Utbildningsplan Magister/masterprogrammet Världslitteratur 60/120 hp Master s Programme in World Literature 60/120 Higher Education Credits H2VLI G 2012/230
1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 2014-09-25 att gälla från och med 2015-09-01. Utbildningsområde: Humanistiskt Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer 2. Syfte Under de senaste åren har man inom akademin börjat uppvärdera skönlitteratur som en alternativ kunskapskälla vid sidan av de naturvetenskapliga perspektiv som dominerat sedan upplysningstiden. De erfarenheter och de röster som kommer till uttryck genom skönlitteratur är inte längre fokus för studier enbart inom disciplinen litteraturvetenskap, utan även inom så skilda discipliner som idé- och lärdomshistoria, historia, eller juridik och medicin. I kölvattnet av till exempel den postkoloniala debatten och den globala världsordningen har även själva litteraturbegreppet öppnats upp för fler röster och perspektiv. Att skönlitteratur reser över nationella gränser och mellan språk och kulturer är visserligen inget nytt, men processen har intensifierats i en alltmer globaliserad värld. Det är först under de senaste tjugo-trettio åren som man börjat fokusera på vad som händer med litteraturen och kulturen under resans gång och på vilka sätt litteratur förändrar vår syn på olika kulturer både lokalt och globalt. Att utforska hur texter förvandlas och förvandlar när de läses i nya kulturella sammanhang är en central uppgift för programmet Världslitteratur. Programmet vill dels lyfta fram den mångfald av erfarenheter och uppfattningar som uttrycks i skönlitteratur från olika språkliga och kulturella områden, och dels bidra med djupare kunskap om vad som händer när de reser i tid och rum. Varför reser vissa texter och andra inte? Vilka maktförhållanden spelar in i hur idéer om världslitteratur skapas? Vilka nya former antar litteraturen genom översättning och internationell publicering? Vilka bilder av andra kulturer träder fram genom dessa rörelser? Genom att litterära texter från olika geografiska och kulturella områden tillåts samspela med varandra blir det möjligt att ställa frågor om litteratur och om mänsklig existens som inte går att formulera utifrån snävare nationella eller regionala perspektiv. Alltså bidrar programmet till att utveckla en ökad global medvetenhet hos studenterna samtidigt som det bidrar till djupare och mera nyanserade sätt att läsa litterära verk och de världar de beskriver. Genom denna globala litterära bildningsprocess förväntas studenterna uppnå en fördjupad förståelse av den komplexa värld vi lever i och ökad kompetens att verka inom den. 3. Examen Utbildningen leder till magister- och/eller masterexamen (60/120 hp), Degree of Master of Arts (60/120 Credits). Examen motsvarar fordringarna i de lokala examensbeskrivningarna för respektive huvudområde. 4. Huvudområde Efter fullbordat program kan examen utfärdas i något av följande huvudområden: arabiska (Arabic), engelska (English), franska (French), japanska (Japanese), kinesiska (Chinese), litteraturvetenskap, ryska (Russian), slaviska språk (Slavic Languages), spanska (Spanish) eller tyska (German). 2
5. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad utbildning ska den studerande visa kunskap och förståelse inom det valda huvudområdet, inbegripet såväl brett kunnande som väsentligt fördjupad kunskap inom vissa delar av området; uppvisa fördjupad kännedom om centrala frågeställningar inom Världslitteratur, begrepp och teorier inom aktuell forskning; Färdighet och förmåga Efter avslutad utbildning ska den studerande systematiskt söka, hantera och värdera information, samt kritiskt tolka, integrera och analysera denna även med begränsad information, i enlighet med ämnesspecifika krav och i relation till litteraturvetenskapliga frågeställningar; självständigt, kritiskt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, planera kvalificerade uppgifter och välja adekvat metod för dessa, samt genomföra dem inom givna tidsramar; i ett mångspråkigt sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera sitt arbete samt redogöra för det i nationella och internationella sammanhang; föra en kritisk diskussion och en dialog med olika grupper i samhället om utmaningar av gränsöverskridande karaktär; Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad utbildning ska den studerande analysera, värdera, och kritiskt granska egna och andras litteraturvetenskapliga argument och undersökningar utifrån deras vetenskapliga och etiska möjligheter, begränsningar och konsekvenser för det omgivande samhället och för fortsatta undersökningar inom området; problematisera människors ansvar för hur nya kunskaper används, och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 6. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och uppläggning Programmet omfattar två eller fyra terminers heltidsstudier (helfart), alternativt fyra eller åtta terminer (halvfart). Antagning görs för start varje hösttermin. Kurserna är av fem olika slag: Programspecifika kurser som innebär språkgemensamma moment med ämnesfördjupning genom tillämpning av teori och metod samt examination inom huvudområdet (VLI211, VLI212, VLI213); Programspecifika kurs som innebär ämnesintroduktion och ämnesbreddning (VLI210, VLI214); Valbara kurser inom huvudområdet eller i annat ämne; Valbar praktik- eller fältkurs; Självständigt arbete inom huvudområde. 3
Programmets uppläggning helfart Period 1 T1:1 VLI210 Introduktion till Världslitteratur (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk introduktionskurs. Kan även läsas som fristående kurs på avancerad nivå. Period 2 T1:3 VLI211 Konstellationer (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 1 T2:1 SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Termin 1 (magister) HT Termin 2 VT T1:2 Teori och metod (LV2111). (7,5 hp) T1:4 Fritt valbar kurs inom huvudområdet. (7,5 hp) inom ho T2:2 Valbar kurs Period 2 T2:3 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 T3:1 VLI212 Litteratur och historieskrivning (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 2 T3:3 VLI214 Litterära rörelser (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs. Termin 3 (master) HT T3:2 VLI213 Kanon och kanondebatt (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. T3:4 Teori och metod (t.ex. LV2112 eller motsvarande). (7,5 hp) Termin 4 (master) alternativ 1 VT Period 1 T4:1 Fältkurs (t.ex. LIR203), alt. praktikkurs, alt. fritt valbar/a kurs/er (15 hp alt. 2 x 7,5 hp). Period 2 T4:2 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 Period 2 Termin 4 (master) alternativ 2 VT Självständigt arbete (30 hp). Skrivs inom huvudområdet. Programmets uppläggning halvfart T1 (ht) period 1 T1 (ht) period 2 T2 (vt) period 1 T2 (vt) period 2 T3 (ht) period 1 T3 (ht) period 2 T4 (vt) period 1 + 2 T5 (ht) period 1 T5 (ht) period 2 T6 (vt) period 1 + 2 T7 (ht) period 1 T7 (ht) period 2 T8 (vt) period 1 + 2 VLI210 Introduktion till Världslitteratur (7,5 hp) VLI211 Konstellationer (7,5 hp) SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Valbar kurs inom huvudområde (7,5 hp) LV2111 Teori och metod I (7,5 hp) Valbar kurs. Självständigt arbete (15 hp). VLI212 Litteratur och historieskrivning (7,5 hp) LV2112 Teori och metod II eller motsvarande (7,5 hp) Praktik, fältkurs alt. valbara kurser 15 hp VLI213 Kanon och kanondebatt (7,5 hp) VLI214 Litterära rörelser (7,5 hp) Självständigt arbete (15 hp). Världslitteratur (7,5 hp), World Literature (7.5 Credits) ger en inblick i 'världslitteratur' som ett framväxande undervisnings- och forskningsområde. Vad är världslitteratur? Varför behövs och finns begreppet? Varifrån kommer begreppet? Hur hanterar man det i olika kultur- 4
områden? Kursens fokus ligger inte bara på att lyfta fram det faktum att begreppet 'världslitteratur' kan ha radikalt olika innebörd, till exempel som öppen kanon eller sluten kanon, men även att begreppet är under ständig konstruktion. I kursen undersöks därför de processer som bidrar till att en text träder in och ut ur olika kulturer. Samtidigt med denna kurs läses en teori- och metodkurs som ges av LIR (7,5 hp). Konstellationer (7,5 hp), Constellations (7.5 Credits). Här undersöks tematiskt besläktade texter ur olika litterära traditioner i översättning eller i original. Fokus ligger på spänningsförhållandet mellan litteratur som kunskapskälla och som konstruktion i samband med kulturella gränsöverskridningar. Vilka bilder