnitt milj kr Bensinstationer 185,4 35 10 8 651 8 419 5,0 Butiker, varuhus och stormarknader 350,6 178 15 16 355 19 541-68,3 Specialiserad livsm, sprit & tobak 96,3 37 12 4 490 3 667 17,7 Övriga specialbutiker med nya varor 195,4 85 57 9 114 20 464-243,3 Hotell 35,0 44 5 1 632 2 761-24,2 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 7,0 4 5 324 242 1,8 Restauranger 54,0 49 31 2 520 5 311-59,8 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverk- samhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 14 juli 2008 RESURS AB HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 FAX 040-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 18