Handledning Avräkning med statsverket ESV 2011:25

ESV:s handledningar är till stöd för hur föreskrifter och allmänna råd ska tolkas och användas inom områden där ESV är normerande. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från www.esv.se. Word-format kan tillhandahållas via Publikationsservice. För statligt anställda är ESV:s publikationer kostnadsfria, övriga debiteras. Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 45 10 Datum: 2011-11-08 Dnr: 49-693/2011 ISBN: 978-91-7249-324-7 Copyright: ESV Författare: Svante Andersson Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani Omslag: ingimage/matton Tryckeri: Elanders Sverige AB, Vällingby 2011

Förord Den här handledningen beskriver balansposten Avräkning med statsverket och redogör på ett grundläggande sätt för syftet med posten. Den visar hur de vanligaste transaktionerna mot avräkning med statsverket ska bokföras. Den visar också metoder för hur posten kan stämmas av och hur noten i årsredovisningen ska upprättas. Handledningen utgår från de regler för redovisning av posten som finns i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, anslagsförordningen (2011:223), bokföringsförordningen (2000:606) och kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Ställ gärna frågor eller lämna synpunkter till avdelningen Statlig redovisning och finansiering vid ESV, red@esv.se, tfn 08-690 45 91. Handledningen ersätter den tidigare handledningen Avräkning med statsverket att stämma av och specificera balansposten (ESV 2008:26).

Innehåll 1 Inledning 9 2 Statsverket som redovisningsbegrepp 11 2.1 Statsverkets tidigare roll 11 2.2 Myndighetens relationer till statsverket 12 2.3 Statsverket i myndighetens redovisning 13 3 Kortfattad beskrivning av hur Avräkning med statsverket fungerar 15 4 Information till statsredovisningen och årsredovisning 17 4.1 Reglerna 17 4.2 Noten Avräkning med statsverket i årsredovisningen 18 4.3 Redovisning mot anslag och inkomsttitlar 20 4.3.1 Grunder för redovisning mot anslag 20 4.3.2 Grunder för redovisning mot inkomsttitlar 21 4.4 Hantering i ekonomisystemet 21 4.5 Information för statsredovisningen och årsredovisningen 22 4.6 Anslag 23 4.7 Anslagsredovisning 23 4.8 Inkomsttitlar 24 4.9 Balansräkning 24 4.10 Hermes 24 5 Betalningar 25 5.1 Statens centralkonto (SCR) 25 5.2 Betalningar i icke räntebärande flöde (SCR) jämfört med räntebärande flöde 26 6 Principer för bokföringen som bygger upp Avräkning med statsverket 29 6.1 Redovisning mot anslag innebär extra transaktioner 29 6.2 Redovisning mot icke räntebärande anslag och tillhörande betalning 30 6.3 Räntebärande anslag betalningarna redovisas som tolftedelar 31 7 Skuld eller fordran i Avräkning med statsverket 33 7.1 Saldo i icke räntebärande flöde 33 7.2 Saldo i räntebärande flöde 34 7.3 Exempel på fordran och skuld i Avräkning med statsverket 34 7.4 Uppbörd 35 7.4.1 Fakturerade offentligrättsliga avgifter 35 7.4.2 Befarade förluster i uppbördsverksamhet 36 7.4.3 Uppbördsmedel som vidarebefordras till annan myndighet 36 7.4.4 Uppbördsverksamhet av liten omfattning 36 7.5 Anslag i icke räntebärande flöde 36 7.5.1 Varor och tjänster som är transfereringar _37 7.5.2 Moms i icke räntebelagt flöde 38 7.5.3 Sociala avgifter avräknas månaden före den månad de betalas 38

7.5.4 Transfereringar från andra myndigheter eller externt 38 7.5.5 Fordringar och skulder som inte påverkar Avräkning med statsverket _ 38 7.6 Anslag i räntebärande flöde 39 7.7 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 39 7.8 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto _40 7.9 Översikt över poster som förklarar saldon i Avräkning med statsverket 41 8 Avstämningar av saldo i Avräkning med statsverket 43 8.1 Metoder för avstämningar 43 8.1.1 Avstämning av anslagsutfall 43 8.1.2 Avstämning av överföringskonton till räntekonto och SCR 44 8.1.3 Avstämningar av bankkonton mot kontoutdrag från bank 45 8.1.4 Kompletterande avstämningar av kapitalförändringar 45 8.2 Avstämning av icke räntebärande anslag 45 8.3 Avstämning av räntebärande anslag 46 8.3.1 Avstämningar av utbetalda tolftedelar 46 8.3.2 Avstämningar av räntekontot mot kontoutdrag från Riksgäldskontoret _46 8.3.3 Avstämningar av myndighetens indragningar av anslag 46 8.4 Avstämning av fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 47 8.5 Utformning av objekt och kontoplanen som underlättar avstämningar 47 8.5.1 Kombinationskontroller 47 8.6 Hantering av dubbla betalningsflöden 48 8.6.1 Justeringar mellan de olika betalningsflödena 48 8.6.2 Hantera dubbla betalningsflöden i elektroniska fakturahanteringssystem 49 8.6.3 Undvik fordringar och skulder vid årsbokslutet 49 8.7 Hantering av avvikelser/avstämningsdifferenser 49 9 Upprättande av noten i årsredovisningen 51 9.1 Uppbörd redovisning mot inkomsttitlar 51 9.2 Anslag i icke räntebärande flöde 52 9.3 Anslag i räntebärande flöde 54 9.4 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 55 9.5 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 56 9.6 Sammanfattning av transaktionerna i en tabell 57 9.7 Årsredovisning 58 10 Kompletterande bokföringsexempel 61 10.1 Bokföring räntebärande anslag 61 10.1.1 Överföring av en tolftedel av förvaltningskostnadsanslaget till myndigheten 61 10.1.2 Bokföring av leverantörsfaktura 61 10.1.3 Betalning av leverantörsfaktura 61 10.1.4 Bokföring av upplupen kostnad 62 10.1.5 Indragning av anslagsmedel 62

10.2 Högskolemodellen 63 10.2.1 En tolftedel av förvaltningskostnadsanslaget omförs till universitet/högskolas räntekonto 63 10.2.2 Bokföring av en leverantörsfaktura universitet/högskola 63 10.2.3 Betalning av leverantörsfaktura universitet och högskola 63 10.3 Bokföring icke räntebärande anslag 64 10.3.1 Lämnade bidrag/transfereringar 64 10.4 Bokföring mot inkomsttitel 64 10.4.1 Uppbörd 64 10.5 Bokföring av semesterlöneskuld från 2008 som inte redovisats mot anslag 64 10.6 Bokföring av betalningar och redovisning mot anslag i icke räntebärande och räntebärande flöde 65 10.7 Karaktäristik för icke räntebärande och räntebärande anslag 66 Bilaga 1 Statliga inrapporteringskoder 67

8 avräkning med statsverket

inledning 1 Inledning Balansposten Avräkning med statsverket är en post som är specifik för balansräkningen hos de statliga myndigheterna. Den grundläggande innebörden av posten är enkel då den visar de skulder och fordringar som myndigheten har mot statens budget och statens centralkonto som förs i Riksbanken (SCR). Dessa uppkommer nästan helt som en följd av myndighetens utfall på anslag och inkomsttitlar och tillhörande betalningar. Posten uppfattas ofta som svår att förstå både av dem som läser årsredovisningarna och av dem som upprättar dem. Delvis för att den består av flera typer av transaktioner och händelser men också att för att postens saldo i de flesta fall framkommer genom automatiska konteringar i myndighetens bokföring. Den här handledningen beskriver balansposten Avräkning med statsverket och de transaktioner som normalt bokförs mot posten. Den beskriver på ett grundläggande sätt syftet med posten. Den behandlar också metoder för hur posten kan stämmas av och hur tillhörande not i myndigheternas årsredovisningar ska upprättas. Disposition Handledningen inleds i kapitel 2 med en introduktion om statsverket som redovisningsbegrepp och dess historiska bakgrund. I kapitel 3 beskrivs avräkning med statsverkets utifrån tre huvuddrag med utgångspunkt ur ett praktiskt bokföringsperspektiv. I kapitel 4 redogörs för hur regelverket om Avräkning med statsverket ser ut idag. De olika principerna för redovisning mot anslag kan ske enligt kostnads-, kassa-, eller utgiftsmässiga principer. Vidare redogörs kortfattat för den information som redovisningen av posten Avräkning med statsverket olika delar visar och hur myndigheterna presenterar informationen i årsredovisningen och att den återrapporteras till Hermes. I kapitel 5 åskådliggörs betalningar i räntebärande och icke räntebärande flöde och jämförelse görs mellan de olika metoderna och hur de påverkar posten. I kapitel 6 beskrivs i några enkla bokföringsexempel de grundläggande principerna för redovisning mot Avräkning med statsverket. I kapitel 7 beskrivs först principiellt de olika redovisningarna i icke ränte respektive räntebelagt flöde och varför det ibland uppstår ett saldo i posten. Därefter följer en uppräkning av praktiska exempel på när det uppstår ett saldo och vad saldot består av. Exemplen kan ge myndigheten uppslag till hur posten kan stämmas av. I kapitel 8 beskrivs ett flertal olika avstämningar som kan göras av posten och förslag på metoder och stöd för att stämma av och kvalitetssäkra bokföringen. avräkning med statsverket 9

inledning Exemplen kan vägleda myndigheterna i arbetet med att ta fram relevanta metoder för avstämning av posten i myndighetens specifika verksamhet. Kapitlet avslutas med praktiska råd hur dubbla betalningsflöden kan hanteras. I kapitel 9 finns ett praktiskt exempel på hur noten till posten Avräkning med statsverket ska upprättas. Exemplet visar hur saldon på specificerade huvudbokskonton förs över till de olika avsnitten i noten. Slutligen i kapitel 10 beskrivs de vanligaste transaktionerna mot Avräkning med statsverket i med bokföringsexempel specificerade på konto- och s-kodsnivå. 10 avräkning med statsverket

statsverket som redovisningsbegrepp 2 Statsverket som redovisningsbegrepp Rubriken Avräkning med statsverket i en statlig myndighets balansräkning finns inte hos någon annan redovisningsskyldig enhet. Den är specifik för statliga myndigheter. Vad innebär den då? Den frågan kan besvaras på några olika sätt. Begreppet är inte nytt utan har funnits i staten sedan länge. Innebörden har dock ändrats över tid. Äldre betydelser underlättar förståelsen när det gäller hur begreppet har uppkommit och därigenom också vad det står för idag. Dagens innebörd av posten i en myndighets balansräkning förklaras enklast genom att specificera innehållet i redovisningsposten som myndigheten redovisar i en särskild obligatorisk not. 2.1 Statsverkets tidigare roll I såväl Nordisk familjebok som Nationalencyklopedin och Wikipedia definieras, om än i olika ordalag, statsverket som en term för statens finansförvaltning eller staten som ekonomisk enhet. Innan Riksgälden 1989 överfördes från riksdagens till regeringens förvaltning begränsades statsverket till att avse den del av finansförvaltningen som lydde under regeringen, den andra delen betecknades riksgäldsverket. Så definierades begreppen i 1809 års regeringsform. Penntillverkaren Statsverket? Statsverket, det är väl dom som tillverkar pennorna? Någon påstås ha sagt det, på den tiden då texten Statsverket trycktes på pennor. Senare har statsverket använts i frasen Tillhör statsverket som tidigare förekom på pennor och annat kontorsmateriel som köpts in för statens bruk. I redovisningssammanhang har termen avräkning med statsverket använts som beteckning på den motpost som behövs för att markera en myndighets ställning gentemot statens budget och den centrala statskassan. I slutet av 1900-talet infördes posten i myndigheternas redovisning i samband med att myndigheternas redovisningar blev fristående efter att tidigare ha utgjort specifikationer till hela statens bokföring. avräkning med statsverket 11

statsverket som redovisningsbegrepp 2.2 Myndighetens relationer till statsverket Som en representant för statens budget och den centrala statskassan består avräkningen med statsverket av flera delar som speglar de relationer som finns mellan statsmakterna och myndigheterna. Myndigheterna och regeringen har flera olikartade ekonomiska relationer med varandra. De flesta myndigheterna bedriver verksamhet på regeringens (statsverkets) uppdrag och får för detta disponera anslag. Regeringen styr verksamhetens innehåll i myndighetens instruktion, regleringsbrev och eventuella andra regeringsbeslut. Anslagen tilldelas myndigheten i form av dels ekonomiska ramar för de förvaltningskostnader som får täckas av anslagen och dels likviditet för att klara de betalningar som verksamheten ger upphov till. I de allra flesta fall får myndigheten detta likviditetsbehov täckt genom att regeringen uppdrar åt Riksgälden att sätta in pengar på ett räntekonto som myndigheten har tillgång till i Riksgälden. En sådan överföring innebär samtidigt att statsverket får en skuld till Riksgälden. Genom att det finns en skillnad mellan när pengar tillförs räntekontona och när myndigheten faktiskt betalar för sina räkningar och andra utgifter så kan det uppkomma saldon och som en följd av detta räntekostnader eller ränteintäkter på räntekontot. Vissa myndigheter får inte likvida medel för sina förvaltningsanslag på räntekonto. I stället hämtar myndigheten i anslutning till utbetalningen pengarna för utbetalningarna från bankkonton som är kopplade direkt till statens centralkonto. Statens centralkonto förs i Riksbanken. Bankkonton som är kopplade direkt till centralkontot fylls dagligen på av Riksgälden så att myndigheten inte kan få eller behöver betala ränta på pengarna. Myndighetens utbetalningar den vägen leder också till att statsverket får en motsvarande skuld till Riksgälden. Myndigheter kan ta emot eller betala ut pengar för statens (statsverkets) räkning. Vi talar då om uppbörd och transfereringar. Sådana betalningar hanteras på det sätt som togs upp i föregående stycke, det vill säga i ett betalningsflöde som inte genererar ränta för myndigheten. Uppbörden redovisas mot inkomsttitlar och transfereringar mot anslag. Ytterligare en roll som statsverket kan ha mot en myndighet är att förse den med kapital. I de flesta fall har regeringen överlåtit denna hantering helt på Riksgälden som tillhandahåller lån till investeringar och rörelsekapital genom kredit på myndighetens räntekonto. För infrastrukturella och liknande tillgångar tillhandahåller regeringen emellertid kapital i form av särskilda investeringsanslag. Detta tar sig uttryck i att myndigheten redovisar ett statskapital som motsvarar investeringen. Slutligen kan det undantagsvis förekomma att statsverket står för en form av bankfunktion gentemot myndigheten. Det förekommer till exempel ifråga om mervärdesskatt som myndigheten betalar från det flöde som inte genererar ränta, det vill säga inte betalar från sitt räntekonto. Myndigheten rekvirerar normalt sett ersättning för ingående mervärdesskatt en gång per månad men betalar sina 12 avräkning med statsverket

statsverket som redovisningsbegrepp fakturor löpan de och fram till dess att ersättningen betalas av Skatteverket kan myndigheten låna dem hos statsverket. En annan och omfattande funktion har statsverket gentemot Statens tjänstepensionsverk (SPV) som får placera sina avgiftsinkomster hos statsverket mot en rimlig avkastning. 2.3 Statsverket i myndighetens redovisning De relationer som statsverket och myndigheten har redovisas som nämnts i posten Avräkning med statsverket i myndighetens balansräkning. Även om det är fråga om en ömsesidig relation förekommer ingen redovisning för statsverkets räkning. Denna redovisning kan i stället härledas från myndigheternas balansräkning om detta skulle vara aktuellt. Det skulle vara en fördel om de olika relationer som myndigheten och statsverket har med varandra på ett tydligt sätt kunde återfinnas i myndighetens redovisning. Det är numera också en utgångspunkt för den specifikation av posten som myndigheten ska göra enligt ESV:s allmänna råd till 7 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vid en avvägning mellan en sådan fullständig specifikation för de olika relationerna och de krav detta skulle ställa på myndighetens bokföring har kravet på specifikationen förenklats och mer anknutits till de olika former som relationen har snarare än deras innebörd. Således har de väsentligaste delarna av specifikationen anknutits till de två betalningsflödena som används mellan statsverket och myndigheten (räntebärande och icke räntebärande flöde) och en särskild specifikation av uppbörden liksom av bankfunktionen hos statsverket. Den här redovisningen ger således inte en fullständig bild av myndighetens relationer med statsverket men ändå en fullt begriplig sådan samtidigt som den inte ställer andra krav på myndighetens bokföring än vad som följer av andra behov och förhållanden. En närmare genomgång av denna redovisning är en väsentlig del i denna handledning. avräkning med statsverket 13

