Vallaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-9, förskoleklass samt fritidshem Ansvariga för planen Rektor har det yttersta ansvaret för planen. Till rektors förforgande står likabehandlingsgruppen som är delaktiga i utvärderingen av gällande plan och upprättandet av ny plan. Vår vision Vi arbetar för ett livslångt lärande och växande. Vi strävar efter att eleverna ska lämna Vallaskolan med goda kunskaper och en tilltro till sig själv och sina egna förmågor.vallaskolan ska erbjuda alla elever en trygg lärmiljö. Planen gäller från 2013-11-05 Planen gäller till 2014-11-03 Elevernas delaktighet Elevråden samt Friendsrepresentanter bland eleverna har genom arbetet med resultaten från Friends-kartläggningen varit delaktiga vid upprättandet av årets plan. Handledarna tillsammans med klasserna följer upp arbetet på handledartid under läsåret.elevråden samt Friends ska vara delaktiga vid utvärderingen av planen. Samtliga elever på skolan görs delaktiga genom att vi genomför en enkät i maj 2014 för att utvärdera trygghet och arbetsmiljö på skolan. Friendskartläggningen kommer att genomföras under första delen av höstterminen 2014. Vårdnadshavarnas delaktighet Elevernas vårdnadshavare har fått kunskap om planen genom att vi tar upp den vid höstterminens första föräldramöten. De får även information om att de kan hitta den aktuella planen på skolans hemsida.skolans föräldraråd får också lämna synpunkter på planen under revideringsperioden. Personalens delaktighet Personalen granskar, diskuterar och utvärderar planen på personalkonferenser. Vallaskolans likabehandlingsgrupp är sammansatt av representanter från samtliga arbetslag, dessa har ett särskilt uppdrag att delta i upprättandet och utvärderingen av planen. Förankring av planen Vårdnadshavarna görs delaktiga genom information på föräldramöten, föräldraråd samt via skolans hemsida. Eleverna görs delaktiga genom att handledarna informerar eleverna på handledartid. Via Friends, elevråd och i klasserna arbetar man aktivt med delar av planen med eleverna. Personalen görs delaktig genom att vårt likabehandlingsarbete lyfts och diskuteras på personalkonferenser.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av planen har tagits upp i likabehandlingsgruppen,i elevråden och i möten med elevrepresentanterna för Friends. Vuxenfriendsrepresentanterna har utvärderat Friendsverksamheten. Elevenkäten har genomförts i maj 2013. Friendskartläggningen genomfördes i september 2013. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, likabehandlingsgruppen, Friends (vuxna och elever), elevråd och föräldraråd samt elever genom elevenkäten. Personalen har utvärderat fjolårets plan på konferenstid. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Friendsarbetet har fortgått under året. Träffarna har genomförts enligt plan. Gemensam planeringstid inför träffarna med eleverna har funnits vilket medfört att Friendarbetet på ett bättre sätt än tidigare år förankrats i skolan och blivit allas angelägenhet. Friends har genomfört olika främjande och förebyggande aktiviteter som har varit mycket uppskattade av eleverna. Friends årskurs 3-5 har haft utbyte med samtliga Friendsskolor i kommunen på så väl vuxen- som elevnivå vilket har fått till följd att engagemanget hos eleverna har ökat. Det åtgärdande likabehandlingsarbetet fungerar enligt planen. Det finns tydliga och fungerande rutiner gällande det åtgärdande arbetet. Ärenden följs upp under lång tid. Kartläggning och utvärdering utifrån diskrimineringsgrunderna har genomförts. Årets plan ska utvärderas senast 2014-10-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av planen ska ske i likabehandlingsgruppen, med vuxenfriendsarna och med samtlig personal vecka 44 2014. Med eleverna kommer planen att utvärderas på elevråden, med elevfriends samt med alla elever på handledartid. Vårdnadshavarna kommer att ges möjlighet att vara delaktiga genom föräldrarådet. Vid första föräldramötet på höstterminen 2014 uppmanas vårdnadshavarna att lämna synpunkter på planen till sina föräldrarådsrepresentanter. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorerna Maria Lundman och Mats Bark Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Öka medvetenheten och fortsätta våra diskussioner kring hur vi bemöter flickor och pojkar. Vi fortsätter att diskutera syftet med att arbeta i kill-, tjej- och blandade grupper. Vi fortsätter att diskutera det utrymme och den uppmärksamhet vi ger flickor resp pojkar och kvaliteten i den tid de får. Insats Diskussioner i arbetslagen och på skolövergripande konferenser. Om möjligt utgå från aktuell litteratur eller film, exempelvis filmen "Tusen gånger starkare" eller "En blomma i Afrikas öken". Ta diskussionerna med eleverna i vardagen "här och nu". Arbeta aktivt inom ämnena t.ex. bild, idrott och so-ämnena. Utnyttja handledartiden i arbetet med att öka medvetenheten.
