Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 (2 bilagor och 9 underbilagor varav en H/TS)

Regeringen (Försvarsdepartementet) och sändlista Sida 1 (13) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning FÖ/MIL Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 (2 bilagor och 9 underbilagor varav en H/TS) Inledning Regeringen har den 6 november 2008 beslutat att Försvarsmakten senast den 30 januari 2009 ska lämna Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 (regeringsbeslut 5, Fö2008/3305/MIL, 2008-11-06). Underlaget för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 överlämnas härmed. Underlaget har framtagits i en fortlöpande dialog med regeringskansliet. Arbetet har utgått från de i planeringsanvisningarna ställda frågorna och givna förutsättningarna. Försvarsmaktens förslag bygger på ett antal kritiska antaganden. Målet är en insatsorganisation som 2014 (målbild) har hög tillgänglighet och användbarhet här och nu för både nationella och internationella insatser. Hög tillgänglighet har tolkats som att hela insatsorganisationen skall kunna utnyttjas för insatser inom en tid som väsentligt understiger ett år. Hög användbarhet har tolkats som att insatsförbanden med grund i förmågan till väpnad strid skall ha hög förmåga att lösa ett brett spektrum av uppgifter. Här och nu har tolkats som att förbanden över tiden skall ha sagda förmåga omedelbart gripbar. Det betyder att här och nu har permanent giltighet idag likväl som över tiden vilket i sin tur innebär att kravet på förmåga här och nu även innefattar ett krav på fortsatt utveckling. Regeringens anvisningar föreskriver i linje med ovanstående att krav på operativ förmåga I och II ska ses som ett sammanhållet dimensionerande krav. Anvisningarnas skrivning om operativ förmåga III har tolkats som att Försvarsmakten ska ha en inneboende förmåga att under överskådlig tid och efter successiva beslut om ökade anslag uthålligt kunna vidmakthålla den grundläggande förmågan här och nu medan dimensioneringen däremot inte längre () Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet 107 85 STOCKHOLM Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 exp-hkv@mil.se www.hkv.mil.se

Sida 2 (13) ska styras av krav på potential för framtida styrketillväxt. Det handlar alltså egentligen snarast om en utvidgning av krav på operativ förmåga II. Förslag till målbild 2014 innebär en volymmässigt reducerad insatsorganisation med ökad tillgänglighet och ökad användbarhet. Full kapacitet till uthålliga insatser med stående och kontrakterade förband uppnås dock först då det nya personalförsörjningssystemet är fullt implementerat i insatsorganisationen år 2019. Insatsorganisationen i målbilden har begränsningar mot mål, uppgifter och ställda krav på operativ förmåga. År 2014 kommer insatsorganisationen att ha kapacitet motsvarande 1 700 personer för insatser, 300 personer i beredskap för snabbinsats samt möjlighet att vara Framework Nation för EU Battle Group koncept vart tredje år. Omvärldsanalys Det militära hotet mot Sverige bedöms fortsatt lågt. Mellanstatliga konflikter som kan uppstå i vårt närområde och som ställer krav på militär förmåga, är främst sådana där Sverige berörs indirekt. Sverige uppfattas i första hand kunna bli utsatt för politiska, diplomatiska och ekonomiska påtryckningar. Bruket av militära maktmedel kan inte uteslutas som ett inslag i sådana påtryckningar. Det nordeuropeiska områdets strategiska betydelse fortsätter att öka. Detta sammanhänger med områdets betydelse i Europas framtida energiförsörjning med sjötransportvägar och med pånyttfödda ryska stormaktsambitioner. Det ökade internationella intresset i Östersjöregionen bedöms fortsätta över tiden vilket kan öka antalet incidenter och kränkningar utanför eller i direkt anslutning till svenskt territorium. Våra grannländer har i vissa avseenden gjort andra säkerhets- och försvarspolitiska prioriteringar än Sverige. Finland fortsätter att öka sitt försvarsanslag. Mot bakgrund av utvecklingen i Arktis och Barentsområdena förstärks den militära förmågan i norra Norge och även det norska försvarsanslaget ökas. Utvecklingen ställer ökade krav på Försvarsmaktens förmåga till bearbetning och analys av underrättelser och på utvecklat samarbete och samordning. Förband för att hävda territoriell integritet måste finnas tillgängliga, främst i form av sjöstridskrafter och stridsflyg. För internationella insatser bör förbandens expeditionära förmåga utvecklas. Ett ökat innehåll av lättare enheter inom markstridsförbanden är en del i denna utveckling. Deltagandet i internationella insatser medför bland annat ökade krav på skyddade fordon, personlig soldatutrustning, materiel för att möta hotet från IED 1, helikopterförband, transportflyg, stridsstödsfartyg m.m. 1 Improvised Explosive Device.