kortfattad beskrivning av hur avräkning med statsverket fungerar 3 Kortfattad beskrivning av hur Avräkning med statsverket fungerar I inledningen beskrivs att posten Avräkning med statsverket till sin grundläggande innebörd är enkel då den visar myndighetens utfall på anslag och inkomsttitlar och tillhörande betalningar. Posten avräkning med statsverket är som benämningen säger en avräkning. Detta innebär generellt att skulder och fordringar kvittas mot varandra. När myndigheterna har en kostnad i sin verksamhet bokförs en fordran på avräkningskontot. När kostnaden betalas bokförs en skuld (eller minskning av fordran). Det innebär att skulden avräknas eller kvittas mot fordran. Och saldot blir därmed noll. Posten Avräkning med statsverket kan sammanfattas i tre punkter: 1. Posten innehåller redovisningen mot anslag och inkomsttitlar på statens budget och tillhörande betalningar. Bokföring på konton som bygger upp Avräkning med statsverket är en förutsättning för att samla in information om hur mycket som använts av anslagen och hur stora inkomsterna är av till exempel skatter till staten. 2. Skuld eller fordran uppkommer när tidpunkten för betalning och redovisning mot statens budget inte är samtidig. För att kunna förstå och analysera posten behöver man veta varför ett saldo (som inte är noll) uppkommer. Saldon uppkommer när tidpunkten för betalning och händelser som ska redovisas mot statens budget inte är desamma och inte sker samtidigt. Detta beror på olika principer gäller för på vilka grunder redovisningen ska ske. En del utgifter och inkomster ska redovisas när kostnaden eller intäkten uppkommit medan andra redovisas kassamässigt. 3. Saldot blir över tiden noll. Myndigheten belastar anslag med utgifter enligt de grunder som finns fastlagda för detta på konton som ingår i posten Avräkning med statsverket. Där redo visas också betalningar som myndigheten har i förhållande till statsverket. Sammantaget fungerar posten som ett avräkningskonto och över tiden blir saldot noll. avräkning med statsverket 15

information till statsredovisningen och årsredovisning 4 Information till statsredovisningen och årsredovisning Redan av de inledande avsnitten har framgått att redovisningen för posten Avräkning med statsverket styrs av flera regler och används för flera syften. I det här avsnittet ska vi närmare behandla de olika kraven som ställs på bokföringen och rapporteringen. 4.1 Reglerna Posten Avräkning med statsverket behandlas i på flera ställen i det ekonomiadministrativa regelverk som ingår i EA-boken. De mest väsentliga anges i det följande. Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Den väsentligaste regeln finns i ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 7 kap. 1 där det framgår att balansposten ska specificeras i not i årsredovisningen. Där anges också hur balansposten ska specificeras i noten. I föreskrifterna till 4 kap. 1 förklaras hur posten påverkas när anslag överskrids på ett otillåtet sätt. I föreskrifterna till 6 kap. 2 beskrivs hur posten ska hanteras i finansieringsanalysen. Av 2 kap. 4 framgår att årsredovisningen ska innehålla en anslagsredovisning. Närmare bestämmelser om denna framgår av 6 kap. 1 med föreskrifter och allmänna råd. Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring I ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 21 finns regler om hur myndigheterna ska rapportera utfallet på sin del av statens budget till ESV. ESV:s föreskrifter om inrapporteringskoder ESV specificerar de koder som myndigheten ska använda vid sin rapportering till statsredovisningen i systemet Hermes. Anslagsförordning (2011:223) Bestämmelserna i denna förordning tillämpas i första hand av myndigheter som disponerar anslag på statens budget. I 4 beskrivs när indragning av anslagsbelopp är aktuellt. I anslagsförordningens 12 regleras när redovisning mot anslag och inkomsttitlar ska ske. Av ESV:s föreskrifter till samma paragraf framgår också hur övergångsbestämmelsen till anslagsförordningen (SFS 2008:1431) ska hanteras och som reglerar i vilken ordning sparade semesterdagar från tiden före den 1 januari avräkning med statsverket 17

information till statsredovisningen och årsredovisning 2009 ska redovisas mot anslag och redovisas mot Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag under balansposten Avräkning med statsverket. Kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) I förordningens 4 kap. Anslagsmedel och räntekonto regleras insättningar av anslagsmedel till räntekontot och hur indragningar ska ränteberäknas och när återbetalning ska ske. 4.2 Noten Avräkning med statsverket i årsredovisningen Av föreskrifter till 7 kap. 1 FÅB framgår att sammansättningen av posten Avräkning med statsverket ska redovisas i en not. Hur noten bör ställas upp framgår av de allmänna råden till samma paragraf I detta avsnitt beskrivs hur noten till Avräkning med statsverket specificeras och hur den kan tas fram. I exemplet i kapitel 9 beskrivs hur transaktioner som avser en myndighets bokföring mot Avräkning med statsverket förs över till respektive avsnitt i noten. Vidare redogörs också för de konton enligt baskontoplanen som kan användas samt på vilken S-kod de ska inrapporteras till statsredovisningen. Enligt de allmänna råden till 7 kap. 1 FÅB specificeras noten enligt följande. Avräkning med statsverket Postens sammansättning bör i noten delas upp i uppbörd, anslag i icke räntebärande flöde, anslag i räntebärande flöde, fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag och övriga fordringar/skulder på statens centralkonto och specificeras på följande sätt. Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) Fordringar/Skulder avseende Uppbörd 18 avräkning med statsverket

information till statsredovisningen och årsredovisning Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar m. m. som betalats till icke räntebärande flöde ( ) Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto ( ) Återbetalning av anslagsmedel (+) Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde ( ) Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/ ) Saldo Belopp under utredning Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto. I de allmänna råden beskrivs vidare bland annat hur de olika delarna i posten kan beräknas. Det framgår att i en komplicerad verksamhet är det möjligt att använda schabloner vid fördelningar mellan avsnitt, men med beaktande av föreskrifterna och de allmänna råden om väsentlighet i 2 kap. 5. I de fall slutraden i ett avsnitt är negativt benämns raden Skulder avseende I de fall slutraden är positiv benämns raden Fordringar avseende På raden Belopp under utredning bör normalt endast sådana differenser redovisas som är hänförbara till år 2007 eller tidigare och som är en följd av att strukturen på noten då ändrades. Myndigheten förutsetts numera ha rett ut och fört bort dessa differenser, vilket innebär att raden normalt inte ska användas. avräkning med statsverket 19

information till statsredovisningen och årsredovisning 4.3 Redovisning mot anslag och inkomsttitlar Anslagsförordningen (2011:223) innehåller bestämmelser om hur anslagen disponeras och bestämmelser om redovisningen mot anslag och inkomsttitlar. Dessa bestämmelser få stor betydelse för utfallet av posten Avräkning med statsverket. 4.3.1 Grunder för redovisning mot anslag Det är olika grunder för redovisning mot anslag beroende på vilket slag av utgifter det är fråga om. Detta påverkar förstås posten på olika sätt. Betalningar är alltid kassamässiga och redovisas så. Kassamässig redovisningsgrund innebär att betalningen och den utgift som betalningen avser bokförs samtidig. Om grunden för redovisningen är utgiftsmässig eller kostnadsmässig kan det innebära att kostnaden eller utgiften bokförs före eller efter det att betalningen bokförs, vilket medför att det uppstår ett saldo för avräkningen mot statsverket. Huvudsakligen sker redovisning mot anslag på kostnadsmässig eller på kassamässiga grund, men också för vissa transaktioner på utgiftsmässig grund. Principen för redovisning mot anslag för universitet och högskolor skiljer sig från de generella reglerna och beskrivs särskilt i det följande. Riksdagen kan besluta att inkomster eller utgifter ska redovisas på annan grund än vad som framgår av budgetlagen och anslagsförordningen. Om detta är fallet så framgår det av myndighetens regleringsbrev eller annat beslut av regeringen. Redovisning på kostnadsmässig grund Förvaltningsutgifter ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Med förvaltningsutgifter avses vanligen den verksamhet som myndigheterna redovisar i resultaträkningen under rubriken Verksamhetens kostnader. I första hand är det myndigheternas förvaltningsanslag som det är fråga om, men det kan även finnas sakanslag som används i myndighetens egen verksamhet. Redovisning på kassamässig grund Utgifter för transfereringar ska redovisas mot anslag det budgetår som betalningarna sker (kassamässig grund). Utgifter för myndighetens anskaffning av varor och tjänster för transferering likställs däremot med förvaltningsutgifter och redovisas kostnadsmässigt mot anslag. Redovisning på utgiftsmässig grund Det finns några utgifter som redovisas mot anslag det budgetår till vilket utgifterna hänför sig. Det rör sig om de särskilda fall där en myndighet finansierar tillgångar direkt med anslag. (Lånefinansiering hos Riksgäldskontoret är huvudprincipen för tillgångar som anskaffas för att användas i myndighetens verksamhet). Utgiftsmässigheten motsvarar i dessa fall anskaffningskostnaden för anläggningstillgången, det vill säga det anskaffningsvärde som tillgången redovisas i balansräkningen. 20 avräkning med statsverket

information till statsredovisningen och årsredovisning Högskolemodellen För universitet och högskolor gäller att redovisning mot anslaget för grundutbildning görs med belopp som baseras på i förhand prissatta prestationer. Preliminär redovisning mot anslags sker samtidigt och med samma belopp som anslagsmedel månadsvis, i tolftedelar, förs över till myndighetens räntekonto. När slutprestationerna fastställts sker en definitiv redovisning mot anslag. Anslaget för forskning/forskarutbildning avräknas definitivt varje månad (i tolftedelar) med det belopp som enligt regeringens beslut förs över till räntekontot. 4.3.2 Grunder för redovisning mot inkomsttitlar Redovisning mot inkomsttitel görs på kassamässig eller inkomstmässig grund. Från och med 2012 redovisar myndigheter avgifter och andra liknande ersättningar på intäktsmässig grund. Redovisning på kassamässig grund Inkomster i form av skatter, socialavgifter, allmän pensionsavgift, bidrag från EU, återbetalning av lån samt överskott och utdelningar som inlevereras från myndigheter och aktiebolag redovisas mot inkomsttitel då betalning sker till statens centralkonto. Redovisning på inkomstmässig grund Redovisning på inkomstmässig grund innebär att en inkomst ska redovisas mot en inkomsttitel för den redovisningsperiod som inkomsten avser. En inkomst redovisas vanligen när en myndighet fakturerar en kund för en levererad vara eller tjänst. Redovisning på intäktsmässig grund Från och med 2012 redovisas avgifter och andra liknande ersättningar det budgetår som intäkten hänför sig till och endast ett fåtal inkomster redovisas därefter inkomstmässigt. 4.4 Hantering i ekonomisystemet Redovisningen mot posten Avräkningen med statsverket görs oftast med automatiska transaktioner i myndigheternas bokföring. När myndigheten bokför en kostnad på ett resultatkonto generar det därför oftast en automatisk redovisning mot anslaget på konto som tillhör posten Avräkning med statsverket. På motsvarande sätt bokförs automatiska överföringstransaktioner till Avräkning med statsverket eller mot räntekontot när myndigheten bokför en betalning mot ett bankeller plusgirokonto. Den vanligaste metoden för redovisning mot anslag är med hjälp av en transaktionsvis automatkontering. Andra metoder som kan användas är periodisk trigger eller bokföring utifrån fördefinierade rapporter. Dessa senare avräkning med statsverket 21

information till statsredovisningen och årsredovisning metoder har blivit enklare genom att redovisningen mot anslag när det gäller myndigheternas förvaltningskostnader sedan år 2010 redovisas på kostnadsmässig grund. Metoderna behandlas i ESV:s handledning Redovisning mot anslag med hjälp av internredovisning (ESV 2011:19). De automatiska konteringarna som görs mot posten Avräkning med statsverket är av följande tre slag. Automatkonteringar vid redovisning mot anslag eller mot inkomsttitel En kontering mot ett kostnads- eller transfereringskonto genererar automatiskt en transaktion för redovisning mot en anslagspost eller en inkomsttitel. Den automatiska transaktionen leder till bokföring på konton för anslag eller inkomsttitlar samtidigt som en intäkt av anslag redovisas på konto 3011 eller att en intäkt redovisas som medel för att finansiera bokförda transfereringar (lämnade bidrag) på konto 7311 i kontoklass 7. Automatkonteringar vid betalningar i icke räntebärande flöde Betalningar som bokförs på konton för bankeller plusgirokonto i kontogrupp 19 genererar automatiskt en överföringstransaktion som överför betalning till betalningskonto under posten i Avräkning med statsverket. Automatkonteringar vid betalningar i räntebärande flöde Betalningar som bokförs på konton för betalningar via bankeller plusgirokonto i räntebärande flöde i kontogrupp 19 genererar automatiskt en överföringstransaktion som motsvarar den betalning från räntekontot i det räntebärande flödet. Dessa betalningar redovisas således mot myndighetens räntekonto och inte mot Avräkning med statsverket. 4.5 Information för statsredovisningen och årsredovisningen Den bokföring som görs avseende Avräkning med statsverket specificeras mer än vad som är nödvändigt för att uppfylla kraven på att lämna en not till posten. Det är fråga om information om utfall på de specifika anslagen och inkomsttitlarna på statens budget (se figur 1) som myndigheterna inrapporterar till statsredovisningssystemet (21 bokföringsförordningen). Dessa uppgifter är ett viktigt underlag för att ESV och regeringen ska kunna göra prognoser för budgetens utfall och för att följa upp utgiftstaket men också för att dessa uppgifter ska kunna lämnas i myndighetens årsredovisning och delårsrapport och i årsredovisningen för staten. 22 avräkning med statsverket

information till statsredovisningen och årsredovisning Figur 1 Avräkning med statsverket Anslag Inkomsttitlar Information till statens budget In- och utbetalningar Informationen används också i årsredovisningen för staten och rapporteringen till nationalräkenskaperna. 1 4.6 Anslag Det vanligaste sättet att finansiera statlig verksamhet är att myndigheten, genom beslut av regeringen, tilldelas anslag på statens budget. Tilldelade anslag innebär en rätt att disponera medel och redovisa utgifter mot anslaget. Utgifter, som i anslagsförordningen är benämningen på allt anslagsutnyttjande oberoende av på vilken grund redovisningen sker mot anslaget, kan redovisas mot anslag på olika grunder, vilket framgår av anslagsförordningen (2011:223). Regeringen beslutar om dispositionsrätt och anslagsvillkor i myndighetens regleringsbrev. Dispositionsrätt till anslag är ingen ekonomisk händelse i bokföringsförordningens mening. Därför ska den inte bokföras i myndighetens redovisning. I stället kan dispositionsrätten i ekonomisystemet hanteras som ett budgetvärde. 4.7 Anslagsredovisning Anslagsredovisning är en del i myndighetens årsredovisning. Den visar i sammandrag vilka anslag myndigheten disponerat på statens budget och vilka utgifter som har redovisats mot anslag, vilka inkomster som har redovisats mot inkomsttitlar, samt redogör för de bemyndiganden och andra finansiella villkor som finns i regleringsbrevet. Av anslagsredovisningen framgår anslagssparanden respektive anslagskrediter (utgående överföringsbelopp) som kommer att föras vidare till följande räkenskapsperiod. Av regleringsbrevet framgår hur stort sparande som myndigheten kan disponera efterföljande budgetår. Trots dokumentets benämning redovisas alltså inte bara anslag utan också inkomsttitlar. När anslagsredovisningen upprättas hämtas informationen normalt både från bokföringen och myndighetens regleringsbrev. Anslagsutfallen hämtas från bokföringen medan uppgifter om årets tilldelade anslagsmedel hämtas från regleringsbrev. Uppgifter om ingående överföringsbelopp kan fås från föregående års anslagsredovisning men hämtas dock i praktiken från Hermes (se avsnitt 4.10). 1 Nationalräkenskaperna är ett internationellt jämförbart system för redovisning av hela samhällsekonomin och leder fram till beräkningar av bland annat bruttonationalprodukten och EU-avgiften. avräkning med statsverket 23

