TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Älvkarleby kommun Inklusive åren

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Älvkarleby kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Älvkarleby kommun 2006 10 RESULTAT TURISMEN I ÄLVKARLEBY KOMMUN 2006 Omsättning totalt och per kategori 11 Omsättning fördelad på branscher 13 Sysselsättning 14 Skatteintäkter 14 Övernattningar/besök 15 Kapacitetsutnyttjande 16 Regional handelsstatistik 17 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa över 10 mil i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa i Sverige över 10 mil 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904-7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808-4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098-29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933-10,4 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384-3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474-10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. 120 100 80 60 40 20 0 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring NÄTTER från 2005 1 Norge 1 040 495 + 3,7 % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 4 Storbritannien 602 512-1,3 % 5 USA 412 122-2,1 % 6 Finland 349 669 0,0 % 7 Nederländerna 252 755 + 13,1 % 8 Italien 213 635-3,3 % 9 Frankrike 186 768-0,9 % 10 Ryssland 168 014 + 26,8 % 11 Spanien 159 173 + 10,8 % 12 Japan 111 773-2,8 % 13 Schweiz 108 976-0,6 % 14 Polen 106 253 + 50,7 % 15 Kina 99 943 + 42,6 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I ÄLVKARLEBY KOMMUN 2006 Rese- och turistindustrin i Älvkarleby kommun omsätter 118 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 105 personer (årssysselsatta) under år 2006. Den totala turismomsättningen har minskat med 5,7 miljoner kronor eller 4,7 % 2006 jämfört med 2005. År 2005 var ett toppår med en kraftig ökning för hotellen. Trots minskningen är 2006 det ömsättningsmässigt nästbästa året under den senaste 10-års perioden. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har minskat med 5 miljoner kronor eller 6,2 % 2006 jämfört med 2005. Hotellen uppvisar en omsättningsminskning med 9,7 miljoner kronor i huvudsak beroende på ett minskat antal gästnätter med ca 7 000 gästnätter men även p g a minskade utlägg. Det totala antalet kommersiella övernattningar har ändå ökat med ca 4 400 gästnätter eller 4,4 % (ökningar i kategorierna stugby och camping) medan omsättningen har minskat med 5 miljoner kronor eller 8,4 % 2006 jämfört med 2005. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 0,7 miljoner kronor eller 1,7 % 2006 jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner samt något färre genomfartsresenärer. Däremot ökade utläggen i kategorin fritidshus. Camping (inkl campingstugor) är den vanligaste övernattningskategorin med 36 % av samtliga övernattningar och 61 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Campingstatistiken är felaktig/ överskattad för 2002 enligt lokala uppgifter och sannolikt gäller samma förhållande för tidigare undersökningsår också. Antalet övernattningar har ökat med 16 % och tillsammans med ökade utlägg har det resulterat i en omsättningsökning med 4,2 miljoner kronor 2006 jämfört med 2005. Hotellen är, trots minskningen, den omsättningsmässigt viktigaste övernattningskategorin med 27 % av omsättningen för samtliga övernattningar och 35 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Ökningen av antalet dagbesök 2002 berodde på nytillkomna besöksmål/evenemang och tillsammans med ökade utlägg resulterade det i en omsättningsökning med ca 5,5 miljoner kronor 2002 jämfört med 2001. I resultaten fr o m 2004 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2006 uppskattas 69 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 75 % i beräkningarna. Dagbesöken svarar för 17,5 % av den totala turismomsättningen 2006. Kategorin genomfartsresenärer svarar för nära 24 % av den totala turismomsättningen 2006 vilket ger betydande omsättningstal inom transport-, (d v s bensinkonsumtion), och restaurangbranschen De icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, svarar för 43 % av samtliga övernattningar och ungefär en femtedel i motsvarande del av turismomsättningen 2005. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESURS AB 10