Sida 3 (13) Sammantagna slutsatser av analysen innebär att bibehållande av den operativa förmågebredden och grundläggande behov för att hävda Sveriges territoriella integritet samt genomförande av internationella insatser prioriteras före utveckling av nya förmågor. Övergripande mål Insatsförbanden ska kunna genomföra strid i samtliga konfliktnivåer inom ramen för gemensamma operationer. Strategisk rörlighet ska i första hand lösas genom internationellt samarbete och civila resurser. Operativ och taktisk rörlighet ska flexibelt kunna anpassas till den aktuella hotbilden. Användbarhet i aktuella uppgifter ska prioriteras före högsta modernitet och spetsprestanda. Förbandens tillgänglighet ska öka och cirka 2 000 personer ska kontinuerligt över tid kunna vara insatta i insatser samtidigt som 300 personer utgör resurs för evakuerings- och förstärkningsinsatser. Periodvis, vart tredje år, ska en planerad snabbinsatsberedskap som Framework Nation för EU Battle Group koncept med svenskt deltagande om högst 1 600 personer upprätthållas. Den fortsatta utvecklingen av EU krishanteringsförmåga utgör en viktig grund för utvecklingen av Försvarsmakten. Försvarsmakten ska både kunna ge och ta emot stöd från andra länder, även vid insatser i Sverige. De nationella insatserna i fred ska i första hand inriktas mot att hävda territoriell integritet. Beredskap upprätthålls av insatsförband som genomför, återhämtning, utbildning och övning. Nationella skyddsstyrkor ska ha hög beredskap att skydda och bevaka viktiga samhällsfunktioner och områden av militärstrategisk betydelse. Militära förband, främst ur de nationella skyddsstyrkorna, ska över tiden kunna vara närvarande i Stockholm, Göteborg, Malmö och på Gotland. Inom ramen för de nationella insatserna ska, för att uppnå ökad effektivitet, förmågan att samverka med andra nationer, myndigheter och organisationer utvecklas. De internationella insatserna ska av kostnads- och effektivitetsskäl begränsas vad gäller antal och i stället öka i storlek. Därigenom medges även ett anpassat nyttjande av resurserna, särskilt inom områdena ledning, underrättelse- och säkerhetstjänst samt logistik. Försvarsmaktens bidrag till styrkeregister inom EU, FN, Nato och OSSE ram ska utgå från de förmågor och förband som återfinns i insatsorganisationen. Även i insatserna utanför Sverige ska, för att uppnå ökad effekt, förmågan att samverka med andra nationer, myndigheter och organisationer utvecklas. Balans mellan uppgifter, verksamhet och resurser, med ökade krav på tillgänglighet, flexibilitet och insatser ska i perioden 2010 till 2014 åstadkommas genom en ökad rationalitet, effektivitet och i vissa fall ambitionssänkning inom i första hand produktion, ledning och logistik (inklusive materielförsörjning) samt inom forskning och teknikutveckling.