information till statsredovisningen och årsredovisning 4.8 Inkomsttitlar Inkomsttitel är en post på inkomstsidan i statens budget där myndigheten redovisar sådana statliga inkomster som den inte själv får disponera. De inkomster som redovisas mot inkomsttitlar är i huvudsak uppbörd av skatter eller inkomster från till exempel tillståndsgivning eller avgifter för prövning av ansökningar samt överföringar av olika typer av överskott eller försäljningsinkomster. Myndigheten ska även se till att uppbördsmedlen betalas in till ett konto i det icke räntebärande betalningsflödet. 4.9 Balansräkning I myndigheternas årsredovisning återfinns posten Avräkning med statsverket i balansräkningen. Posten redovisas alltid bland tillgångarna, oavsett om saldot är en skuld eller tillgång. Om posten är en skuld redovisas den med ett minustecken. Figur 2 är ett exempel på hur posten kan redovisas i en balansräkning. Figur 2 Utdrag från en balansräkning i en myndighets årsredovisning Periodavgränsningsposter Not 13 Förutbetalda kostnader 3 601 3 533 Upplupna bidragsintäkter 2 582 1 244 Övriga upplupna intäkter 1 688 2 797 7 871 7 574 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Not 14 5 962 9 417 5 962 9 417 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Not 15 24 257 7 762 24 257 7 762 Summa tillgångar 74 083 44 802 4.10 Hermes Hermes är ett gemensamt informationssystem för Regeringskansliet och myndigheterna som har utvecklats i samarbete mellan Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Systemet ger stöd i arbetet med budget, uppföljning och utvärdering av statens olika verksamheter. I Hermes registreras tilldelade anslagsmedel, indragning och överföringsbelopp som kan vara ett anslagssparande eller en anslagskredit. Hermes består av flera delsystem. Ett av dessa är statsredovisningssystemet som är inrapporteringssystemet för myndigheternas redovisning. 24 avräkning med statsverket

betalningar 5 Betalningar Det finns två betalningsflöden i det statliga betalningssystemet, räntebärande och icke räntebärande. Det är regeringen som beslutar om vilka anslag som ska hanteras i det räntebärande flödet respektive det icke räntebärande flödet. Generellt gäller att betalningar hänförbara till myndighetens förvaltning hanteras via det räntebärande flödet och att utbetalda bidrag/transfereringar och inbetald uppbörd hanteras i det icke räntebärande flödet. För att bland annat stimulera till en god likviditetsplanering och kassahållning infördes i början av 1990-talet räntebärande konton för statens betalningar. Syftet med det räntebärande flödet är att göra alla medel myndigheten hanterar i sin förvaltningsverksamhet likvärdiga. Eftersom myndigheternas lån till investeringar beläggs med ränta behöver även andra medel som hanteras vara räntebelagda. Hanteringen har gjort det möjligt att kunna ränteberäkna myndighetens kassahantering, det vill säga behållning eller eventuellt utnyttjande av krediten på räntekontot. Ju bättre kassahållning myndigheten har desto större blir belöningen i form av en bättre ränteavkastning. Medel motsvarande förvaltningsanslaget betalas i normalfallet ut i tolftedelar i det räntebärande flödet och förs till myndighetens räntekonto på ett ränteneutralt datum den 25:e varje månad. Det ränteneutrala datumet är beräknat med utgångspunkt från betalningar i en normal förvaltningsmyndighet. En bra kassahantering innebär således att en intäktsränta uppstår som kan användas i myndighetens verksamhet. 5.1 Statens centralkonto (SCR) Myndigheternas bankkonton är anslutna till statens centralkonto som förs i Riksbanken (SCR). När myndigheterna betalar över ett bankkonto är det bankkontot kopplat till antingen det räntebärande eller det icke räntebärande betalningsflödet. Myndigheternas in- och utbetalningar, oavsett i vilket flöde dessa görs, påverkar därmed saldot på SCR. På SCR kan man avläsa nettot av statens in- och utbetalningar för alla myndigheter och alla banker som förmedlat betalningarna. Underskott på SCR täcker Riksgäldskontoret med medel från statens intäkter eller via statsskuldsupplåning. Ett överskott ger en möjlighet att amortera på statsskulden. Myndigheternas betalningar regleras i förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning och det är Riksgäldskontoret som ansvarar för statens betalningssystem. För anslag i det icke räntebärande flödet sker ingen betalning från räntekontot utan myndigheten får istället när utbetalningar görs, medel dagligen överförda från statens centralkonto (SCR). avräkning med statsverket 25

betalningar 5.2 Betalningar i icke räntebärande flöde (SCR) jämfört med räntebärande flöde I detta avsnitt redogörs för skillnaderna i bokföringen mellan betalningar i icke räntebärande flöde (SCR) och räntebärande flöde. I figur 3 ser vi att betalningarna, oavsett i vilket flöde betalningarna görs, påverkar Avräkning med statsverket men vid olika tidpunkter. I det icke räntebärande flödet påverkas Avräkning med statsverket av varje enskild betalning som görs. I det räntebärande flödet påverkas Avräkning med statsverket bara en gång i månaden när Riksgäldskontoret sätter in en månads andel av tilldelat anslag på myndighetens räntekonto. Räntekontomodellen för de räntebärande anslagen är en komplettering av den ursprungliga modellen för att hanteramyndigheternas betalningar i några icke räntebärande flöden. För att klara av att ränteberäkna myndighetens kassaflöde i det räntebärande flödet förs medlen till ett räntekonto. De faktiska betalningarna görs således på olika bankkonton i betalningssystemet kopplade till det räntebärande flödet respektive icke räntebärande flödet. Redovisningen av transaktioner i det icke räntebärande respektive det räntebärande skiljs åt i bokföringen genom olika konton. I figur 3 lyfts skillnaden fram mellan hur betalningar bokförs i det icke räntebärande flödet (SCR) respektive det räntebärande flödet. Exemplet är förenklat för att åskådliggöra betalningarna i de olika flödena. Ett exempel med fullständig debet och kreditbokföring och som inkluderar redovisning mot anslag och bokföring i resultaträkningen redovisas i figur 9 under avsnitt 10.6. 26 avräkning med statsverket

betalningar Figur 3 Bokföring av betalningar i icke räntebärande och räntebärande flöde Icke ränteflöde Ränteflöde Konton Utbetalning Inbetalning av tolftedel Utbetalning 19 Kassa och bank 1910 Räntekonto 2) Överföring inbetalning 100 4) Överföring utbetalning 100 1193x/194x Bankkonto 1) Utbetalning 100 1) Inbetalning tolftedel 100 3) Utbetalning 100 193x/194x Överföringskonton 2) Överföring utbetalning 100 2) Överföring inbetalning 100 4) Överföring utbetalning 100 17 Avräkning med statsverket 1749/1758 Betalningar 2) Överföring utbetalning 100 1) Inbetalning tolftedel 100 Transaktioner Icke ränteflöde (SCR) Utbetalning i icke ränteflöde (SCR) 1) Utbetalning med 100 från Bankkonto kopplat till icke ränteflöde (SCR) 2) Överföring till Avräkning med statsverket Transaktioner Ränteflöde Inbetalning av tolftedel 1) Inbetalning av tolftedel med 100 till myndigheten 2) Överföring av 100 till räntekontot Utbetalning i ränteflöde 3) Utbetalningar av 100 i ränteflödet via Bankkonto kopplat till räntekontot 4) Överföring av 100 från räntekontot [ Debet = + och Kredit = ] I den vänstra delen av figuren beskrivs betalningar i det icke räntebärande flödet, och i den högra delen, betalningar i det räntebärande flödet. Figuren visar hur bokföringen av betalningar påverkar två balansposter; Kassa och bank och Avräkning med statsverket. Flertalet redovisningstransaktioner i samband med betalningar bokförs i den statliga redovisningsmodellen normalt automatisk, orsakad (triggad) av den första betalningstransaktionen mot Bankkonton. Dessa överföringstransaktioner är markerade med den ljusaste blå färgen i tabellen. Icke räntebärande flöde Vid betalning i det icke räntebärande flödet blir saldot löpande noll i kontogruppen 19 Kassa och bank efter det att utbetalningen (1) som dagligen överförs eller täcks (2) redovisas i kontogrupp 17 Avräkning med statsverket. Utbetalningen avräkning med statsverket 27

betalningar görs från ett bankkonto (plusgirokonto är en form av bankkonto) som enbart används för betalningar i icke ränteflödet. Räntebärande flöde I exemplet görs först en insättning av anslagsmedel på räntekontot med en tolftedel. Insättningen (1) med 100 bokförs mot posten Avräkning med statsverket och Bankkonto. Därefter bokförs en överföringstransaktion av beloppet till räntekontot (2) med en tolftedel och därmed ökar saldot på räntekontot med 100. Utbetalningen (3) med 100 görs från ett bankkonto kopplat till det räntebärande flödet. Den betalningen genererar en automatisk kontering (4) som innebär att betalningen minskar saldot på räntekontot med 100 genom överföringstransaktionen. När redovisning mot anslag (framgår dock inte i figur 3) görs för utgifter, som betalningen med 100 avser, debiteras anslaget i posten Avräkning med statsverket och saldot i kontogrupp 17 blir därmed noll. Avräkningen är utförd, det vill säga den utbetalda tolftedelen (skulden) har kvittats mot utgiften (fordran) med samma belopp. I praktiken får man dock sällan en så exakt överensstämmelse eftersom summan av utbetalningarna sällan stämmer överens på kronan med de belopp som tillförs månadsvis. Skillnaden i de olika redovisningssätten för betalningar har också betydelse för hur metoderna för avstämning av kontona kan utformas. Se kapitel 8. 28 avräkning med statsverket

principer för bokföringen som bygger upp avräkning med statsverket 6 Principer för bokföringen som bygger upp Avräkning med statsverket När myndigheten har haft utgifter som finansieras från anslag eller fått in inkomster som ska tillföras en inkomsttitel eller en betalning i SCR-flödet sker, bokförs dessa händelser på konton som tillsammans bygger upp posten Avräkning med statsverket. Staten som juridisk enhet består av de statliga myndigheterna. När myndigheten har genomfört uppgifter som medför utgifter som ska finansieras från anslag är det en ekonomisk händelse mellan två redovisningsenheter statsverket som är en representant för den överordnade statsmakten, och myndigheten. Man kan uttrycka det så att myndigheten, efter att den har bokfört en kostnad, debiterar statsverket med motsvarande belopp om det rör sig om förvaltningsutgifter. Myndigheten får då en fordran på statsverket till dess att myndigheten får anslagsmedel utbetalda till räntekontot eller till dess att betalningen sker från ett SCR-anslutet konto. Myndigheter som tar emot avgifter, som ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget, ska på motsvarande sätt skicka pengarna vidare till statsverket. Inkomsten krediteras en inkomsttitel och till dess att pengarna överförts till SCR har myndigheten därför en skuld till statsverket. Avräkningen mot SCR visar hur mycket pengar myndigheten tagit i anspråk eller betalat till statsverket. Det hade kanhända varit mer logiskt att numera redovisa de olika delarna i posten uppdelat på de olika skuld- och fordringsförhållanden som den består av på de för respektive post mest rättvisande stället i myndighetens balansräkning. Sådana överväganden gjordes också inom ESV, i samband med att noten för specifikation av posten strukturerades om. Eftersom så många automatiska konteringar hos myndigheterna skulle ha behövt ändras för en sådan förändring begränsades omläggningen dock till en omstrukturering inom ramen för en oförändrad post. 6.1 Redovisning mot anslag innebär extra transaktioner En affärshändelse, som hos ett privat företag normalt medför en transaktion kan motsvaras av flera transaktioner hos myndigheter. Det beror på att staten valt en modell där myndighetens transaktioner inte bara bokförs som kostnader och intäkter utan också ska redovisas mot statens budget. 2 Det innebär att när en kostnad 2 I den statliga redovisningen har begreppet affärshändelse fått en något vidare definition och benämns ekonomisk händelse. Den omfattar, förutom affärshändelser, redovisning mot anslag och inkomsttitlar och statens centralkonto på statens budget. avräkning med statsverket 29

principer för bokföringen som bygger upp avräkning med statsverket redovisas i resultaträkningen ska kostnaden även redovisas mot anslaget. Samtidigt ska en intäkt av anslag som täcker kostnaden också tas upp i resultaträkningen. 3 I följande exempel har myndigheten fått in en leverantörsfaktura som redovisas mot anslaget och bokförs som en kostnad i resultaträkningen. BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING Leverantörsskuld 100 Kostnad 100 Avräkning med statsverket 100 Intäkt av anslag 100 Saldo 0 Saldo 0 [ Debet = + och Kredit = ] I ett företag redovisas endast den första transaktionen (första raden ovan) som en leverantörsskuld och en kostnad i resultaträkningen. Hos myndigheterna tillkommer alltså en transaktion (andra raden i exemplet ovan) genom redovisningen mot anslag och redovisning av intäkt av anslag i resultaträkningen. 6.2 Redovisning mot icke räntebärande anslag och tillhörande betalning Betalningar redovisas olika mot Avräkning med statsverket beroende på om de betalningar som anslagen finansierar ska göras i icke räntebärande betalningsflöde (SCR) eller i räntebärande flöde. När anslaget är ett anslag i icke räntebärande flöde bokförs varje enskild betalningstransaktion mot posten Avräkning med statsverket. I följande exempel betalas en kostnad med 100 och redovisas mot anslaget. Balansräkning Resultaträkning Avräkning med statsverket Redovisning mot anslag 100 Intäkt av anslag 100 Betalning 100 Kostnad 100 Saldo 0 Saldo 0 [ Debet = + och Kredit = ] 3 Redovisning mot anslag ska göras minst en gång varje månad. Se anslagsförordningen 12. Normalt redovisar myndigheten mot anslaget efter varje transaktion genom automatiska bokföringstransaktioner. Universitet och högskolor redovisar mot anslag enligt den s.k. högskolemodellen se avsnitt 6.4.4 30 avräkning med statsverket

