Micronic Laser Systems AB Årsredovisning 2003
Micronics huvudkontor i Täby, strax norr om Stockholm. Innehåll 2003 i korthet..............................3 Kort om Micronic..........................5 VD summerar.............................. 6 Micronic-aktien............................ 8 Finansiell kontroll........................10 Micronic i världen........................12 Micronics marknader.....................14 Micronics teknik......................... 18 Micronics produkter.................... 22 Micronics personal...................... 24 Finansiella nyckeltal......................26 Förvaltningsberättelse...................28 Finansiella rapporter Resultaträkningar.........................32 Kassaflödesanalyser......................33 Balansräkningar...........................34 Eget kapital rapport......................36 Redovisningsprinciper....................38 Noter och tilläggsupplysningar.........40 Revisionsberättelse.......................47 Ledningsgrupp och dotterbolagschefer..48 Styrelse och revisorer...................50 Ordlista....................................52 Micronics historia........................53 2003 i korthet Viktiga händelser i Micronic Laser Systems AB (publ.) under år 2003: Högsta orderingången i företagets historia över en miljard SEK,drivet av bildskärmsmarknaden. Lansering av två nya laserritare för avancerade fotomasker för TFT-LCD-bildskärmar. Breddning av produktprogrammet till att omfatta även mätutrustning för fotomasker för bildskärmstillverkning. Utvecklingsavtal tecknat med Intel Corporation i USA. I avtalet ingår en beställning på ett Sigma-system. Fulltecknad företrädesemission gav 316 MSEK efter emissionskostnader. Micronic och ASML tecknade ett Memorandum of Understanding om bildandet av ett samägt bolag inom marknadsområdet direktritning. Första leveransen av en MP185+ för nästa generations PDP-skärmstillverkning. Micronic beslöt att avveckla Sigma7100 som ersätts med Sigma7300. Orderingång MSEK 1200 1000 800 600 400 200 0 1995 96 97 98 99 00 01 02 03 Nettoomsättning och rörelsemarginal MSEK % 800 40 700 600 20 500 0 400 300-20 200 100-40 0 1997 98 99 00 01 02 03-60 Omsättning Försäljning 2003 fördelat på geografisk marknad Asien 41% Rörelsemarginal Japan 59 % Finansiell översikt MSEK 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Orderingång, inklusive service 315 168 292 759 633 459 1086 Orderstock, 31 december 219 117 194 307 279 231 764 Nettoomsättning 259 268 213 704 699 496 428 Rörelseresultat 56 44-74 83 17-90 -194 Rörelsemarginal, % 21,5 16,3-34,4 11,8 2,4-18,1-45,3 Resultat per aktie före utspädning, kronor 3,34 2,27-3,81 3,93 0,37-3,30-5,59 Genomsnittligt antal anställda 103 140 166 240 284 299 312 1) Vinst per aktie baseras på antal aktier vid årets slut. Försäljning 2003 fördelat på tillämpningar Halvledare 15 % Service 22 % Bildskärmar 46 % Multi Purpose 17 % 3
Micronics teknik når in i de flesta människors hem över hela världen i form av en mångfald av elektroniska produkter. Bilden visar vägen från idé via Micronics teknik till färdig produkt. Kort om Micronic Ett elektronikföretag utvecklar en produkt. En ny halvledarkrets behövs. Kretsen konstrueras i en CAD-programvara. Med sina laserritare för bildskärmar spelar Micronic Laser Systems en avgörande roll i det teknikskifte som sker runt om i världen från katodstråleskärmar till platta bildskärmar. Micronic har även introducerat en helt ny ritteknik, SLM, för tillverkning av fotomasker inom halvledarindustrin. Micronics SLM-teknik möjliggör mer kostnadseffektiv tillverkning av framtida generationer halvledare. Det är av yttersta vikt för att halvledarindustrin ska kunna fortsätta utvecklas enligt den så kallade Moores lag. En mönsterritare överför konstruktionen till fotomasken. En stepper massproducerar fotomaskens mönster på kiselskivor i flera steg. Resultatet blir halvledarkretsar. Kretsarna skärs ur kiselskivan och kapslas. Kapslingen är både ett skydd och utgör gränssnittet för anslutning. Fotomasker behövs för att tillverka halvledarkretsar, bildskärmar och för kapsling. Videokameran innehåller alla tre. Micronic har mönsterritare för samtliga. Den färdiga kretsen monteras i den nya produkten. Micronic är en ledande tillverkare av laserritare för framställning av fotomasker. Fotomasker används för tillverkning av elektronikkomponenter i en tillverkningsprocess som kallas mikrolitografi. Micronic positionerar sig inom detta område med produkter som kombinerar hög mönsterupplösning på fotomasken med hög produktivitet. Huvudmarknaderna för Micronics laserritare är bildskärms- och halvledarindustrin. Ytterligare en marknad är den för Multi Purpose, där den viktigaste tillämpningen är fotomasker för elektronisk kapsling av halvledarchip. Under hösten 2003 breddades produktsortimentet till att även omfatta mätutrustning för fotomasker för bildskärmstillverkning. I början av 1990-talet utvecklade Micronic en laserritare för katodstråleskärmar baserad på teknik från mönsterritare för halvledartillverkning. Systemet kombinerade hög rithastighet med hög upplösning, som snabbt blev de facto industristandard. Detta system utgjorde grunden för Micronics lyckosamma produktutveckling för tillämpningsområdet platta bildskärmar. Inom bildskärmsmarknaden är Micronic i dag världsledare. Denna position har uppnåtts genom ledande produkter med avancerad teknik och stark kundservice världen runt. På halvledarmarknaden har Micronic etablerat sig som en viktig leverantör och utvecklat en unik teknik, slm, som har förutsättningar att kunna inta en framträdande roll. Micronic samarbetar med flera stora aktörer inom både halvledar- och bildskärmstillverkning för att ytterligare stärka sin position. Micronic arbetar också med direktritning för halvledartillämpningar, en teknik där mönstret ritas direkt på kiselskivan. Elektronikindustrin, där Micronic är verksam, karaktäriseras av en extremt hög utvecklingstakt och mer än en tredjedel av Micronic-koncernens anställda arbetar därför med forskning och utveckling. Micronic har huvudkontor med utveckling och produktion i Täby, strax utanför Stockholm och ett kontor för strategisk utveckling i Göteborg. På de största marknaderna har bolaget byggt upp lokala organisationer för service, med även försäljning och marknadsföring, dessa dotterbolag finns i usa, Japan och Taiwan. Vision Att leda den mikrolitografiska utvecklingen. Mål Att kombinera upplösning med produktivitet för att: befästa den ledande positionen inom bildskärmsmarknaden bli den ledande leverantören till halvledarindustrin möjliggöra produktion med hjälp av direktritning Strategi Att uppnå våra mål genom: tekniskt ledarskap kundfokus lokal närvaro 5
VD summerar År 2003 var året då bildskärmsmarknaden vände och vi med den. Det första kvartalet var dock mycket svagt då vi inte hade någon systemleverans och dessutom låg orderingång. När vi nu summerar året noterar vi den bästa orderingången i bolagets historia väl över en miljard kronor. Detta drivet av en mycket stark bildskärmsmarknad. På många sätt har 2003 varit ett år som har präglats av att vi med strategiska insatser säkerställt Micronics position som en av de ledande inom vår bransch. Det jag vill framhålla är att vi har: befäst vår ledande position inom bildskärmsmarknaden förstärkt vår position genom fortsatt teknisk utveckling inom halvledarområdet inlett mycket intressanta samarbetsprojekt utvecklat ett nytt produktområde stärkt vår finansiella position. Men framför allt är det den starka orderingången av avancerade laserritare för bildskärmar som utgör den stora förändringen. Totalt hade vi en orderingång på 1,086 miljarder sek, vilket är 627 msek högre än föregående år. Detta ger oss en stabil grund inför 2004 som även sträcker sig in i 2005. Vid utgången av 2003 uppgick vår orderstock till 764 msek. Vår vision att vi ska leda den mikrolitografiska utvecklingen står fast. Vår tekniska kompetens är och har alltid varit basen för denna strävan. Vi har också under 2003 satt ett allt tydligare fokus på kvalitet i allt vi gör i bolaget. Hela företaget är nu inriktat på ett överordnat mål: att åter göra Micronic lönsamt. Marknader Vår position inom bildskärmsmarknaden är fortsatt mycket stark. Under 2003 har vi åter bevisat vår ledande ställning och Micronic är idag synonymt med bildskärmsmarknaden. Micronics laserritare för bildskärmar är en förutsättning för den pågående övergången från katodstråleskärmar till platta bildskärmar. Marknaden för platta bildskärmar är inne i en mycket expansiv fas. Under senare delen av året såg vi en extrem ökning av orderingången inom detta område framför allt buren av en stor produktionsökning av platta lcd-tv-skärmar i Taiwan, Sydkorea och Japan. Under året breddade Micronic sitt produktprogram med en mätutrustning för fotomasker för bildskärmstillverkning. En första order erhölls i oktober och vi räknar med att leverera den maskinen under andra hälften av 2004. Vi fortsätter att positionera Sigma7300 inom halvledarmarknaden som en mönsterritare med samma upplösning som ett elektronstrålesystem och med produktiviteten hos ett lasersystem. Fotomaskmarknaden för halvledare har gått trögt. Även om kapacitetsutnyttjandet för halvledarindustrin överstiger 90 procent har det dröjt med nyinvesteringar för halvledartillverkning, inte minst för mönsterritare. Antalet nykonstruktioner av avancerade halvledarkretsar måste öka för att ny fotomaskutrustning ska efterfrågas i volym. I avsaknad av en volymmässig uppgång drivs ändå våra kunder, och vi med dem, av krav på fortsatt utveckling mot mer avancerade mönsterritare. Vi förväntar oss en fortsatt starkt efterfrågan på bildskärmssidan och en ökning i kundintresset på halvledarsidan under 2004. Minskade kostnader Vi har hållit kostnaderna nere under 2003. Det måste finnas en balans över en konjunkturcykel så att utveckling också resulterar i en god avkastning för våra investerare. Med detta som ett övergripande synsätt har vi en stark tro på att fortsätta utvecklingen inom våra nyckelområden genom lågkonjunkturen. För att klara en fortsatt hög utvecklingstakt och för att finansiellt förstärka bolaget genomfördes en nyemission i juni. Emissionen tillförde Micronic 316 msek. Vi reducerade arbetskraften i början av året, men till en lägre grad än de flesta andra tillverkare av halvledarutrustning. När halvledarmarknaden vänder kommer vi att vara bättre rustade att möta uppgången. Lönsamhet Utvecklingsinsatser och kvalitetsarbete kombinerat med ökade försäljningsvolymer kommer att ge oss en god lönsamhet. I alla våra processer inriktar vi nu medarbetarna att tänka affärsmässigt. Det finns en enorm kraft och vilja hos varje enskild anställd världen över att arbeta mot detta mål. På våra stora marknader i Japan och usa kommer vi att hantera försäljningen i egen regi. Det är ett sätt att sänka våra försäljningskostnader och vi kommer ännu närmare våra kunder. Kundförtroende Alla våra processer och metoder i produktionen är nu ständigt under lupp. Vi vet att våra kunder stödjer oss men de ställer också mycket höga krav på oss och vi ser en stolthet i att kunna matcha dessa krav. Det förtroende vi har ute hos många av våra kunder finns kvar bara så länge vi levererar produkter som hjälper dem att uppnå lönsamhet och ger dem en möjlighet att skapa produkter av världsklass. Vi har bestämt oss för att fortsätta att ligga i den absoluta toppen för att på sikt kunna kalla oss ledaren även på halvledarmarknaden, en position som vi sedan lång tid har inom området bildskärmar. Vi beslöt i början av 2004 att avveckla produkten Sigma7100, som ersätts med Sigma- 7300, för att den inte mötte våra kunders högt ställda krav på produktionsstabilitet. I samband med detta träffade vi en överenskommelse med DuPont Photomask Inc. som innebar att de returnerar det tidigare levererade Sigma7100-systemet. Detta var ett svårt beslut men nödvändigt för att vidmakthålla vårt förtroende och fortsatta goda relationer. Partnerskap Vår patentportfölj är stark och vi har i dag ett tjugotal patent med tonvikt på slm-tekniken. Den kunskapsbas som vi samlat på oss genom åren är en av våra absolut största tillgångar. För att kunskapsutväxlingen ytterligare skall öka samarbetar vi med starka aktörer inom såväl bildskärms- som halvledarsidan. I juli 2003 tillkännagav vi att vi arbetar på att bilda ett joint venture-bolag med en av världens ledande aktörer i vår bransch asml Holdings nv i Holland. Hur och när samarbetet med asml kommer att utvecklas är avhängigt av hur marknaden kommer att ställa sig till direktritning. Tekniskt ledarskap, produkter med hög prestanda optimerade för volymproduktion och lokal närvaro är starka framgångsfaktorer för oss. Ledstjärnan är och har alltid varit att ständigt ha kunden i fokus. Detta är den säkraste vägen att nå vårt överordnade mål för 2004 att åter göra Micronic lönsamt. Jag är fast övertygad om att vi kommer att lyckas! Sven Löfquist, vd 6
Micronicaktien Micronic (micr) noterades på Stockholmsbörsens O-lista den 9 mars 2000 och har under hela 2003 listats på Attract 40-listan. Micronics börsvärde uppgick vid utgången av 2003 till 3 270 (788) msek, baserat på börskursen 83,50 kronor den 30 december 2003. Kursutvecklingen för Micronic har under 2003 varit stark och aktien har stigit med 193 procent. Affärsvärldens (AFV) Generalindex har under samma period stigit med 30 procent. En branschinriktad jämförelse visar att Philadelphia Semiconductor Index sox stigit med 76 procent. Micronic-aktien har under året högst betalats med 91 kronor (den 12 december efter genomförd nyemission) och som lägst med 28 kronor (den 17 mars). Micronic-aktier har omsatts under samtliga börsdagar under 2003 och den totala omsättningen uppgick till 21 314 908 aktier, vilket ger en genomsnittlig dagsomsättning om 86 646 aktier. Micronic-aktier har under 2003 omsatts till ett värde av 1 200 msek, motsvarande ett genomsnittligt värde om 4,9 msek per dag. Micronic genomförde under 2003 en företrädesemission med teckningskursen 17 kronor per aktie (nyemission med företräde för 160 140 120 100 80 60 40 20 J 02 Micronic-aktien Afv Generalindex Philadelphia Semiconductor Index (Valutajusterad) F M A M J J A S O N D J 03 befintliga aktieägare). Intresset att delta i nyemissionen var stort och nyemissionen övertecknades. Resultatet blev att emissionen, som tillförde bolaget 316 msek efter transaktionskostnader på cirka 12 msek, till 99 procent tecknades med stöd av företrädesrätt. Nyemissionen medförde ingen utspädningseffekt. Samtliga befintliga aktieägare kunde delta genom att för varje gammal aktie köpa en ny. I anslutning till nyemissionen nytecknades 736 050 aktier ur optionsprogram 4, vilket gav en utspädningseffekt på två procent. Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 39 166 616 kronor, fördelat på lika många aktier med ett nominellt värde på 1 krona. Ägarstruktur Antalet aktieägare var vid årets slut 5 568, jämfört med 4 737 vid utgången av 2002. Styrelsen och företagsledningen har en sammanlagd ägarandel om totalt 433 952 aktier. Därutöver innehar styrelse och ledning teckningsoptioner, vilket kan leda till nyteckning av 4 680 aktier. Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.) F M A M J J A S O N D (c) SIX Antal i 1000-tal 4000 3000 2000 1000 Utdelningspolitik Micronic har inte lämnat någon utdelning sedan bolaget bildades. Micronic planerar heller inte någon utdelning under de närmaste åren utan ämnar behålla de vinstmedel som genereras för att finansiera bolagets vidare expansion. Micronics optionsprogram Micronic har sedan 1997 vid fem tillfällen introducerat optionsprogram. Av dessa har fyra program riktats till de anställda och det femte till Du Pont Photomasks Inc., år 2000. Vid årets utgång fanns ett utestående optionsprogram med löptid fram till utgången av 2005. Detta optionsprogram är riktat till anställda i de utländska dotterbolagen. Under 2003 förföll ett optionsprogram riktat till de anställda. Optionsprogrammet, som introducerades 2001, har förfallit utan att teckning av aktier skett. Optionsprogram 4, omfattande 736 050 teckningsoptioner med rätt att teckna lika många aktier, har under 2003 lett till teckning av lika många aktier till en teckningskurs av 17 kronor. Teckningskursen på dessa optioner var ursprungligen 60 kronor men räknades om i samband med den under 2003 genomförda nyemissionen i enlighet med optionsavtalet. Förutom dessa optionsprogram kan asml, genom ett konvertibelt förlagslån, fram till 2004-07-31 teckna 1 563 365 aktier, motsvarande cirka fem procent av totalt antal aktier i bolaget. Teckningskursen, som ursprungligen var 320 kronor, har räknats om i samband med nyemissionen och är 204,70 kronor. Efter full utspädning av optioner och konvertering kan det totala antalet aktier maximalt komma att uppgå till 40 870 279 stycken, vilket ger en maximal utspädning om fyra procent. Micronics tio största ägare per den 31 december 2003 Ägare Antal aktier Andel i % Industrifonden 5 264 000 13,44 Capital Group fonder 4 193 952 10,71 JP Morgan Chase Bank* 2 544 722 6,50 Robur fonder 2 156 418 5,51 Hakuto 1 951 200 4,98 Investor 1 777 900 4,54 DnB/Carlson fonder 1 410 600 3,60 Skandia 1 340 900 3,42 Skandia fonder 1 251 211 3,19 Första AP-fonden 773 600 1,98 De 10 största ägarna 22 664 503 57,87 Övriga ägare 16 502 113 42,13 Totalt antal utestående aktier 39 166 616 100,0 * JP Morgan Chase Bank är förvaltare och innehållet är fördelat på ett antal ägare. Källa: SIS Ägarservice. Aktiekapitalets utveckling Ökning av Totalt antal Totalt aktie- År Transaktion antalet aktier aktier kapital, kr 1989 Bolaget grundas 500 50 000 1989 Nyemission 9 500 10 000 1 000 000 1989 Nyemission 6 000 16 000 1 600 000 1990 Nyemission 3 300 19 300 1 930 000 1994 Nyemission 1 801 21 101 2 110 100 1997 Split 100:1 2 088 999 2 110 100 2 110 100 1997 Fondemission 5:1 8 440 400 10 550 500 10 550 500 1997 Utnyttjande av teckningsoptioner 1 450 000 12 000 500 12 000 500 1998 Nyemission 2 000 083 14 000 583 14 000 583 2000 Nyemission 4 500 000 18 500 583 18 500 583 2000 Utnyttjande av teckningsoptioner 600 000 19 100 583 19 100 583 2001 Utnyttjande av teckningsoptioner 102 000 19 202 583 19 202 583 2002 Utnyttjande av teckningsoptioner 12 700 19 215 283 19 215 283 2003 Nyemission 19 215 283 38 430 566 38 430 566 2003 Utnyttjande av teckningsoptioner 736 050 39 166 616 39 166 616 Antal aktier med hänsyn till teckningsoptioner och konvertibler Antal utestående aktier per 31 december 2003 39 166 616 Utestående teckningsoptioner 140 400 Antal aktier efter utnyttjande av teckningsoptioner 39 307 016 Konvertibelt förlagslån till ASML 1 563 263 Antal aktier efter full konvertering 40 870 279 Ägarstruktur per den 31 december 2003 Utländska ägare 41 % Svenska ägare 59 % Institutioner 27 % Aktiefonder 19 % Privatpersoner 13 % Ägarstruktur, Antal Antal Storleksklass ägare aktier % 100001 53 31 027 882 79,22 50 001 100 000 31 2 175 600 5,55 10 001 50 000 94 2 261 894 5,78 1001 10 000 761 2 263 759 5,78 501 1000 806 671 018 1,71 1 500 3 823 766 463 1,96 Totalt 5 568 39 166 616 100,00 Analytiker som kontinuerligt följer Micronic Alfred Berg Patrick Clase Carnegie Martin Nilsson Credit Agricole Indosuez Cheuvreux Johan Eliason Deutsche Bank AG David Halldén Enskilda Securities Johan Grabe Evli Anders Berg Handelsbanken Capital Markets Jonas Eixmann Kaupthing Bank Mikael Laséen Nordea Securities Greger Johansson Redeye Urban Ekelund Redeye Roger Jansson Remium Securities Robert Ahldin Swedbank David Andreasson Arete Research Brett Simpson Optionsprogram Program 7 Teckningstid från 2005-10-01 Teckningstid till 2005-12-31 Teckningskurs 133 Verkställande direktör Ledningsgrupp 4 680 Övriga anställda 54 600 Ej fördelade 81 120 Totalt 140 400 Antalet utestående teckningsoptioner omräknade i samband med nyemissionen. 8