Sida 4 (13) Insatsorganisation Insatsorganisationen föreslås bestå av stående förband, kontraktsförband och nationella skyddsstyrkor. Samtliga har en beredskapstid som väsentligt understiger ett år. Tillgänglighet, användbarhet och flexibilitet ökas väsentligt. Detta möjliggörs genom införande av ett nytt personalförsörjningssystem samt skapandet av modulära förband som kan genomföra insatser i behovssammansatta stridsgrupper. Markstridskrafterna inklusive de nationella skyddsstyrkorna utvecklas till i huvudsak kontrakterade förband med en mindre del heltidsanställda soldater. Flyg- och sjöstridskrafterna utvecklas till i huvudsak stående förband. Förmågan att stödja och genomföra insatser med markoperativ tyngdpunkt ökar bland annat genom att organisera likformiga manöverbataljoner som kan kompletteras med tilläggsförmågor. De kan därmed utgöra grunden i behovssammansatta och mot operativa behov fördefinierade bataljonsstridsgrupper. Detta reducerar antalet typförband i insatsorganisationen och ger större operativ flexibilitet, bland annat genom möjlighet att använda alternativa tilläggsförmågor och fordonstyper. Funktionsförbanden inom markstridskrafterna, bland annat luftvärns-, ingenjörs- och artilleriförband, samövas kontinuerligt med manöverbataljoner, men hålls samman i större enheter med hänsyn till ledning, utveckling, vidmakthållande av kompetens och av produktionsskäl såsom tillgänglig infrastruktur samt rationellt underhåll. Föreslagen insatsorganisation medger inte att samtliga manöverbataljoner kan tillföras alla funktioner samtidigt. Utvecklingen inom markstridskrafterna mot, enligt operativa behov, fördefinierade men flexibla, modulära och behovssammansatta bataljonsstridsgrupper vars kärna utgörs av manöverbataljoner bedöms skapa goda möjligheter till utveckling av det nordiska samarbetet (NORDSUP). Försvarsmakten föreslår mot bakgrund av omvärldsutvecklingen, ställda mål och uppgifter med åtföljande krav på operativ förmåga att nuvarande förmågebredd i insatsorganisationen i det längsta bibehålls. Förutsättningarna att på sikt vidmakthålla tillräcklig förmågebredd är inom vissa områden kritiska och förmåga kan helt utgå om den reduceras ytterligare. Försvarsmakten bedömer att möjligheterna att utveckla helt nya förmågor är mycket begränsade. Kapaciteten i insatsorganisationen att samtidigt genomföra insatser med ambitionsnivå om 2 000 personer, öka beredskapen för den territoriella integriteten och utbilda nya förband är mycket begränsad. Försvarsmakten föreslår för att nå en planering i ekonomisk- och verksamhetsmässig balans reduceringar inom materielområdet. Dessa har i huvudsak åstadkommits genom ambitionssänkningar eller genom att materiel utgått. Inom vissa områden innebär ytterligare reduceringar att förmågan helt utgår. Materiell uppfyllnad av insatsförbanden har under planeringsperioden prioriterats mot insatsförbandens grundläggande behov för fredsfrämjande insatser, territoriell integritet och regional stabilitet, det vill säga mot ökad tillgänglighet och användbarhet på kort sikt. Prioriteringen innebär en markant ambitionssänkning avseende uthållighet samt insatsorganisationens långsiktiga utveckling. Anslaget för anskaffning av

Sida 5 (13) materiel till insatsförbanden föreslås, med hänsyn till gjorda prioriteringar, utgöra cirka 20 % av det totala försvarsanslaget, vilket i internationella jämförelser är lågt. Vissa förutsättningar för en materielplan i balans redovisas i underbilaga 1.1 (H/TS). Personalförsörjning Tillgång till motiverad och välutbildad personal är avgörande för insatsorganisationens förmåga att bidra till den säkerhetspolitiska handlingsfrihet som regeringen eftersträvar. Den föreslagna insatsorganisationen medför ett i grunden förändrat personalbehov jämfört med dagens. Enligt regeringens anvisningar har Försvarsmakten i förslaget till insatsorganisationens utveckling haft som utgångspunkt att personalförsörjningen för alla personalkategorier i stående förband, kontraktsförband och nationella skyddsstyrkor vilar på rekrytering av frivilliga. Ingen pliktpersonal finns kvar i målbildens insatsorganisation. Införandet av och takten i implementeringen av det nya personalförsörjningssystemet och eventuella övergångsbestämmelser är beroende av stöd från och beslut av regeringen. Med frivillighet förändras den grundläggande förutsättningen för personalförsörjning av militär