principer för bokföringen som bygger upp avräkning med statsverket För att lyfta fram redovisningsprinciperna har transaktionerna förenklats i exemplet, bland annat visas inte bokföringen av leverantörsskuld eller alla steg i bokföringen av överföringstransaktionerna vid betalning. Redovisning mot posten Avräkning med statsverket görs både för kostnaden och för betalningen. I resultaträkningen redovisas kostnaden och intäkten av anslag. När redovisning mot anslaget görs får myndigheten en fordran på statsverket som regleras när betalningen bokförs och fordran på statsverket därmed krediteras. Saldot är noll på posten Avräkning med statsverket därför att betalningen respektive redovisningen mot anslag görs med olika bokföringstecken. Likaså är saldot i resultaträkningen noll när kostnaden i debet täcks av intäkten från anslag i kredit. 6.3 Räntebärande anslag betalningarna redovisas som tolftedelar Om anslaget är räntebärande redovisar myndigheten mot posten Avräkning med statsverket när anslagsmedel sätts in på myndighetens räntekonto. Riksgälden överför i normalfallet på uppdrag av regeringen in anslagsmedel på myndighetens räntekonto en gång i månaden på ett ränteneutralt datum den 25:e i månaden. Avräkning med statsverket påverkas på följande sätt. Balansräkning Räntekonto 120 Avräkning med statsverket Utbetald tolftedel till räntekonto 120 Anslagsutfall 0 Summa 120 Räntekontot har efter utbetalningen/omföringen en behållning med 120 och posten Avräkning med statsverket uppvisar en skuld med 120. Skulden kan tolkas som att myndigheten har verksamhetsuppgifter motsvarande de 120 att utföra åt staten. avräkning med statsverket 31

skuld eller fordran i avräkning med statsverket 7 Skuld eller fordran i Avräkning med statsverket Det uppstår ett saldo som inte är noll på posten Avräkning med statsverket när redovisning mot statens budget och tillhörande betalning inte gjorts samtidigt. Detta oavsett om anslaget är ett icke räntebärande anslag eller ett räntebärande. Det finns olika skäl till att tidpunkterna, för när redovisning mot budgeten sker och när tillhörande betalning inträffar och bokförs, skiljer sig åt. I avsnitten 7.1 och 7.2 beskrivs principerna för när det uppkommer ett saldo som inte är noll för det icke räntebärande respektive det räntebärande flödet. I avsnitt 7.3 och framåt ges flera exempel på när en skuld eller fordran kan uppkomma i Avräkning med statsverket. 7.1 Saldo i icke räntebärande flöde Vid redovisning av anslag i det icke räntebärande flödet uppkommer oftast bara ett nollsaldo i Avräkning med statsverket, beroende på att redovisningen mot anslaget (eller inkomsttiteln) och betalningen i de flesta fall sker samtidigt. Det förekommer dock även vid redovisning mot anslag i icke räntebärande betalningsflöde att ett saldo som inte är noll uppstår i Avräkning med statsverket. Det händer till exempel när redovisning mot ett anslag eller en inkomsttitel har gjorts men där motsvarande betalningar inte har gjorts och alltså inte kunnat bokföras mot SCR under posten Avräkning med statsverket. Eller vice versa, när betalningar har gjorts och bokförts men där motsvarande redovisning mot anslag eller inkomsttitel ännu inte har gjorts. I figur 4 lämnas ett exempel på när uppbördsintäkter har redovisats mot en inkomsttitel med 100, medan endast 80 har inbetalats och bokförts mot SCR. Saldot förklaras av att myndigheten har bokfört 20 i uppbördsfordringar som har avräknats inkomsttiteln men myndigheten har ännu inte mottagit betalningarna. Figur 4 Avräkning med statsverket 1721 Inkomsttitel Uppbörd Kredit 100 Betalningar i icke ränteflödet Debet 80 Saldo 20 Kundfordringar Fordringar uppbörd Debet 20 Saldot förklaras av att 100 har avräknats mot inkomsttitel men att det återstår att redovisa betalningar med 20. avräkning med statsverket 33

skuld eller fordran i avräkning med statsverket 7.2 Saldo i räntebärande flöde Ett saldo som inte är noll uppkommer i Avräkning med statsverket för anslag i det räntebärande flödet när anslagsutfallet inte är lika stort som utbetalda tolftedelar. Följande figur illustrerar ett saldo på 20 i det räntebärande flödet. Figur 5 Avräkning med statsverket 12-delar Kredit 120 Saldo 20 = Anslagssparande/Saldo Utfall anslag Debet 100 Den information som kan utläsas ur bokföringen i exemplet är att tolftedelar har betalats med 120, som är lika med årets anslagstilldelning, och att redovisning mot anslaget har gjorts med 100 för kostnader. Saldot är 20 för posten Avräkning med statsverket. Vid årsskiftet är skillnaden mellan de bokförda tolftedelarna mot Avräkning med statsverket och myndighetens utfall på anslaget är normalt lika med myndighetens anslagssparande eller utnyttjad anslagskredit. Under året och vid delårsbokslut benämns skillnaden Saldo. I exemplet återstår det således 20 av anslaget att utnyttja. Om utfallet på anslaget i bilden ovan istället varit 125 hade det inneburit 5 i debetsaldo under Avräkning med statsverket, vilket hade betytt att myndigheten istället hade utnyttjat 5 mer än tillfört. Vid ett årsskifte skulle det innebära att myndigheten nyttjat en anslagskredit om 5. Saldot på räntekontot kan i teorin överensstämma med saldot i det räntebelagda flödet. I praktiken är dock sambandet inte vanligt (med undantag för universitet och högskolor). För att få en avstämning vid årsskifte mellan anslagssparande eller anslagskredit och saldot på räntekonto måste många olika transaktioner beaktas, till exempel leverantörsfakturor och periodiseringar som avräknats anslag men ännu inte utbetalts eller ett över- eller underskott från en avgiftsfinansierad verksamhet. 7.3 Exempel på fordran och skuld i Avräkning med statsverket I det följande beskrivs de vanligaste fallen när ett saldo i Avräkning med statsverket uppkommer och orsakerna därtill. Exemplen följer den indelning som noten till Avräkning med statsverket ska ha enligt de allmänna råden till 7 kap. 1 förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Först följer en kortare sammanfattning av delavsnitten i noten. Därefter redogörs de vanligaste fallen mer ingående. 34 avräkning med statsverket

skuld eller fordran i avräkning med statsverket Uppbörd Myndighet som fakturerar uppbörd kan få ett saldo som inte är noll på grund av att betalningen sker efter det att fakturorna redovisats mot inkomsttiteln. Anslag i icke räntebärande flöde Myndigheter som endast betalar ut bidrag (kontant) har oftast ett nollsaldo i detta avsnitt. Ett saldo kan uppkomma om det finns lönekostnader eller andra förvaltningskostnader som ska belasta anslag i icke räntebärande flöde. Anslag i räntebärande flöde Det saldo som myndigheterna redovisar i detta avsnitt ska överensstämma med anslagssparandet eller utnyttjad anslagskredit för anslag i räntebärande flöde. Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Fordran motsvaras av den semesterlöneskuld från 2008 som ska belasta anslaget först när de sparade dagarna tas ut. Posten kommer att finnas tills dess att samtliga sparade dagar från 2008 och tidigare har tagits ut och därmed också redovisats mot anslag. Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Vid årets slut är det huvudsakligen myndigheter som har oförbrukade bidrag i det icke räntebärande flödet som redovisar fordran på statens centralkonto. 7.4 Uppbörd I uppbördsverksamhet finns inte många exempel på när ett fordrans- eller skuldsaldo uppkommer i posten Avräkning med statsverket. Oftast bokförs både betalning och redovisning mot inkomsttitel samtidigt i uppbördsverksamheten, vilket innebär att fordran eller skuld i Avräkning med statsverket inte uppstår. Några exempel på när en skuld eller fordran kan uppstå ges dock i det följande. 7.4.1 Fakturerade offentligrättsliga avgifter De vanligaste transaktionerna som ger ett saldo som inte är noll i Avräkning med statsverkets uppbördsavsnitt, är fakturerade offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomster. De redovisas mot inkomsttiteln när faktura eller motsvarande handling utfärdas, medan betalningen kommer senare. Det innebär att för en myndighet med sådan verksamhet, kan posten Kundfordringar eller posten Övriga fordringar innehålla en del som avser uppbördsverksamhet. avräkning med statsverket 35

skuld eller fordran i avräkning med statsverket 7.4.2 Befarade förluster i uppbördsverksamhet Ett annat fall när en skuld före 2012 har kunnat uppstå är då en myndighet gjort nedskrivningar för befarade förluster i uppbördsverksamhet. Det beror på att dessa kostnader inte påverkade statens budget förrän förlusten var konstaterad. Myndigheten måste hålla reda på både den ursprungliga fordran som påverkar posten Avräkning med statsverket och den bokförda nedskrivningen till dess att återbetalning skett eller att förlusten konstaterats. Från och med 2012 ska avgifter och andra liknande ersättningar redovisas intäktsmässigt mot inkomsttitel, vilket innebär att befarade förluster påverkar redovisningen mot inkomsttitel. 7.4.3 Uppbördsmedel som vidarebefordras till annan myndighet Ett ytterligare fall när en fordran eller skuld kan uppkomma i uppbördsavsnittet är när en myndighet vidarebefordrar uppbördsmedel till en annan myndighet. Det kan då samtidigt motsvaras av avräkningskonton på skuld- eller fordringssidan som har med uppbördsverksamheten att göra. Ett exempel är skatter och sociala avgifter som kommer in till en myndighet som tar emot medel för statens räkning (och som redovisas på myndighetens bankkonton i SCR) men som ska redovisas mot inkomsttitel av en annan myndighet eller som ska vidareförmedlas till fonder och liknande. För att medlen ska kunna redovisas rätt i staten som helhet, eller för att kunna redovisa medlen i rätt period, kan myndigheten använda avräkningskonton i balansräkningen som motsvaras av en redovisning mot inkomsttitel hos den slutliga mottagande myndigheten. Det innebär att en del av posten Avräkning med statsverket kommer att innehålla en avräkningsfordran eller skuld som avser uppbördsmedel. 7.4.4 Uppbördsverksamhet av liten omfattning Om en uppbördsverksamhet är av liten omfattning (högst 100 000 kronor under ett budgetår) eller av tillfällig natur kan betalningar löpande hanteras i det räntebärande flödet, förutsatt att betalningarna förs över till det icke räntebärande flödet så snart som möjligt, dock senast den 15 januari året efter det aktuella budgetåret. Se 4 kap. kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Detta kan innebära att en skuld finns i Avräkning med statsverket till dess att betalningarna har överförts till rätt betalningsflöde. 7.5 Anslag i icke räntebärande flöde Exempel på anslag i det icke räntebärande flödet är anslag för transfereringar. Transfereringar hanteras i det icke räntebärande flödet och redovisas vanligtvis kassamässigt mot statens budget. Det ger normalt ett nollsaldo för Avräkning med statsverket eftersom utgifter för transfereringar ska redovisas mot anslag det budgetår då betalning sker enligt 12 anslagsförordningen. I och med detta tar bokföringen av betalningar och utfallet på anslag ut varandra. 36 avräkning med statsverket

skuld eller fordran i avräkning med statsverket Men det finns ändå några situationer då utbetalning i icke räntebärande betalningsflöde görs vid en annan tidpunkt än den då anslaget avräknas eller en tillhörande inbetalning mottas. Exempel på detta lämnas i följande avsnitt. 7.5.1 Varor och tjänster som är transfereringar Om myndigheten anskaffar varor och tjänster för transferering ska det likställas med förvaltningsutgifter när det gäller redovisningen mot anslag. Det innebär att utgiften belastar anslaget när kostnaden uppkommer, som normalt är när varan eller tjänsten överlämnas till mottagaren eller när fakturan kommer in till myndigheten. Detta framgår av 12 anslagsförordningen. Exempel på sådana varor och tjänster är rehabiliteringstjänster och köpta arbetsmarknadsutbildningar, men även varor och konsulthjälp som ges till utvecklingsländer som bistånd. I de fall som mottagaren med stöd av författning eller särskilt beslut anskaffar en vara eller tjänst och myndigheten lämnar en ersättning först i efterhand är det att likställa med ett kontantbidrag och ska redovisas mot anslag det budgetår då betalningen sker. De utestående fakturorna för myndighetens anskaffning av varor och tjänster som transfereras kommer vid bokslutet att påverka saldot under Avräkning med statsverket. Myndigheten kommer i dessa fall att ha en fordran på statsverket fram till dess att betalningen sker (se figur 6). Myndigheten behöver vid bokslut kunna ta fram uppgifter om utestående fakturor som är hänförbara till anslag i icke räntebärande flöde. Figur 6 Saldo i Avräkníng med statsverket vid transfereringar Balansräkning Resultaträkning Avräkning med statsverket 174x Icke räntebärande anslag 1741 Anslag för transfereringar Debet 100 1749 Betalningar i icke räntebärande flöde Kredit 80 KKL 7 Transfereringar Konto 731x Medel från statens budget Kredit 100 Konto 783x Förmedling varor och tjänster Leverantörsskuld Saldo 20 Debet 100 256x Leverantörsskulder Kredit 20 Saldot förklaras av leverantörsskulder avseende transfereringar Under året har 100 för varor och tjänster redovisats mot det icke räntebärande anslaget. I årsbokslutet uppgår utestående fakturor som avser transfereringar till 20. Fakturorna är bokförda som leverantörsskulder. Saldot i Avräkning med statsverket förklaras således av att 100 har redovisats mot anslaget men endast 80 har betalats och bokförts mot Avräkning med statsverket. avräkning med statsverket 37

skuld eller fordran i avräkning med statsverket 7.5.2 Moms i icke räntebelagt flöde Myndigheten har rätt att återfå moms för inköp av varor och tjänster, även när de betalas i icke räntebärande flöde. Detta framgår av föreskrifterna till 4 förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. En myndighet som får en faktura redovisar denna först som en leverantörsskuld. Om leverantörsskulden inte har betalats kommer myndigheten både att ha en leverantörsskuld och en momsfordran. I de fall som det finns en momsfordran (momsskuld ) som är hänförbar till det icke räntebelagda flödet påverkar denna Avräkning med statsverket. I de fall som momsfordran är väsentlig bör den i noten till Avräkning med statsverket normalt redovisas under avsnittet Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto. 7.5.3 Sociala avgifter avräknas månaden före den månad de betalas Verksamhetskostnader, såsom lönekostnader, kan i undantagsfall finansieras från ett anslag i icke räntebärande flöde. Exempelvis betalar myndigheten in sociala avgifter och skatter till Skatteverket månaden efter lönemånaden då de sociala avgifterna redovisas som kostnader. Detta medför att anslaget belastas före utbetalningen. Saldot för Avräkning med statsverket kommer då att innehålla det belopp som motsvarar skulden för arbetsgivaravgifter och den innehållna källskatten. 7.5.4 Transfereringar från andra myndigheter eller externt Om en myndighet tar emot bidrag från andra myndigheter och dessa hanteras i det icke räntebärande flödet kommer nettot av in- och utbetalningar att påverka Avräkning med statsverket och balansposten Oförbrukade bidrag. Huvudregeln vid redovisning av bidrag är att myndigheten ska redovisa bidraget som intäkt när medlen inbetalas. Senast vid bokslutet ska bidraget periodiseras genom att den del som är oförbrukad redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen. I de fall myndigheten har fått in medlen i förväg kommer de således att redovisas som Oförbrukade bidrag eller eventuellt som en annan skuldpost fram till att de betalas ut till slutmottagaren. De kan vid projektavslut även påverka årets kapitalförändring. 7.5.5 Fordringar och skulder som inte påverkar Avräkning med statsverket I vissa fall kan en myndighet redovisa fordringar och skulder i en transfereringsoch uppbördsverksamhet som inte alls kommer att påverka eller vara en förklaringspost till posten Avräkning med statsverket. Anledningen är att transfereringsoch uppbördsverksamhet som ska avräknas kassamässigt, men där tillhörande fordringar och skulder inte är kassamässiga inte heller ska redovisas mot Avräkning med statsverket. Sådana fordringar och skulder redovisas normalt som periodavgränsningsposter i balansräkningen, men i vissa fall kan de i stället redovisas som andra fordringar och skulder. 38 avräkning med statsverket