Finansiell kontroll Bilden visar operatörer vid Micronics Omega-system. Extremt ren miljö krävs för att rita fotomasker. Micronic startade som ett entreprenörbolag 1989. I dag har bolaget utvecklats till en av de globala ledarna inom sin bransch. I takt med denna utveckling har kraven på finansiell styrning och kompetens höjts väsentligt. Micronic har de senaste åren ytterligare ökat koncentrationen på den finansiella kontrollen. Allt för att uppnå det överordnande målet ökad lönsamhet. Under 2003 har Micronic förbättrat sin finansiella ställning genom en rad åtgärder. Nyemissionen i juli som inbringade 316 msek efter emissionskostnader gör att Micronic har en beredskap att klara av framtida finansiella åtaganden. På flera andra områden har bolaget handlat för att säkerställa den finansiella ställningen såväl kort- som långsiktigt. Kostnadsbesparande åtgärder har fått effekt under året. Nedskärningar har gjorts i bland annat utgifter för forskning och utveckling, från 311 msek år 2002 till 282 msek 2003. Kostnaderna för försäljning och administration har reducerats från 125 msek till 110 msek. God kontroll Trots minskning av personalstyrkan, som genomfördes under 2002, har Micronic behållit en hög utvecklingstakt inom nyckelområden. Under andra halvåret 2003 har nyanställningar gjorts främst inom produktion och support för att möta den starka orderingången på laserritare för bildskärmar. Efter genomförda driftsnedskärningar, som avslutades i början av 2003, var antalet anställda 318. Vid utgången av 2003 har antalet anställda ökat till 342. Micronic har fokuserat på att effektivisera organisationen framför allt genom att förfina processer och metoder. Att få en mer effektiv organisation med god kostnadskontroll är några viktiga komponenter för att nå de finansiella målen. Från andra kvartalet 2003 nåddes positivt kassaflöde. Detta berodde i hög grad på större andel förskottsbetalningar. Micronic kommer att arbeta ytterligare med att förbättra kassaflödet. Parallellt pågår en kontinuerlig effektivisering av inköpsprocessen. Micronic har fortsatt att höja kompetensen på det finansiella området både vad gäller medarbetare och system. Arbetet med att förbättra och förfina de affärssystem som bolaget använder fortgår. Micronic har tre dotterbolag vars huvudinriktning har varit kundsupport. Dessa är belägna i Japan, usa och Taiwan. Den finansiella kontrollen av dotterbolagen sker på månadsbasis. Risk En stor finansiell exponering för bolaget är dollarberoendet. Eftersom dollarn sjönk med cirka 20 procent under 2003 påverkades resultatet negativt. Under 2003 har arbetet med att minska riskexponeringen i förhållande till dollarn förstärkts ytterligare. Detta arbete kommer att fortsätta under 2004 och är tillsammans med uppföljningen av f&ukostnaderna de avgörande faktorerna för företagets lönsamhet och finansiella ställning. Micronic agerar inom två produktområden, bildskärmar och halvledare. Dessa produktområden kan från tid till annan balansera risken om ett av dessa produktområden skulle ha en sämre utveckling, vilket är fallet för närvarande på halvledarsidan. En annan risk är osäkerhet i leveranstidpunkter, vilket omfattar både Micronics och kundernas beredskap när maskinen skall installeras. Kvalitetsarbete pågår för att säkra leveransprecisionen i nära samarbete med kunderna. Detta kan påverka utfallet i omsättning och resultat för enskilda kvartal på grund av att varje system betingar ett högt värde och att relativt få system levereras under ett år. Tillverkningen av bildskärmar är geografiskt koncentrerad till framför allt Sydkorea, Japan och Taiwan. Eftersom slutmarknaden för bildskärmar är global påverkar variationer i lokala konjunkturer Micronic i mindre omfattning. Micronics kunders tillverkning sker i länder med låg politisk risk sett ur ett finansiellt perspektiv. Långsiktigt mål Bolagets långsiktiga finansiella mål är en rörelsemarginal på 15 procent. Ökad försäljning kombinerat med en god kostnadskontroll är förutsättningar för att målet uppnås. Tre nya kommittéer Under 2003 har Micronic efter beslut på ordinarie bolagsstämma utsett tre nya kommittéer som ytterligare skall säkerställa bolagets finansiella kontroll och ägarstyrning: revisionskommitté ersättningskommitté nomineringskommitté. Fem frågor till Carl-Johan Blomberg, CFO Vad har det viktigaste varit i det finansiella arbetet för 2003? Att säkerställa Micronics finansiella styrka. Den nyemission som vi slutförde i juli 2003 gjorde att vi fick in 316 MSEK och bolaget står nu starkt finansiellt och har en beredskap att klara av framtida finansiella åtaganden. Känner du dig nöjd med året som har gått? Vi ska aldrig slå oss till ro och vara nöjda, utan ständigt utmana och utveckla oss. Och speciellt i år är det svårt att vara nöjd eftersom vi inte har uppnått de ekonomiska resultat som vi önskade. Men jag är nöjd med att vi har kämpat oss tillbaka till en position där vi uppnått den bästa orderingången i företagets historia och positivt kassaflöde under de tre senaste kvartalen även om vi räknar bort nyemissionen. Vilka är de största riskerna i detta bolag? Den största finansiella risken är vårt beroende av dollarn men det håller vi på att ändra genom att öppna upp för andra valutor, bland annat yen. En fakturering i andra valutor skulle minska vårt dollarberoende.vi har dessutom en policy för hantering av valutarisker. Hur ser kostnadsbilden ut för 2004? Vi ser ständigt över kostnader i bolaget. Avgörande för oss nu är att vi har en hård kostnadskontroll, både i Sverige och i dotterbolagen. Här har vi genomfört förbättringar under 2003 och vi kommer att fortsätta detta arbete framöver. Det finns alltid något att göra på kostnadssidan. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av varje investerad krona. Vad blir det viktigaste för 2004? Det blir att återställa lönsamheten i bolaget.vi arbetar nu konsekvent på en rad plan med att åter göra bolaget lönsamt, vilket är vårt överordnade finansiella mål för 2004. Det viktigaste är att öka försäljningen och samtidigt ha en god kostnadskontroll. 10
Micronics dotterbolag samt agenter och distributörer. Antal system i procent av den installerade basen. Micronic i världen Installerade system Japan 48% Asien 24% USA 20% Europa 8% Sverige Huvudkontor: Micronic Laser Systems AB Kina Agent: Hermes Epitek Corp. Sydkorea Agent/Service: Microcom Micronic utvecklar och tillverkar laserritare som används i elektronikindustrin. Det är en komplex och mycket kapitalintensiv industri där hög utvecklingstakt driver fram täta samarbeten mellan industrins aktörer. Micronic arbetar i en nisch-marknad med ett begränsat antal kunder. Dessa är till största delen kommersiella fotomasktillverkare, som i sin tur är underleverantörer till tillverkare av elektronikkomponenter. Japan är Micronics största marknad. Här finns kommersiella fotomasktillverkare som Dai Nippon Printing, Toppan Printing och Hoya, företag som producerar fotomasker i både bildskärms- och halvledarmarknaden. I usa fokuserar de stora kommersiella tillverkarna DuPont Photomasks och Photronics på halvledarmarknaden. Kommersiell fotomasktillverkning finns också i Europa och Asien utanför Japan, framför allt i Sydkorea och Taiwan, men även snabbt växande i Kina. Några stora elektroniktillverkare har egen fotomaskproduktion, till exempel Intel, ibm, LG SK Electronics Micron Technologies, Samsung och tsmc på halvledarsidan och lg i bildskärmssegmentet. Micronic är den enda leverantören av avancerade mönsterritare med ett produktprogram som täcker hela elektronikindustrins behov; bildskärmar, halvledare och elektronisk kapsling. Från order till installation När Micronic erhållit en order tar avdelningen för produktion och installation över ansvaret. Montering av laserritarna sker med komponenter från underleverantörer, vilket minskar behovet av egen tillverkningskapacitet och lagerhållning. I renrummen på Micronic får varje maskin sin identitet, detaljutformning i enlighet Bildskärmar DNP Toppan PKL Hoya Halvledare med olika kunders krav. Här genomförs första rit- och acceptanstestet, där kunden godkänner att systemet är färdigt för skeppning. Sedan följer en installationsfas hos kunden, där systemet integreras i kundens produktionsanläggning, vilket innefattar finjustering och den slutgiltiga acceptansen. Micronic nära kunderna Allt kortare produktcykler samt bildskärmsoch halvledartillverkarnas behov av att minska tiden från produktidé till lansering av nya produkter ställer krav på säker och snabb leverans av fotomasker. En försenad leverans kan vara mycket kostsam för slutkunden. Fotomasktillverkaren är beroende av både snabb och driftsäker utrustning, eftersom systemen används dygnet runt alla dagar i veckan. SMIC DuPont Photomasks Microchip Bilden visar exempel på fotomasktillverkare. Vissa är aktiva inom både bildskärms- och halvledarmarknaden. USA Dotterbolag: Micronic Laser Systems, Inc. Agent: PacTech Enterprises LLC Lite Enterprises Inc En väl fungerande service- och kundsupport från utrustningstillverkaren är en förutsättning. Detta gäller i högsta grad Micronic. Efter garantitiden tecknar de flesta kunderna därför även servicekontrakt för att bibehålla utrustningens höga prestanda enligt specifikation. Micronic hade 53 system täckta av servicekontrakt vid utgången av 2003. Micronic har en global serviceorganisation som finns nära kunderna. Det totala antalet skeppade Micronic-system är idag ca 100, mer än 80 system för tillverkning av bildskärmar och elektronisk kapsling och återstoden för halvledare. En stor del av Micronics installerade laserritare finns i Japan och Sydkorea, där merparten av de mest avancerade fotomaskerna för bildskärmar tillverkas. Ett flertal system för elektronisk kapsling finns installerade både i Asien och usa. Halvledarsystemen är installerade i usa, Japan och Kina. En global serviceorganisation med närhet till kunden är av yttersta vikt för alla Micronics kunder eftersom laserritarna är mycket komplexa och produkterna de tillverkar har ett mycket högt värde. Micronic har byggt upp lokala serviceorganisationer på de största geografiska Taiwan R.O.C. marknaderna, Japan och usa. Företaget har också servicekontor i Taiwan och ett i Shanghai på den växande kinesiska marknaden. I Sydkorea sköts service och underhåll av en lokal agent. Supportorganisationen i Sverige fungerar som stöd åt de lokala serviceorganisationerna och har som huvuduppgift att ge tekniskt expertstöd, tillgodose reservdelsförsörjning samt säkerställa kompetensuppbyggnad hos lokalbolagen. Samarbetspartners Grunden för Micronics framgång är, förutom ett djupt tekniskt kunnande, förmågan att skapa och underhålla kundrelationer samt att ge kunderna bra support. Micronic har arbetat via distributörer och agenter under många år men är nu moget att hantera den viktiga direktkontakten med kunderna alltmer i egen regi. Micronics kunder har stor kunskap om fotomasktillverkning. Företaget arbetar därför tillsammans med kunder i utvecklingsprojekt för att möta nya krav från marknaden. I vissa fall skapar också kunder utökade användningsområden och marknader för Micronics produkter. Ett tydligt exempel är expansionen Dotterbolag: Micronic Laser Systems Far East Co, Ltd Agent: Hermes Epitek Corp. Japan Dotterbolag: Micronic Japan K.K. Distributör: Hakuto Co., Ltd Affärspartner: HTL Co., Ltd av Micronics produktsortiment som genomförts under året, en mätmaskin för tft-lcd fotomasker. Denna har utvecklats på direkt förfrågan från kunder som idag saknar en mätutrustning som klarar noggrannhetskraven på dessa fotomasker. Micronic samarbetar med ledande företag inom både bildskärms- och halvledarsidan och flera av Micronics underleverantörer är nära samarbetspartners. En viktig sådan är Fraunhoferinstitutet för Mikroelektronik i Dresden, i ett av Europas mikroelektroniska centra. Fraunhoferinstitutet är världsledande inom den mems-teknologi (mikroelektromekaniska system) som ligger till grund för Micronics nya generation produkter för halvledarmarknaden. Micronic och Fraunhoferinstitutet driver tillsammans utvecklingen av nyckelkomponenten slm (spatial light modulator), grundstenen i Micronics Sigma-system. Micronic deltar även i bredare samarbeten, till exempel standardiseringsarbeten genom industrins samarbetsorganisationer. Ett exempel på en sådan organisation är semi (Semiconductor Equipment and Materials International). 12 13
Micronics marknader Huvudmarknaderna för Micronics laserritare är bildskärms- och halvledarindustrin.ytterligare en marknad är den för Multi Purpose-systemen, där den viktigaste tillämpningen är fotomasker för elektronisk kapsling. Under hösten 2003 breddades produktsortimentet till att även omfatta mätsystem för fotomasker för bildskärmstillverkning. 1. Bildskärmsmarknaden Marknaden för platta bildskärmsenheter är inne i en mycket expansiv fas och beräknas 2003 överstiga 40 miljarder usd, vilket kan jämföras med marknaden för halvledare som är cirka 142 miljarder usd. Den årliga tillväxten 2002 2006 för platta bildskärmar beräknas bli 24 procent (DisplaySearch och vlsi Research, januari 2004). Platta bildskärmar förekommer i ett stort antal produkter. Den största tillämpningen är fortfarande datormonitorer. Under 2002 passerade platta lcd-monitorer traditionella monitorer, som är baserade på katodstråletekniken (crt), räknat i omsättning och även i antal börjar nu lcd närma sig crt. Bildskärmar till bärbara datorer utgör också en stor andel, men i antal räknat är mobiltelefoner större och förväntas också växa räknat i omsättning allt eftersom telefonerna får större och bättre skärmar med färg och hög upplösning. En kommande mycket stor tillämpning är platta skärmar för tv. Det finns två huvudsakliga tekniker för platta bildskärmar, plasma som används framför allt för stora tv-skärmar och informationstavlor, och lcd som används i övriga tillämpningar. Även inom lcd är tv ett starkt växande område. Tidigare begränsade både storlek och pris användningen för tv. Idag sker en snabb kostnadsreduktion och det tillverkas allt större skärmar, vilket gör att lcd-tv blir allt mer attraktivt för konsumenterna. Även datormonitorer och skärmar för bärbara datorer ökar i storlek. Det ställs allt högre krav på upplösning på bildskärmar till exempel i datormonitorer, mobiltelefoner och digitalkameror. Ett antal nya fabriker för lcd-skärmar byggs främst i Sydkorea och Taiwan och fler är planerade. För att pressa kostnaden används allt större glassubstrat, det material som bildskärmarna tillverkas av. Kostnaden för att tillverka ett stort substrat med fler bildskärmar är inte så mycket högre än för de gamla mindre substraten. Det som framför allt driver investeringarna är lcd-tv, som är en marknad med mycket stor potential. Det tillverkades 172 miljoner tv-skärmar 2003 och över 94 procent är traditionella crtskärmar (DisplaySearch, januari 2004). Allt Stora fotomasker av hög kvalitet krävs för att tillverka platta bildskärmar på ett effektivt sätt. 1998 2006 Platta bildskärmar. Omsättning och tillväxt Miljarder USD Tillväxt % 70 80 60 70 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0-10 0-20 1998 99 00 01 02 03 04 05 06 Miljarder USD 70 60 50 40 30 20 10 Platta bildskärmar Källa: DisplaySearch, januari 2004. 