personal. Förändringen innebär ett omfattande systemskifte. Förändringens innebörd och konsekvenser kommer att påverka även andra samhällssektorer. Samhällsförankringen och förståelsen för svensk försvarspolitik och dess krav på rekrytering är avgörande för hur Försvarsmakten skall lyckas. Ansvar för en så omfattande reform blir därmed en samhällsangelägenhet som berör regeringskansliet, flera myndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Behovet av utbildning och anställning av militär personal utgår ifrån de kvantitativa och kvalitativa kraven på befattningar i insatsorganisationen. Personalförsörjningsplanen är baserad på ett antal väsentliga antaganden. Som grund för antagandena har internationella erfarenhetsvärden används. Detta gör sammantaget att den planerade uppbyggnaden av systemet är behäftad med osäkerheter. Osäkerheterna kan sammanfattas i följande områden: Utformning av lagar och förordningar inklusive individens rättigheter och skyldigheter vid tjänstgöring i Försvarsmakten vilka påverkar rekryteringskraft och personalkostnader. Försvarsmaktens möjligheter att omstrukturera och avveckla viss verksamhet är beroende av beslut av Riksdag och regering. Planen förutsätter att viss avveckling av personal kan göras tidigt i perioden för att säkerställa en effektiv kompetensstruktur balanserat mot personalkostnaderna. Utan en sådan avveckling ökar personalkostnaderna väsentligt över tiden. Uppbyggnad, nyttjande av och personalekonomi för kontrakterade förband. Systemet är oprövat. Det finns få eller inga internationella erfarenhetsvärden från jämförbara länder.

Sida 6 (13) Slutligen bör det uppmärksammas att ett frivilligt system sätter gränser för vilka volymer som kan uppnås. En konsekvens av frivillig grundutbildning är att totalvolymen för insatsförband och nationella skyddsstyrkor under planeringsperioden inte enkelt kan påverkas att bli högre än vad föreslagen plan anger. Detta kan balanseras förutsatt att pliktlagarna kvarstår men inte tillämpas. Bibehållen, men inte tillämpad, plikt ger möjlighet att relativt snabbt påbörja utbildning för att öka insatsorganisationens numerär. Det nya personalsystemet kommer efter ett antal år att ha byggt upp en personalreserv med välutbildade och dugliga soldater och sjömän som, vid behov med stöd av plikt, kan förstärka insatsorganisationen. Beräknade volymer i föreslaget system bedöms säkerställa bemanning och produktion av föreslagen insatsorganisation. Med det nya personalförsörjningssystemet bedöms insatsorganisationen år 2019 vara fullt ut bemannad med samtliga personalkategorier, vilket innebär cirka 28 000 militär personal tillgängliga vid stående- och kontraktsförband, ytterligare cirka 22 000 militär personal i Hemvärnet inklusive de nationella skyddsstyrkorna samt cirka 5 000 civila tjänstemän. Försvarsmaktens totala organisations volym, inklusive deltidstjänstgörande, blir därmed cirka 55 000 personer. Införandet av ny personalförsörjningsmodell planeras att starta under 2010. Grundutbildning baserat på plikt förutsätts kunna vidmakthållas till och med år 2011 och helt baseras på frivillighet från år 2012. Sammanhållen logistikprocess En samordnad logistikprocess på övergripande nivå har utarbetats av Försvarsmakten. Regeringens särskilda utredare är informerad om arbetet och erhåller underlag under hand. Processen omspänner det som traditionellt benämns logistik samt materiel-, teknik- och infrastrukturförsörjning, försvarsmedicin och även det som går under benämningen övrigt stöd. Den samordnade processöversikten har åstadkommits genom att analysera, utveckla och sammanföra processer till ett minsta antal för att bilda ett heltäckande sammanhang. Arbetet har resulterat i en organisationsoberoende och samordnad processöversikt som delvis har skapats med underlag från, och i samverkan med, berörda myndigheter. Försvarsmakten bedömer att kostnadssänkningar inom Försvarsmakten omfattande 600 miljoner kronor per år kan uppnås från 2013 tillsammans med kostnadssänkningar inom försvarsområdet om ytterligare 350 miljoner kronor per år. Detta förutsätter omfattande strukturella förändringar inom hela stödverksamheten såväl inom Förvarsmakten som i övriga myndigheter inom försvarsområdet. Kostnadsreduceringen utgör ett väsentligt antagande för myndighetens planering i detta underlag. När kostnadssänkningar kan realiseras beror på i vilken takt erforderliga beslut fattas.

