Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Relevanta dokument
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Rörflen som biogassubstrat

Samodling av majs och åkerböna

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Sådd av samodlad ekologisk majs och åkerböna i praktiken

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Passiv gödselseparering

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Framgångsrik precisionssådd

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Tillskottsbevattning till höstvete

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

grovfoderverktyget.se

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Slamtillförsel på åkermark

Etablering och snigelförsök

Redovisning till SLU Ekoforsk

Praktiska försök med nya sorter 2006

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas skörden?

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Återpackning med traktorhjul 2001

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

20t3 os3-191 w-jabzytz 03R011

Biogasproduktionens möjligheter

Att skriva Diskussionen i en vetenskaplig rapport. Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Rapport från 20/20 projektet

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vass till biogas är det lönsamt?

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Sammanfattning. Inledning

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Mellangrödor, praktisk provning 2000

SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete

Kvävestrategi för höstvete som helsäd till biogas

Transkript:

Biogasmajs på eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders Växjö Möte den 8-9 dec 2015 Slutsats Ett radavstånd på cm fungerar lika som 75 cm vid odling av majs för biogasproduktion där produktionsmålet är max biomassa per ha Höga utsädesmängder (100 000 plantor per ha) resulterar i höga biomassaskördar per ha Mer försök behövs för att utvärdera stärkelseskörd per ha vid olika radavstånd 1

Bakgrund majs till biogas TS per ha 60-90 dagar i reaktorn Stärkelse inte viktigt!?! Källa: http://www.adbiogas.co.uk/wp-content/uploads/2012/08/biogas-in-practice_guide.pdf Frågeställning Hur förändras biomassaskörden vid odling av biogasmajs när radavståndet minskas från 75 till cm? Kan odlingsekonomin bibehållas i biogasmajs när radavståndet minskas från 75 till cm? Frågeställare: Skånska Biobränslebolaget (SB3) som leverantör av biogasmajs till SBI Jordberga Biogasanläggning, Trelleborgs kommun 2

Mål Utreda hur biomassaskörden förändras vid ett minskat radavstånd. Utreda hur odlingsekonomin förändras för de två radavstånden vid 4 olika utsädesmängder per ha. Material och Metod Litteraturstudie Ett försök med biogasmajs på St. Markie, Anderslöv Översiktlig kalkyl för beräkning av odlingsekonomi 3

Vad säger litteraturen? Tidig sådd, högre ts - skörd Radavståndet en av många faktorer Mer plats i raden viktigt vid torka och andra skördebegränsande faktorer USA: Traditionellt ca 75 cm i radavstånd Spridning 38 102 cm Radavstånden har minskat I norr + 8 % i kärnskörd < radavstånd I söder ingen skillnad < radavstånd Varför skulle ett mindre radavstånd vara positivt? Jämnare fördelat Mindre konkurrens Bättre solinstrålning Vid avkastningsbegränsande faktorer bättre utnyttjande av resurser Sortberoende 4

Försöket St Markie, Anderslöv Lättlera, P-AL III, K-AL IV, ca ph 7 2 radavstånd (ej kombisådd) 4 utsädesmängder Sådd 30 april med Tempo Galbi Planträkning 14 juni Skörd för hand Insamling i fält och bearbetning på Lönnstorp Statistik variansanalys (ANOVA) Vädret 2013 5

Vad visade försöket? Ingen signifikant skillnad i skörd för de två radavstånden men för utsädesmängden 48 Interaction Plot for Våtvikt per 10m2 (kg) Fitted Means Radavstånd 75 46 Mean 44 42 40 000 80000 110000 Utsädesmängd 140000 6

Planträkning När vi tänker till Våtvikt per planta Torrsubstans per planta 7

Interaction Plot for Vikt kolvar per 10 m2 Fitted Means 20 Radavstånd 75 19 Mean 18 17 16 15 000 80000 110000 Utsädesmängd 140000 Interaction Plot for kolvvikt/planta Fitted Means 0.35 Radav stånd 75 0.30 Mean 0.25 0.20 0.15 000 80000 110000 Utsädesmängd 140000 Interaction Plot for Antal kolvar per 10 m2 Fitted Means 120 Radav stånd 75 110 100 Mean 90 80 70 60 000 80000 110000 140000 Utsädesmängd Interaction Plot for kolvar/planta Fitted Means 1.5 1.4 Radavstånd 75 1.3 Mean 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 000 80000 110000 140000 Utsädesmängd 8

Vad kom vi fram till vid ett minskat radavstånd i biogasmajs? Odling Många plantor ger högre biomassaskörd per ha cm lika bra som 75 cm Ekvidistant placering minskar inbördes plantkonkurrens Fler försök hade varit bra Ekonomi Finns flera precisionssåmaskiner för både majs och betor på cm Billigare att utnyttja befintlig maskinkedja Fler timmar för en maskin - bättre ekonomi Fråga praktikerna om majs på cm Nicklas Göransson, Gärds Köpinge, Kristianstad (Fodermajs - strimsådd) Johan Magnusson, Flackarp, Lund (Biogasmajs samt fodermajs) Torgil Johansson, SB3, Jordberga (Biogasmajs) 9

Slutsats Ett radavstånd på cm fungerar lika som 75 cm vid odling av majs för biogasproduktion där produktionsmålet är max biomassa per ha Höga utsädesmängder (100 000 plantor per ha) resulterar i höga biomassaskördar per ha Mer försök behövs för att utvärdera stärkelseskörd per ha vid olika radavstånd S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Tack: Skånska Biobränslebolaget (SB3) Väderstad St. Markie Lönnstorps försöksstation Partnerskap Alnarp, PA-projekt nr 719 Sven-Erik Svensson, Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp 10