1998 2006 Platta bildskärmar. Omsättning per tillämpning 0 1998 99 00 01 02 03 04 05 06 Platta datormonitorer TV Mobiltelefoner/handdatorer Bärbara datorer Övrigt Källa: DisplaySearch, januari 2004. Tillväxt 1998 2006 Prognos för antalet TV-enheter Källa: DisplaySearch, januari 2004. eftersom priset på platta skärmar sjunker ökar andelen på bekostnad av crt. För stora bildskärmar som lcd-tv, datormonitorer och skärmar till bärbara datorer är prispressen hård. De sydkoreanska tillverkarna har fått stark konkurrens av taiwanesiska tillverkare som kommit in på marknaden de senaste åren. De flesta japanska tillverkarna har valt att i stället fokusera på mindre bildskärmar till exempel mobiltelefoner, handdatorer och kameror, där marginalerna är bättre. Micronic i bildskärmsmarknaden Micronic är den dominerande aktören inom laserritare för avancerade bildskärmar. I stort sett alla tillverkare av fotomasker för bildskärmar använder Micronics system. Konkurrenten Heidelberg Instruments har framför allt varit verksam inom marknaden för ritare till pdp-fotomasker. Denna är avsevärt mindre än marknaden för ritare till tft-lcd-fotomasker. De nya bildskärmsfabrikerna använder större fotomasker än tidigare generationer. Detta leder till ett ökat kapacitetsbehov för fotomaskproduktion. För Micronics del syns det som en kraftigt ökad efterfrågan på laserritare, vilket visas av den goda orderingången under 2003, den största i företagets historia. Den stora produktionskapaciteten i Taiwan leder till önskemål om lokal produktion av fotomasker. Det första avancerade systemet har installerats i Taiwan och fler är beställda. Det krävs mycket hög upplösning på de mest avancerade fotomaskerna för tft-lcd. Dessa krav möts av lrs11000-tft3, som lanserats av Micronic under året, då även de första systemen levererades till kunder. För att kunna tillverka stora skärmar för lcd-tv krävs stora fotomasker för att undvika att skarva ihop flera fotomasker, vilket kan leda till kvalitetsproblem. En annan kanske viktigare faktor är att produktiviteten i tillverkningen stiger med större fotomasker. Micronics lrs15000-tft2 har tagits fram för att möta dessa krav och ett antal order har erhållits under 2003. Även inom pdp-marknaden byggs det nya fabriker för större substrat. Även där är det huvudsakliga skälet att minska kostnaderna. Micronic har under året levererat det första systemet för den nya generationens substrat, mp185+. Mätmaskin för fotomasker till bildskärmar För att kunna verifiera de allt mer avancerade fotomaskerna krävs noggrann mätutrustning. Detta har blivit ett problem vad gäller mätning av placeringsnoggrannhet. Det har inte funnits någon utrustning som klarat att mäta fotomasker från den senaste generationens ritare, lrs11000-tft3, med undantag av den funktion i ritaren som används vid kalibrering. För att möta detta behov introducerade Micronic mätsystemet mms15000 efter förfrågan från flera kunder. Systemet klarar att mäta stora fotomasker med en noggrannhet som är avsevärt bättre än något tidigare system. Utblick Micronic har en rekordstor orderstock på lrssystem för bildskärmar där en stor del kommer att levereras under 2004, men vissa system under 2005. Den starka tillväxten på marknaden för platta bildskärmar väntas Kapacitetsutnyttjande för elektronisk kapsling 95 90 85 80 75 70 65 60 bestå ytterligare ett par år. Efterfrågan på laserritare är fortsatt stark, men både marknaden för platta bildskärmar och marknaden för laserritare är cykliska. Om bildskärmstillverkarna börjar använda mer avancerade fotomasker även för lcdtv krävs ritare med både stor yta och hög upplösning. Detta skulle innebära efterfrågan på ytterligare en generation laserritare. 2. Marknaden för Multi Purpose-system Micronics Multi Purpose-system används för ett antal olika tillämpningar. Den viktigaste är avancerad elektronisk kapsling men även passiva platta bildskärmar (pm-lcd) och vissa andra nisch-tillämpningar förekommer. Marknaden för elektronisk kapsling är i hög grad beroende av utvecklingen inom halvledartillverkningen och har följaktligen varit dämpad under året. Nya metoder för elektronisk kapsling kräver noggrannare fotomasker än tidigare, vilket ökar efterfrågan på MP-systemen. % Källa: VLSI Research, januari 2004 100 2001 2002 2003 2004 14 15
Micronic i Multi Purpose-marknaden Marknaden har varit avvaktande under året. Endast två system har levererats. Trots detta är Micronics marknadsandel cirka 50 procent. Den enda konkurrenten som varit aktiv under året är Heidelberg Instruments. Micronics mp80+ har uppdaterats under året med bland annat högre upplösning, högre rithastighet och ett antal nya funktioner som förbättrar prestanda och flexibilitet och gör systemen mer konkurrenskraftiga. Micronic står väl rustat för att leverera de lösningar som krävs på denna marknad. Utblick Vid årets slut var kapacitetsutnyttjandet inom elektronisk kapsling mycket högt, över 90 procent. Normalt leder ett så högt kapacitetsutnyttjande till nya beställningar av utrustning. Efterfrågan på fotomasker och därmed laserritare, styrs inte av produktionsvolymen inom elektronisk kapsling utan av antalet nya konstruktioner. Generellt leder dock en ökning i marknaden för elektronisk kapsling till ett ökat behov av fotomasker. Micronic är väl förberett då efterfrågan tar fart. 3. Halvledarmarknaden För försäljningen av halvledarchip innebar 2003 att återhämtningen startade efter en av de djupaste svackor industrin har sett. Försäljningen steg med 17 procent (vlsi Research, januari 2004) i jämförelse med 2002. Uppgången drevs framför allt av konsumentprodukter som dvd-spelare, digitalkameror och mobiltelefoner, snarare än av att företagen på nytt började investera i persondatorer och annan elektronik. Inte heller halvledarindustrins investeringar i ny tillverkningsutrustning tog fart under 2003, vilket många hade väntat sig. Mycket av den ökade chipförsäljningen härrörde från minskade lager och tillverkning på befintlig utrustning. Utvecklingen av allt snabbare integrerade kretsar delas in i tekniknoder där varje nod medför mycket stora investeringar i teknikutveckling och produktionsanläggningar. Namnet på en tekniknod ges av de minsta strukturerna som finns på halvledarchippen. De ledande chiptillverkarna började producera på tekniknoden 130 nanometer redan 2001. Svårigheter i tillverkningsprocessen tillsammans med begränsade marknader medförde att chipvolymerna för denna nod fortfarande var ganska små under 2003. Trots detta startade ledande tillverkare av halvledarchip under året produktion på nästa tekniknod, 90 nanometer, och planerar och utvecklar redan tekniken för ännu en tekniknod, 65 nanometer. Komplexiteten på fotomaskerna ökar dramatiskt från tekniknod till tekniknod och fotomaskkostnaderna förväntas öka exponentiellt för kommande noder. Kostnaden för fotomasker omtalas som en av de stora utmaningarna för halvledarindustrin. En viktig orsak till de höga kostnaderna är de långsamma elektronstrålesystem som idag används för de mest avancerade fotomaskerna. Moores lag och tekniknoder Den tekniska utveckling mot allt mer komplexa halvledarkomponenter brukar beskrivas genom Moores lag, vilken förutsäger att var artonde månad fördubblas antalet transistorer på en krets.varje sådant steg kallas generation eller tekniknod.tekniknoder mäts i nanometer (miljondels millimeter). Tekniknoden 130 nanometer tog inte fart som förväntat under 2003, vilket ledde till en svag efterfrågan på fotomasker från chiptillverkarna. Trots begränsade inkomster måste fotomasktillverkarna förbereda sig för en kommande efterfrågan på tekniknoderna 90 och 65 nanometer. Men, snarare än att investera i mönsterritare för framtida produktionsbehov, har de valt att använda de långsammare elektronbaserade mönsterritarna, som vanligtvis används vid utveckling med begränsad produktionskapacitet. Micronic i halvledarmarknaden Laserbaserade mönsterritare används idag till och med tekniknoden 180 nanometer. När tekniknoden 130 nanometer utvecklades kring millennieskiftet fanns inga lasersystem som klarade av att rita så noggrannt som behövdes, vilket gjorde att industrin koncentrerade sig på elektronstråletekniken. Micronics nya slm-baserade laserritare, Sigma7300, använder mycket kortare ljusvåglängd än tidigare laserritare, kombinerat med så kallad koherent belysning, som ytterligare förbättrar upplösningen. Fotomaskerna används för att masskopiera kretsmönstret på kiselskivor. Halvledarkretsen består av många olika mönsterlager och för varje lager behövs en separat fotomask. Denna goda upplösning gör Sigma7300 mycket väl positionerad för kommande investeringar för tekniknoderna 90 nanometer och 65 nanometer. Med laserteknik kan Sigma7300 producera de komplicerade fotomaskerna till en betydligt lägre kostnad än de långsammare elektronstrålesystemen. Micronics andra produktserie för halvledarmarknaden, Omega6000, är sedan flera år kvalificerad som en arbetshäst för tekniknoderna 180 nanometer och uppåt. Omegaserien har visat sig särskilt användbar för nya tillämpningar, inte minst tillverkning av fotomasker för de bildsensorer som finns i digitala kameror och kameratelefoner. Alla konkurrenter till Micronic i halvledarmarknaden tillverkar elektronstråleritare. Tre japanska företag dominerar: NuFlare Technology (tidigare Toshiba Machine), Jeol samt Hitachi. Alla tre använder en elektronstråleteknik som kallas vector shaped beam (vsb). Denna teknik har varit dominerande efter tekniknoden 180 nanometer. Amerikanska Etec Systems, ett Applied Materialsföretag, är den enda konkurrenten i halvledarmarknaden som också tillverkar laserritare, men dessa är baserade på mer traditionell teknik. Halvledarmarknaden i siffror Totala försäljningen av halvledarchip var 142 miljarder usd 2003, vilket innebär en ökning med 17 procent från 2002. Omsättningen för tillverkningsutrustning för halvledare var nästan densamma för 2003 (31 miljarder usd) och 2002 (30 miljarder usd) en ökning med endast 3 procent (vlsi Research, januari 2004). Utvecklingen var svag även för mönsterritare. Gartner Dataquest förutspår (december 2003) att försäljningen blir 234 miljoner usd 2003, ned 6 procent från 250 miljoner usd 2002. Analysföretag bedömer att marknaden för mönsterritare kommer att öka under 2004 och 2005 i samband med den generella uppgången i halvledarindustrin. Utvecklingen av marknaden för avancerade mönsterritare är till större del avhängig av antalet avancerade halvledardesigner. Utblick Intresset är stort för en mönsterritare som kan producera de komplicerade fotomaskerna på tekniknoderna 90 nanometer och 65 nanometer till lägre kostnader. Micronic har under nedgången i industrin bedrivit ett intensivt arbete med Sigma7300-produkten, för att etablera den hos fotomask- och chiptillverkare. Omega6000-produkterna fortsätter att marknadsföras som kostnadseffektiva laserritare för de etablerade tekniknoderna, men också för nischtillämpningar. När marknaden för mönsterritare till halvledare vänder finns det goda förutsättningar för Micronic att ta marknadsandelar. 4. Direktritning Micronic och asml Holding nv tillkännagav i juli 2003 att de två bolagen har undertecknat ett Memorandum of Understanding om att bilda ett joint venture bolag med inriktning på marknaden för optisk direktritning inom halvledartillverkning. Direktritning är en lösning på problemet med kraftigt ökande kostnader för fotomasker, vilket är på väg att bli ett svåröverstigligt hinder för möjligheterna att ta fram nya avancerade halvledarkonstruktioner. Områden som kommer att dra nytta av tekniken med direktritning är konstruktioner för tillverkning i små serier, konstruktioner under utveckling samt konstruktioner som kräver kort tid för att nå marknaden ( timeto-market ). Marknadsstorleken för direktritning är idag svårbedömd eftersom den än så länge knappt existerar. Långsiktigt bedöms det dock komma att finnas en stor efterfrågan från halvledarindustrin på direktritning. Det finns konkurrens inom direktritningsmarknaden. Några få elektronstrålesystem för direktritning finns på marknaden redan idag. De största nackdelarna med systemen är den långa rittiden för komplicerade mönster och att de inte är kompatibla med dagens optiska processer. Hur och när samarbetet med asml kommer att utvecklas är avhängigt av hur marknaden kommer att ställa sig till direktritning. 16 17
Micronics teknik Mikrolitografi är en central process för tillverkning av komponenter med mikroskopiskt små strukturer i exempelvis bildskärmar och halvledare. Mikrolitografi påminner om hur ett negativ används för att mångfaldiga fotografier. På liknande sätt används fotomasker för att mångfaldiga mönster på en kiselskiva, eller glasskiva för att tillverka halvledarchip respektive bildskärmar. Efterfrågan på allt mer avancerade elektroniska produkter i konsumentledet är den grundläggande drivkraften i den tekniska utvecklingen av Micronics produkter. Utvecklingstakten på marknaden är hög och en förutsättning för att vidmakthålla och utveckla marknadspositionen är en aggressiv satsning på forskning och utveckling. Tekniska framsteg 2003 Under 2003 har Micronic åter gjort tekniska landvinningar både på bildskärms- och halvledarsidan. Förbättrade arbetsmetoder och processorienterad verksamhetsutveckling ska nu säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. Under året har två nya systemtyper av laserritare för avancerade fotomasker för tftlcd-bildskärmar tagits fram, dels lrs11000- tft3, som levererades till kunder under året, dels lrs15000-tft2, som flera kunder beställde under året. Micronic tog även fram en mätutrustning för fotomasker för bildskärmstillverkning på förfrågan av kunder. Mätsystemet, mms15000, klarar att mäta placeringsnoggrannhet på stora fotomasker med en exakthet bättre än 100 nanometer. Micronics MP80+ uppdaterades under året med bland annat högre upplösning, högre rithastighet och ett antal nya funktioner som förbättrar prestanda och flexibilitet. Micronic har fortsatt de intensiva satsningarna på Sigma-systemen och de uppsatta målen för utveckling har nåtts under året. Fokuseringsmekanism och slutlins hos Sigma7300. Linsen är framtagen i samarbete med Corning Tropel Corporation, som tillverkat linsen. Sigma7300 har visat allt bättre prestanda. Även Micronics traditionella produkt, Omega6000, har förfinats under året och framstår nu som en av marknadens mest kostnadseffektiva laserritare för de etablerade tekniknoderna. Rasterscan-teknik Traditionellt har Micronic byggt upp sin verksamhet kring laserbaserad rasterscanteknik. Den används i alla produkter för tillverkning av bildskärmar och elektronisk kapsling, samt i den första generationen laserritare för halvledarmarknaden, Omega- 6000. I Omega-systemen placeras fotomasken på ett xy-bord, som kan röra sig i två dimensioner. Samtidigt som bordet rör sig sveper en laserstråle styrd av en akusto-optisk deflektor (en metod att ändra riktningen på ljus genom en kristall med hjälp av högfrekvent ljud) vinkelrätt mot rörelseriktningen. Det ger en smal exponerad remsa på fotomasken. Flera remsor ritas på samma sätt tills fotomasken är täckt. Mönstret skapas genom att intensiteten i laserstrålen varieras med hjälp av en akusto-optisk modulator. Micronics lrs- och mp-system, som används för framställning av stora fotomasker, har ett rörligt rithuvud och ett bord som rör sig i endast en riktning. Halvledare Datafil Mönstren skapas med hjälp av ett CAD-system. Informationen överförs till mönsterritaren där den konverteras till ett lämpligt ritformat. Bildskärmar Datafil Tillvägagångssättet för stora bildskärmar liknar det som för halvledare, förutom att mycket större fotomasker används. Micronics mönsterritare Mönsterinformationen styr lasern som ritar fotomasken. Micronics mönsterritare Fotomask För att överföra mönstret till en halvledarkiselskiva belyses den framkallade fotomasken i ett litografiskt exponeringssystem, en stepper. I steppern förminskas mönstret fyra gånger. Fotomask Stepper Aligner Mönstret förminskas inte heller i en stepper utan mönstret projiceras i skala 1:1 på TFT-LCD substratet. Denna process kräver vanligen mellan fyra och nio olika fotomasker. Mikrochip Kiselskiva Efter exponeringen går kiselskivan genom olika processer som skapar transistorer och ledare. Detta förfarande upprepas 20 40 gånger med olika fotomasker varje gång. Bildskärm När chippet är färdigt testas och kapslas det och kan sedan användas i elektronikprodukter, t ex bärbara datorer. Den färdiga bildskärmen används sedan i t ex bärbara datorer. 18