Sida 7 (13) Utveckling Försvarsmakten föreslår en fortsatt effektivisering och rationalisering inom utvecklingsverksamheten med prioritering till att kunna genomföra väpnad strid, i en multinationell ram, mot olika typer av motståndare. Med denna prioritering kan anslaget 1.5 Forskning och teknikutveckling reduceras med 30 miljoner kronor år 2010 och från år 2011 reduceras till att omfatta 779 miljoner kronor. Därutöver har den utvecklingsverksamhet som kan hänföras till organisations-, materiel- och metodförsök med mera inom övriga anslag reducerats från år 2010. Det nordiska samarbetet ska, även inom utveckling, stärkas och samtidigt utgöra ett komplement till andra bi- och multilaterala samarbeten, inte minst inom EU och Nato/PfP. Ledning Med utgångspunkt i förbättrad rationalitet, nytt personalförsörjningssystem samt en tydligare styrning och kontroll påbörjas under 2009 utredning av central ledning där en reducering ska vara genomförd senast 2014. I ett första steg, med start innevarande år, ska Högkvarterets befattningar reduceras från cirka 1 150 till cirka 950 stycken. Även den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten kommer att påverkas av reduceringen. Med hänsyn till den nyss införda organisationen och sammanslagning av den militärstrategiska och operativa ledningsnivån anser Försvarsmakten att det är olämpligt att även sammanslå de taktiska staberna. En gemensam lägescentral med NOC 2 utvecklas för operativ- och teknisk styrning av Försvarsmaktens ledningssystem samt sammanställning av lägesbild. Lägescentralen ska även innehålla integrerad flygstridsledning. Utvecklingen samordnas med koncentreringen och avvecklingen av sjöinformationsbataljonen och stridslednings och luftbevakningsbataljonen. Försvarsmaktens drift, underhåll och förvaltning omstruktureras varvid en rationell systemförvaltningsorganisation och en driftorganisation inrättas. Grundorganisation Försvarsmakten avser genomföra de grundorganisatoriska förändringar vilka myndigheten själv kan besluta. I senare delen av perioden fram till år 2014 förutsätts förändringar som kräver beslut av Riksdag och regering. Försvarsmakten återkommer med förslag till utveckling av grundorganisationens infrastruktur i myndighetens budgetunderlag för år 2012. 2 Network Operations Center.