Ansvarig Elevhälsoteamet och samtlig personal i arbetet med eleverna Datum när det ska vara klart 2014-10-24 Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Sexuell läggning Mål och uppföljning Öka vår medvetenhet om hur vi inom ramen för de olika ämnena kan arbeta för att främja förståelsen för och kunskapen om olika sexuella läggningar. Uppföljning sker på gemensamma konferenser. Insats Diskussioner på ämneskonferenser. Redovisning från resp ämnesgrupp sker på gemensamma konferenser syftande till att säkerställa till att denna diskrimineringsgrund ingår i undervisningen. Inom ämnet biologi för årskurs 7-9 ska undervisningen beröra människans sexualitet samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, dessa delar ska även beröras inom so-ämnena och i bildämnet. Ansvarig Elevhälsoteamet, resp ämnesgrupp samt undervisande lärare Datum när det ska vara klart 2014-10-24 Namn Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Öka förståelsen för och acceptansen av att människor har olika trosuppfattning Insats I undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena Deltagande i På Flykt på Jamtli i årskurs 9 samt övriga fältbesök vid kyrkor mm. Berörs även i undervisningen i engelska samt i moderna språk genom texter och filmsekvenser samt i diskussioner. FN-dagen där årskurs F-3 arbetar med temat barn i andra länder. Det är även en del i värdegrundsarbetet. Ansvarig Elevhälsoteamet, undervisande lärare i berörda ämnen men även samtlig personal utifrån värdegrundsarbetet Datum när det ska vara klart 2014-10-24
Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever på skolan ska ha förståelse för och kunskap om hur det kan vara att leva med en funktionsnedsättning. Alla elever med en funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver. Insats Vid planering av undervisning och aktiviteter så som friluftsdagar ska vi alltid utgå ifrån att verksamheten ska fungera för elever med funktionsnedsättning. I ämnet samhällskunskap berörs detta i samband med undervisning om arbetslivet. Att genom utbildningsinsatser öka personalens medvetenhet om vilka moderna verktyg som finns att tillgå för att underlätta skolarbetet för elever med funktionshinder. Sträva efter att öka medvetenheten och kunskapen hos personalen om olika typer av funktionshinder genom utbildningsinsatser. Ansvarig Elevhälsoteamet, undervisande lärare och berörd personal Datum när det ska vara klart 2014-10-24 Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Eleverna ska få en förståelse för och kunskap om alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet. Insats Årskurs 9 deltar i "På Flykt" på Jamtli under höstterminen. Elverna får delta i ett rollspel där de får uppleva hur det är att komma som flykting till ett annat land. Samarbeta med andra myndigheter och frivilligorganisationer, t ex Rädda Barnen och deras material. Kontakt med människor från andra kulturer och länder, bl a genom praktikanter, elever och vårdnadshavare på skolan. Ingår naturligt i undervisningen i so-ämnena t ex undervisning om minoriteterna i Sverige i årskurs 4 och om världsreligionerna i årskurs 5 och 7-9. I ämnet engelska i de senare årskurserna kan frågan beröras genom att visa en film om Nelson Mandela och följa upp den med dsikussioner. Ansvarig Elevhälsoteamet, berörda lärare och övrig personal Datum när det ska vara klart 2014-10-24
Kartläggning Kartläggningsmetoder De metoder vi kommer att använda oss av för att kartlägga vilka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som kan uppstå eller finnas i verksamheten är: Elevenkäten "Min skolsituation" Elevhälsovårdens elevhälsosamtal Friends kartläggning via enkät till personal och elever Elevenkäten "Min skolsituation" Samtal i klassråd, elevråd, likabehandlingsgrupp, Friends och föräldraråd. Möten i elevhälsoteamet, arbetslagen och i ledningsgruppen. Samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna är delaktiga genom att de besvarar enkäterna, genomför "Flugan", deltar i diskussioner på handledartid, i klassråd, elevråd, Friends och i möte med skolhälsovården. Därefter deltar de i de diskussioner som följer när resultaten av kartläggningarna har sammanställts. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen är delaktig genom diskussioner på konferenser, arbetslagmöten, i likabehandlingsgruppen,i elevhälsoteamet, i ledningsgruppen, i möten med Vuxenfriends samt vid träffar med föräldrarådet. Resultat och analys Elevenkäten "min skolsituation" visar att 95% av eleverna som genomförde enkäten känner sig trygga på skolan. Detta är en förbättring i förhållande till föregående år. Utifrån analys av Friendskartläggningen och "Min skolsituation" har vi valt att fokusera på följande områden; att öka tryggheten för eleverna, implementera planen bland elever, vårdnadshavare och personal samt att alla elever ska känna att de har någon vuxen att vända sig till.antalet ärenden som kommit till likabehandlingsgruppens kännedom är konstant låg. Vi måste arbeta för att öka tryggheten framför allt bland de äldre eleverna. För att få ett bättre underlag för arbetet kommer elevenkäten i fortsättningen att genomföras med samtliga elever på skolan. Kartläggningsarbetet som genomförs via Friends kommer att utvecklas genom att bli mer systematiskt. Förebyggande åtgärder Namn På Vallaskolan finns en trygg lärmiljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Under läsåret 13/14 kommer tryggheten för Vallaskolans elever att öka.