Inspektion av mura en visuell inspektion av fotomasker är ofta det enda sättet att upptäcka vissa extremt små, men systematiska variationer i mönstret, vilka normala mätmetoder inte kan upptäcka. Konkurrenskraftig teknik Två olika tekniker används för att rita fotomasker; elektronstråle- och lasertekniken. I halvledarmarknaden har elektronstråleritarna traditionellt producerat de mer avancerade och komplicerade fotomaskerna eftersom de haft den högsta upplösningen. Laserritare har dominerat i volymproduktion tack vare högre rithastighet som ger lägre fotomaskkostnader. Micronics slm-baserade laserritare erbjuder en unik kombination av de två teknikernas fördelar. Med Sigma7300 kan Micronic erbjuda en kombination av hög produktivitet och hög upplösning, vilket gör Micronic konkurrenskraftigt även för de mest kritiska fotomaskerna som tidigare producerats med elektronstrålebaserade system. Datakanal Den ökade mönsterkomplexiteten i varje ny generation bildskärmar eller halvledare kräver att mer och mer data behandlas för varje fotomask. Om systemet saknar tillräcklig beräkningskapacitet kan det begränsa rithastigheten. En av hörnstenarna i Micronics utveckling är att arkitekturen i Micronics datakanaler är skalbar. Det är en stor konkurrensfördel eftersom det gör det möjligt att öka kapaciteten vid större datakomplexitet så att rithastigheten bibehålls. Patent Detta är nuvarande status för Micronics patent Micronic registrerade 10 nya patent under 2003. Under 2003 patentsöktes mer än 20 olika uppfinningar. Micronic har fler än 50 patent registrerade globalt. Fler än 140 patentansökningar globalt. SLM-baserad ritteknik Ett slm-chip, Spatial Light Modulator, är hjärtat i den nya laserbaserade tekniken som används i Micronics Sigma-system. slmchippet är en mikromekanisk krets med en miljon individuellt styrbara speglar. De reflekterande speglarna möjliggör mönsterritning med kortvågig laser med mycket hög upplösning som resultat. Samtidigt erbjuder tekniken mycket hög rithastighet då miljonen speglar på slm-chippet parallellt exponerar en delyta av mönstret på fotomasken. En pulserande laser med hög frekvens används och mellan varje laserpuls ändras mönstret på slm-chippet för att på så sätt bygga upp mönstret på fotomasken. Hastigheten i slmtekniken gör det möjligt att bibehålla den höga produktivitet som tidigare generationer mönsterritare haft trots att upplösningen är högre. I och med att slm-tekniken använder reflekterat ljus kan den anpassas för kortare och kortare våglängder och därmed högre och högre upplösning. Med produkter byggda på slm-tekniken kommer Micronic att kunna möta halvledarkundernas behov många år framöver. För att skydda företagets innovationer och för att säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften har Micronic ett aktivt patentprogram. Bolaget har en heltidsanställd som uteslutande arbetar med frågor relaterade till Intellectual Property (ip). Samarbete finns med ip-konsulter såväl i Sverige som i relevanta länder för att säkerställa att rätt patentskydd uppnås. Micronics SLM chip (Spatial Light Modulator) har en miljon individuellt styrbara microspeglar, vardera 16x16 mikrometer. Chippet är hjärtat i nästa generations mönsterritare för halvledare. Micronics teknik baserad på SLM gör det möjligt att utveckla laserritare för ett antal framtida chipgenerationer. 21
LRS11000 Micronics produkter Mönsterritare för bildskärmsproduktion LRS11000-serien Alla system i lrs-serien används för produktion av avancerade fotomasker för platta bildskärmar, framför allt för tillverkning av tft-lcd. lrs11000-tft3 har dubbelt så hög upplösning som Micronics tidigare generation tft-ritare, lrs11000-tft2. lrs11000-tft2 används också till tftfotomasker och för färgfilter till tft-skärmar. LRS15000-serien lrs15000-tft2 har ett större ritbord, 1 300 x1 500 mm, och användningsområdet är huvudsakligen fotomasker för lcd-tv. Mätmaskin för bildskärmsfotomasker MMS15000 mms15000 är ett system för mätning av placeringsnoggrannhet på fotomasker för tft-lcd. Mätprecisionen är bättre än 100 nanometer och maximal fotomaskstorlek är 1300 x 1500 mm. Mönsterritare för produktion av halvledare Sigma7300 Sigma7300 är en duv (Deep Ultra Violet) laserritare baserad på slm-tekniken som ger en unik kombination av hög upplösning och hög rithastighet. Systemet är avsett för produktion av fotomasker till halvledare för tekniknoderna 90 och 65 nanometer. Omega6600 Omega6600 är en raster-scanritare med en mycket flexibel arkitektur som gör det möjligt för fotomasktillverkaren att optimera kvalitet och rithastighet. Omega6600 är en etablerad arbetshäst för produktion av fotomasker till halvledare för tekniknoderna 180 nanometer och uppåt. En ny tillämpning är produktion av fotomasker för bildsensorer som finns i kameratelefoner och digitalkameror. Mönsterritare för elektronisk kapsling och produktion av plasmabildskärmar MP80+ mp80+ är en extremt mångsidig mönsterritare som kan hantera precisionstillämpningar för stora fotomasker. Fotomasker ritade på systemet används bland annat till avancerad elektronisk kapsling och passiva lcder. MP185+ mp185+ används för nästa generation plasmabildskärmar och har kapacitet att rita fotomasker som är upp till 1400x1850 mm stora. Halvledarprodukter System Tillämpning Tekniknod Sigma7300 Halvledare 130-65 nanometer Omega6600 Halvledare >130 nanometer Sigma7300 Bildskärmsprodukter System Tillämpning Upplösning/Max fotomaskstorlek LRS11000-TFT3 TFT-LCD 0,75µm / 1100 x 1100 mm LRS11000-TFT2 TFT-LCD 1,5 µm / 1100 x 1100 mm LRS15000-TFT2 TFT-LCD 1,5 µm / 1300 x 1500 mm MMS15000 Mätning av bildskärmsfotomasker 1300 x 1500 mm Multi Purpose-produkter System Tillämpning Upplösning/Max fotomaskstorlek MP80+ Elektronisk kapsling 1,5 µm / 800 x 800 mm MP185+ PDP 2,5 µm / 1400 x 1850 mm MP80+ Omega6600 22
Micronics personal Micronics högteknologiska verksamhet med ständigt nya utmaningar kräver en gedigen kompetens hos medarbetarna för att möta kundernas krav och stärka företagets konkurrenskraft. Micronics huvudkontor ligger i Täby, strax norr om Stockholm, där forskning, utveckling och tillverkning sker. Dotterbolagen i usa, Japan och Taiwan svarar främst för service och kundstöd samt underhåll av installerade system. Vid utgången av året hade koncernen 342 anställda i Sverige, usa, Japan, Taiwan och Kina. Av de anställda i Sverige arbetar 259 på huvudkontoret i Täby och 12 personer på lokalkontoret i Göteborg, där den långsiktigt strategiska utvecklingen är förlagd. Inom forskning och utveckling arbetar 125 personer, inom produktion, installation och service 148 personer och 21 personer arbetar inom marknad och försäljning. Micronic befinner sig i ständig utveckling. För att nå och behålla en ledande position såväl tekniskt som marknadsmässigt krävs att Micronic kan anställa och behålla medarbetare med hög kompetens och stort engagemang såväl i Sverige som i dotterbolagen. De anställda arbetar under stor frihet och med ett stort personligt ansvar. För att ytterligare tydliggöra ansvar, befogenheter och kundfokusering genomförde Micronic under senare delen av 2003 en intern organisationsförändring. Personalfilosofi Det är viktigt för Micronic att erbjuda en god arbetsmiljö som stimulerar till goda prestationer och personlig utveckling. Micronic välkomnar mångfald och utgör en mångkulturell arbetsplats med anställda från ett femtontal olika länder. Andelen kvinnor uppgick vid årets slut till 17 procent och återfinns i ledande befattningar på alla nivåer i företaget. Som ett sätt att främja jämställdheten mellan kvinnor och män ersätter företaget i Sverige föräldraledighet med upp till 80 procent av lönen. För att behålla medarbetare och därmed värdefull kompetens satsar Micronic, förutom på individuellt anpassad utbildning inom alla discipliner, även på alternativa karriärvägar. En väg kan vara olika specialistfunktioner. Internrekrytering uppmuntras, liksom att under en tid arbeta på ett annat bolag inom koncernen. Kompetensen hos de anställda är genomgående hög, 58 procent har högskoleutbildning inklusive licentiat- eller doktorsgrad. I Sverige har företaget en aktiv personalförening, som anordnar en rad fritidsaktiviteter liksom möjligheter till friskvård, både i egna och närliggande träningslokaler. Sjukfrånvaron i Sverige uppgick under 2003till 2,9procent, varav 1 procent var korttidsfrånvaro. Personalomsättningen var 8,5 procent under 2003, varav merparten härrör från den nedskärning som genomfördes i slutet av 2002 men som fick effekter under 2003. Arbetsmiljö och utveckling Alla nyanställda genomgår ett introduktionsprogram i syfte att lära känna företagets verksamhet, mål och de värderingar som utgör grunden för såväl interna som externa kontakter. De framarbetade värderingarna skall vara ett stöd i medarbetarnas förhållningssätt mot varandra och mot kunder och andra intressenter. I takt med att Micronic förstärker sin position som leverantör till halvledarmarknaden ställs det också nya och högre krav på hur företaget utformar och genomför utbildning och vidareutbildning. Det berör allt från introduktionsprogram till hur Micronic säkerställer hög kvalitet på utbildningar som erbjuds serviceingenjörerna världen över. För att möta dessa högre krav har Micronic under det senaste året påbörjat arbetet med att implementera pbet-metoden. Det är halvledarbranschens etablerade metod för att säkerställa hög kvalitet på utbildning. pbet står för Performance-Based Equipment Training och har skapats av branschorganisationen sematech. Arbetsmiljö och säkerhet är också frågor som fått större betydelse under året, både på grund av att produkterna blir mer komplexa och på grund av ökade krav från kunder. Genom en aktiv skyddskommitté har ett systematiskt arbete satts igång för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön på Micronic och hos kund. Riskområden har definierats och utbildningar har genomförts på alla kontor. Som exempel kan nämnas elsäkerhet för systemingenjörer och arbetsmiljöutbildning till linjechefer. Förmåner och ersättningar till anställda Micronics lönepolitik är individuellt anpassad. Kopplingen mellan arbetsinsats och resultat skall vara tydlig. En svensk löneanalysundersökning, som genomfördes under året, visade att Micronic lönemässigt ligger i nivå med andra jämförbara företag i regionen. Analysen visade vidare att företaget inte uppvisar någon lönediskriminering på grund av kön. Antalet anställda var i slutet av 2003 342 personer i Sverige, USA och Asien Mer än 50% av medarbetarna i Sverige har universitets- eller högskoleexamen, varav flera med doktorsgrad Gymnasie- samt eftergymnasial utbildning 40 % USA 7 % Asien 14 % Sverige 79 % Övrig 2 % Universitet och högskola 58 % Andelen anställda fördelat på ålderskategorier. Genomsnittsåldern på Micronic i Sverige är 39 år 29 år Anställda fördelade på funktioner i koncernen Produktion, installation och service 44% 50 år 30 49 år Ledning och stödfunktioner 14% Marknad och försäljning 6% Forskning och utveckling 36% 24 Tobias Persson Chef försäljningsenheten för bildskärmsprodukter
Finansiella nyckeltal MSEK 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Nettoomsättning 258,9 268,4 213,4 704,3 699,3 496,1 428,0 Marginaler Bruttomarginal, % 61,7 56,2 47,8 38,4 Rörelsemarginal, % 21,5 16,3-34,4 11,8 2,4-18,1-45,3 Vinstmarginal, % 21,5 15,9-34,1 12,8 1,4-17,5-45,3 Avkastning på kapital Avkastning på operativt kapital, % 138 57-67 30 5-24,3-44,1 Avkastning på sysselsatt kapital, % 62 25-31 19 4-9,4-21,2 Avkastning på eget kapital, % 59 22-32 17 1-9,5-22,2 Kapitalstruktur Operativt kapital 61,3 92,8 128,5 423,0 263,5 475,4 403,4 Sysselsatt kapital 113,6 242,4 211,6 741,6 816,0 762,5 991,0 Eget kapital 88,8 193,4 141,4 679,5 697,2 631,4 798,4 Räntebärande nettoskuld -27,5-100,7-26,7-257,3-434,9-156,0-390,0 Kapitalomsättning, gånger 6,4 3,5 1,9 2,6 2,0 1,3 1,0 Soliditet, % 49,3 65,6 45,7 71,9 52,3 49,5 48,7 Kassaflöde och likviditet 1) Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,7 17,1-59,0-171,3 7,0-97,0 169,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten 23,0 16,2-12,3-64,7-152,2-180,6-217,6 Kassaflöde efter investeringar, före finansiering -5,3 0,9-71,3-235,9-145,2-277,6-47,7 Likvida medel vid årets slut 50,0 149,6 83,0 318,7 552,4 287,1 587,6 FoU FoU-kostnader 25,3 42,1 68,6 190,6 230,0 185,2 123,5 FoU-kostnader/omsättning, % 9,6 15,6 31,9 27,1 32,9 37,3 28,9 Aktiverade utgifter för utveckling - - - - - 129,7 174,3 Personal Genomsnittligt antal anställda 103 140 166 240 284 299 312 Omsättning per genomsnittligt anställd 2,6 1,9 1,3 2,9 2,5 1,7 1,4 Data per aktie Antal aktier vid årets slut, miljoner 12,0 14,0 14,0 19,1 19,2 19,2 39,2 Genomsnittligt antal aktier, miljoner 12,0 13,8 14,0 18,1 19,1 19,2 28,4 Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning, miljoner 21,0 21,8 30,8 Före utspädning Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal) 3,34 2,27-3,81 3,93 0,37-3,30-5,59 Eget kapital per aktie (beräknas på genomsnittligt antal) 7,40 13,81 10,10 37,54 36,50 32,86 28,12 P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut) 75 516 neg neg Kurs/eget kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut) 7,87 5,26 1,25 4,10 Utdelning per aktie - - - - - - - Efter utspädning 2) Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal aktier) 3,52 0,32-3,30-5,59 Eget kapital (beräknas på genomsnittligt antal aktier) 37,65 57,00 32,86 28,12 P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut) 79 596 neg neg Kurs/eget kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut) 7,49 3,30 1,25 4,10 1) Kassaflödesanalysen för 1997 avser moderbolaget Micronic Laser Systems AB. 2) Uppgifterna för 2002 och 2003 är beräknade på antalet aktier utan hänsyn till utspädningseffekt då lösenpriser på utestående optioner avsevärt avviker från aktuell börskurs. Marginaler Bruttomarginal Bruttovinst i procent av nettoomsättning. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning. Avkastning Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på eget kapital Resultat efter full skatt (aktuell skatt plus 28 procent av förändring obeskattade reserver) i procent av genomsnittligt eget kapital. Kapitalstruktur Operativt kapital Totala tillgångar minskade med icke räntebärande skulder inklusive latent skatt i obeskattade reserver och likvida medel. Sysselsatt kapital Totala tillgångar reducerade med icke räntebärande skulder inklusive latent skatt i obeskattade reserver. Eget kapital Eget kapital plus 72 procent av obeskattade reserver. Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder minskat med likvida medel i enlighet med definition. Kapitalomsättning Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt operativt kapital. Soliditet Eget kapital i enlighet med definition i procent av totala tillgångar. Kassaflöde och likviditet Kassaflöde från den löpande verksamheten. Resultat efter finansiella poster justerat för poster som ej ingår i kassaflödet, betald inkomstskatt och förändringar av rörelsekapital. Kassaflöde från investeringsverksamheten Nettoinvesteringar i byggnader, maskiner, inventarier och finansiella anläggningstillgångar. Kassaflöde efter investeringar före finansiering Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital minskat med investeringar. Likvida medel Kassa, bankmedel och kortfristiga placeringar. FoU FoU-kostnader Kostnader hänförliga till FoU aktiviteter inklusive kostnader för personal sysselsatta med forskning och utveckling. FoU-kostnader/omsättning Kostnader hänförliga till forskning och utveckling som en procentsats av nettoomsättningen. Personal Antal anställda Genomsnittligt antal heltidsanställda. Omsättning per anställd Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt antal anställda. Data per aktie Årets resultat per aktie Resultat efter full skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier. Eget kapital per aktie Eget kapital i enlighet med definition dividerat med genomsnittligt antal aktier. 26 27
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Micronic Laser Systems ab (publ.) org nr 556351-2374 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003-01-01 2003-12-31. Verksamheten Micronic Laser Systems utvecklar, tillverkar och marknadsför extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Tekniken kallas mikrolitografi. Kunderna är världens ledande tillverkare av dels platta bildskärmar för tv och datorer, dels halvledarkomponenter. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsens Attract-40 lista. Försäljningen sker nästan uteslutande utanför Sverige och framför allt till Asien och usa. Koncernen har 342 anställda i Sverige samt i dotterbolag i Japan, usa, och Taiwan samt på en filial i Kina. Väsentliga händelser Marknadsutveckling Försäljningen och orderingången under det första halvåret var mycket svag. Däremot ökade efterfrågan på Micronics produkter kraftigt under andra halvåret tack vare en mycket stark bildskärmsmarknad, där Micronics system är en förutsättning för den pågående övergången till platta bildskärmar. Micronic uppnådde nytt rekord med en orderingång som översteg 1 miljard sek för första gången. Efterfrågan på halvledarsystem är fortfarande svag. Trots ett högt kapacitetsutnyttjande inom industrin har nyinvesteringar för halvledartillverkning inte skett i någon betydande omfattning. Det som påverkar efterfrågan av fotomaskutrustning är i hög grad antalet nykonstruktioner av halvledare och dessa har under året varit för få för att motivera investeringar i mönsterritare av den typ som Micronic erbjuder. Forskning och utveckling Utgifterna för forskning och utveckling har under 2003 minskat med nio procent, från 311 miljoner till 282 miljoner kronor. Bolagets utgifter för forskning och utveckling är avgörande för företagets resultat. Samtidigt är dessa satsningar en förutsättning för att målet, att vara marknadsledare inom samtliga produktområden inom branschen, skall kunna nås. Aktiviteterna har alltså, trots en minskning, varit fortsatt intensiva. De satsningar som gjorts under de senaste åren kommer att resultera i att Micronic står väl rustat när marknaden för högproduktiva mönsterritare till halvledarindustrin vänder. Stora resurser har under året lagts på Sigma7300 som visat allt bättre prestanda. De uppsatta målen med utvecklingen, att Sigma7300 är väl positionerad för kommande investeringar inom tekniknoderna 90 respektive 65 nanometer, har uppnåtts. Även produktserien Omega har under året utvecklats till att bli ett mycket kostnadseffektivt alternativ för de etablerade tekniknoderna och nya tillämningsområden har vuxit fram, såsom fotomasker för de digitala bildsensorer som finns i digitalkameror och kameratelefoner. Inom bildskärmssidan har utvecklingsinsatserna riktats mot att öka ritytan för fotomasken samtidigt som prestanda bibehålls. Vidare har produktsortimentet breddats genom utveckling och introduktion av en ny typ av mätmaskin för fotomasker för bildskärmsindustrin. Det första systemet kommer att levereras under 2004. Andelen aktiverade utgifter för utveckling har ökat till 62 procent av de totala utgifterna för forskning och utveckling. Anledningen är att företaget inom flera projekt nått det stadium i utvecklingen av en produkt då aktivering enligt gällande redovisningsregler skall göras. Finansiell ställning Under 2002 beslutades att reducera antalet anställda med cirka tio procent samtidigt som antalet externa konsulter reducerades. Under 2003 har företaget fortsatt att reducera kostnaderna inom alla delar av organisationen och att fokusera på finansiell uppföljning. Micronic genomförde under året en nyemission med företrädesrätt för bolagets befintliga aktieägare. Emissionen, som tillförde cirka 316 miljoner kronor efter transaktionskostnader, har bidragit till att bolaget nu har en stark finansiell ställning för att möta framtida åtaganden. Strategiska samarbeten Micronic har under året arbetat intensivt med att stärka ställningen som en ledande aktör på de marknader där bolaget verkar. Ett viktigt led är att öka samarbetet med starka och strategiskt viktiga aktörer på samtliga marknader. Micronic har tillsammans med asml undertecknat ett Memorandum of Understanding om att bilda ett joint venture-bolag för att exploatera marknaden för optisk direktritning inom halvledartillverkning. Micronic har också ingått avtal om ett gemensamt utvecklingsarbete med Intel Corporation i usa. Som en del i detta avtal har Intel lämnat en order på ett Sigma-system. Koncernen 31 december 2003 Koncernen omfattar moderbolaget Micronic Laser Systems ab samt de helägda dotterbolagen Micronic Japan k.k., Micronic Laser Systems Inc., usa, Micronic Laser Systems Far East Co., Ltd. samt Micronic Treasury ab. Micronic Japan k.k. är ett kundsupportbolag med lokala servicekontor nära företagets kunder i Japan, liksom Micronic Laser Systems Far East Co., Ltd. i Taiwan. Micronic Laser Systems Inc., erbjuder kundsupport till kunder i usa, samt förstärker den globala marknadsföringen genom en ökad närvaro på den amerikanska marknaden. Micronic Treasury ab har fungerat som förmedlare vid spridning av de optionsprogram som riktats till företagets anställda samt partners. Micronic har också en filial i Shanghai för att öka närvaron även i Kina. Orderingång och orderstock Orderingången under 2003 är den högsta någonsin för Micronic och uppgick till 1 086 (459) msek. Av den totala orderingången avser 94 (81) msek den globala serviceverksamheten. Orderingången omfattar under 2003 order om totalt 17 (8) system inklusive en uppgradering, varav 11 (2) system till bildskärmsmarknaden 2 (3) till halvledarmarknaden, samt 4 (3) system till Multi Purpose marknaden. Orderstocken vid årets utgång var 764 (231) msek, och omfattar system med leverans under 2004 och 2005. Försäljning Nettoomsättningen uppgick under året till 428 (496) MSEK, en minskning med 14 procent (29). Av försäljningen avser 94 (81) msek den globala serviceverksamheten, motsvarande 22 (17) procent av total försäljning. Under 2003 levererades 9 (9) system, varav 2 (1) uppgraderingar. Micronic har levererat 3 (4) system till bildskärmsmarknaden, vilket motsvarar 46 (44) procent av den totala försäljningen. 2 (2) system, varav en uppgradering, har levererats till halvledarmarknaden och det motsvarar 15 (26) procent av försäljningen. 4 (3) system, varav en uppgradering, levererades till Multi Purpose marknaden, vilket motsvarar 17 (13) procent av årets totala försäljning. Den globala serviceverksamheten fortsätter att expandera i takt med att antalet installerade system ökar. Antalet installerade system är närmare 100, varav cirka 75 finns installerade i Asien. Micronic hade vid 2003 års utgång 53 (50) servicekontrakt med kunder runt om i världen. Rörelsens kostnader Rörelsens kostnader uppgick under året till 622 (586) msek, varav 107 msek är en konsekvens av beslutet att avveckla Sigma7100 och återta det under 2002 levererade systemet. Under 2002 erhölls också en order från en annan kund. Denna order utgår samtidigt ur orderstocken. Resultateffekten inkluderar ombyggnad av två system i lager för framtida försäljning samt nedskrivning av kundfordringar och lager. Kostnaden för sålda varor uppgick till 263 (259) msek. Bruttomarginalen uppgick till 38 (48) procent. Den låga bruttomarginalen förklaras av få levererade system varav vissa med relativt låg marginal samt av en under året kraftigt sjunkande dollar som ger en starkt negativ effekt. Bruttovinsten belastas också av fasta kostnader för bland annat produktionsfunktionen, vilket får större effekt i perioder med låg försäljning. Bruttomarginalen har under andra halvåret successivt förbättrats. Kostnaderna för forskning och utveckling har belastat resultatet med 124 (185) msek. Därutöver har utvecklingskostnader på totalt 174 (130) msek aktiverats. Aktivering sker efter individuell bedömning av samtliga pågående utvecklingsprojekt. Avskrivning av aktiverade utgifter påbörjas när intäkter börjar genereras. Avskrivningen fördelas då ut på ett förväntat antal sålda system. Under 2003 har avskrivningar påbörjats på flera projekt och belastar resultatet med 16 (3) msek. Företagets totala utgifter för forskning och utveckling uppgår för 2003 till 282 (311) msek. Av de totala kostnaderna för forskning och utveckling avser 3 (35) msek direktritning, vilket i sin helhet resultatförts i den takt de uppkommit. Avskrivning har även påbörjats på den licensrättighet som innehas och som avser tillämpningsområdet direktritning. Försäljningsomkostnaderna uppgick till 43 (47) msek och inkluderar bland annat kommissionskostnader. Administrationskostnader uppgick för 2003 till 67 (78) msek och inkluderar dotterbolagens verksamhet. Övriga kostnader uppgick till 125 (16), varav 107 msek avser kostnader hänförliga till avvecklingen av Sigma7100-projektet. Valutakursdifferenser vid omräkningen till svenska kronor har påverkat rörelseresultatet negativt med 15 (17) msek, medan resulatet från finansiella investeringar påverkats positivt av valutadifferenser med 2 (0) msek. Resultat Resultat efter finansiella poster för 2003 blev -194 msek jämfört med -87 msek för 2002. Förlusten är en effekt av låg försäljning under året, en för bolaget negativ dollarutveckling, fortsatt intensiva satsningar inom forskning och utveckling samt avvckling av Sigma- 7100-projektet. Finansiell ställning Lager Lagret uppgick vid årets slut till 295 (328) msek, varav varor under tillverkning 121 (182) msek samt råvaror och förnödenheter 167 (146) msek. Varor under tillverkning omfattar de system som löpande produceras för leverans till kund, vissa utbildningssystem samt system för kunddemonstrationer. Varor under tillverkning påförs löpande med nedlagda utgifter för material och arbete för att färdigställa planerade system. Kundfordringar Kundfordringar uppgick vid årets slut till 41 (188) msek av vilka 39 msek, eller 94 procent förfaller till betalning inom tre månader. Investeringar Företagets totala investeringar uppgick till 228 (180) msek. Merparten av årets investeringar avser aktiverade utgifter för utveckling, totalt 174 (130) msek. Vidare har investeringar i maskiner och produktionsutrustning gjorts med 54 (37) msek. Av dessa investeringar avser 47 (23) msek, utrustning som anskaffats genom leasing. Smärre tilläggsinvesteringar har också gjorts i affärssystemet, vilket anskaffades 2001. Kassaflöde, likviditet och finansiell ställning Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 588 (287) msek, exkluderande outnyttjad checkräkningskredit. Koncernens likvida medel har under 2003 ökat med 300 msek, att jämföra med en minskning under 2002 med 265 msek. Kassaflödet har de senaste tre kvartalen varit positivt, en effekt av flera vidtagna åtgärder för att bättre kontrollera flödet. Den löpande verksamheten har genererat 170 msek. Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick 28 29
till 228 (180) msek. Genom en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare har bolaget förstärkts med 316 msek efter transaktionskostnader. I samband med nyemissionen utnyttjades också utestående teckningsoptioner, vilket bidragit med 13 msek. Soliditeten var 49 (50) procent vid årets utgång. Valutaexponering Micronic är utsatt för exponering i utländsk valuta, framför allt usd. Försäljningen sker nästan uteslutande i usd och av moderbolagets kostnader uppkommer cirka 25 (25) procent i usd. Företaget strävar efter att begränsa effekterna av valutaförändringar. Under 2003 har rörelseresultatet belastats med 15 msek som avser negativa valutadifferenser, medan resultatet från finansiella poster påverkats positivt av valutadifferenser på 2 msek. Organisation Verksamheten i koncernen är organiserad i en linje/projektorganisation, med ansvarsområden för marknadsföring, försäljning, strategisk utveckling, basutveckling, systemapplikation, produktion & installation, kundsupport samt finans & administration. Vid utgången av året var antalet anställda 342(338). Styrelsens arbete Styrelsen består av åtta ledamöter valda av bolagsstämman. Styrelsen har under 2003 hållit 19 (19) möten. Till grund för styrelsens arbete ligger den fastställda arbetsordningen där arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställts. Gällande arbetsordning fastslår att det ligger under styrelsens ansvar att bland annat fastställa årsredovisning och andra publika rapporter besluta om finansiell och verksamhetsrapportering utse verkställande direktör utfärda arbetsordning samt instruktion för verkställande direktör fastställa policys och attestinstruktion fastställa budget besluta om investeringar över fastställda gränser besluta om långtgående överenskommelser fastställa formerna och inriktningen för styrelsens arbete samt utvärdera vds och styrelsens arbete utse en revisionskommitté inom styrelsen utse en ersättningskommitté inom styrelsen bistå vd inom områden med mera långsiktiga konsekvenser I enlighet med det beslut som fattades av bolagsstämman 2003 har styrelsen tillsatt en revisionskommitté. Kommittén har bestått av Millert Carlsson och Hans Fletcher. Kommittén är en handläggande/rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Syftet med kommittén är att tillse att kvaliteten i bolagets revision är hög samt att fungera som huvudkontakt med bolagets revisorer. Dessutom skall kommittén övervaka bolagets interna rapportering. Under 2003 har revisionskommittén bland annat följt bolagets interna rutiner för att kontrollera eventuella nedskrivningsbehov av aktiverade utgifter för utveckling, vilka redovisas som immateriella tillgångar. Kontrollen har omfattat utförliga känslighetsanalyser, där parametrar som valutakurs och förväntat antal sålda system, är väsentliga. Styrelsen har också, i enlighet med bolagsstämmans beslut, tillsatt en ersättningskommitté bestående av styrelsens ordförande Bert Jeppsson, verkställande direktören Sven Löfquist samt Christer Zetterberg. Kommittén är en handläggande/rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Huvudsakliga uppgifter för ersättningskommittén är att föreslå och förhandla ersättningar till vd och övriga ledande befattningshavare, att föreslå principer för eventuella avgångsvederlag, att föreslå regler för kostnadsersättningar till styrelseledamöter, att föreslå och arbeta fram förslag till incitamentsprogram samt att föreslå styrelsens arvode till nomineringskommittén. Bolagsstämman beslöt också utse en nomineringskommitté vilken skulle bestå av de vid räkenskapsårets slut, fyra största ägarna. Nomineringskommitténs uppgift är att föreslå styrelseledamöter inför bolagsstämman. Nomineringskommittén har bestått av Lars Öjefors (Industrifonden), Jesper Lyckéus (Capital Group Fonder), Marianne Nilsson (Robur) och Börje Ekholm (Investor). Anpassningsarbete till IFRS Bolaget har under de senaste två åren successivt anpassat redovisningen till nya redovisningsrekommendationer, som vid utgången av 2005 skall harmonisera med ifrs, International Financial Reporting Standards. ifrs berör samtliga noterade bolag. Bolaget har under året gått igenom de förslag som kommer att träda i kraft även under 2004 och 2005 för att bedöma effekten på bolagets resultat. Bolagets bedömning är att de rekommendationer med störst påverkan på Micronic redan införts. Smärre förändringar av redovisat resultat kan uppstå genom rekommendationen Ersättningar till anställda samt Redovisning av materiella anläggningstillgångar. Ett internt arbete pågår för att fullgöra de rapporteringsplikter som åligger bolaget. Händelser efter räkenskapsårets utgång Micronic har beslutat avveckla Sigma7100 som ersätts med Sigma7300. Det system som levererades till DuPont Photomasks Inc., 2002 återtas. Den order som erhölls från en annan kund under 2002 har utgått ur orderboken och finns inte med i utgående orderstock för 2003. 2003 års resultat har belastats med 107 msek omfattande kostnader för ombyggnad av de två systemen samt nedskrivning av kundfordringar och lager. Micronic, som hittills uteslutande arbetat via distributör och agenter, på huvudmarknaderna i Japan och usa, har fattat beslut att hantera den viktiga direktkontakten med kunder i egen regi. Som ett led i detta har distributionsavtalet med Hakuto i Japan sagts upp från och med den 25 januari 2004. Framtidsutsikter Den starka tillväxten på marknaden för platta bildskärmar förväntas bestå ytterligare flera år och nya fabriker byggs för nya generationer av avancerade bildskärmar. Marknaden för avancerade mönsterritare för bildskärms- tillverkning förväntas som en följd av detta utvecklas väl med en fortsatt god orderingång. Efterfrågan på Micronics Multi Purposesystem bedöms följa den generellt ökande marknaden för halvledare och enklare bildskärmstillämpningar, dock med en viss tidsmässig förskjutning. Oderingången förväntas inom detta område att öka under andra halvåret. Marknaden för mönsterritare för volymproduktion av avancerade fotomasker till halvledartillverkning drivs av antalet nykonstruktioner främst inom tekniknoden 90 nanometer. Den generella uppgången inom halvledarindustrin har ännu inte resulterat i en motsvarande ökning av avancerade halvledarkonstruktioner med en efterföljande ökad efterfrågan på avancerade mönsterritare. Marknaden för Micronics Omega-program väntas förbättras successivt under året som en följd av en generellt ökande marknad för fotomasker. Täby den 11 februari 2004 Bert Jeppsson Millert Carlsson Hans Fletcher Sven Löfquist Ordförande Verkställande direktör Göran Malm Magnus Ryde Christer Zetterberg Lars Öjefors Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 februari 2004 Anders Östberg Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton AB Per Fridolin Förslag till resultatdisposition Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till -103 923 (48 440) tsek. Ingen avsättning föreslås till bundna reserver. Moderbolagets ansamlade förluster föreslås disponeras enligt nedan. 2003 Från föregående år balanserat resultat - 48 676 920 Årets förlust - 255 738 127-304 415 047 Förslag till behandlig av uppkommen förlust Balanseras i ny räkning - 304 415 047 Summa - 304 415 047 Resultaträkningar och balansräkningar för koncernen och moderbolaget fastställs på ordinarie bolagsstämma den 24 mars 2004. Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton AB 30 31
Resultaträkningar Kassaflödesanalyser Koncernen Moderbolaget TSEK Noter Nettoomsättning 1 427 959 496 050 365 820 446 677 Kostnad sålda varor -263 465-259 197-204 085-235 063 Bruttovinst 164 494 236 853 161 735 211 614 Forskning och Utveckling -123 541-185 156-283 017-311 483 Försäljningsomkostnader -43 080-46 911-44 414-58 968 Administrationsomkostnader -67 232-78 436-53 815-42 799 Övriga rörelseintäkter 517 1 009 309 772 Övriga rörelsekostnader 5-125 071-17 080-122 553-17 080 Rörelseresultat 2, 3, 4-193 913-89 721-341 755-217 944 Resultat från finansiella investeringar Nedskrivning av andelar i koncernföretag 15 - - - -2 407 Realiserad valutakursförlust långfristiga fordringar hos koncernföretag - - -680 - Ränteintäkter och liknande poster 6 8 331 15 465 8 570 15 632 8 331 15 465 7 890 13 225 Räntekostnader och liknande poster 7-8 180-12 445-5 002-11 128-8 180-12 445-5 002-11 128 Resultat efter finansiella poster -193 762-86 701-338 867-215 847 Bokslutsdispositioner 22 10 891 11 430 Resultat före skatt -193 762-86 701-327 976-204 417 Skatt på årets resultat 8 35 096 23 323 72 238 56 262 Årets resultat -158 666-63 378-255 738-148 155 Resultat per aktie, före utspädning, SEK -5,59-3,30 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK -5,59-3,30 Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental 28 398 19 212 Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning, tusental 30 809 21 794 Koncernen Moderbolaget TSEK Noter Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -193 762-86 701-338 867-215 846 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet mm. Vissa upplupna kostnader 86 249-10 877 86 249-10 877 Förändring omräkningsdifferens eget kapital 1) -2 526-3 470 - - Nedskrivning av andelar i koncernföretag - - - 2 407 Avskrivningar 59 397 32 033 29 434 22 142-50 642-69 015-223 184-202 174 Betald inkomstskatt 2) 569-2 687 - - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -50 073-71 702-223 184-202 174 Förändringar av rörelsekapital Ökning( )/Minskning(+) av varulager -47 711-77 357-47 623-72 339 Ökning( )/Minskning(+) av kortfristiga fordringar 65 148 38 538 64 525 18 208 Ökning(+)/Minskning( ) av kortfristiga skulder 202 546 13 559 182 190 10 478 Kassaflöde från den löpande verksamheten 169 910-96 962-24 092-245 827 Investeringsverksamheten Investering i andelar i koncernföretag 15 - - - -3 030 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 9,10,11-174 704-139 797-378 -10 082 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 3) 12,13,14-52 128-39 535-3 120-14 943 Ökning( )/Minskning(+) av långfristiga fordringar netto 9 233 3 889 2 633 2 678 Kassaflöde från investeringsverksamheten -217 599-175 443-865 -25 377 Finansieringsverksamheten Nyemission 315 769 315 769 Nyemission teckningsoptioner 12 513 1 142 12 513 1 142 Kvarvarande teckningsoptioner koncernföretag - -93 - - Ökning(+)/Minskning( ) av avsättningar -3 504-4 012 - - Ökning(+)/Minskning( ) av långfristiga skulder 23 350 10 052-3 440-3 378 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 348 128 7 089 324 842-2 236 Ökning/Minskning av likvida medel 300 439-265 316 299 885-273 440 Likvida medel vid årets början 287 125 552 441 271 033 544 473 Likvida medel vid årets slut 587 564 287 125 570 918 271 033 1) Förändring av omräkningsdifferens eget kapital har i likhet med tidigare år ansetts höra till kassaflödet från den löpande verksamheten. 2) Betald inkomstskatt hänför sig till årets aktuella skatt på skattemässiga överskott samt återbetalning av inkomsskatt från tidigare år. 3) Förvärv av materiella anläggningstillgångar inkluderar inventarier nyttjade genom finansiell leasing, då det bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamheten och dess investeringsbehov. 32 33