skuld eller fordran i avräkning med statsverket Exempel på sådana skuld- och fordringstransaktioner är: När myndigheten redovisar en transfereringskostnad som avser kontantbidrag som ännu inte har betalats ut (vanligen försenade utbetalningar eller andra kostnader för transfereringar som tydligt är hänförliga till perioden). När myndigheten redovisar återkrav som avser transfereringar. När myndigheten redovisar fordringar som avser skatter m. m. När myndigheten tar upp skulder som avser betalda skatter, EU-medel m. m. De nämnda skulderna och fordringarna är poster som således inte ska ingå bland de poster som förklarar ett eventuellt saldo i Avräkning med statsverket vid en avstämning enligt avsnitt 8.2. 7.6 Anslag i räntebärande flöde Saldot i avsnittet Anslag i räntebärande flöde är ofta detsamma som skillnaden mellan vad som utbetalats till räntekontot och vad som redovisats mot anslaget. Saldot överensstämmer alltså vid bokslutstillfället normalt med anslagssparandet eller anslagskrediten (se figur 5 i avsnitt 7.2). Detta gäller förutsatt att myndigheten har återbetalat indragna anslagsmedel och har tillförts samtliga anslagsmedel. Om myndigheten inte har återbetalat indragna eller fått tillförda anslagsmedel kommer saldot i noten till Avräkning med statsverket inte att överensstämma med utgående överföringsbelopp på anslag i räntebärande flöde i anslagsredovisningen. Först efter att indragningen har reglerats genom betalning till Riksgäldskontoret eller justering av utbetalda tolftedelar kommer saldot att överensstämma. Återbetald ränta ska dock inte redovisas på konto 1759 Återbetalning av anslagsmedel, utan dessa ska debiteras ett resultatkonto för ränteintäkter. För myndigheter som enbart har räntebärande flöde kommer hela saldot under Avräkning med statsverket att avse anslag i räntebärande flöde. Det finns dock ett undantag: om myndigheten tar emot statsinkomster i mindre omfattning enligt 4 kapitalförsörjningsförordningen och betalar dessa till statens centralkonto (SCR) genom en betalning till Riksgäldskontoret. I dessa fall uppstår ett saldo i posten Avräkning med statsverket som kvarstår tills myndigheten gjort betalningen till SCR. 7.7 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag I avsnittet Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag under Avräkning med statsverket redovisas en fordran som motsvarar värdet av myndighetens semesterlöneskuld per den 31 december 2008 och som ännu inte redovisats mot anslag. Vid övergången till kostnadsmässig redovisning mot anslag av myndighetens förvaltningsutgifter 2009 infördes en övergångsbestämmelse i anslagsförordningen. Enligt denna bestämmelse ska en myndighets ackumulerade semesterlöne- avräkning med statsverket 39

skuld eller fordran i avräkning med statsverket skuld per den 31 december 2008 omfattas av 16 anslagsförordningen i sin äldre lydelse. Semesterlöneskulden per den 31 december 2008 undantogs således från principen om kostnadsmässig redovisning mot anslag. I myndighetens bokföring innebar övergången till den kostnadsmässiga redovisningen mot anslag, att ett belopp motsvarande semesterlöneskulden krediterades kapitalförändringen och att en motsvarande fordran debiterades i posten Avräkning med statsverket (konto 1780). Denna fordran ska minskas och redovisas mot anslag när de anställda tar ut sina sparade semesterdagar per den 31 december 2008. Av föreskrifterna till 12 anslagsförordningen framgår att myndigheten får använda förenklade beräkningsmetoder för att fastställa det belopp som ska användas vid redovisningen mot anslags, förutsatt att de tillämpas konsekvent (detta beskrivs utförligare i handledningen Personalkostnader ESV 2009:35). Detta saldo kommer i princip att finnas kvar till dess att samtliga sparade dagar från 2008 och tidigare har tagits ut och därmed redovisats mot anslaget. Semesterdagar intjänade 2009 och senare redovisas det år de intjänas enligt den kostnadsmässiga grund för redovisning mot anslag som infördes 2009. 7.8 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Bidrag som myndigheten mottagit i det icke räntebärande flödet för att finansiera transfereringar men som inte använts, ska redovisas som oförbrukade bidrag eller eventuellt under Övriga skulder. Dessa medel ger ett saldo i Avräkning med statsverket. Normalt bör det utestående saldot för oförbrukade bidrag i det icke räntebärande flödet höra till avsnittet Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i noten till Avräkning med statsverket. Andra exempel på poster som kan redovisas i detta avsnitt kan vara avgifter och bidrag som har betalats till eller från myndighetens icke räntebärande flöde men som inte hör till anslag eller inkomsttitlar på statens budget. I undantagsfall kan det vara momseffekter i icke räntebärande flöde, till exempel utbetalningar av moms som ännu inte har återhämtas från Skatteverket. 40 avräkning med statsverket

skuld eller fordran i avräkning med statsverket 7.9 Översikt över poster som förklarar saldon i Avräkning med statsverket Ett redovisat saldo S-kod Avstämt saldo (förklaras av) S-kod 172 Fordringar och skulder avseende uppbörd (inkomsttitel) 174 Fordringar och skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 179 Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto 175 Fordringar och skulder avseende anslag i räntebärande flöde S1720 S1729 S1740 S1749 S1790 S1799 S1750 S1759 Fordringar och skulder i icke räntebärande flöde 153x Kundfordringar (uppbörd) 2561 Leverantörsskulder (anslag) 273x Oförbrukade bidrag (övriga fordringar och skulder) Andra fordringar och skulder (skatter m. m.) Fordringar och skulder i räntebärande flöde Anslagssparande eller kredit enligt anslagsredovisningen. S1530 S2561 S2731/S2732 S154x, S155x, S156x/S256x avräkning med statsverket 41

avstämningar av saldo i avräkning med statsverket 8 Avstämningar av saldo i Avräkning med statsverket ESV har i föreskrifter och i allmänna råd till 20 21 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring angett att avstämningar ska göras. Det är viktigt att myndigheten gör avstämningar löpande och inte bara vid bokslut, eftersom avstämningar minskar risken för att fel ska uppstå i bokföringen. Därigenom blir i regel också beslutsunderlagen bättre eftersom de grundar sig på en redovisning med avstämda uppgifter. Myndigheten behöver ha rutiner för de löpande avstämningarna för att kunna säkerställa att anslag och inkomsttitlar redovisas rätt och att betalningar görs i rätt flöde. Kravet på att specificera Avräkning med statsverket i årsredovisningen innebär att löpande avstämningsrutiner behöver finnas och tillämpas. Avstämningar kan göras på flera olika sätt. Det är dock inte möjligt att enkelt stämma av posten Avräkning med statsverket mot något enskilt underlag på samma sätt som till exempel vid avstämningar av bankkonton som kan göras mot kontoutdrag från bank, eller leverantörsskulden som kan stämmas av mot leverantörsreskontran. De konton som ingår i posten Avräkning med statsverket har i stället en karaktär som mer liknar ett momsavräkningskonto. I stället för att stämma av mot en underliggande specifikation av poster får man gå bakvägen för att kontrollera att samtliga avräkningar med statsverket har skett på ett riktigt sätt. Saldon i det räntebärande flödet är något enklare att stämma av än de i det icke räntebärande, vilket beror på att det i princip bara är tolv betalningar (tolftedelar av förvaltningsanslaget) att kontrollera. I följande avsnitt beskrivs några metoder för avstämning av posten Avräkning med statsverket. 8.1 Metoder för avstämningar 8.1.1 Avstämning av anslagsutfall Anslagsutfallet i balansposten Avräkning med statsverket ska naturligtvis vara lika med utfallet i myndighetens anslagsredovisning. Man kan se utfallet i anslagsredovisningen som en specifikation av posten Avräkning med statsverket som framkommer genom att balanskonton läggs upp så att myndigheten i bokföringen specificerar berörda anslag och inkomsttitlar. Avstämning görs mot utfallet på resultatkontot för intäkt av anslag och mot eventuellt statskapital samt förändring av Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag. Metoden är densamma oavsett om det handlar om anslag i icke räntebärande flöde eller räntebärande flöde. Majoriteten av myndigheterna har automatkonteringar i bokföringssystemet. Det innebär att när en kostnad bokförs på ett resultatkonto genererar det auto- avräkning med statsverket 43

avstämningar av saldo i avräkning med statsverket matiskt en redovisning mot anslag (som är en ekonomisk händelse). Konton för anslag debiteras och intäkter av anslag krediteras i resultaträkningen. I och med att redovisningen mot anslag systematiskt ska avräkna kostnaderna bör det i normalfallet innebära att bokföringen stämmer, det vill säga redovisat anslagsutfall i Avräkningen med statsverket stämmer med utfallet av intäkter av anslag i resultaträkningen. Dock kan kanske manuellt bokförda transaktioner, till exempel rättelser eller manuellt bokförda udda transaktioner innebära en större risk för felaktigt bokförda transaktioner. Om myndigheten har fler än ett anslag kan dessa stämmas av enligt samma metod. Motsvarande avstämning görs av utfallet för transfereringar mot kontot för medel som finansierats från anslag på statens budget. Dessa intäkter bokförs i kontoklass 7. Samma princip gäller för redovisning mot inkomsttitel fast med omvänt tecken. Figur 7 Principerna för avstämning av utfallet på anslag och inkomsttitlar Balansräkning Resultaträkning Avräkning med statsverket Kontoklass 3 och 7 Anslag 1 Debet 100 = Anslag 2 Debet 50 = Inkomsttitel Kredit 40 = KKL 3 Kredit 100 KKL 7 Kredit 50 KKL 7 Debet 40 Förändring av anslag eller inkomsttitlar kan stämmas av mot förändringen (utfallet) på resultatkonton. En förutsättning för att kunna stämma av konton hos en myndighet som har en bland- eller flerfinansierad verksamhet, är att varje transaktion bokförs med angivande av hur den har finansierats i ett konteringsfält, det vill säga en objektkod som specificerar finansieringen på anslag, avgifter eller det bidrag som finansierar verksamheten. Transaktionerna behöver inte redovisas post för post utan det är fullt möjligt att bokföra en hel månads utfall på en gång. 8.1.2 Avstämning av överföringskonton till räntekonto och SCR Avstämningar av överföringskonton till räntekonto och SCR (konto 1933/1934 respektive 1942/1944) innebär generellt att kontrollera automatkonteringar och löpande att saldot är noll på överföringskontona. 44 avräkning med statsverket

avstämningar av saldo i avräkning med statsverket 8.1.3 Avstämningar av bankkonton mot kontoutdrag från bank Bokförda in och utbetalningar på bankkonton bör stämmas av mot gjorda betalningar enligt kontoutdrag från bank. I Hermessystemet får myndigheten en automatisk avstämning mellan vad bankerna förmedlat och vad myndigheten rapporterat som bokförda betalningar, som vanligen är en indikation på att allt blivit rätt. 8.1.4 Kompletterande avstämningar av kapitalförändringar Avstämningen av kapitalförändringen innebär i princip att kontrollera att kostnader som har bokförts också har anslagsavräknats, men också att eventuella kostnader som inte ska ha anslagsavräknats inte heller har gjort detta. Denna kontroll kompletterar avstämningen av anslagsutfallet. Kapitalförändringens storlek och sammansättning varierar beroende på hur myndighetens verksamhet finansieras. De huvudsakliga finansieringsformerna är anslag (som kan vara räntebärande eller icke räntebärande, ofta benämnt förvaltningskostnadsanslag respektive sakanslag), bidrag eller avgifter. Myndigheten bör även stämma av att redovisningen för den avgiftsfinansierade verksamheten bara består av kostnader och intäkter som tillhör den avgiftsfinansierade verksamheten. 8.2 Avstämning av icke räntebärande anslag En metod för att stämma av det icke räntebärande flödet är att identifiera den eller de balansposter som kan förklara saldot i Avräkning med statsverket. I kapitel 7 beskrivs när ett saldo i Avräkning med statsverket uppstår och vad det kan bestå av. Ett saldo i det icke räntebärande flödet kan till exempel ha uppstått genom att redovisning mot anslaget i debet har gjorts samtidigt som motsvarande betalning i kredit inte har bokförts mot Avräkning med statsverket. (Se figur 8). Figur 8 Icke räntebärande anslag Avräkning med statsverket Utfall anslag Debet 100 Stäms av mot Leverantörsskuld Saldo 20 Saldo 20 Anslagsavräknade Betalningar Betalda leverantörsfakturor lev. fakturor Kredit 80 Debet 80 Kredit 100 I exemplet i figur 8 har myndigheten redovisat mot det icke räntebärande anslaget med 100 för kostnader för leverantörsfakturor. Vid avstämningstillfället uppgår betalningarna av de avräknade leverantörsfakturorna till 80 och resterande 20 är således obetalda och har ännu inte bokförts mot Avräkning med statsverket. Därmed uppstår ett saldo på 20 i Avräkning med statsverket. avräkning med statsverket 45

avstämningar av saldo i avräkning med statsverket Saldot på 20 i Avräkning med statsverket förklaras i detta exempel med att leverantörsskulden på 20 är redovisad mot anslaget men att betalningen ännu inte är gjord och bokförd mot Avräkning med statsverket. Genom att visa att saldot på 20 beror på att motsvarande 20 är bokförda som leverantörsskulder, har vi därmed också kontrollerat och stämt av saldot i posten Avräkning med statsverket. Detta är principen för hur saldon i Avräkning med statsverket kan förklaras och stämmas av. En förutsättning för att förklara och stämma av detta saldo är förstås också att övriga inblandade poster och konton är avstämda. Utfallet för anslaget på 100 bör stämmas av mot utfallet för intäkter av anslag i resultaträkningen och dessutom bör leverantörsskulderna stämmas av mot leverantörsreskontran. Exempel på andra poster som kan förklara saldon i Avräkning med statsverket på motsvarande sätt är kundfordringar vid uppbörd, oförbrukade bidrag, upplupna bidragsintäkter, fordringar eller skulder vid bokföring av skatter eller övriga periodavgränsningsposter. 8.3 Avstämning av räntebärande anslag De transaktioner, vid bokföring av ett räntebärande anslag, som myndigheterna ska stämma av är anslagsutfallet och utbetalningarna av tolftedelarna samt eventuella indragningar. 8.3.1 Avstämningar av utbetalda tolftedelar Utbetalda tolftedelar ska bokföras på ett särskilt konto (konto 1758 och S1758) i Avräkning med statsverket. Avstämningen i detta fall innebär att kontrollera att gjorda och bokförda betalningar överensstämmer med de uppräknade utbetalningarna i myndighetens regleringsbrev. 8.3.2 Avstämningar av räntekontot mot kontoutdrag från Riksgäldskontoret Bokförda in och utbetalningar bör stämmas av mot gjorda betalningar enligt kontoutdrag för räntekontot från Riksgäldskontoret. Även dessa betalningar stäms av i Hermessystemet som ett första steg. Myndigheten kan bland annat kontrollera att tolftedelarna har bokförts korrekt. Denna avstämning kan förstås även fånga upp andra felaktigt bokförda poster som till exempel betalningar som redovisats i fel flöde. Det är av stor vikt att myndighetens samtliga konton stäms av med samma motivering och inte bara konton som direkt påverkas av avräkningen med statsverket. 8.3.3 Avstämningar av myndighetens indragningar av anslag Indragningar av anslag bör särskilt kontrolleras genom att bokföringen (på konto 1759 och S1759) stäms av mot indragningar som gjorts enligt anslagsförordningen eller särskilt regeringsbeslut. 46 avräkning med statsverket