Sida 8 (13) Myndighetsstruktur Försvarsmakten förordar ett utökat samarbete och samordning mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen som berör flera områden inom vilka det bedöms finnas möjligheter till effektiviseringar och rationaliseringar som innebär kostnadsreduceringar. Försvarsmakten föreslår att Fortifikationsverkets öppna fastighetsbestånd överförs till annan statlig fastighetsförvaltare och det slutna beståndet till Försvarsmakten i enlighet med Försvarsmaktens tidigare förslag till Försvarsförvaltningsutredningen. Vidare föreslås att Pliktverkets kunskap och kompetens inom test- och urvalsområdet vidmakthålls antingen inom Försvarsmakten eller att Försvarsmakten fortsatt ges möjlighet att upphandla test och urval. Nordiskt och övrigt internationellt samarbete Det nordiska försvarsrelaterade samarbetet förväntas få en alltmer central roll i svensk säkerhets- och försvarspolitik under perioden. Målsättningen med det fördjupade nordiska samarbetet är att så långt det är möjligt integrera styrkeproduktion och skapa förutsättningar för vidmakthållen eller ökad operativ effekt. Syftet är att genom rationalitet vidmakthålla och utveckla förmågor och kompetenser till en kvantitet, över kritisk massa, som svarar mot framtidens operativa krav. Målsättningen är också att tillsammans vara en stark säkerhetspolitisk partner med gemensamma styrkebidrag som verkar med större styrkor och under längre tid än varje land kan göra var för sig. Det innebär även att tillsammans kunna ta ett större regionalt ansvar. Storleken på de möjliga kostnadsreduceringarna i NORDSUP är beroende av rationaliseringar och integreringen av de nordiska ländernas produktionslösningar. I perioden 2010 2014 bedöms endast smärre kostnadsreduceringar realiseras för att i perioden efter 2014 öka och bli mer substantiella. Antaganden Försvarsmaktens förslag till målbild för insatsorganisationen år 2014 inkluderande utveckling och införande av ett nytt personalförsörjningssystem, utvecklad och sammanhållen logistik, utvecklad lednings- och grundorganisation samt stöd från andra myndigheter bygger på ett antal väsentliga och för slutresultatet mycket betydelsefulla antaganden. Dessa antagande är helt avgörande för att det i myndighetens förslag ska råda balans mellan verksamhet och resurser samt att målbilden och verksamheten inryms i angiven ekonomisk ram. De antagande som ligger till grund för förslaget har ekonomisk, organisatorisk eller juridisk karaktär. Flera antaganden innehåller två eller alla dessa dimensioner. Försvarsmakten har vare sig möjligheter och/eller mandat att självt skapa förutsättningar för att förhållandena i dessa antaganden realiseras utan det krävs stöd av regeringen för att så ska bli fallet.

Sida 9 (13) Ekonomi Försvarsmaktens förslag till anslagsfördelning år 2014 utgår från i tidigare avsnitt redovisade antaganden. Föreslagen anslagsfördelning är en förutsättning för en god kvalitet i förbandsutbildningen syftande till att uppnå kraven på användbara förband med tillgänglighet väsentligt understigande ett år. Försörjningen av insatsförbanden, som utgår från en sammanhållen logistikprocess inkluderande materielförsörjning, fokuserar initialt på vidmakthållande befintlig dimensionerande materiel samt kompletterande anskaffning för att tillgodose de materiella brister som identifierats avseende operationer med markoperativ tyngdpunkt. Utrymmet i anslagen för anskaffning och vidmakthållande av materiel samt forskning och teknikutveckling medger därefter en långsiktig utveckling med en lägre förnyelsetakt än tidigare planerat. Förnyelse av dimensionerande system för övriga stridskrafter, främst marinstridskrafter, ligger sent i planeringsperioden 2010 2019 eller helt utanför nuvarande materielplan. Försvarsmaktens förslag till målbild 2014 är utformat så att insatsorganisationens operativa förmåga, med i underlaget redovisade begränsningar, samt de bärande principerna för myndighetens organisation och struktur i allt väsentligt kan vidmakthållas även om