Balansräkningar Koncernen Moderbolaget TSEK Noter 31dec 2003 31dec 2002 31dec 2003 31dec 2002 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för affärssystem 9 9 731 13 897 9 731 13 897 Aktiverade utgifter för utveckling 10 285 064 126 327 - - Licensrättighet 11 16 799 17 084 16 799 17 084 311 594 157 308 26 531 30 981 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 116 972 120 641 116 972 120 641 Maskiner 13 8 330 13 375 8 330 13 375 Inventarier 14 168 433 111 087 107 485 84 623 293 735 245 103 232 787 218 639 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 15 - - 10 544 10 544 Fordringar hos koncernföretag 16 - - 1 823 3 215 Andra långfristiga fordringar 17 55 453 30 008 133 001 62 004 55 453 30 008 145 368 75 763 Summa anläggningstillgångar 660 783 432 419 404 686 325 383 Omsättningstillgångar Varulager 18 Råvaror och förnödenheter 166 761 145 901 151 370 130 598 Varor under tillverkning 120 994 181 745 120 994 181 745 Förskott till leverantörer 7 556-7 556-295 311 327 646 279 920 312 343 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 40 706 188 481 29 427 173 488 Fordringar hos koncernföretag - - 29 974 30 234 Övriga fordringar 19 37 906 21 304 34 741 21 151 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 18 316 19 415 17 386 18 304 96 928 229 200 111 527 243 177 Kassa och bank 21 587 564 287 125 570 918 271 033 Summa omsättningstillgångar 979 803 843 971 962 365 826 553 SUMMA TILLGÅNGAR 1 640 586 1 276 390 1 367 050 1 151 936 Koncernen Moderbolaget TSEK Noter 31dec 2003 31dec 2002 31dec 2003 31dec 2002 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 39 167 19 215 39 167 19 215 Överkursfond 852 717 544 385 858 954 550 623 Bundna reserver/reservfond 10 483 19 313 2 400 2 400 902 367 582 913 900 521 572 238 Fritt eget kapital Fria reserver/balanserat resultat 54 743 111 818-48 677 99 478 Årets resultat -158 666-63 378-255 738-148 155-103 923 48 440-304 415-48 677 Summa eget kapital 798 444 631 353 596 106 523 561 Obeskattade reserver 22 - - 13 470 24 361 Avsättningar 23 2 776 6 280 - - Långfristiga skulder 24 Konvertibelt förlagslån - 320 000-320 000 Räntebärande skulder till kreditinstitut 137 214 121 258 92 901 96 340 Övriga skulder - - - - Summa långfristiga skulder 137 214 441 258 92 901 416 340 Kortfristiga skulder Konvertibelt förlagslån 24 320 000-320 000 - Räntebärande skulder till kreditinstitut 55 307 9 901 32 540 3 440 Förskott från kunder 145 150 17 295 144 793 17 295 Leverantörsskulder 73 752 56 365 66 674 52 463 Skulder koncernföretag - - - 10 429 Skatteskulder 207 1 641 - - Övriga skulder 12 330 11 608 9 103 9 256 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 95 406 100 689 91 463 94 791 Summa kortfristiga skulder 702 152 197 499 664 573 187 674 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 640 586 1 276 390 1 367 050 1 151 936 Poster inom linjen Ställda säkerheter 26 217 047 185 599 163 000 163 000 Ansvarsförbindelser 27 207 527 221 468 197 340 212 200 34 35
Eget kapital rapport Sammanställning över förändringar i eget kapital koncernen Antal Aktie- Överkurs- Bundna Fritt Summa TSEK aktier kapital fond reserver eget kapital eget kapital Ingående balans den 1 januari 2002 19 202 583 19 203 543 348 29 794 104 808 697 153 Valutakursdifferenser -2 252-1 219-3 471 Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen -2 252-1 219-3 471 Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital -8 229 8 229 - Nyemission teckningsoptioner 12 700 13 1 130 1 143 Kvarvarande teckningsoptioner koncernföretag -93-93 Årets resultat -63 378-63 378 Eget kapital den 31 december 2002 19 215 283 19 215 544 385 19 313 48 440 631 353 Valutakursdifferenser -987-1 539-2 526 Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen -987-1 539-2 526 Förskjutning mellan bundna och fria reserver pga ändring av obeskattade reserver -7 842 7 842 - Nyemission teckningsoptioner 736 050 736 11 777 12 513 Nyemission 19 215 283 19 215 307 445 326 660 Kostnader nyemission -10 890-10 890 Årets resultat -158 666-158 666 Eget kapital den 31 december 2003 39 166 616 39 167 852 717 10 483-103 923 798 444 Sammanställning över förändringar i eget kapital moderbolaget Aktiekapitalet består av 39 166 616 (f å 19 215 283) aktier, à nominellt 1krona. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst. Antal Aktie- Överkurs- Bundna Fritt Summa TSEK aktier kapital fond reserver eget kapital eget kapital Ingående balans den 1 januari 2002 19 202 583 19 203 549 493 2 400 99 478 670 573 Nyemission teckningsoptioner 12 700 13 1 130 1 143 Årets resultat -148 155-148 155 Eget kapital den 31 december 2002 19 215 283 19 215 550 623 2 400-48 677 523 561 Nyemission teckningsoptioner 736 050 736 11 777 12 513 Nyemission 19 215 283 19 215 307 445 326 660 Kostnader nyemission -10 890-10 890 Årets resultat -255 738-255 738 Eget kapital den 31 december 2003 39 166 616 39 167 858 954 2 400-304 415 596 106 Tu Hongyan Mjukvaru-utvecklare 36
Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer. Vid värdering av tillgångar och skulder har anskaffningsvärdemetoden använts, om inte annat anges nedan. I samband med upprättande av bokslut i enlighet med god redovisningssed gör företagets ledning och styrelse bedömningar och antaganden som påverkar redovisade värden av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. Koncernredovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats med tillämpning av förvärvsmetoden. I koncernredovisningen ingår samtliga dotterbolag. Alla koncernföretags bokslut är upprättade enligt samma redovisningsprinciper, se dock vidare under Pensionsåtaganden. Omräkning av bokslut för utländska dotterbolag De i koncernen ingående utländska dotterbolagen är självständiga utlandsverksamheter och omräknas enligt dagskursmetoden. Tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs, medan intäkter och kostnader omräknas till approximativ transaktionsdagskurs. Omräkningsdifferenser som därvid uppstår redovisas direkt mot koncernens egna kapital. Moderbolagets långfristiga fordringar på utländska dotterbolag värderas till kursen vid fordringarnas uppkomst. Omräkningsdifferensen för dessa fordringar redovisas direkt mot koncernens bundna egna kapital. Redovisning för segment Företagets verksamhet är att utveckla, tillverka samt marknadsföra extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Systemen används av elektronikföretag vid tillverkning av bildskärmar och halvledare. Systemen som möjliggör fotomasktillverkning framställs på ett likartat sätt oberoende av användningsområde, de distribueras på ett likartat sätt och kunderna är i hög utsträckning desamma oavsett tillämpningsområde. Företaget anser sig vara ett enproduktföretag. Affärsrisken är huvudsakligen produktrelaterad. Företagets primära segment utgörs därför av en rörelsegren, medan den sekundära segmentsindelningen baseras på de geografiska marknader som företaget verkar på. Intäktsredovisning och resultatavräkning Resultatavräkning av levererade system sker i samband med leverans, vilket innebär att försäljningsbeloppet intäktsförs samtidigt som samtliga kostnader redovisas mot resultatet. Kostnaderna omfattar då samtliga vid leveranstidpunkten beräknade återstående kostnader, inklusive reserveringar för installation och garanti. Kostnaderna för att i kundens anläggning installera ett system är lätta att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att installationen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis och är relativt lättbedömda, utifrån tidigare erfarenheter. Ersättning för serviceavtal faktureras i förskott och periodiseras över avtalens löptid. Kostnadsstruktur Koncernens kostnader består huvudsakligen av material och förnödenheter, personalkostnader samt övriga externa kostnader, till största delen bestående av kostnader för konsultinsatser. En bedömning görs avseende upparbetade men ej fakturerade kostnader för arbete nedlagt under räkenskapsåret, vilka reserveras. Forskning och utveckling Individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Utgifter för utveckling som uppfyller kriterier för aktivering redovisas som immateriella tillgångar, för att sedan skrivas av på ett sätt som skall återspegla förbrukningen av tillgångarnas värde för företaget. Avskrivningen påbörjas då utvecklingsprojektet börjar generera intäkter och sprids ut på förväntat antal sålda system. Löpande sker en prövning av eventuellt nedskrivningsbehov av de projekt som aktiverats. Denna prövning görs genom att kvartalsvis nuvärdesberäkna framtida förväntade kassaflöden utifrån ett förväntat antal levererade system. Denna prövning görs för varje enskilt utvecklingsprojekt. Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för affärssystem, licensrättighet samt utveckling redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Följande avskrivningsplaner används: Licensrättighet 5 år Aktiverade utgifter för affärssystem 3 år Aktiverade utgifter för utveckling Se nedan Licensrättigheten är knuten till patenträttigheter avseende tillämpningsområdet direktritning. På grund av att diskussioner och samarbete pågår inom detta område med externa parter har bedömningen gjorts att tidpunkten för när intäkter börjar genereras inte med säkerhet kan fastställas per balansdagen. Avskrivning av licensrättigheten som görs linjärt har därför påbörjats i slutet av 2003. Investeringen i affärssystem omfattar nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem och består av internt upparbetade tillgångar samt externt förvärvade. Aktiverade utgifter för affärssystem skrivs av linjärt enligt plan baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Avskrivning av aktiverade utgifter för utveckling påbörjas när respektive utvecklingsprojekt genererar intäkter. Utgifterna skrivs av på ett sätt som anses återspegla hur tillgångens värde successivt förbrukas, fördelat på ett förväntat antal sålda system, dock som längst över en period om 5 år. Materiella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för byggnader, maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt enligt plan baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder från och med färdigställande- eller anskaffningsmånad. Följande avskrivningsplaner används: Byggnader 33 år Renrumsutrymmen 20 år Markanläggningar 20 år Maskiner och inventarier 5 år Datorinventarier 3 år Leasing Leasade tillgångar är att hänföra till dels finansiell leasing, dels operationell leasing. Förstnämnda tillgångar redovisas i koncernredovisningen som anläggningstillgångar och skrivs av i enlighet med principer för materiella anläggningstillgångar i övrigt. Framtida leasingavgifter avseende dessa tillgångar redovisas som skuld. Löpande leasingavgifter reducerar, efter avdrag för ränta, den redovisade skulden. Finansiella tillgångar och skulder Försäljningen sker nästan uteslutande i amerikanska dollar medan kostnaderna till största delen uppkommer i svenska kronor. Koncernens valutaexponering terminssäkras delvis i enlighet med befintlig policy. De balansposter som omfattas av valutasäkringar är Kundfordringar, Kassa och bank och Leverantörsskulder. Fordringar och skulder i utländsk valuta är värderade till balansdagskurs, eller alternativt till terminskurs, med undantag för moderbolagets långfristiga fordringar på utländska dotterbolag, som värderas till kursen vid fordringarnas uppkomst. Kursdifferenser på fordringar och skulder av rörelsekaraktär ingår i rörelseresultatet där nettot redovisas bland antingen Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader. Kursdifferenser hänförliga till finansiella poster redovisas under Resultat från finansiella investeringar. Nettot av periodiserade så kallade terminspremier redovisas antingen bland Ränteintäkter och liknande poster eller Räntekostnader och liknande poster. Övriga finansiella instrument, såsom banklån och därmed jämförbara poster, har värderats till anskaffningsvärde, i förekommande fall omräknat till svenska kronor med balansdagens kurs. Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i enlighet med bokslutsmetoden, det vill säga med hänsyn till upplupna intäkter och kostnader. Räntekostnader aktiveras inte till någon del i balansräkningens tillgångsposter. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Tillverkade hel- och halvfabrikat har värderats till varornas tillverkningskostnad inklusive skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Avdrag görs för inkurans enligt schablonmetoden. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Redovisning av skatt Aktuell skatt avser den skatt som beräknas på det skattemässiga överskottet för året. Uppskjuten skatt avser den skatt som beräknas dels på så kallade temporära skillnader, dels på skattemässiga underskott. Aktuell skatt medför en omedelbar betalningskonsekvens till skillnad från uppskjuten skatt. Koncernen: Uppskjuten skatteskuld/skattefordran beräknas på dels obeskattade reserver, dels internvinst i varulager, dels valutakursvinst på långfristiga fordringar på utländska dotterbolag samt på i moderbolaget kostnadsförda men i koncernen aktiverade utvecklingskostnader och redovisas under Avsättningar/Andra långfristiga fordringar i balansräkningen. Uppskjuten skattekostnad/- skatteintäkt beräknas på förändring av dels obeskattade reserver, dels internvinst i varulager samt på i moderbolaget kostnadsförda men i koncernen aktiverade utvecklingskostnader och redovisas som Skatt på årets resultat i resultaträkningen. Moderbolaget: Uppskjuten skatteskuld redovisas som en del av obeskattade reserver, det vill säga endast i not till balansposten. Uppskjuten skattekostnad beräknas på förändring av obeskattade reserver och redovisas endast i not till resultaträkningen som en del av noten till Skatt på årets resultat. Uppskjuten skattefordran respektive Uppskjuten skatteintäkt beräknas på den del av årets skattemässiga underskott som förväntas kunna nyttjas mot kommande års skattemässiga överskott. Fordran, baserad på ett underskott som bedöms kunna nyttjas, redovisas under Andra långfristiga fordringar i balansräkningen. Skatteintäkten redovisas som Skatt på årets resultat i resultaträkningen. Pensionsåtaganden Pensionsåtaganden fullgörs normalt genom betalning av försäkringspremier. I det japanska dotterbolaget sker dock dessutom avsättning för framtida pensionsåtaganden för bolagens anställda. 38 39