avstämningar av saldo i avräkning med statsverket 8.4 Avstämning av fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Myndigheterna bör ta fram en metod för avstämning av posten som innebär att minskningen av fordran och redovisning mot anslag för uttag av sparade semesterdagar är rättvisande. Den metod som myndigheten använder bör tillämpas konsekvent över tiden. Det underlag som myndigheten tar fram för avstämning av kontot kan exempelvis vara en kvalitetssäkrad rapport från lönesystemet eller beroende på myndighetens storlek en manuellt sammanställd lista i exempelvis Excel. Oavsett vilket underlag som myndigheten använder är syftet med avstämningen att säkerställa att fordran i Avräkning med statsverket motsvaras av värdet på de outtagna semesterdagarna som myndighetens personal tjänat in till och med 31 december 2008. 8.5 Utformning av objekt och kontoplanen som underlättar avstämningar Att kunna ta fram rapporter, eller med andra ord sortera bokföringsuppgifter, är ett nödvändigt stöd vid avstämningar av bokföringen. För att specificera en avgiftsfinansierad verksamhets samtliga transaktioner bör dessa öronmärkas med en unik objektkod i ett objektfält. En rapport kan därefter tas fram som specificerar kostnader och intäkter och därmed också resultatet och dess andel av kapitalförändringen. Metoderna för att i bokföringen dela upp bidragsmedel på respektive betalningsflöde görs normalt antingen genom att använda olika konton, objektfält eller i en sidoordnad reskontra. De flesta myndigheter med dubbla betalningsflöden har relativt få fordringar och skulder i icke räntebärande flöde. För dessa myndigheter kan det vara lämpligt att särredovisa dessa på särskilda konton eller med hjälp av objektfält. Om myndigheten har väsentliga fordringar och skulder kan objektplanen eller reskontror användas för att ta fram information om utestående fordringar och skulder. När det gäller leverantörsskulder kan det vara lämpligt att antingen använda en särskild leverantörsgrupp eller ett objektfält för löpande skulder som ska betalas i icke räntebärande flöde. 8.5.1 Kombinationskontroller Ett komplement till automatkontering som kontrollmekanism är att använda kombinationskontroller i ekonomisystemet. Denna kontroll innebär att endast vissa kombinationer av koder i kontofält är tillåtna/går att bokföra. Som exempel kan nämnas att bokföring mot anslagskonton för transfereringar bara kan bokföras mot kontoklass 7, eller att bokföring på ett utomstatligt konto inte går att bokföra med en inomstatlig motpartskod. Det bör kanske tilläggas att felaktiga avräkning med statsverket 47

avstämningar av saldo i avräkning med statsverket transaktioner som är korrekt bokförda enligt kombinationskontrollen, kan bokföras trots inbyggda kontroller. 8.6 Hantering av dubbla betalningsflöden Att myndigheten har dubbla betalningsflöden ställer stora krav på fungerande rutiner och metoder. I det följande redogörs för några situationer där det finns anledning till att justera mellan de olika betalningsflödena och vad myndigheten kan göra för att underlätta hanteringen. Orsaker till att myndigheten behöver justera mellan de olika betalningsflödena, ränte- och icke räntebärande kan exempelvis vara följande: En faktura som avser verksamhet i både räntebärande och icke räntebärande flöde har betalats i det räntebärande flödet (i enlighet med ESV:s grundrekommendation). En myndighet som betalar för löpande kostnader som exempelvis löner och lokaler i det räntebärande flödet men där en del av kostnaderna ska avräknas i det icke räntebärande flödet. Medel som myndigheten mottagit och redovisat kan initialt ha varit avsedda för transfereringar och därför hanterats i det icke räntebärande flödet, men har i ett senare skede istället använts för att finansiera kostnader i den egna verksamheten (räntebärande flödet). Dessa olika situationer och vilka åtgärder som kan göras beskrivs i följande avsnitt. 8.6.1 Justeringar mellan de olika betalningsflödena Det är viktigt att myndighetens hantering av dubbla betalningsflöden inte blir onödigt administrativt betungande. Ofta kan det vara lämpligt att justera (betala) mellan flöden vid samma tillfälle som anslaget belastas, vilket medför att det inte finns några fordringar eller skulder i det icke räntebärande flödet. En myndighet som belastar anslag i det icke räntebärande flödet med personalkostnader som ska redovisas i ränteflödet, kan alltså betala mellan flödena i direkt anslutning till att redovisning görs mot anslag. I de fall detta förfarande skulle ge upphov till ett väsentligt räntesaldo kan hela justeringen göras vid ett ränteneutralt datum, det vill säga vid ett datum mellan den tidpunkt då myndigheten redovisar mot anslaget och betalningstidpunkten. Om en väsentlig ränteintäkt har uppstått till följd av vald tidpunkt för betalningarna mellan flödena, kan det finnas skäl att betala ränta till SCR-flödet och redovisa beloppet mot inkomsttitel. Det kan i vissa fall vara svårt att veta om medlen kommer att användas för transfereringar eller i den egna verksamheten när de kommer in till myndigheten. Medel som initialt var avsedda för transfereringar, kan i ett senare skede istället användas för att finansiera vissa kostnader i den egna verksamheten. Myndigheten bör i sådana fall finna en metod som möjliggör en enkel administrativ hantering. 48 avräkning med statsverket

avstämningar av saldo i avräkning med statsverket Om det underlättar hanteringen kan det även vara lämpligt att använda schablonmässigt kalkylerad kostnad istället för faktisk utgift. Det är också den kalkylerade kostnaden som betalas mellan flödena. Vägledning för hantering av kostnadsfördelningar finns i ESV:s handledning Flerfinansierad verksamhet (ESV 2006:38). Riksgälden kan numera erbjuda myndigheterna en rutin för överföring av medel mellan räntebärande och icke räntebärande flöde utan att någon betalning sker i banksystemet utanför staten. Överföringen bokförs som en betalning. 8.6.2 Hantera dubbla betalningsflöden i elektroniska fakturahanteringssystem I de fall myndigheten har två betalningsflöden kan det i vissa fall vara svårt att avgöra i vilket flöde fakturor initialt ska betalas. I ett redovisningssystem kan det vara möjligt att styra fakturor till rätt betalningsflöde utifrån exempelvis leverantör eller finansiär. Ovanstående innebär att myndigheten för varje leverantör initialt tar ställning till om samtliga fakturor från den leverantören ska betalas i det ena eller det andra flödet. Normalt bör fakturor från en leverantör, som kan förekomma i båda flödena, betalas i det räntebärande flödet. Därefter görs vid behov en justering mellan betalningsflödena. För att undvika onödig räntekostnad kan i vissa fall en sådan justering av betalningar behöva göras dagligen. I andra fall, då det rör sig om små belopp och således en försumbar räntekostnad, kan justeringen göras senare (se de allmänna råden till 3 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen). 8.6.3 Undvik fordringar och skulder vid årsbokslutet Om det är möjligt bör myndigheten eftersträva, att försöka minska utestående fordringar och skulder hänförbara till icke räntebärande flöde vid årsbokslutet. I de fall justeringar måste göras mellan flöden kan det vara lämpligt i den mån detta är möjligt att göra detta före årsskiftet. När det gäller utbetalning av bidrag som finansieras utanför statens budget kan det vara lämpligt att minimera förekomsten av betalningar på väg i samband med årsbokslutet. 8.7 Hantering av avvikelser/avstämningsdifferenser Om det uppstår differenser vid avstämning av Avräkning med statsverket kan orsaken vara att betalningar gjorts i fel flöde och/eller att anslag eller inkomsttitlar inte är rätt redovisade mot posten. Ett sätt att hitta felen är att systematiskt gå igenom bokföringen och kontrollera om de faktiska transaktionerna som har ägt rum också har redovisats korrekt. Om avvikelsen har uppkommit under året bör myndigheten ta ställning till om betalningar har gjorts i rätt flöde, och om belastningen mot anslag och övriga finansiärer är riktig. avräkning med statsverket 49

upprättande av noten i årsredovisningen 9 Upprättande av noten i årsredovisningen Detta avsnitt innehåller konterings- och redovisningsexempel som visar hur transaktioner och händelser hänförbara till Avräkning med statsverket bör bokföras och presenteras i noten i årsredovisningen. Förutsättningar för redovisningsexemplen är följande. Först beskrivs utfallen på konton i huvudboken. I nästa steg förs utfallet över till respektive avsnitt i noten. Som stöd i notens avsnitt beskrivs också konton enligt den statliga baskontoplanen och den s-kod som uppgifterna ska inrapporteras på till statsredovisningen. För betalningar i icke räntebärande flöde redovisas två konton i respektive avsnitt i noten. Både kontot för betalningar i baskontoplanens undergrupp 179 Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto och betalningskontona 1729 Redovisning av betalningar, uppbörd och 1749 Redovisning av betalningar, anslag. Anledningen till detta är att myndigheten kan välja om möjligt att antingen bokföra betalningarna direkt till det avsnitt (konto) som betalningen avser eller via 179-kontona. Ett sätt att skilja på betalningarna och redovisa direkt på rätt konto är att ha olika bankkonton kopplade till de olika avsnitten. I följande exempel är betalningarna bokförda direkt mot avsedda konton i respektive kontona 1729 och 1749. Bokföringsposter som avser posten Avräkning med statsverket är särskilt markerade. I kapitel 7 beskrivs flera situationer som ger upphov till skulder eller fordringar än vad exemplen i det följande visar. 9.1 Uppbörd redovisning mot inkomsttitlar Uppbörd Myndigheten redovisar både skatteinkomster och offentligrättsliga avgifter mot inkomsttitlar. Vid bokföring av skatteinkomster redovisas normalt både betalningen och redovisningen mot inkomsttiteln samtidigt. För offentligrättsliga avgifter och andra inkomster som faktureras kommer en skuld att redovisas under Avräkning med statsverket till dess fakturorna har betalats och redovisats i det icke räntebärande flödet. Från och med 2012 redovisas avgifter och andra liknande ersättningar intäktsmässigt mot inkomsttitel, vilket innebär att till exempel befarade förluster kommer att påverka utfallet på inkomsttitlar. avräkning med statsverket 51

upprättande av noten i årsredovisningen Debet Kredit (1) Bokföring av skatter 1941x Inbetalning SCR 10 000 7111 Skatter 10 000 1729 (alt. 1793) Inbetalning (SCR) 10 000 1942x Överföring till SCR 10 000 7211 Medel som tillförts inkomsttitel 10 000 1721 Redovisning mot inkomsttitel 10 000 (2) Bokföring offentligrättsliga avgifter 151x Kundfordringar, uppbörd 5 000 7011 Offentligrättsliga avgifter 5 000 7211 Medel som tillförts inkomsttitel 5 000 1721 Redovisning mot inkomsttitel 5 000 Vid bokslutet överförs uppgifterna från bokföringen till noten. Uppbörd Benämning i not Belopp Konto S-kod Ingående balans 0 1720 Ingående balans S1720 Redovisat mot inkomsttitel ( ) 1721 Redovisning mot inkomsttitel S1721 15 000 inkomster 1722 Redovisning mot inkomsttitel utgifter S1722 Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde (+) 10 000 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) Skulder avseende uppbörd 5 000 1729 Redovisning av betalningar, uppbörd 1728 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel S1729 S1728 I uppbördsavsnittet redovisas en skuld med 5 000 som förklaras av att myndigheten har fakturerade offentligrättsliga avgifter med 5 000 (konto 151x Kundfordringar, uppbörd) som redovisats mot inkomsttiteln men som ännu inte betalats. När betalningen på de 5 000 kommer in blir saldot noll. Om inbetalningarna skulle ha redovisats löpande på kontot 1793 Inbetalningar ska betalningarna senast vid bokslutet omföras via konto 1799 Omföring av betalningar till inkomsttitel mot konto 1729 Redovisning av betalningar, inkomsttitel. Normalt består årets betalningar hänförbara till uppbördsverksamhet av inkomster redovisade mot inkomsttitel (1721) +/ förändringar av fordringar (ev. skulder) hänförbara till uppbördsverksamhet. 9.2 Anslag i icke räntebärande flöde Myndigheten redovisar bidrag som helt eller delvis finansieras av anslag i det icke räntebärande flödet (SCR). Uppgifterna i det följande kan normalt inte tas fram enbart med hjälp av en huvudboksrapport på kontonivå. En förutsättning är att transaktionerna har 52 avräkning med statsverket

upprättande av noten i årsredovisningen bokförts och särredovisats med hjälp av unika objektkoder så att en rapport lättare kan tas fram med de uppgifter som behövs till noten. Myndighetens har tre olika bidragsverksamheter. Samtliga finansieras med anslag. Bidrag I och II redovisas kassamässigt. Däremot redovisas Lämnade bidrag in natura mot anslaget när leverantörsfakturor för levererade tjänster inkommer och bokförs. Debet Kredit (1) Bokföring av lämnade bidrag som finansieras med anslag (icke räntebärande) 77xx Lämnade bidrag 13 000 1943x Utbetalning SCR 13 000 194x Överföring till SCR 13 000 1749 (alt. 1794) Utbetalning (SCR) 13 000 1741 Redovisning mot anslag (SCR) 13 000 7311 Medel från statens budget 13 000 (2) Bokföring av lämnade bidrag in natura (icke räntebärande) Fakturor för myndighetens anskaffning av tjänster inkommer 77xx Lämnade bidrag 258x Leverantörsskulder, 7 000 transferering 7 000 1741 Redovisning mot anslag (SCR) 7 000 7311 Medel från statens budget 7 000 (3) Utbetalning av fakturor som avser bidrag in natura 258x Leverantörsskulder, 1943x Utbetalning SCR transferering 5 000 5 000 194x Överföring till SCR 5 000 1749 (alt. 1794) Utbetalning (SCR) 5 000 Vid bokslutet överförs uppgifterna från bokföringen till noten. Anslag i icke räntebärande flöde Benämning i not Belopp konto S-kod Ingående balans 0 1740 Ingående balans S1740 Redovisat mot anslag (+) + 13 000 1741 Redovisat mot anslag S1741 + 7 000 + 20 000 utgifter 1742 Redovisat mot anslag inkomster S1742 Medel hänförbara till transfereringar m. m. som betalats till icke räntebärande flöde ( ) 13 000 5 000 18 000 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 2 000 1749 Redovisning av betalningar, anslag S1749 Saldot är en fordran med 2 000 som avser transfereringen av varor och tjänster. Det beror på att myndighetens anskaffning av varor och tjänster för transferering redovisas mot anslag vid fakturatillfället, det vill säga vanligtvis en månad innan fakturan betalas. Den post som förklarar saldot är de obetalda leverantörsskulderna med 2 000 på konto 258x Leverantörsskulder. avräkning med statsverket 53

upprättande av noten i årsredovisningen Det uppkommer ingen skuld eller fordran för transfereringar i form av utbetalda bidrag. Detta beror på att utbetalningen och redovisning mot anslag redovisas kassamässigt (samtidigt). Betalningar som hör till transfereringar och eventuell annan anslagsfinansierad verksamhet i icke räntebärande flöde, består normalt av utfall på berörda anslag (1741) +/ förändringar av fordringar och skulder som hör till verksamheten. Om utbetalningarna skulle ha redovisats löpande på konto 1794 Utbetalningar ska betalningarna senast vid bokslutet omföras via konto 1799 Omföring av betalningar till 1749 Redovisningar av betalningar, anslag. 9.3 Anslag i räntebärande flöde Utbetalning av anslagsmedel som tolftedelar uppgick till 50 000 och årets bokförda kostnader till 45 500, varav 500 avsåg uttag av semesterdagar intjänade före 2009. I exemplet nedan har myndigheten även återbetalat en indragning av anslag. Debet Kredit Ingående balans 1750 Ingående balans, anslag i räntebärande flöde 2 000 (1) Överföring av tolftedelar till räntekontot 1931x Inbetalning till räntekonto 1758 Anslagsmedel som tillförts 50 000 räntekonto 50 000 1910 Räntekonto 50 000 1933x Överföring till räntekonto 50 000 (2) Löpande kostnader som finansieras av anslag (räntekonto) Betalning från räntekonto 1932 Utbetalningar från 5xxx Kostnader 45 500 räntekonto 45 500 1934x Överföring från räntekonto 45 500 1910 Räntekonto 45 500 (3) Redovisning mot anslag 1751 Redovisning mot anslag 45 000 3011 Intäkter av anslag 45 000 (4) Indragning av anslagsmedel 1932 Utbetalningar från 1759 Återbetalning av anslagsmedel 1 000 räntekonto 1 000 1934x Överföring från räntekonto 1 000 1910 Räntekonto 1 000 (5) Årets minskning av fordran semesterlöneskuld 1751 Redovisning mot räntebärande anslag utgifter 500 1781 Årets minskning, fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 500 Uppgifterna överförs till avsnittet Anslag i räntebärande flöde. Förändring av konto 1781 årets minskning, fordran semesterlöneskuld beaktas i avsnitt 9.4. 54 avräkning med statsverket