Åtgärd Den årliga elevenkäten min skolsituation skall genomföras under våren 2014. Enkäten utvidgas till att omfatta årskurs 1-9. För årskurs 1-3 genomförs en enklare enkät med delar ur Min Skolsituation. Under första delen av höstterminen 2014 ska Friendsenkäten genomföras med årskurs 3-9. Skolan skall fortsätta sitt arbete med att ta tillvara och analysera resultaten avseende normer och värden från enkäterna. Ansvarig för genomförandet av enkäterna är skolledningen och resp handledare. Fortsätta och om möjligt utveckla arbetet med rast- och caféverksamheten i årskurs 6-9 i samarbete med pensionärerna och fritidsgården. Ansvar: skolledning, idrottslärare i samarbete med fritidsgården. Om möjligt utveckla rastverksamhet för de yngre årskurserna. Ansvar: skolledning samt berörd personal Arbeta för att hitta former för att utveckla det dagliga värdegrundsarbetet i enlighet med skolans värdegrundsdokument. Grovplanering görs utifrån klassens resultat i kartläggningarna. Ansvar: resp handledare. Fortsatt arbete med skolans Friendsverksamhet för årskurs 3-9. Ansvariga är Vuxenfriendsgruppen. Fortsätta arbetet med att genomföra tematiska föräldramöten t ex gällande barn och unga på nätet. I årskurs 7 sker ett parallellt och gemensamt arbete tillsammans med elever och föräldrar. Ansvar: resp handledare och kurator. Varje arbetslag grundar sitt förebyggande arbete på de åtgärder man kom fram till under arbetet med Friendskartläggningen. T ex åtgärder för att öka tryggheten kring toaletter och omklädningsrum, åtgärder för att få eleverna mer delaktiga i likabehandlingsarbetet och åtgärder för att säkerställa att alla elever på skolan känner att de har någon vuxen att vända sig till. Ansvar: resp arbetslag Motivera åtgärd Enkäten visar, trots ett förbättrat resultat, att vi måste fortsätta arbetet med att öka tryggheten. De allra flesta elever upplever dock att de känner sig trygga vilket vi bedömer beror på det förebyggande arbete vi genomför på skolan. Ansvarig Ansvariga för resp åtgärd framgår under rubriken åtgärd ovan. Datum när det ska vara klart 2014-10-24 Rutiner för akuta situationer Policy På Vallaskolan ska det finnas en trygg lärmiljö, det innebär att det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. Om skolan får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i samband med verksamheten, utreds omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna/trakasserierna. I förekommande fall vidtas de åtgärder som krävs för att kränkningarna/trakasserierna ska upphöra och för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden.