Försvarsmaktens totala anslag enstaka år justeras nedåt med några procent. En reducering av myndighetens anslag med några procent under pågående budgetår eller med en förvarning på mindre än ett till två år kommer främst att påverka Försvarsmaktens rörliga kostnader, det vill säga den verksamhet som bedrivs inom anslag 1.1 Förbandsverksamhet och beredskap och i den mån det är möjligt verksamheten inom anslag 1.3 Anskaffning av materiel och anläggningar och anslag 1.4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar. Detta kommer att påverka insatsförbanden tillgänglighet och användbarhet negativt under aktuellt verksamhetsår och minst ett till två år därefter. I planeringen för åren 2010 till 2014 har Försvarsmakten utgått från att den årliga omräkningen av anslag görs enligt nuvarande principer. För att möta det rationaliseringskrav som löpande ställs på myndigheten har Försvarsmakten planerat in en successivt ökande kil om 1,7 % av lönesumman under åren 2010 till 2012. Därutöver föreslår Försvarsmakten en justering av fördelningen mellan anslag 1.1 Förbandsverksamhet och beredskap och anslag 1.2 Fredsfrämjande förbandsinsatser med beaktande av särutgiftsmodellen och det utvecklade personalförsörjningssystemet med heltidsoch deltidsanställda soldater och sjömän där grundlön och vissa övningskostnader direkt relaterade till internationella insatser i sin helhet belastar anslag 1.1. Försvarsmakten utgår därutöver från att prognostiserat anslagssparande från åren 2008 och 2009 kan utnyttjas under åren 2010 och 2011. Behov av förändringar i lagar och förordningar Försvarsmakten utgår från och planerar för att förändringar i lagar och förordningar genomförs under 2010, främst avseende förändringar vilka utgör förutsättningar för det nya personalförsörjningssystemet som utgör grund för föreliggande underlag. Försvarsmakten före-

Sida 10 (13) slår att regeringen snarast överser och fattar beslut om alternativt föreslår Riksdagen nödvändiga förändringar i de författningar och lagar som reglerar grundförutsättningarna för Försvarsmakten. -o 0 o- Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 är samverkad med arbetstagarorganisationerna enligt avtal för samverkan och utveckling. Arbetstagarorganisationernas yttranden bifogas i bilaga 2. - o 0 o - Försvarsmakten har inhämtat yttranden från Försvarets materielverk, Pliktverket, Fortifikationsverket samt Kustbevakningen avseende Försvarsmaktens behov av stöd från dessa (Myndighetsstruktur, kap 9 i bilaga 1). Myndigheternas yttranden bifogas i bilaga 2. - o 0 o - Underlaget har varit föremål för överläggning i Försvarsmaktsledningen. Generaldirektören, chefsjuristen, personaldirektören, ekonomidirektören, informationsdirektören samt chefen för insats, chefen för produktion, chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och chefen för ledningsstaben i Högkvarteret har enligt 22 förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Därutöver har också chefen för ledningsstabens strategiavdelning, marininspektören, flygvapeninspektören, arméinspektören, logistikchefen samt rikshemvärnschefen beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. - o 0 o - Beslut i detta ärende har fattats av general Håkan Syrén. I den slutliga handläggningen har dessutom deltagit generaldirektör Ulf Bengtsson, konteramiral Jörgen Ericsson, överste Michael Sjölund, överstelöjtnant Dan Hagman och som föredragande generallöjtnant Sverker Göranson. Håkan Syrén Sverker Göranson

Sida 11 (13) Bilagor Bilaga 1. Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 Underbilaga 1.1. Materielplan (H/TS), utsänds med HKV skrivelse 23 383:601, 2009-01-30. Underbilaga 1.2. Författningar. Bilaga 2. Yttranden. Underbilaga 2.1. Yttrande från Kustbevakningen. Underbilaga 2.2. Yttrande från Pliktverket. Underbilaga 2.3. Yttrande från Fortifikationsverket. Underbilaga 2.4. Yttrande från OFR/O FM. Underbilaga 2.5. Yttrande från SACO Försvar. Underbilaga 2.6. Yttrande från SEKO Försvar. Underbilaga 2.7. Yttrande från Försvarets materielverk.