upprättande av noten i årsredovisningen Anslag i räntebärande flöde Benämning i not Belopp konto S-kod Ingående balans 2 000 1750 Ingående balans S1750 Redovisat mot anslag (+) 1751 Redovisat mot anslag S1751 + 45 000 + 500 utgifter 1752 Redovisat mot anslag S1752 + 45 500 inkomster Anslagsmedel som tillförts räntekonto ( ) 1758 Anslagsmedel som S1758 50 000 tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel (+) 1759 Återbetalning av S1759 1 000 anslagsmedel Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 5 500 I avsnittet för Anslag i räntebärande flöde redovisas en skuld med 5 500. Skulden beror på att myndigheten inte använt hela det tilldelade anslagsbeloppet i verksamheten. De 5 500 är ett anslagssparande i anslagsredovisningen. När myndigheten får in medlen till räntekontot redovisas de på konto 1758 Anslagsmedel som tillförts räntekonto. Vid detta tillfälle har myndigheten en skuld fram till dess att myndigheten har utfört verksamhet som den redovisar mot anslag, konto 1751 Redovisning mot räntebärande anslag. I exemplet uppgick utbetalda tolftedelar till 50 000 och kostnader som redovisats mot anslag till 45 500 och netto ger det en skuld med 4 500. Av den ingående balansen (skuld) på 2 000 återbetalades 1 000, och därmed uppgick skulden totalt till 5 500 i detta avsnitt. Det kan uppstå såväl anslagssparande som anslagskredit kopplat till ramanslag. I de fall en myndighet har utnyttjat en anslagskredit redovisas det som att myndigheten har en fordran på staten som kommer att regleras nästföljande år när nya anslagsmedel tillförs räntekontot. 9.4 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Debet Kredit (1) Årets minskning av fordran semesterlöneskuld 1751 Redovisning mot räntebärande anslag utgifter 500 1781 Årets minskning, fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 500 Vid bokslut beräknades att 500 tagits ut av semesterlöneskulden som är avser semesterdagar intjänade 2008 eller tidigare. I början av året fanns 4 000 på konto 1780 Ingående balans, fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag. Uppgifterna överförs till del av noten som avser avsnittet Anslag i räntebärande flöde. avräkning med statsverket 55

upprättande av noten i årsredovisningen Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Benämning i not Belopp konto S-kod Ingående balans 1780 Ingående balans, fordran S1780 4 000 semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln ( ) 500 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 3 500 1781 Årets minskning, fordran semesterlöneskuld som inte har anslagsavräknats S1781 I detta avsnitt redovisas minskningen av fordran semesterlöneskuld. Årets minskning med 500 motsvaras av värdet av de under perioden uttagna sparade semesterdagarna. Redovisning mot anslag på konto 1751 med 500 redovisas inte i detta avsnitt utan i föregående avsnitt Anslag i räntebärande flöde. Redovisningen mot posten ersätter redovisningen av intäkt från anslag som annars skulle ha gjorts. Posten kommer att finnas kvar i Avräkning med statsverket till dess att samtliga sparade semesterdagar från 2008 och tidigare har avräknats anslaget. Se även bokföringsexempel i kapitel 10. 9.5 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Debet Kredit (1) Bokföring av bidrag som erhålls från annan myndighet 1941x Inbetalning SCR 7 000 7351 Intäkter av bidrag, inomstatliga 7 000 1793 Inbetalning (SCR) 7 000 1942x Överföring till SCR 7 000 7359 Intäkter av bidrag, periodisering 7 000 273x Oförbrukade bidrag (SCR) transf. 7 000 Uppgifterna förs över till avsnittet i noten som avser Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken. Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Benämning i not Belopp Konto S-kod Ingående balans övriga fordringar 1790 Ingående balans S1790 och skulder på SCR 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde, uppbördsmedel m. m.(+) 7 000 Utbetalningar i icke räntebärande flöde, transfereringar m. m. ( ) Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/ ) (Saldo) 0 Övriga fordringar på statens centralkonto 7 000 1793 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 1794 Utbetalningar i icke räntebärande flöde S1793 S1794 1799 Omföringar av betalningar S1799 56 avräkning med statsverket

upprättande av noten i årsredovisningen Saldot i avsnittet Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto uppgick till 7 000. Fordran förklaras av motsvarande skuld på kontot 273x Oförbrukade bidrag (SCR), transfereringar. Några myndigheter har fordringar på och/eller skulder till staten som inte är hänförbara till tilldelade anslag, till exempel Statens pensionsverk och Riksgäldskontoret. Det är lämpligt att redovisa sådana fordringar och skulder i ett eget avsnitt i noten till Avräkning med statsverket. 9.6 Sammanfattning av transaktionerna i en tabell Sammanställning av transaktionerna i exemplen blir följande. Tillgångar 151x Kundfordringar, uppbörd 5 000 17 Avräkning med statsverket 2 000 1750 Ingående balans, anslag i räntebärande flöde 2 000 172x Redovisning mot inkomsttitel 15 000 1729 Inbetalning 10 000 174x Redovisning mot anslag (icke räntebärande) 20 000 1749 Inbetalning 18 000 175x Redovisning mot anslag (räntebärande) 45 500 1758 Anslagsmedel som tillförts räntekonto 50 000 1759 Återbetalning 1 000 178x Fordran semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag 3 500 1793 Inbetalningar 7 000 1794 Utbetalningar Anslagssparande/räntekonto, hämtat från anslagsredovisningen: 5 500 Totalt, tillgångar 12 500 Skulder 273X Oförbrukade bidrag, transfereringar (icke räntebärande) 7 000 258X Leverantörsskulder, transferering (icke räntebärande) 2 000 271X Semesterlöneskuld från 31 dec 2008 som återstår 3 500 Totalt, skulder 12 500 Saldot för Avräkning med statsverket uppgår till 1 500 (debet). Av redovisningen (antingen på konto- eller objektsnivå) framgår också att myndigheten har 5 000 i utestående fordringar hänförbara till uppbörd som har påverkat balans posten Avräkning med statsverket. Det innebär att myndigheten har en skuld till staten eftersom myndigheten inte har betalat in ett belopp som motsvarar det redovisade beloppet mot inkomsttitel. Vidare framgår att myndigheten har 2 000 i utestående skulder (konto 258x) hänförbara till anslag i icke räntebärande flöde. Det innebär att myndigheten har avräkning med statsverket 57

upprättande av noten i årsredovisningen en fordran på staten eftersom myndigheten inte har betalat en skuld som myndigheten redan har avräknat. Myndigheten har också en skuld hänförbar till anslag i räntebärande flöde på 5 500 kronor, vilket även stämmer överens med anslagssparandet som framgår i anslagsredovisningen. Under året har semesterlöneskulden (konto 271x) från 31 december minskat med 500 till 3 500. Dessutom har myndigheten fått in 7 000 i bidrag i det icke räntebärande flödet som redovisas under balansposten Oförbrukade bidrag (konto 273x). 9.7 Årsredovisning I årsredovisningen skulle ovanstående transaktioner redovisas på följande sätt. Exemplet är naturligtvis förenklat och finns med huvudsakligen för att beskriva kopplingen mellan den löpande bokföringen och noten till Avräkning med statsverket. Exemplet tar endast upp ingående balans i anslag i räntebärande flöde. Om ett bokslut skulle upprättas grundat på de bokföringstransaktioner som redovisas ovan skulle noten till Avräkning med statsverket se ut enligt nedan. 58 avräkning med statsverket

upprättande av noten i årsredovisningen Balansräkningen Avräkning med statsverket 2 000 Not till balansposten Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel 15 000 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 10 000 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 Skulder avseende Uppbörd 5 000 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag 20 000 Medel hänförbara till transfereringar m. m. som betalats till icke räntebärande flöde 18 000 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 2 000 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans 2 000 Redovisat mot anslag 45 500 Anslagsmedel som tillförts räntekonto 50 000 Återbetalning av anslagsmedel 1 000 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 5 500 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 4 000 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 500 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag 3 500 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde 7 000 Utbetalningar i icke räntebärande flöde 0 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/ ) 0 Saldo 7 000 Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken 7 000 Summa Avräkning med statsverket 2 000 Alternativ redovisning av betalningar i noten, se grå markering. Hade myndigheten i exemplet istället bokfört betalningar på konto 1793/1794 kan betalningar föras över till rätt avsnitt genom att använda konto 1799 Omföring av betalningar som motkonto för omföringar till kontona 1729 Redovisning av betalningar, avräkning med statsverket 59

upprättande av noten i årsredovisningen uppbörd och 1749 Redovisning av betalningar, anslag. Betalningsomföringar i noten hade då redovisats som i det följande: Inbetalningar i icke räntebärande flöde 17 000 Utbetalningar i icke räntebärande flöde 18 000 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+/ ) 8 000 Saldo 7 000 60 avräkning med statsverket

kompletterande bokföringsexempel 10 Kompletterande bokföringsexempel 10.1 Bokföring räntebärande anslag 10.1.1 Överföring av en tolftedel av förvaltningskostnadsanslaget till myndigheten I föregående avsnitt presenterades bokföringen av de fall som i huvudsak förekommer i myndighetens redovisning och som berör posten Avräkning med statsverket. I det här avsnittet kompletteras dessa exempel med ner fullständiga redovisningsexempel. Konto S-kod Debet Kredit Ränteflöde, inbetalningar 19311 S1931;RGK 100 Anslagsmedel som tillförs räntekonto 1758 S1758 100 Överföring till räntekonto 19331 S1933:RGK 100 Räntekonto 1910 S1910 100 En tolftedel av myndighetens anslag som uppgår till 100 överförs av Riksgälden till myndighetens räntekonto. Myndigheten använder Statens interna autogiro som Riksgälden tillhandahåller. När utbetalning av anslagsmedel görs innebär det att den tolftedel som Riksgälden omför till myndighetens räntekonton, ska bokföras som en betalning där Riksgälden står som betalningsförmedlare. 10.1.2 Bokföring av leverantörsfaktura Konto S-kod Debet Kredit Leverantörsfaktura 2581 S2581 25 Ingående moms 1541 S1541 5 Kontorsmateriel, utomstatlig 5631 S5354 20 Redovisning mot anslag, utgifter 1751 S1751 20 Intäkter av anslag 3011 S3011 20 En leverantörsfaktura på 25 varav moms med 5, kommer in till myndigheten och den bokförs som leverantörsskuld och momsfordran och som kostnad, med 20. Fakturan redovisas i det räntebärande flödet. Om fakturan redovisas i det icke räntebärande flödet ska kontot 1741 och S-koden 1741 användas vid redovisning mot anslag. 10.1.3 Betalning av leverantörsfaktura Konto S-kod Debet Kredit Leverantörsfaktura 2581 S2581 25 Utbetalningar från räntekontot 19321 S1932;NB 25 Överföring från räntekonto 19341 S1933;NB 25 Räntekonto 1910 S1910 25 avräkning med statsverket 61

kompletterande bokföringsexempel Leverantörsfakturan på 25 betalas i det räntebärande flödet. Betalningen görs från ett bankkonto som myndigheten har hos Nordea. Överföring från räntekonto görs med 25. Vid inrapportering till statsredovisningen anges också den bank som har förmedlat betalningen. Betalningsförmedlare i det här exemplet är NB (Nordea). De olika betalningsförmedlarna särskiljs med en specifik kod som läggs till S-koden. Den specifika koden är DB för Danske Bank, SWEDB för Swedbank, SEB för banken SEB och RGK för Riksgäldskontoret. Exempelvis för Danske Bank blir S-koden för utbetalning från räntekonto S1932;DB. 10.1.4 Bokföring av upplupen kostnad Konto S-kod Debet Kredit Upplupna kostnader, utomstatlig 2719 S2712 30 Konsultkostnader 5789 S5369 30 Redovisning mot anslag, utgifter 1751 S1751 30 Intäkter av anslag 3011 S3011 30 I bokslutet beräknas och bokförs upplupna utomstatliga konsultkostnader med 30. De upplupna kostnaderna redovisas också mot anslag. 10.1.5 Indragning av anslagsmedel Konto S-kod Debet Kredit Utbetalning från räntekonto 19321 S1932;RGK 5 000 Återbetalning av anslagsmedel 1759 S1759 5 000 Överföring från räntekonto 19341 S1933;RGK 5 000 Räntekonto 1910 S1910 5 000 Utbetalning av räntebelopp Konto S-kod Debet Kredit Utbetalning från räntekonto 19321 S1932;RGK 25 Ränteintäkter 3811 S3811 25 Överföring från räntekonto 19341 S1933;RGK 25 Räntekonto 1910 S1910 25 Indragningen med 5 000 görs enligt den så kallade 3-procentsregeln. Indraget belopp samt beräknad ränta på beloppet betalas till Riksgälden. Räntan beräknas från senaste årsskifte tills betalning sker, i detta fall uppgick räntan till 25. Räntekostnaden bokförs som en reduktion av bokförd intäktsränta. Med hjälp av e-legitimation kan uppdrag om återbetalning av anslag och ränta registreras i SIBWebb. Saknas e-legitimation betalas överskottet och räntan var för sig in via bankgiro 5639 4257. 62 avräkning med statsverket

kompletterande bokföringsexempel 10.2 Högskolemodellen 10.2.1 En tolftedel av förvaltningskostnadsanslaget omförs till universitet/högskolas räntekonto Konto S-kod Debet Kredit Ränteflöde, inbetalningar 19311 S1931;RGK 100 Anslagsmedel som tillförs räntekonto 1758 S1758 100 Överföring till räntekonto 19331 S1933;RGK 100 Räntekonto 1910 S1910 100 Redovisning mot anslag, utgifter 1751 S1751 100 Intäkter av anslag 3011 S3011 100 En tolftedel av myndighetens anslag, 100, överförs av Riksgälden till myndighetens räntekonto. Redovisning mot anslag görs direkt med tolftedelen, 100, och intäkt av anslag redovisas i resultaträkningen. Myndigheter inom universitets- och högskoleområdet tillämpar en modell för redovisning mot anslag, som innebär att de medel som inbetalas och överförs till räntekontot med en tolftedel varje månad, också avräknas anslaget och redovisas som intäkt av anslag i resultaträkningen. Posten Avräkning med statsverket, alltså saldot i kontoklass 17, blir i detta exempel följaktligen noll (0). 10.2.2 Bokföring av en leverantörsfaktura universitet/högskola Konto S-kod Debet Kredit Leverantörsfaktura 2581 S2581 25 Kontorsmateriel, utomstatlig 5631 S5354 25 En leverantörsfaktura kommer in till myndigheten och den bokförs som kostnad och som leverantörsskuld med 25. Ingen redovisning mot anslag görs när kostnaden belastar myndigheten. Enligt högskolemodellen görs denna redovisning mot anslag när tolftedelen inbetalas. Vid betalning av leverantörsfakturan i högskolemodellen är bokföringen densamma som i exemplet Betalning av leverantörsfaktura ovan. 10.2.3 Betalning av leverantörsfaktura universitet och högskola Konto S-kod Debet Kredit Leverantörsfaktura 2581 S2581 25 Utbetalningar från räntekontot 19321 S1932;NB 25 Överföring från räntekonto 19341 S1933;NB 25 Räntekonto 1910 S1910 25 avräkning med statsverket 63