RESULTAT TURISMEN I ÄLVKARLEBY KOMMUN 2006 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotell 20 880 22 184 21 816 22 917 25 707 23 704 23 167 23 958 28 706 18 965 Affärs 7 787 8 275 5 747 7 509 6 484 5 715 5 771 6 930 7 519 4 680 Konferens 11 663 11 842 13 746 11 939 13 695 11 784 11 979 11 344 12 815 7 017 Grupp 145 800 361 424 2 988 3 054 2 012 1 655 2 206 1 941 Fritid 1 285 1 267 1 962 3 045 2 540 3 151 3 406 4 030 6 166 5 328 Stugby 7 717 7 265 9 352 9 899 11 294 15 030 15 479 14 933 15 015 15 766 Stuga/rum 79 73 14 84 277 196 186 108 64 74 Camping 13 261 11 727 13 053 11 980 16 221 18 751 12 200 17 109 14 484 18 695 Fri camping 879 492 1 076 549 610 795 807 439 344 238 Vandrarhem 653 626 495 441 520 1 167 1 182 885 937 822 Grupplogi 153 125 140 145 0 0 0 0 0 0 Dagbesök 21 951 13 968 13 400 12 662 11 986 17 470 16 390 19 194 20 635 20 623 Övriga 65 573 56 460 59 346 58 677 66 615 77 113 69 411 76 626 80 185 75 183 Fritidshus 5 119 4 479 3 982 3 910 3 318 4 266 5 155 4 550 4 536 4 065 Släkt/vänner 11 504 8 610 6 876 5 652 10 450 11 283 13 186 10 156 10 741 10 587 Genomfartsresenärer 17 795 17 991 19 230 20 191 20 474 22 560 23 707 25 395 27 930 27 818 34 418 31 080 30 088 29 753 34 242 38 109 42 048 40 101 43 207 42 470 TOTALT 99 991 87 541 89 436 88 431 100 857 115 221 111 460 116 729 123 392 117 654 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 64% 36% Kommersiell Ej kommersiell RESURS AB 11

150000 Omsättning 1997-2006 135000 120000 105000 90000 75000 60000 Kommersiell Ej kommersiell TOTALT 45000 30000 15000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Fördelning av omsättning/kategori 2006 Hotell 16% Genomf 24% Stugby 13% Släkt/vänner 9% Stuga/rum 0% Camping 16% Fri camping 0% Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf Fritidshus 3% Dagbesök 18% Vandrarhem 1% RESURS AB 12

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1997 1998 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Logi 18 724 18 831 19 063 20 514 21 677 23 148 22 907 23 185 25 533 21 568 Livsmedel 14 027 11 670 11 960 10 957 12 613 16 101 15 341 15 298 14 860 14 532 Restaurang 22 250 20 616 21 234 20 802 24 332 25 553 25 064 26 860 27 007 26 894 Transport 19 211 16 804 18 504 17 710 19 146 21 267 21 142 21 761 24 251 22 785 Shopping 19 525 15 046 13 537 13 314 16 370 21 801 20 164 21 115 22 387 22 798 Aktiviteter 6 254 4 574 5 137 5 134 6 719 7 351 6 842 8 510 9 354 9 077 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Ökningen för aktivitet fr o m 2004 beror i huvudsak på en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt. Turistkronan 2006 Aktiviteter 8% Logi 18% Shopping 19% Livsmedel 12% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Transport 19% Restaurang 24% RESURS AB 13

SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Älvkarleby kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006 Livsmedel 7,8 6,2 6,1 5,4 6,0 7,5 6,7 6,2 6,0 5,7 5,4 Restaurang 31,6 27,9 27,8 26,0 23,0 29,7 35,0 33,3 34,8 33,9 32,8 Transport 7,0 5,8 6,2 5,7 5,9 6,4 8,0 7,7 7,7 8,3 7,6 Shopping 11,3 8,3 7,2 6,8 8,1 10,5 13,6 12,2 12,4 12,7 12,6 Aktivitet 9,6 6,7 7,3 7,0 8,7 9,3 11,7 10,5 12,8 13,6 12,8 Logi 27,5 25,5 25,4 26,3 24,6 28,0 33,6 32,6 32,7 34,1 29,3 Administration 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 TOTALT 97 83 82 79 78 93 Årsanställda, ny metod 111 105 108 110 103 Beräknat årsanställda 115 100 100 95 95 110 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 DIREKTA Kommun 3 837 3 365 3 467 3 428 3 910 4 467 4 321 4 525 4 784 4 561 Landsting 1 632 1 423 1 425 1 454 1 659 1 895 1 976 2 069 2 187 2 086 TOTALA Kommun 7 144 6 300 6 564 6 812 7 243 9 067 9 906 10 323 10 689 10 113 Landsting 3 039 2 664 2 698 2 889 3 073 3 846 4 530 4 720 4 886 4 625 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats. RESURS AB 14