Sida 12 (13) Sändlista Sändlista Antal ex 3 Bilaga 1 (Ö) U-bilaga 1.1 (H/TS) ex.nr: U-bilaga 1.2 (Ö) Bilaga 2, ubil 2.1-2.7 (Ö) Regeringen 1 (tryck) 1 (tryck) Ex.nr: 1 1 (tryck) 1 (tryck) Som orientering Försvarsdepartementet 25 (tryck) 25 (tryck) Ex.nr: 2 25 (tryck) 25 (tryck) Försvarets materielverk 1 1 1 1 Försvarets radioanstalt 1 1 1 1 Försvarshögskolan 1 1 1 1 Totalförsvarets forskningsinstitut 1 1 1 1 Totalförsvarets pliktverk 1 1 1 1 Ekonomistyrningsverket 1 1 1 1 Fortifikationsverket 1 1 1 1 Arbetsgivarverket 1 1 1 1 OFR 1 1 1 1 SACO-S 1 1 1 1 SEKO 1 1 1 1 OFR/O FM 1 1 1 1 OFR/S Försvarsförbundet 1 1 1 1 SACO Försvar 1 1 1 1 SEKO Försvar 1 1 1 1 SROF 1 1 1 1 Värnpliktsrådet 1 1 1 1 Inom Försvarsmakten ÖB 1 (tryck) 1 (tryck) Ex.nr: 3 1 (tryck) 1 (tryck) GD 1 (tryck) 1 (tryck) Ex.nr: 4 1 (tryck) 1 (tryck) Förbands-, skol- och centrumchefer 1 var 1 var 1 var 1 var Inom Högkvarteret REV 1 1 1 1 SÄKINSP 1 1 1 1 GL 1 1 1 1 LEDS 1 1 1 1 C LEDS 1 1 Ex.nr: 5 1 1 LEDS LED 1 1 1 1 LEDS STRA 1 1 Ex.nr: 6 1 1 LEDS UTV 1 1 1 1 LEDS INT 1 1 1 1 LEDS VHU 1 1 1 1 LEDS CIO 1 1 1 1 INS 1 1 1 1 C INSATS 1 1 Ex.nr: 7 1 1 STF C INSATS 1 1 1 1 INSS J0 1 1 1 1 INSS J5 1 1 1 1 INSS OHQ 1 1 1 1 AI/C ATS 1 1 1 1 3 Exemplar distribueras elektroniskt till respektive myndighet (motsvarande), förband, skola och centrum samt inom Högkvarteret utom där (tryck) anges. Vid sådan anmärkning översänds tryckta pappersexemplar.

Sida 13 (13) Sändlista Antal ex 3 Bilaga 1 (Ö) U-bilaga 1.1 (H/TS) ex.nr: U-bilaga 1.2 (Ö) Bilaga 2, ubil 2.1-2.7 (Ö) STF C ATS 1 1 1 1 ATS 1 1 1 1 MI/C MTS 1 1 1 1 STF C MTS 1 1 1 1 MTS 1 1 1 1 FVI/C FTS 1 1 1 1 STF C FTS 1 1 1 1 FTS 1 1 1 1 PROD 1 1 1 1 C PROD 1 1 Ex.nr: 8 1 1 C FÖRBPROD 1 1 1 1 C MTRLPROD 1 1 Ex.nr: 9 1 1 PROD PLAN 1 1 1 1 PROD FÖRB 1 1 1 1 PROD MTRL 1 1 1 1 PROD MTRLLED 1 1 1 1 PROJ ITÖ 1 1 1 1 PROJ OPS 1 1 1 1 MUST 1 1 1 1 C MUST 1 1 1 1 STF C MUST 1 1 1 1 PERSS 1 1 1 1 PERSDIR 1 1 1 1 PERSS PLAN/UTV 1 1 1 1 EKS 1 1 1 1 EKDIR 1 1 1 1 SC EKS 1 1 1 1 EKS ANA 1 1 1 1 EKS BUD 1 1 1 1 EKS RED 1 1 1 1 EKS Isk 1 1 1 1 JURS 1 1 1 1 C JUR 1 1 1 1 INFOS 1 1 1 1 INFODIR 1 1 1 1 STF C HKV 1 1 1 1 PRIO 1 1 1 1 OFR/O HKV 1 1 1 1 OFR/S HKV 1 1 1 1 SACO HKV 1 1 1 1 SEKO Försvar HKV 1 1 1 1 Arkiv 1 (tryck) 1 (tryck) Ex.nr. 10 1 (tryck) 1 (tryck)