kompletterande bokföringsexempel Leverantörsfakturan på 25 betalas i det räntebärande flödet. Betalningen görs från ett bankkonto som myndigheten har hos Nordea. 10.3 Bokföring icke räntebärande anslag 10.3.1 Lämnade bidrag/transfereringar Konto S-kod Debet Kredit Utbetalning, Nordea 19431 S1943;NB 60 Lämnade bidrag 7931 S7931 60 Överföring från SCR 19441 S1944;NB 60 Utbetalningar, icke räntebärande* 1749/1794 S1749/S1794 60 Redovisning mot anslag 1741 S1741 60 Erhållna bidrag från statens budget 7311 S7311 60 Bidrag med 60 utbetalas av myndigheten via plusgiro hos Nordea (NB) som är kopplat till SCR-flödet. Utbetalningstransaktionen omförs till SCR och utbetalat belopp avräknas anslaget. *Betalningar kan bokföras direkt mot konto 1749 (S1749) eller mot konto 1794 (S1794) och omföras via konto 1799 (S1799) till konto 1749 (S1749). 10.4 Bokföring mot inkomsttitel 10.4.1 Uppbörd Konto S-kod Debet Kredit Inbetalning, bank 19411 S1941;SEB 150 Offentligrättsliga avgifter 7012 S7012 150 Medel s. tillförs statens budget 7211 S7211 150 Redovisning mot inkomsttitel 1721 S1721 150 Överföring till SCR 19421 S1942;SEB 150 Inbetalningar, icke räntebärande* 1729/1793 S1729/S1793 150 Offentligrättsliga avgifter som inte disponeras av myndigheten inbetalas till myndigheten på konto hos SEB med 150 och redovisas som uppbörd i kontoklass 7. Inbetalningstransaktionen överförs till SCR i Avräkning med statsverket och inbetalat belopp avräknas mot inkomsttiteln. *Betalningar kan bokföras direkt mot konto 1729 (S1729) eller mot konto 1793 (S1793) och omföras via konto 1799 (S1799) till konto 1729 (S1729). 10.5 Bokföring av semesterlöneskuld från 2008 som inte redovisats mot anslag Konto S-kod Debet Kredit Redovisning mot anslag, räntebärande 1751 S1751 20 Årets minskning, fordran 1781 S1781 20 64 avräkning med statsverket

kompletterande bokföringsexempel Årets uttag av semesterdagar intjänade före 2009 till ett värde av 20 avräknas anslaget och Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag minskas med 20. 10.6 Bokföring av betalningar och redovisning mot anslag i icke räntebärande och räntebärande flöde Figur 9 Skillnad icke räntebärande och räntebärande anslag Icke ränteflöde (SCR) Ränteflöde Konton Utbetalning Inbetalning av tolftedel Utbetalning Kassa och bank 1910 Räntekonto 2) 100 4) 100 193x/194x Bankkonto 1) 100 1) 100 3) 100 193x/194x Överföringskonton 2) 100 2) 100 4) 100 Avräkning med statsverket 1741/1751 Redovisning mot anslag 3) 100 5) 100 1749/1758 Betalningar 2) 100 1) 100 Resultatposter 3011 Intäkt av anslag 3) 100 5) 100 5x Kostnad 1) 100 3) 100 Transaktioner Icke ränteflöde (SCR) Utbetalning i icke ränteflöde (SCR) 1) Utbetalning med 100 från Bank/PG-konto kopplat till icke ränteflöde (SCR) 2) Överföring med 100 till Avräkning med statsverket 3) Kostnaden på 100 redovisas mot anslaget och intäksredovisas Transaktioner Ränteflöde Inbetalning av tolftedel 1) Inbetalning av tolftedel med 100 till myndigheten 2) Överföring av 100 till räntekontot Redovisning mot anslag 3) Utbetalning av 100 i ränteflödet via Bankkonto kopplat till räntekontot 4) Överföring av 100 från räntekontot 5) Kostnaden på 100 redovisas mot anslaget och intäksredovisas [ Debet = + och Kredit = ] avräkning med statsverket 65

kompletterande bokföringsexempel 10.7 Karaktäristik för icke räntebärande och räntebärande anslag I tabellen nedan finns en sammanställning som beskriver skillnader mellan hur icke räntebärande och räntebärande anslag redovisas Händelse Icke räntebärande anslag Räntebärande anslag Anslagsmedel Behållning och ränta Utbetalningar Tidpunkt för när betalningen bokförs mot Avräkning med statsverket Tidpunkten för när utfall mot statens budget bokförs Saldo i Avräkning med statsverket Anslagsmedel betalas inte ut schablonmässigt men tilldelningen av anslaget ger myndigheten rätt att betala ut medel från SCR. Inga behållningar redovisas och ingen ränta beräknas. Utbetalningar från särskilda bankkonton kopplade till statens centralkonto (SCR). Vid varje betalningstransaktion (och där normalt redovisning mot anslaget eller inkomsttiteln görs/bokförs samtidigt). Huvudregeln är kassamässig redovisning mot statens budget. I regel blir saldot noll i det icke räntebärande flödet då betalning och utfall bokförs samtidigt och således finns då varken fordran eller skuld. Anslagsmedel betalas till räntekontot i tolftedelar. Behållning på räntekonto redovisas och ränta beräknas. Utbetalningar från bankkonton kopplade till ränteflödet. När tolftedelen utbetalas till räntekontot. Huvudregeln är kostnadsmässig redovisning mot statens budget. Uppvisar normalt ett saldo som vid årsbokslut är lika med anslagssparande eller anslagskredit. 66 avräkning med statsverket

bilaga 1 statliga inrapporteringskoder Bilaga 1 Statliga inrapporteringskoder S1710 S1720 S1721 S1722 S1728 S1729 Avräkning med statsverket Ingående balans På denna S-kod rapporteras årets ingående balans. Den ingående balansen motsvaras av posten Avräkning med statsverket från föregående räkenskapsårs balansräkning, det vill säga summan av alla koder i kodgrupp S17 såvida inte annat särskilt anges. Koden används innan myndigheten gjort utredning och fördelning av balanspostens saldo. Därefter används S1720, S1740, S1750 samt S1790. Uppbörd (inkomsttitel) Ingående saldo, inkomsttitel På denna S-kod rapporteras ingående balans avseende skulder och fordringar hänförbara till statens budget för uppbördsmedel, det vill säga medel som tillförs inkomsttitel. Koden används när myndigheten gjort utredning och fördelning av balanspostens saldo. Redovisning mot inkomsttitlar, inkomster På denna S-kod rapporteras de inkomster som ska avräknas under inkomsttitel. Inkomsten specificeras i avräkningen för inkomsttitlar, där indelning används som är beslutad av regeringen eller ESV. Inkomstkorrigeringar och utgifter som inte ska redovisas mot en egen undertitel rapporteras också på denna S-kod. Redovisning mot inkomsttitlar, utgifter På denna S-kod rapporteras de utgifter som ska avräknas under inkomsttitel när regeringen eller ESV beslutat om bruttoredovisning av utgifter, vilket normalt innebär redovisning på en egen undertitel eller delundertitel. Om beslut saknas, förs utgifter samman netto under S1721. Utgifter som utgör en återföring av tidigare redovisade inkomster rapporteras också på S1721. Utbetalning från räntekonto för belopp som tillförts inkomsttitel På denna S-kod rapporteras utbetalningar från räntekonto till SCR avseende inkomster som avräknats mot inkomsttitel och tillfälligt behållits på myndighetens räntekonto. Redovisning av betalningar, uppbörd På denna S-kod rapporteras nettot av de inbetalningar och eventuella utbetalningar som myndigheten gör till (från) bankkonton där medlen förs till (hämtas från) SCR samt direktinsättningar på SCR. Det belopp som rapporteras på koden kan antingen omföras via S1799 eller redovisas direkt här. avräkning med statsverket 67

bilaga 1 statliga inrapporteringskoder S1740 S1741 S1742 S1749 S1750 S1751 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående saldo, anslag (icke räntebärande flöde) På denna S-kod rapporteras ingående balans avseende skulder och fordringar hänförbara till statens budget för anslag i icke räntebärande flöde (SCR-flöde). Koden används när myndigheten gjort utredning och fördelning av balanspostens saldo. Redovisning mot anslag, utgifter På denna S-kod rapporteras de utgifter som ska avräknas mot anslag. Utgifterna specificeras vid redovisningen mot anslag enligt den indelning i anslag, anslagsposter och delposter som framgår av regleringsbrev. Utgiftskorrigeringar förs också under denna S-kod liksom inkomster under anslag där regeringen ej föreskrivit bruttoredovisning. Redovisning mot anslag, inkomster På denna S-kod rapporteras de inkomster som regeringen föreskrivit ska bruttoredovisas under anslaget. I övriga fall ska de nettoredovisas, dvs. rapporteras under S1741. Inkomster som utgör en återföring av tidigare avräknade utgifter rapporteras också på S1741. Redovisning av betalningar mot anslag På denna S-kod rapporteras nettot av de utbetalningar och eventuella inbetalningar som myndigheten gör från (till) bankkonton där medlen hämtas från (förs till) SCR samt direktuttag från SCR. Det belopp som rapporteras på koden kan antingen omföras via S1799 eller redovisas direkt här. Anslag i räntebärande flöde Ingående saldo, anslag (räntebärande flöde) På denna S-kod rapporteras ingående balans avseende skulder och fordringar hänförbara till statens budget för anslag i räntebärande flöde. Koden används när myndigheten gjort utredning och fördelning av balanspostens saldo. Redovisning mot anslag, utgifter (räntebärande flöde) På denna S-kod rapporteras de utgifter som ska redovisas mot anslag i räntebärande flöde. Utgifterna specificeras vid redovisningen mot anslag enligt den indelning i anslag, anslagsposter och delposter som framgår av regleringsbrev. Utgiftskorrigeringar förs också under denna S-kod liksom inkomster under anslag där regeringen ej föreskrivit bruttoredovisning. 68 avräkning med statsverket

bilaga 1 statliga inrapporteringskoder S1752 S1758 S1759 S1780 S1781 S1790 Redovisning mot anslag, inkomster (räntebärande flöde) På denna S-kod rapporteras de inkomster som regeringen föreskrivit ska bruttoredovisas under anslaget anslag i räntebärande flöde. I övriga fall ska de nettoredovisas, det vill säga rapporteras under S1751. Inkomster som utgör en återföring av tidigare avräknade utgifter rapporteras också på S1751. Anslagsmedel som tillförts räntekonto På denna S-kod rapporteras överföring av medel från SCR till myndighetens räntekonto av de anslag som enligt regeringens beslut ska räntebeläggas. Återbetalning av anslagsmedel På denna S-kod rapporteras den betalning som myndigheten gör till Riksgälden när regeringen beslutat om indragning av anslagsmedel eller när indragning görs enligt den så kallade 3-procentsregeln. Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Ingående saldo, fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag På denna S-kod rapporteras ingående balans avseende sådan semesterlöneskuld per den 31 december 2008 som ännu inte redovisats mot anslag enligt undantagsbestämmelsen i anslagsförordningen (1996:1189, SFS 2008:1431). Årets minskning av fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag På denna S-kod rapporteras årets minskning av fordran avseende sådan semesterlöneskuld per den 31 december 2008 som ännu inte redovisats mot anslag enligt undantagsbestämmelsen i anslagsförordningen. Årets minskning visar den del som har redovisats mot anslag under året. Betalningar och Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående saldo, Övriga fordringar/skulder på Statens centralkonto i Riksbanken På denna S-kod rapporteras ingående balans avseende skulder och fordringar på Statens centralkonto som inte direkt är hänförbara till statens budget till exempel bidrag eller avgifter som används för att finansiera transfereringar. Koden används när myndigheten gjort utredning och fördelning av balanspostens saldo. avräkning med statsverket 69

bilaga 1 statliga inrapporteringskoder S1793 S1794 S1797 S1798 S1799 Inbetalningar i icke räntebärande flöde (uppbörd m. m.) På denna S-kod rapporteras de inbetalningar som myndigheten tar emot för statens räkning till bankkonton som töms till SCR samt direktinsättningar på SCR. Alternativt kan myndigheterna när så är möjligt direkt redovisa inbetalningar hänförliga till statens budgets inkomsttitlar och anslag i icke räntebärande flöde mot S1729 respektive S1749. Utbetalningar i icke räntebärande flöde (transfereringar m. m.) På denna S-kod rapporteras de utbetalningar som myndigheten gör från bankkonton där medlen hämtas från SCR samt direktuttag från SCR. Alternativt kan myndigheterna när så är möjligt direkt redovisa utbetalningar hänförliga till anslag på statens budget i icke räntebärande flöde och inkomsttitlar mot S1729 respektive S1749. Övriga fordringar (ej tilldelade anslagsmedel, till exempel SPV) Denna S-kod används endast för myndigheter som fått särskilt besked om detta av Ekonomistyrningsverket för särskilda typer av medel, (i första hand Statens pensionsverk för fordran på statens budget för framtida pensionsutbetalningar och Riksgälden för vissa fordringar knutna till statsskuldförvaltningen m. m.). Utredningskonto På denna S-kod rapporteras i förekommande fall den del av det ingående saldot eller annat belopp som ännu inte kunnat hänföras till uppbörd, anslag i icke räntebärande flöde, anslag i räntebärande flöde eller ovanstående övriga fordringar/skulder på Statens centralkonto. omföring av betalning På denna S-kod rapporteras i samband med årsredovisning och delårsrapport omföringar av betalningar i icke räntebärande flöde hänförliga till statens budget. Omföring kan även göras löpande. Rapportering kan även göras direkt i kodgrupp 172 och 174 och koden är därför frivillig att använda. 70 avräkning med statsverket

ESV:s publikationer 2011 2011:1 ESV:s årliga rapport om Ekonomiadministrativa värden avseende 2010 2011:2 Systematiserat sunt förnuft En idéskrift om intern styrning och kontroll 2011:3 Metodstöd för enhetlig bedömning av stödverksamheten 2011:4 Försvarets materielverk Försvarsmakten 2011:5 Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 2011:6 Vägledning för avgiftssamråd enligt 7 avgiftsförordningen (1992:191) 2011:7 ESV:s årsredovisning 2010 2011:8 Inkomstliggaren 2011 2011:9 ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten 2011:10 Avrop från statliga ramavtal E-handelstjänst 2011:11 Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010 2011:12 Underlag till årsredovisning för staten 2010 2011:13 Utfallet på statens budget 2010 2011:14 EA 2011 Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet 2011:15 Ekonomistyrningsverkets årliga rapport 2011 om den statliga internrevisionen 2011:16 Sidas arbete med intern styrning och kontroll 2011:17 Prognosutvärdering 2010 2011:18 Redovisning av EU-medel 2011:19 Redovisning mot anslag med hjälpav internredovisning 2011:20 Kontrollutvärdering inom välfärdssystemen Årlig rapport 2011 2011:21 Tidsserier, statens budget m. m. 2010 2011:22 En ny finansieringsmodell för Statens institutionsstyrelse 2011:23 Transfereringar 2011:24 Ekonomisk planering och uppföljning på Försäkringskassan 2011:25 Avräkning med statsverket 2011:26 Utveckling av finansräkenskaper vid ESV 2011:27 Granskning av Utrikesdepartementets lokalkostnader i utlandet 2011:28 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011:29 Avgifter 2010 2011:30 Statens budget och de offentliga finanserna juni 2011 2011:31 Tidsserier för Årsredovisning för staten 2011:32 Baskontoplan för statliga myndigheter 2011 2011:33 Statens budget och de offentliga finanserna september 2011 2011:34 Integrationer mellan e-handelstjänst och ekonomisystem

ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten. Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet. Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel. ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Box 45316 104 30 Stockholm Tfn 08-690 43 00 Fax 08-690 43 50 www.esv.se ISBN 978-91-7249-324-7