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 15 837 15 325 14 653 15 982 14 204 13 210 14 078 14 051 16 319 12 550 Hotellbäddar 21 837 21 730 20 695 24 160 20 467 18 967 20 622 20 161 23 857 16 893 Affärs 7 381 7 323 4 850 6 889 5 146 4 743 4 750 5 500 6 015 3 729 Konferens 11 901 11 278 12 440 11 763 10 869 9 779 9 859 9 003 10 252 5 591 Grupp 197 1 000 410 517 2 353 2 128 2 053 1 525 1 854 1 875 Fritid 2 358 2 129 2 995 4 991 2 099 2 317 3 960 4 133 5 736 5 698 Stugby 20 043 18 871 21 750 21 520 23 530 16 249 18 993 17 777 17 875 21 163 Stuga/rum 302 280 50 270 866 530 504 300 166 193 Camping, tält/husvagn 67 828 63 559 66 847 61 421 72 099 76 380 47 044 63 811 52 772 61 188 Campingstugor 1 623 1 300 1 500 1 320 1 466 1 525 1 567 1 786 1 723 1 984 Vandrarhem 2 373 2 278 1 679 1 422 1 676 1 809 1 922 1 488 1 588 1 393 Fri camping 4 886 2 736 5 664 2 889 3 208 3 785 3 670 1 910 1 375 950 Grupplogi 1 180 962 1 000 1000 0 0 0 0 0 0 Kommersiella 120 072 111 716 119 185 114 002 123 312 119 245 94 322 107 233 99 356 103 764 Fritidshus 37 920 33 180 28 440 26 070 23 700 28 440 35 550 28 440 27 492 23 226 Släkt/vänner 63 910 45 315 36 188 26 916 53 592 53 730 62 790 45 140 48 821 48 124 Övriga 101 830 78 495 64 628 52 986 77 292 82 170 98 340 73 580 76 313 71 350 Totalt 221 902 190 211 183 813 166 988 200 604 201 415 192 662 180 813 175 669 175 114 Dagbesök 107 080 68 138 60 911 57 554 54 482 72 790 70 646 68 222 60 072 56 792 Genomfartsresenärer 127 110 128 508 132 620 134 609 136 494 140 998 143 677 145 114 147 000 146 410 150000 Övernattningar 1997-2006 135000 120000 105000 90000 75000 60000 Kommersiella Fritidshus Släkt/vännner 45000 30000 15000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 15

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006 Hotell 4% Stugby 6% Genomf 39% Stuga/rum 0% Camping 17% Vandrarhem 0% Fri camping 0% Hotell Stugby Stuga/rum Camping Vandrarhem Fri camping Dagbesök Fritidshus Släkt/vännner Genomf Släkt/vännner 13% Fritidshus 6% Dagbesök 15% KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 118,2 114,4 109,4 119,3 105,2 97,9 104,3 101,1 113,3 87,2 Hotellbäddar 89,1 90,5 84,5 98,6 77,2 71,6 77,8 76,1 87,1 61,7 Stugby 123,0 111,7 128,7 134,5 147,1 94,5 105,5 98,8 99,3 116,3 Camping 41,2 39,6 41,7 37,2 38,6 47,1 29,4 39,7 32,9 38,3 Vandrarhem 36,0 34,5 25,4 21,5 25,4 27,4 29,1 22,5 24,1 21,1 RESURS AB 16

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ Oms +/- invånare rikssnitt milj kr 505 Bensinstationer 1 8 419 521 Butiker, varuhus och stormarknader 149,4 71 5 16 396 19 541-28,7 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 28,0 8 4 3 073 3 667-5,4 524 Övriga specialbutiker med nya varor 26,0 17 17 2 859 20 464-160,1 551 Hotell 14,8 31 3 1 619 2 761-10,4 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 3,5 24 3 380 242 1,3 553 Restauranger 24,5 31 19 2 693 5 311-23,8 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 21 april 2007 RESURS AB HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 FAX 040-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 17