Noter och tilläggsupplysningar Samtliga belopp i nedanstående noter är angivna i tusentals kronor om inte annat särskilt anges. Bokslutsdag är den 31 december. Not 1 Rapportering av segment Nettoomsättning per marknad Europa 1 975 5 626 1 975 5 626 USA 17 297 132 292 2 154 123 109 Asien 408 687 358 132 361 691 317 942 Totalt 427 959 496 050 365 820 446 677 Koncerninterna köp och försäljningar: Av årets inköp har 9 (10) procent skett från Micronic Japan K.K och Micronic Laser Systems, Inc. Av årets försäljning har 5 (4) procent skett till Micronic Japan K.K och Micronic Laser Systems, Inc. Koncernen 2003 Tillgångar Asien USA Europa Immateriella anläggningstillgångar - - 311 595 Materiella anläggningstillgångar 2 668 1 273 289 794 Varulager 13 120 2 270 279 920 Övriga tillgångar 12 687 4 948 134 226 Likvida medel 9 754 5 689 572 121 38 229 14 179 1 587 656 Investeringar Immateriella anläggningstillgångar - - 174 704 Materiella anläggningstillgångar 1) 2 313 83 51 354 2 313 83 226 058 Koncernen 2002 Tillgångar Asien USA Europa Immateriella anläggningstillgångar - - 157 308 Materiella anläggningstillgångar 2 034 1 857 241 213 Varulager 10 825 4 478 312 343 Övriga tillgångar 13 582 5 643 239 983 Likvida medel 9 555 6 624 270 946 35 996 18 602 1 221 794 Investeringar Immateriella anläggningstillgångar - - 139 797 Materiella anläggningstillgångar 1) 734 585 38 764 734 585 178 561 1) Inkluderar finansiellt leasade tillgångar. Not 2 Övriga externa kostnader Arvoden och kostnadsersättning revision m.m: Revisionsuppdrag 1 418 1 584 1 195 1 295 Andra uppdrag 603 379 353 242 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdande som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Not 3 Personalkostnader Antalet anställda vid årets slut Kvinnor 58 68 50 60 varav Japan (4) (6) (-) (-) varav Kina (1) (1) (1) (1) varav Taiwan (1) (1) (-) (-) varav USA (3) (1) (-) (-) Män 284 270 221 211 varav Japan (39) (40) (-) (-) varav Kina (-) (1) (-) (1) varav Taiwan (3) (2) (-) (-) varav USA (21) (17) (-) (-) 342 338 271 271 Medelantalet anställda Kvinnor 54 54 47 44 varav Japan (4) (6) (-) (-) varav Kina (1) (1) (1) (1) varav Taiwan (1) (1) (-) (-) varav USA (2) (3) (-) (-) Män 258 245 197 186 varav Japan (39) (34) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (3) (3) (-) (-) varav USA (19) (20) (-) (-) 312 299 244 230 Löner och ersättningar Styrelse och verkställande direktör 8 157 9 841 5 209 4 758 varav Japan (1 465) (1 608) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (-) (-) (-) (-) varav USA (1 483) (3 475) (-) (-) Övriga anställda 148 102 165 603 106 744 117 991 varav Japan (23 528) (24 162) (-) (-) varav Kina (40) (47) (40) (47) varav Taiwan (1 209) (1 990) (-) (1 617) varav USA (16 621) (23 077) (-) (-) 156 259 175 444 111 953 122 749 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 418 346 369 276 varav Japan (-) (-) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (-) (-) (-) (-) varav USA (49) (70) (-) (-) Pensionskostnader övriga anställda 14 186 15 488 12 965 13 699 varav Japan (677) (1 223) (-) (-) varav Kina (-) (6) (-) (6) varav Taiwan (97) (105) (-) (97) varav USA (448) (558) (-) (-) Övriga sociala kostnader 44 663 47 101 40 816 43 552 varav Japan (2 439) (2 184) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (20) (152) (-) (143) varav USA (1 387) (1 356) (-) (-) 59 267 62 935 54 150 57 527 Sjukfrånvaro för perioden 1/1 31/12 2003 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt för företaget 2,93 Varav sjukfrånvaro som avser sammanhängande period på 60 dagar eller mera 1,89 Kvinnor 7,61 Män 1,74 Medarbetare 29 år eller yngre 1,03 Medarbetare 30-49 år 3,02 Medarbetare 50 år eller äldre 3,15 Den procentuella frånvaron för kvinnor förklaras av ett fåtal långtidssjukskrivna. På grund av färre kvinnliga medarbetare blir effekten i procent betydande. Styrelsen Koncernen Styrelsens ledamöter 2003 2002 Kvinnor - - Män 8 8 8 8 För 2003 har bolagsstämman fattat beslut om att ett arvode på 1 275 000 SEK utgår till styrelsen. Inga arvoden betalas till styrelser i dotterbolagen. Bert Jeppsson har varit arbetande styrelseordförande och uppbär en månatlig ersättning såsom lön. Under perioden januari till mars 2003 uppgick den månatliga ersättningen till 279 200 SEK, för att därefter minska till 125 000 SEK. Sammanlagd ersättning för 2003 såsom lön uppgår till 1 94 650 SEK. Som ordförande i styrelsen uppbär Bert Jeppsson också ett arvode om 300 000 SEK för 2003, vilket ger en total ersättning på 2 241 650 SEK. Styrelsens vice ordförande Christer Zetterberg uppbär ett arvode om 225 000 SEK för 2003, medan övriga styrelseledamöter uppbär ett arvode om 150 000 SEK vardera för 2003. Några andra ersättningar till styrelsens ledamöter finns inte. Pensionsförpliktelser avseende styrelsen finns inte. Ledningsgrupp Koncernen Ledningsgrupp (inklusive VD) 2003 2002 Kvinnor 1 1 Män 6 6 7 7 Verkställande direktör Verkställande direktören Sven Löfquist tillträdde sin befattning som VD i mars 2001. Anställningsavtalet löper med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Under vissa omständigheter är Löfquist berättigad till 24 månaders avgångsvederlag. Löfquist är berättigad till en månatlig ersättning uppgående till 187 500 SEK. Ersättningsbeloppet äger Löfquist fritt disponera såsom löneuttag och tjänstepensionspremier till försäkringsbolag. För 2003 har det inte funnits några bonusavtal för ledande befattningshavare och någon bonus har heller inte utgått. Det finns inte några överenskommelser om tidig pensionsålder för VD. Pensionsförpliktelser avseende VD finns heller inte. Övrig ledningspersonal Anställningsavtalet med CFO löper med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. CFO är vid uppsägning från bolagets sida berättigad till sex månaders avgångsvederlag. Under vissa omständigheter är företagets CFO, CTO, VP Marketing samt VP Customer Support berättigade till ett avgångsvederlag om 18 månader vid egen uppsägning. För 2003 har det inte funnits några bonusavtal för ledande befattningshavare och någon bonus har heller inte utgått. För 2003 uppgår utbetalda löner och ersättningar samt värdet av andra förmåner till företagets VD och ledning till (TSEK): Övrig VD ledning Fast månadslön, inkl ersättningar såsom reseersättning 2 036 7 340 Förmåner av t ex fri bil samt hemdator 59 211 Erlagda pensionspremier 369 1 052 Erlagda övriga försäkringar 36-2 500 8 603 Not 4 Avskrivningar fördelade per funktion Kostnad för sålda varor 5 632 11 489 3 968 5 501 Forskning och Utveckling 32 436 14 448 20 231 14 742 Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling 15 589 3 388 - - Försäljningskostnader 603 1 056 603 1 056 Administrationskostnader 5 288 1 607 4 632 844 59 548 31 988 29 434 22 143 Investeringar i utrustning har under 2003 till stor del finansierats genom leasing och redovisas som avskrivningar i koncernen. Utrustning som under 2002 klassificerades under produktion, har under 2003 flyttats till funktionen forskning och utveckling. Not 5 Övriga rörelsekostnader Avveckling Sigma7100 107 497-107 497 - Valutakursförlust 15 009 16 722 15 009 16 722 Övrigt 2 565 358 47 358 125 071 17 080 122 553 17 080 Micronic har beslutat att avveckla Sigma7100 som ersätts med Sigma7300. Den redovisade kostnaden för avveckling omfattar kostnader för att bygga om två system samt nedskrivning av kundfordringar och lager. Not 6 Ränteintäkter och liknande poster Ränteintäkter 8 165 12 500 8 057 12 473 Ränteintäkter koncernföretag - - 347 194 Valutakursvinst 166 2 965 166 2 965 8 331 15 465 8 570 15 632 Not 7 Räntekostnader och liknande poster Räntekostnader 9 959 8 206 6 781 6 889 Valutakursdifferens -1 820 2 707-1 820 2 707 Övrigt 41 1 532 41 1 532 8 180 12 445 5 002 11 128 Räntekostnader bokförs i den takt de uppstår och upplupna räntekostnader beräknas för att få hela periodens räntekostnad. Inga räntekostnader finns aktiverade i tillgångsposter.valutakursdifferensen för 2003 är en effekt av omräkning av lån i utländsk valuta och redovisas därför som en positiv post under kostnader. 40 41
Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt Periodens skattekostnad -492-2 687 - - Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år 1 061 - - - 569-2 687 - - Uppskjuten skatt på skattemässigt underskott vid årets utgång 135 408 60 486 132 141 59 903 på skattemässigt underskott vid årets ingång -60 025-3 641-59 903-3 641 på aktiverade utgifter för utveckling -48 811-36 320 - - på avskrivning aktiverade utgifter för utveckling 4 365 949 - - på förändringen i obeskattade reserver 3 050 3 200 - - på internvinster i lager 942 1 125 - - på bl a temporära skillnader -402 211 - - 34 527 26 010 72 238 56 262 Skatt på årets resultat 35 096 23 323 72 238 56 262 Koncernen Avstämning effektiv skattesats 2003 2002 Resultat före skatt -193 762-86 702 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28,0% 54 253 28,0% 24 277 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag -0,2% -461 1,3% 1 094 Ej avdragsgilla kostnader -10,2% -19 854-2,5% -2 201 Ej skattepliktiga intäkter 0,1% 227 0,2% 154 Skatt hänförlig till tidigare år 0,5% 931 - - 18,1% 35 096 26,9% 23 324 Moderbolaget 2003 2002 Resultat före skatt -327 976-204 417 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28,0% 91 833 28,0% 57 237 Ej avdragsgilla kostnader -6,0% -19 800-0,6% -1 128 Ej skattepliktiga intäkter 0,1% 213 0,1% 153 Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% -8 - - 22,0% 72 238 27,5% 56 262 Not 9 Aktiverade utgifter för affärssystem Ingående anskaffningsvärde 14 654 4 572 14 654 4 572 Under året nedlagda kostnader 378 10 082 378 10 082 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 032 14 654 15 032 14 654 Ingående avskrivningar -757 - -757 - Årets avskrivningar -4 544-757 -4 544-757 Utgående ackumulerade avskrivningar -5 301-757 -5 301-757 Utgående planenligt restvärde 9 731 13 897 9 731 13 897 Investeringen avser nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem. Årets aktivering avser smärre tillkommande utgifter för implementeringen av affärssystemet, vilka kom företaget tillhanda först under 2003. Avskrivningar påbörjades när systemet sattes i drift kvartal 4, 2002. Not 10 Aktiverade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde 129 715 - - - Under året nedlagda utgifter för utveckling 174 326 129 715 - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 304 041 129 715 - - Ingående avskrivningar -3 388 - - - Årets avskrivningar -15 589-3 388 - - Utgående ackumulerade avskrivningar -18 977-3 388 - - Utgående planenligt restvärde 285 064 126 327 - - Efter individuell bedömning av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt har företagets utgifter för utveckling som uppfyller kriterier för aktivering redovisats som immateriella tillgångar. De aktiverade utgifterna består av både internt upparbetade tillgångar och externt förvärvade. Not 11 Licensrättighet Ingående anskaffningsvärde 17 084 17 084 17 084 17 084 Inköp - - - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 17 084 17 084 17 084 17 084 Ingående avskrivningar - - - - Årets avskrivningar -285 - -285 - Utgående ackumulerade avskrivningar -285 - -285 - Utgående planenligt restvärde 16 799 17 084 16 799 17 084 Investeringen avser rätten att nyttja know-how avseende tillämpningsområdet direktritning som är kopplade till patenträttigheter i enlighet med avtalet med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS). Då en bedömning av när tillämpningen börjar generera intäkter är svår att göra per balansdagen har avskrivningar påbörjats i slutet av 2003. Avskrivningar kommer att göras under en period av fem år. Från och med 2003 betalas också licensavgifter till Fraunhofer, se not 27. Not 12 Byggnader och mark Byggnader Ingående anskaffningsvärde 121 164 118 125 121 164 118 125 Inköp - 3 039-3 039 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 121 164 121 164 121 164 121 164 Ingående avskrivningar -9 304-5 642-9 304-5 642 Årets avskrivningar -3 669-3 662-3 669-3 662 Utgående ackumulerade avskrivningar -12 973-9 304-12 973-9 304 Utgående planenligt restvärde 108 191 111 860 108 191 111 860 Mark Ingående anskaffningsvärde 8 781 8 781 8 781 8 781 Inköp - - - - Utgående bokfört värde 8 781 8 781 8 781 8 781 Utgående planenligt restvärde 116 972 120 641 116 972 120 641 Taxeringsvärde Byggnader 47 588 47 588 47 588 47 588 Mark 4 949 4 949 4 949 4 949 52 537 52 537 52 537 52 537 Not 13 Maskiner Ingående anskaffningsvärde 26 226 732 26 226 732 Inköp 68-68 - Omklassificering från inventarier - 25 494-25 494 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 294 26 226 26 294 26 226 Ingående avskrivningar -12 851-623 -12 851-623 Omklassificering från inventarier - -11 724 - -11 724 Årets avskrivningar -5 113-504 -5 113-504 Utgående ackumulerade avskrivningar -17 964-12 851-17 964-12 851 Utgående planenligt restvärde 8 330 13 375 8 330 13 375 Under 2002 omklassificerades utrustning till ett värde av 25 MSEK, som huvudsakligen används till produktion, från inventarier till maskiner. Not 14 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 172 313 130 426 134 700 116 918 Inköp 53 682 37 045 4 041 12 557 Omklassificering till maskiner - -25 494 - -25 494 Omklassificering från varor under tillverkning 35 634 29 250 35 634 29 250 Omklassificering från pågående nyanläggningar - 3 041-3 041 Omklassificering till varor under tillverkning -1 322 - -1 322 - Anskaffningsvärde sålda / utrangerade inventarier -1 482-1 955-57 -1 572 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 258 825 172 313 172 996 134 700 Ingående avskrivningar -61 226-50 635-50 077-45 501 Omklassificering till maskiner - 11 724-11 724 Omklassificering till varor under tillverkning 355-355 - Avskrivningar sålda / utrangerade inventarier 827 1 162 34 919 Årets avskrivningar -30 348-23 477-15 823-17 219 Utgående ackumulerade avskrivningar -90 392-61 226-65 511-50 077 Utgående planenligt restvärde 168 433 111 087 107 485 84 623 Maskiner som används huvudsakligen till forskning och utveckling har omklassificerats från varor under tillverkning till inventarier.värdet av de omklassificerade maskinerna uppgår till 36 (29) MSEK. Leasingavtal och liknande Inventarier nyttjade via finansiell leasing Ingående anskaffningsvärde 31 193 8 023 - - Årets inköp enligt ovan 53 682 37 045 - - Avgår: köpta inventarier -6 415-13 875 - - Anskaffningsvärden finansiellt leasade inventarier 78 460 31 193 - - Ingående avskrivningar -8 594-3 512 - - Årets avskrivningar enligt ovan -30 348-23 477 - - Avgår: avskrivningar köpta inventarier 14 529 18 395 - - Ack avskrivningar finansiellt leasade inventarier -24 413-8 594 - - Utgående planenligt restvärde 54 047 22 599 - - Inventarier m m nyttjade via finansiell och operationell leasing: 1) Anskaffningsvärden 8 262 7 548 84 662 37 963 Varav under året nytecknande kontrakt netto 1 462 1 647 47 984 24 660 Årets hyreskostnader finansiell och operationell leasing inkl lokalhyror 19 440 9 722 14 433 8 292 Framtida betalningsåtaganden avseende finansiell och operationell leasing samt övriga hyresavtal: 1) Inom ett år 4 870 3 066 16 773 7 250 Mellan ett och fem år 15 320 1 027 51 902 20 831 Senare än fem år 78 43 - - 1)För koncernen har åtagande avseende finansiell leasing ej medräknats då dessa finns medtagna i koncernredovisningen. 42 43
Not 15 Andelar i koncernföretag Moderbolaget 2003 2002 Ingående anskaffningsvärde koncernföretag 12 951 7 514 Lämnat aktieägartillskott - 2 407 Nybildning av koncernföretag - 3 030 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 12 951 12 951 Ingående nedskrivningar -2 407 - Årets nedskrivning - -2 407 Utgående ackumulerade nedskrivningar -2 407-2 407 Utgående bokfört värde 10 544 10 544 Antal Kapital- Bokfört Org.nr. Säte aktier andel, % värde Micronic Treasury AB 556501-0989 Täby 1 000 100 100 Micronic Japan K.K. 607215 Tokyo 200 100 3 024 Micronic Laser Systems, Inc. 94-3344558 Wilmington 500 100 4 390 Micronic Laser Systems Far East Ltd. 80271004 Taipei 1000000 100 3 030 10 544 Not 16 Fordringar hos koncernföretag Moderbolaget 2003 2002 Ingående bokfört värde 3 215 3 215 Amortering -1 392 - Utgående bokfört värde 1 823 3 215 Not 17 Andra långfristiga fordringar Ingående bokfört värde 30 008 18 668 62 004 15 558 Tillkommande 107 671 61 474 72 237 60 868 Koncernmässig justering uppskjuten skatteskuld -79 818-35 372 - - Avgående -2 408-14 762-1 240-14 422 Utgående bokfört värde 55 453 30 008 133 001 62 004 Uppskjuten skattefordran ingår med 53 356 25 503 132 141 59 903 Beräkningsunderlag för uppskjuten skattefordran -189 507-89 993-471 931-213 939 Not 18 Varulager Komponentlager 131 362 111 584 131 363 111 584 Reservdelslager 35 399 34 317 20 007 19 014 Produkter i arbete 120 994 181 745 120 994 181 745 Förskott till leverantör 7 556-7 556 - Totalt 295 311 327 646 279 920 312 343 Not 19 Övriga fordringar Aktuell skattefordran ingår med 3 370 2 350 3 370 2 350 Uppskjuten skattefordran ingår med 2 661 106 - - Beräkningsunderlag för uppskjuten skattefordran - 7 764-260 - - Uppskjutna skattefordringar i utländska koncernföretag redovisas som lång- respektive kortfristiga med hänsyn till när fordran bedöms kunna nyttjas i respektive land, med utgångspunkt från lokala skatteregler. Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Faktureringsintäkter 821 10 353 821 10 353 Varu- och servicekostnader 3 538 1 863 3 538 1 863 Kommissionskostnader 10 851 2 807 10 851 2 807 Övrigt 3 107 4 392 2 175 3 281 18 317 19 415 17 385 18 304 Not 21 Kassa och bank Beviljad outnyttjad checkräkningskredit 25 000 25 000 25 000 25 000 Balansposten bestod vid utgången av året endast av bankmedel i likhet med föregående år. Not 22 Bokslutsdispositioner/Obeskattade reserver Moderbolaget 2003 2002 Periodiseringsfonder Taxeringsår 1998-10 890 1999 8 020 8 020 Summa avsatt till periodiseringsfonder 8 020 18 910 Avskrivning utöver plan Maskiner 8 8 Inventarier 5 443 5 443 Summa avskrivning utöver plan 5 450 5 450 Summa totala obeskattade reserver 13 470 24 361 Uppskjuten skatteskuld på obeskattade reserver 3 772 6 821 Bokslutsdispositioner Ingående balans obeskattade reserver 24 361 35 791 Årets upplösning av periodiseringsfonder -10 890-11 430 Utgående balans obeskattade reserver 13 470 24 361 Uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver -3 050-3 200 Not 23 Avsättningar Avsättningar pensioner Ingående bokfört värde 1 812 1 279 - - Årets avsättning för pensionsåtaganden i koncernföretag 409 533 - - Utgående bokfört värde 2 221 1 812 - - Avsättningar skatt Ingående bokfört värde 4 468 9 013 - - Uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver -3 050-3 200 - - Uppskjuten skatt på årets förändring av internvinst lager - -1 126 - - Uppskjuten skatt på årets förändring av övriga temporära skillnader mm -863-219 - - Utgående bokfört värde 555 4 468 - - Utgående bokfört värde avsättningar 2 776 6 280 Not 24 Långfristiga skulder Saldo per balansdagen 185 721 451 160 125 441 419 780 Varav redovisas som kortfristig skuld -48 507-9 902-32 540-3 440 137 214 441 258 92 901 416 340 varav: förfaller mellan ett och fem år 130 383 432 759 86 070 407 841 förfaller senare än fem år 6 831 8 499 6 831 8 499 Summa långfristiga skulder 137 214 441 258 92 901 416 340 Det konvertibla förlagslån om 320 MSEK, som utfärdades 2001, förfaller den 31 juli 2004. Lånet är därför flyttat till kortfristiga skulder. Lånet löper utan ränta. Lånet ger rätt till teckning av 1 563 263 aktier. Antalet aktier har omräknats i samband med nyemissionen som genomfördes 2003. Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Installations- och garantikostnader 24 370 32 638 24 370 32 638 Löne- och lönebikostnader 37 315 39 927 37 315 37 535 Kommissionskostnader 7 595 12 942 7 595 12 942 Övrigt 26 126 15 182 22 183 11 676 95 406 100 689 91 463 94 791 Upplupna installations- och garantikostnader omfattar beräknade återstående kostnader för installations- och garantiåtaganden. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis. Kostnaderna för att i kunders anläggningar installera ett system är lättbedömda och små i förhållande till värdet av systemet i helhet. Efter slutförd installation påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Not 26 Ställda säkerheter Nedan anges säkerheter för angivna skuldposter i balansräkningen Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar 102 000 102 000 102 000 102 000 Äganderättsförbehåll avseende finansiellt leasade inventarier 54 047 22 599 - - Beviljad outnyttjad limit checkräkningskredit Företagsinteckningar 61 000 61 000 61 000 61 000 217 047 185 599 163 000 163 000 Not 27 Ansvarsförbindelser Återköpsåtagande försålda kundfakturorkoncernföretag 10 187 9 268 - - Självrisk kreditförsäkring - 3 530-3 530 Framtida betalningsåtagande till samarbetspartners 197 340 208 670 197 340 208 670 207 527 221 468 197 340 212 200 varav: förfaller inom fem år 76 390 76 390 förfaller senare än fem år 120 950 120 950 197 340 197 340 I det japanska dotterbolaget finns ett återköpsåtagande avseende försålda kundfakturor. Detta är vanligt förekommande i Japan. De försålda kundfakturorna avser serviceavtal och är kortfristiga. Genom avtal med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS) om framtida samarbete kring utveckling av SLM-teknologin finns åtaganden om framtida betalningar under förutsättning att ett antal villkor och motprestationer uppfylls. 44 45