av ursprungskulturen skapas genom författandet och översättningen av texten till en ny kulturmiljö? Parallellt ska studenterna läsa en kurs inom sitt valda huvudområde, för att fördjupa sina ämneskunskaper. Akademiskt skrivande (7,5 hp), Academic writing (7.5 Credits). Studenterna får en introduktion till vetenskaplig prosa retorik, stilistik, formalia, praxis, mm. Språkliga och formella drag som kan anses typiska för respektive vetenskapsområde (litteratur- respektive språkvetenskap) analyseras, och olika traditioner av akademiskt skrivande i olika språk diskuteras. Parallellt läser programstudenterna en valbar kurs (7,5 hp), som väljs i samråd med programkoordinator. Litteratur och historieskrivning (7,5 hp), Literature and Historiography (7.5 Credits). Denna kurs utforskar hur olika historiska förlopp skildras genom litterära framställningar. Med utgångspunkt i utvalda texter från olika kulturtraditioner belyses den komplexa relationen mellan fakta och fiktion, historieskrivning och historieberättande, historia och litteraturhistoria. Med avstamp i historiefilosofisk och litteraturvetenskaplig teori ställs frågor av följande slag: Hur framställs ett visst historiskt skeende i litterär form? Hur skapas litteraturens egen historia? Vilka likheter och skillnader finns mellan traditionell historieskrivning och litterär framställning? Kanon och kanondebatt (7,5 hp), Canon and Canondebate (7.5 Credits). Kursen behandlar begreppet kanon utifrån relationen mellan det egna och det främmande: Hur uppstår en s.k. nationell kärnkanon det egna? Hur skapar denna kanon främmande kulturers kanon det främmande? Vilka övriga kanon finns? Vilka olika kanonbildande processer och kanoninstanser finns? Litterära rörelser (7,5 hp), Literary Movements (7.5 Credits). Kursen undersöker relationen mellan gränser och gränseröverskridningar i ett berättarteoretiskt perspektiv. Bland annat kopplas olika former av metaforik, fiktionalitet, dialogicitet och intertextualitet till genreteoretiska frågeställeningar om texters rörelser över tid och rum. Vilka samband finns till exempel mellan migrationslitteratur, former av life writing och modern essäistik? Vad är skillnaden mellan reselitteratur och migrationslitteratur? Kursen fokuserar även på olika receptionsprocesser och hur dessa kan utmana traditionella kulturgränser. 7. Förkunskapskrav Behörig att söka till programmet är student med grundläggande behörighet (Svenska B och engelska A) och en kandidatexamen (alternativt 180 högskolepoäng inklusive ett självständigt arbete (15 högskolepoäng) på fördjupningsnivå eller motsvarande utländsk examen). Därutöver krävs reell kompetens motsvarande 60 högskolepoäng i engelska, franska, spanska och tyska, 90 högskolepoäng i arabiska och ryska, och 120 högskolepoäng i japanska och kinesiska. Den reella kompetensen prövas av institutionen. Studenter med kandidatexamen i annat huvudområde än de nämnda ovan under punkt 4. 5
kommer att kontaktas av programkoordinator och ombedjas skicka in sitt kandidatuppsats (eller motsvarande) för en individuell kvalitetsbedömning. Det som granskas är förutom grundläggande formalia och stil förmågan att föra ett kritiskt, vetenskapligt resonemang med utgångspunkt i en självständigt formulerad forskningsfråga. Förkunskapskrav för valbara kurser anges i respektive kursplan. 8. Platsgaranti Student som i föreskriven takt följer programmet har generell platsgaranti. 9. Övrigt Undervisningsspråk anges i respektive kursplan. Kursvärderingar utförs löpande under utbildningen för att därmed ligga till grund för kontinuerligt utvecklingsarbete. Likabehandlingsaspekter ska beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver ska utbildningen medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling. Utbildningen ger möjlighet till praktik. Student som avser att göra praktik ansvarar själv för att finna praktikplats. En praktikplan ska upprättas tillsammans med företrädare på praktikplatsen och godkännas av institutionen innan praktik påbörjas (se kursplan) för att denna ska kunna tillgodoräknas inom utbildningen. Eventuella utgifter i samband med utlandsvistelse bekostas av student. Institutionen tillhandahåller information om möjligheter att söka stipendium. 6