Rektor ansvarar för det övergripande likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsgruppen ansvarar för och genomför åtgärdande samtal. Likabehandlingsgruppen ansvarar för dokumentation av ärenden. Likabehandlingsgruppen har möte en gång per månad och därutöver vid behov. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Uppmärksamma kännetecken Alla på skolan, personal, elever och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Frånvaro, avsaknad av kamrater och förändrad sinnesstämning kan vara sådana tecken. Närvarande personal Personalen ska finnas i elevernas närhet. Rastvärdar och matvärdar ska finnas för elevernas trygghet men även vara uppmärksamma på om kränkningar eller trakasserier förekommer. En vuxen att vända sig till Alla elever på skolan ska ha en vuxen de känner förtroende för och som de kan vända sig till när de behöver prata. Samsyn Alla på skolan ska ha en samsyn när det gäller vårt likabehandlingsarbete. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om en elev på skolan känner sig utsatt för trakasserier eller kränkningar ska den kunna vända sig till någon person på skolan som den har förtroende för. Det kan vara någon ur likabehandlingsgruppen, handledare eller personal ur elevhälsan som t ex skolsköterska och kurator. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder vid upptäckt av kränkningar och diskriminering: 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas handledare och likabehandlingsgruppen. 2. En anställd som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling informerar respektive handledare och likabehandlingsgruppen. 3. Handledaren rapporterar de ärenden denne anser kan vara ett fall av kränkning/trakasserier till Likabehandlingsgruppen snarast. Handledaren kan också rådfråga någon ur gruppen vid tveksamhet. 4. Ansvariga för att utreda ärendet vidare utses inom Likabehandlingsgruppen. Handläggning och kartläggning av ärende: 1. Representanter från likabehandlingsgruppen påbörjar en kartläggning dman talat med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen. Det är viktigt att förklara att kränkningar/trakasserier inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Under kartläggningen klargörs vad som hänt och om det hänt tidigare. Det är viktigt att få en tydlig bild av olika händelser som man sedan kan ta upp med den/de som kränker/trakasserar. Vilka är inblandade, vad har hänt och var någonstans? Vem har sagt/gjort vad? Samtalet ska präglas av att den utsatte har tolkningsföreträde. Kartläggningen ska dokumenteras. 2.Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett ska samtal genomföras med eleven/eleverna som utfört detta. Alla samtal med förövarna skall ske enskilt, aldrig i klassen eller i grupp. Man ska heller inte sammanföra förövare och den utsatte. Det ska alltid vara två vuxna som håller i samtalen, en som för talan och en som antecknar. Eleverna skall inte förvarnas. De ska heller inte veta om i förväg vad samtalen ska handla om. Se till att träffa alla inblandade i följd, utan att de kan träffas mellan samtalen. Den som håller i samtalen förklarar för eleven som utfört kränkningen/trakasserierna att dessa handlingar inte kan accepeteras och inte heller får förekomma enligt lag samt att de genast ska upphöra. gör upp
en plan för hur det ska gå till. När uppföljning ska ske beslutas vid samtalet. Första uppföljningen bör ske inom en vecka. 3.Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas efter de genomförda samtalen av representant ur Likabehandlingsgruppen. 4. Rektor informeras och delges all skriftlig information. 5. Återkommande uppföljningar i ärendet sker över tid till dess att den utsatte upplever att situationen har blivit bra. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till handledare, likabehandlingsgruppen eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor. 3. Rektor ansvarar för att utredning genomförs och dokumenteras. 4. Rektor genomför samtal med den personal som eleven känner sig utsatt av. 5. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för detta är rektor. 6. Rektor informerar Verksamhetschef på förvaltningen. 7. Rektor handlägger ärendet och vidtar lämpliga åtgärder. 8. Ärendet följs upp av rektor som genomför samtal med berörda parter. Uppföljningen dokumenteras. 9. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektor informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Rutiner för uppföljning 1. Uppföljning sker efter några dagar, upp till en vecka. Man har först samtal med den som blivit utsatt för att se om det blivit någon förändring. Samtalet dokumenteras. 2. Samtal hålls enskilt med förövaren/förövarna för att se hur övernskommelser har fungerat. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Samtalen dokumenteras. 3. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas eleven/eleverna till samtal hos rektor för att förtydliga allvaret i att trakasserierna/kränkningarna inte upphört. 4. Om trakasserierna/kränkningarna trots detta inte upphör eller vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, t ex byte av klass, skola eller kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för dokumentation Ansvarig för att dokumentera är den utsedde representanten ur likabehandlingsgruppen. All dokumentation ska fortlöpande överlämnas till rektor och förvaras på exp. Följande ska dokumenteras: Kartläggning Samtal med utsatt elev Samtal med förövare/förövarna Uppföljningssamtal Möte med rektor Handlingsplan
Ansvarsförhållande Utsedd representant ur likabehandlingsgruppen är ansvarig för att rutinerna följs. Likabehandlingsgruppen finns med som rådgivande och stödjande i alla faser av arbetet utifrån personalens önskemål. Rektor är ytterst ansvarig och ser till att händelser anmäls till huvudmannen. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]