Not 28 Finansiella instrument Nedanstående tabell visar koncernens finansiella tillgångar och skulder presenterade med redovisat respektive verkligt värde. Tillgångar, skulder och transaktioner säkras till viss del genom terminsavtal för att kontrollera exponeringen mot fluktuationer i valutakurser. Poster i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs eller, om valutaterminskontrakt finns, till terminskurs. Kundfordringar värderas till det värde till vilket de beräknas inflyta, dvs verkligt värde. Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde, omräknade till svenska kronor till balansdagens kurs eller i förekommande fall, till terminskurs. Valutaterminer påverkar balansposter när dessa kan knytas till underliggande fordran eller skuld samt om balansdagens kurs överstiger terminskursen. Valutaterminer utan underliggande fordran eller skuld redovisas till terminspremien per bokslutsdagen. Räntebärande skulder, såsom banklån och därmed jämförbar upplåning, löper med marknadsränta och anses därför redovisade till verkligt värde. Det konvertibla förlagslånet om 320 MSEK, vilket löper utan ränta, förfaller till betalning den 30 juli 2004. En samlad bedömning visar att konverteringsrätten inte har något självständigt värde. Med hänsyn till villkor vid lånets upptagande samt det allmänna ränteläget redovisas skulden till nominellt värde. Finansiella tillgångar och skulder den 31 dec 2003 Redovisat Verkligt värde värde Tillgångar Likvida medel SEK 480 762 480 762 USD 1) 92 249 92 249 JPY 11 327 11 327 EUR 2 729 2 729 TWD 480 480 RMB 17 17 Kundfordringar 40 706 40 706 Valutaterminer ej knutna till underliggande fordran eller skuld 107 632 Skulder Leverantörsskulder 73 752 73 752 Finansiella leasingskulder 60 314 60 314 Konvertibla skuldebrev 320 000 320 000 Upplåning 197 554 197 554 1) Balansposten är delvis värderad till terminskurs och överstiger balansdagskurs med 2 301. Lån: räntevillkor och förfallostruktur/ränteomförhandling Nom belopp Bokf. Effektiv Förfall/ränteomförhandling originalvaluta värde ränta <1år 1-5 år >5år Banklån SEK, fast ränta 77 113 77 113 6,0% 27 000 50 113 SEK, rörlig ränta 19 227 19 227 4,2% 11 062 8 165 USD, fast ränta 4 000 29 100 2,7% 29 100 Finansiella leasingskulder 60 314 60 314 6,1% 15 967 44 347 Konvertibelt förlagslån 320 000 320 000-320 000 Checkräkningskrediter JPY 100 000 6 800 1,5% 6 800 SEK 25 000 - - 25 000 Övriga räntebärande skulder, SEK, rörlig ränta 5 000 5 000 5,5% 5 000 517 554 428 867 105 522 8 165 Principer för finansiering och finansiell riskhantering Företagets finansiering och hanteringen av finansiella risker hanteras inom bolaget under styrning och övervakning av styrelsen. Ränterisk Överskottslikviditet placeras, i enlighet med placeringspolicy, i bank eller räntebärande värdepapper. Dessa kan vara statspapper eller övrigt med minst kreditrating K-1. Medel placeras för att motsvara företagets likviditetsflöde och ränterisken är mycket begränsad. Den upplåning som finns omfattas av avtal med olika förfallotidpunkter eller ränteomförhandlingstidpunkter. Lånen i SEK löper delvis med fast och delvis med rörlig ränta. Valutarisk Koncernens redovisning upprättas i svenska kronor. Huvuddelen av koncernens kostnader är i svenska kronor medan fakturering nästan uteslutande sker i amerikanska dollar. Som en följd härav har koncernen en betydande valutaexponering, vilket vid en ogynnsam utveckling mellan dollar och svenska kronor kan medföra betydande negativa effekter på koncernens resultat och finansiella ställning. För att hantera valutaexponeringen finns en terminssäkringspolicy. Enligt den skall nettoflödet i utländsk valuta samt värdet av erhållna order delvis terminssäkras. Förutom denna transaktionsbaserade valutarisk finns även en omräkningsexponering vid omräkning av de utländska dotterbolagen. Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Micronic Laser Systems ab (publ.) Org nr 556351-2374. Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Micronic Laser Systems ab (publ.) för år 2003. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Utestående valutaterminer Koncernens innehav av valutaterminer fördelar sig per den 31 december 2003 på följande underliggande belopp samt förfallotider. Belopp Termins- USD kurs Förfall USD, sälj 6 000 7,6611 Kv 1-04 USD, sälj 2 450 7,7002 Kv 2-04 USD, sälj 2 000 7,7285 Kv 3-04 USD, sälj 2 500 7,7770 Kv 4-04 Motpartsrisk Koncernen säljer relativt få antal system till ett begränsat antal kunder. Tillverkningen av de slutprodukter vartill koncernens system används, har historiskt sett nästan uteslutande skett i Asien varför en betydande andel av koncernens intäkter härrör från denna marknad. Andra marknader, såsom den amerikanska, förväntas dock över tiden få större betydelse. Kunderna är oftast stora etablerade företag där Micronics utrustning utgör en mindre del i en större anläggning. De marknader där koncernen verkar bedöms inte utgöra några politiska risker. Företaget strävar dock alltid efter att eliminera eller minimera möjliga risker vilket kan ske genom säkerställande av betalningsflöden samt genom att i hög utsträckning ta förskott i samband med order. Stockholm den 11 februari 2004. Anders Östberg Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton AB Per Fridolin Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton AB 46 47
Ledningsgrupp och dotterbolagschefer Sven Löfquist Född 1956.Verkställande direktör. Anställd sedan 1985. Civilingenjör i elektronik. Aktieinnehav i Micronic (inklusive familj): 161 800. Ulf Sundström Född 1958. Chef för Försäljning och Kundsupport. Anställd sedan 1996. Civilingenjör i teknisk fysik. Aktieinnehav i Micronic: 26 666. Charlott Samuelsson Född 1963. Chef för System- och Applikationsutveckling. Anställd sedan 1996. Licentiat i teknisk elektronfysik. Aktieinnehav i Micronic: 6 000. Kjell Bohlin Född 1952.Teknisk direktör. Anställd sedan 2003. Teknisk doktor i elektronik. Aktieinnehav i Micronic: 1 000. Johan Åman Född 1968. Chef för Strategiska Utvecklingsprogram. Anställd sedan 1996. Licentiat i teknisk fysik. Aktieinnehav i Micronic: 1 626. Jorge Freyer Född 1950. Chef Affärsutveckling. Anställd sedan 1999. Civilingenjör. Aktieinnehav i Micronic: 25 000. Innehav av teckningsoptioner: 4 680. Carl-Johan Blomberg Född 1952. Chef för Ekonomi och Finans. Anställd sedan 2002. Civilekonom. Aktieinnehav i Micronic: 0. Manny Ferreira Född 1953. VD för Micronic Laser Systems Inc. Anställd sedan 2002. Civilingenjör. Masashi Tsutsui Född 1960. VD för Micronic Japan K.K. Anställd sedan 2001. Ekonom. 48 49
Styrelse och revisorer Revisorer Anders Östberg Född 1943. Revisor i Micronic sedan 1989. Auktoriserad revisor, Lindebergs Grant Thornton AB. Per Fridolin Född 1964. Revisor i Micronic sedan 2001. Auktoriserad revisor, Lindebergs Grant Thornton AB. Hans Fletcher Född 1937. Styrelseledamot sedan 1996. Styrelseledamot i Elektronikgruppen BK AB och i några mindre bolag. Aktieinnehav i Micronic: 18 000. Sven Löfquist Född 1956. Styrelsesuppleant sedan 1998.Verkställande direktör och styrelseledamot sedan 2001. Styrelseledamot i M2 Engineering. Aktieinnehav i Micronic (inklusive familj): 161 800. Magnus Ryde Född 1956. Styrelseledamot sedan 1999. Styrelseordförande i FlexICs Inc. och Effnet Group AB. Aktieinnehav i Micronic: 35 000. Christer Zetterberg Född 1941.Vice styrelseordförande. Ordförande 1998-2001.Vice ordförande i D. Carnegie & Co., Swedeship AB och Swedfund AB. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB, Holmen AB, Bo Forssjö AB samt Ekman & Co. AB. Medlem i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin). Ordförande i Connect Sverige. Aktieinnehav i Micronic: 28 300. Bert Jeppsson Född 1939. Ordförande sedan 2001. Styrelseledamot sedan 1998. Teknologie doktor och docent från Kungliga Tekniska Högskolan, genomgått Executive Development Program vid IMEDE.Tidigare anställningar: Forskare vid Cornell University och Microwave Institute. Senior VP för Ericsson och VD för Ericsson Components. Aktieinnehav i Micronic: 560. Innehav av köpoptioner: 208 001. Göran Malm Född 1947. Styrelseledamot sedan 2002.Tidigare anställningar: vvd SKF, SVP General Electric och SVP Dell Corporation. Styrelseuppdrag i Samsung Electronics, Korea, CVC Capital Partners och Eastern Pacific Circuits Hong Kong, Keppel T&T, Source-By-Net och Celestix (3i), Singapore. Styrelseordförande i Boathouse Ltd. samt i Project Hope Hong Kong Foundation. Aktieinnehav i Micronic: 0. Lars Öjefors Född 1941.Teknologie doktor och docent från Kungliga Tekniska Högskolan.Verkställande direktör i Industrifonden. Styrelseledamot sedan 2001. Styrelseledamot bland annat i Thermia AB, Malmöhus Invest AB, Aldano AB, Swedfund AB och Arbustum AB. Medlem i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin). Aktieinnehav i Micronic: 0. Millert Carlsson Född 1945. Advokat på Advokatfirma Lindh Stabell Horten KB. Styrelseledamot sedan 1989. Styrelseledamot bland annat i Olmed Ortopediska AB, Spectrogon AB, Secus Nordic AB och Peter Edwall Kapitalförvaltning AB. Aktieinnehav i Micronic (inkl familj och bolag): 130 000. 50 51
Ordlista Micronics historia Akusto-optik En metod att ändra riktningen på ljus genom en kristall med hjälp av högfrekvent ljud. AOD, Akusto-optisk deflektor Den komponent i Micronics laserritare som avlänkar laserstrålen under exponering. AOM, Akusto-optisk modulator Den komponent i Micronics laserritare som styr intensiteten på laserstrålen utifrån det mönster som ska exponeras. CAD-data CAD (Computer Aided Design) data som beskriver mönstret som ska ritas i Micronics system. Data skapas med hjälp av ritprogram för kretskonstruktion.vanliga dataformat som skapas av CAD-program är DXF, Gerber, GDS II. Chip Se halvledarkrets. CRT Se skuggmask. Elektronisk kapsling Tillverkningssteget som kapslar in ett halvledarchip så att det skyddas och kan anslutas till andra elektronikkomponenter i elektronisk utrustning. Fotomask Kan beskrivas som ett fotonegativ. Bilden på negativet ritas med Micronics system och överförs genom en litografisk process till kundens slutprodukt. Mikrolitografiska fotomasker är av två slag, emulsion på glas eller krom på glas eller kvarts. Emulsion (fotoemulsion) är ett ljuskänsligt material som ändrar färg vid belysning. Det fotokänsliga materialet på krommasker är ett lager av fotoresist över kromskiktet. Fotoresist är ett ljuskänsligt material som har den egenskapen att materialet kan framkallas och tvättas bort sedan det belysts. Färgfilter En komponent i LCD-bildskärmar som ger färgerna i en färgskärm. En LCD-skärm styr bara hur mycket ljus som släpps fram genom varje pixel. För att få en färgskärm används ett färgfilter. Det består av ett rött, ett grönt och ett blått fält för varje pixel i skärmen. Halvledarchip/halvledarkomponent Se halvledarkrets. LCD LCD (Liquid Crystal Display), den vanligaste tekniken för platta bildskärmar. LCD-bildskärmar baseras på flytande kristallteknik, en elektriskt aktiv vätska som används i den vanligaste typen av platta skärmar. Det finns två huvudteknologier: passiva och aktiva (TFT-LCD). MEMS MEMS, som står för MikroElektroMekaniska System, är en teknologi där komplexa elektromekaniska element och kretsar integreras på ett kiselsubstrat. Plasmabildskärm (PDP) En typ av platta bildskärmar som kan göras mycket stora (40 70 tum diagonalt) och relativt tunna (ca 100 mm). Skuggmask Central komponent i alla färg-tv-apparater och datamonitorer. En tunn metallplåt med ett stort antal mycket små hål som sitter på insidan av bildskärmen. Utan skuggmasken är det inte möjligt att projicera en färgbild på skärmen. SLM SLM (Spatial Light Modualtor) är en teknik som bygger på ett mikrochip med ett antal mikroskopiska speglar som kan styras individuellt. En liten del av ett mönster som ska exponeras på en fotomask programmeras in i chippet och överförs till fotomasken med en ljusblixt från en laser. Tekniken använder speglar, vilket gör att den kan användas vid kortare våglängder. Detta krävs för högre upplösning. Speglar reflekterar ljus av kort våglängd medan linser och akusto-optik absorberar eller dämpar ljus. En annan fördel är att man exponerar en större del av mönstret en miljon pixlar på en gång, vilket ökar skrivhastigheten. Tekniknoder och Moores lag Den tekniska utveckling mot alltmer komplexa halvledarkomponenter brukar beskrivas genom Moores lag, vilken förutsäger att var artonde månad fördubblas antalet transistorer på en krets. Varje sådant steg kallas generation eller tekniknod.tekniknoder mäts i nanometer (miljondels millimeter). TFT-LCD TFT-LCD, en aktiv LCD-bildskärm som ger bättre bildkvalitet och snabbare respons än en passiv LCD-skärm. De aktiva LCD-bildskärmarna har en tunnfilmstransistor (TFT,Thin Film Transistor) i varje pixel.1 1970 Micronics historia går tillbaka till 1970-talet när en grupp forskare under ledning av Gerhard Westerberg började forska i mikrolitografi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Deras mål var att utveckla en utrustning som kunde rita fotomasker till halvledarindustrin. 1984 Gerhard Westerberg bildade tillsammans med sju anställda ett bolag för att kommersialisera forskningsresultaten. Detta resulterade i lanseringen av den första laserritaren. 1989 Efter Gerhard Westerbergs frånfälle tog personalen med Nils Björk i spetsen över bolaget med stöd av Småföretagsfonden. 1993 En svag halvledarmarknad gjorde att Micronic sökte andra marknader för företagets teknik. En laserritare för skuggmasker utvecklades som gav konstruktörerna nästan total frihet i utformningen av skuggmasker till tv-skärmar (crt). lrs1100 blev industristandard. Samtidigt började de bärbara datorerna komma ut på marknaden. I takt med att marknaden utvecklades kunde Micronic i nära samarbete med kunderna fortsätta utvecklingen av de laserritare som nu används för att producera platta bildskärmar till såväl bärbara som stationära datorer. 1999 Vidareutvecklingen av den scannande lasern för bildskärmsritare gjorde det möjligt för Micronic att åter träda in på halvledarmarknaden. Utvecklingen ledde till lansering av det första Omega6000-systemet. Samtidigt fann Micronic fler användningsområden och utvecklade produktserien mp80+. Samma år introducerades den unika slm-tekniken. 2000 Micronic börsnoterades på Stockholmsbörsen. Rekordstor omsättning på 704 msek. Produktserien Sigma7000 introducerades på halvledarmarknaden. 2003 Högsta orderingången i företages historia över en miljard sek, drivet av bildskärmsmarknaden. En ny generation laserritare för tft-lcd lanserades. Produktprogrammet breddades, en mätmaskin för fotomasker för bildskärmstillverkning introducerades. Fulltecknad företrädesemission. Halvledarkrets En elektronikkomponent som innehåller mer än ett kretselement på en kiselbricka, till exempel minneskretsar, processorer, förstärkare. 52
Produktion: Ehrenstråhle&Co Illustratör: Mikael Eriksson Fotografer: Paul Allan, Stefan Berg, Mattias Edwall, Östen Mattsson,Viktor Brott Print/Repro:Trosa Tryckeri/DOG 54
Pushing the limits Micronic Laser Systems AB (publ.) Nytorpsvägen 9 Box 3141, 183 03 Täby, Sverige Tel: 08-638 52 00 Fax: 08-638 52 90 E-mail: info@micronic.se www.micronic.se Micronic Laser Systems Strategic Development Mölndalsvägen 91 412 63 Göteborg, Sverige Tel: 031-703 06 80 Fax: 031-703 06 90 Micronic Laser Systems Inc. 1922 Zanker Road San Jose, CA 95112, USA Tel: +1 408-392-2260 Fax: +1 408-392-2261 Micronic Japan K.K. Mitsugi-Kotobukicho Bldg. 1-1-3 Kotobuki-cho, Fuchu-shi Tokyo 183-0056, Japan Tel: +81 42 354-1320 Fax: +81 42 354-1321 Micronic Laser Systems Far East Co., Ltd. 5th Floor, 18 Creation Road1 Science Based Industrial Park Hsin-Chu,Taiwan Tel: +886-3-564-6656 Fax: +886-3-564-6664 Micronic Laser Systems AB Shanghai Representative Office 24F-I, 720, Pu Dong Avenue Shanghai 200120, Kina Tel: +86-21-5036-8383 Fax: +86-21-5036-8181