Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01 Inledning I lagen om skydd mot olyckor talas om ägarens och nyttjarens skyldigheter att vidta åtgärder för att förebygga brand och andra olyckor samt att hindra och begränsa skador till följd av dessa. För att uppfylla kraven i lagstiftningen så bör ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) bedrivas. Detta beskriver hur olika delar i det systematiska brandskyddsarbetet kan ses som ett hjälpmedel vid uppbyggnaden av SBA och framtagandet av den skriftliga dokumentationen av SBA. Innehåll i SBA Del av SBA Förklaring Tips.. Ansvar och organisation Upprätta en brandskyddsorganisation som tydliggör huvudansvar, delegerat ansvar, kontrollansvar och underhållsansvar. Brandskyddsorganisationen ska ansvara, handlägga, planera, utföra verksamhetens brandskyddsarbete Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. En brandskyddsansvarig ska alltid finnas i organisationen. Dennes uppgifter är att vara samordnare och se till att SBA fungerar i organisationen. Övriga funktioner i brandskyddsorganisationen kan variera beroende på byggnad/verksamhet. Exempel kan vara: Kontrollanter Brandombud Anläggningsskötare Föreståndare brandfarlig vara Risker Identifiera riskerna i verksamheten. Riskbilden avgör vilken skyddsutrustning som behövs och hur olyckor kan förebyggas. Hur identifiera riskerna? Genomför en riskutredning på lämplig nivå för verksamheten och ge förslag på åtgärder för att minska riskerna
Instruktioner vid brand Utbildning och övning Brandfarlig och explosiv vara Kontroll och underhåll Det ska finnas en organisation och instruktioner för hur olika personer agerar i händelse av brand. Det ska även finnas förutsättningar för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden. Identifiera behov och krav på utbildning. Upprätta en enkel plan för utbildning och övning. Organisationen bör ha vetskap om vilka brandfarliga och explosiva varor som hanteras i verksamheten. All information om detta bör därför samlas på ett ställe. En plan upprättas för hur brandskyddet kontrolleras och underhållas. Rutiner ska finnas för hur kontroll och underhåll dokumenteras. Kan göras med hjälp av checklistor. Det kan t.ex. finnas: Utrymningsplaner Utbildade utrymningsledare Återsamlingsplatser Larmlista Utrymnings- och insatsövningar Insatsplan för räddningstjänsten Planen kan t.ex. innehålla: Grundläggande brandskyddsutbildning till: Alla anställda Nyanställda Tillfällig personal Speciell utbildning till: Brandskyddsansvarig Andra utbildningar: Hjärt-lung-räddning Heta arbeten Föreståndare brandfarlig vara Anläggningsskötare brandlarm Övningar: Utrymningsövningar Släckpraktik Att tänka på: Ritning på var de finns Sammanlagd volym tillstånd. Se bilaga 3 Föreståndare Vad kan kontrolleras och underhållas? Brandtekniska installationer Utbildning och övning av personal Sotning Tillbudsrapportering Byggnadsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Brandskyddsregler Tillstånd brandfarlig vara
Bilaga 1 Exempel på brandtekniska installationer Här nedan följer exempel på brandtekniska installationer som kan finnas i en byggnad: Brandceller Brandgasventilation Avstängningsventiler Brandlarm Utrymningslarm Vägledande markering Brandskydd i bärande stomme Centralapparat Dörrar i brandcellsgränser Larmtrycknappar Nödbelysning Räddningsvägar Fasta släcksystem Släckutrustning Stigarledning Utrymningsplaner Utrymningsstegar Utrymningsvägar Exempel på innehåll i instruktioner och rutiner Rökning Heta arbeten Hantering av öppen låga Hantering av brandfarlig och explosiv vara Hantverkare Besöksrutiner Ordning och reda Åtgärder vid larm Utrymning av rörelsehindrade Larmlista Rutiner för tillbudsrapportering Brännbara upplag Kokplattor och kaffebryggare Placering av containrar Truckladdning Utrymningsvägar Rutiner vid uthyrning Rutiner vid offentliga arrangemang
Bilaga 2 Intervaller för kontroll av brandskyddet I SBA ingår det att ägare eller nyttjanderättshavare själva utför kontroll av brandskyddet i sin byggnad. Intervall för kontroll av brandskyddet måste anpassas efter hur stor risken är, hur slitaget är, den övriga driftorganisationen m.m. Upprätta gärna en checklista för kontroller av brandskyddet i byggnaden. Kontrollerna kan gärna genomföras som en del av den totala driften. Det är viktigt att komma ihåg att intervallernas täthet inte ska vara låsta utan kan ändras vid behov. Där slitaget är stort måste t.ex. intervallerna kortas ned. Nedanstående tabell ger några förslag på lämpliga intervall, men man måste komma ihåg att den aktuella byggnaden kan ställa andra krav. Del av brandskydd Förhindra brands uppkomst: - Anslutningskablar - Elapparater (TV, tvättmaskin, torktumlare) - Spis - Kaffebryggare, brödrost - Brandfarliga varor - Anlagd brand (containrar, upplag av brännbart material m.m.) - Sophantering - Lysrör - Levande ljus/öppen eld - El-centraler - Jordfelsbrytare - Rökning - Pannrum - Sotning - Ordning och reda - Städning - m.m. Skydd mot brandspridning: - Brandcellsavskiljande konstruktioner (dörrar, genomföringar, fönster) - Fläktrum/el-centraler - Material i beklädnad och ytskikt - Automatiskt brandlarm Intervall för kontroll och underhåll Kontroll av troliga brandorsaker bör göras minst en gång i kvartalet. I publika lokaler bör enklare okulär besiktning ske en gång i veckan samt inför varje tillställning. Noggrannare kontroll av täthet, fläktrum/el-centraler bör ske minst en gång per kvartal, samt efter byggnadsarbeten och kabeldragningar. Material i lös inredning bör kontrolleras minst en gång per år. Kontroll och underhåll av brandlarm bör göras efter anvisningar från Brandskyddsföreningen Sveriges regler SBF 110:6. Tillverkaren ger också rekommendationer och anvisningar. Även myndigheters krav och anvisningar ska följas.
Trygga utrymning: - Dörrar - Vägledande markering - Nödbelysning - utrymningsvägar - Utrymningsplaner - Utrymningslarm Underlätta släckning av brand: - Fasta släcksystem - Brandgasventilation - Luftbehandlingsinstallation - Inomhusbrandposter - Handbrandsläckare - Stigarledning - Tillgänglighet för räddningstjänstens personal och fordon - Insatsplan Utbildning och övning av personal Beskrivning av brandskyddet - Brandskyddspolicy - Ansvar och organisation - Byggnadsbeskrivning - Verksamhetsbeskrivning - Risker - Instruktioner och rutiner - Utbildning och övning - Information - Brandfarlig och explosiv vara - Kontroll och underhåll - Övriga dokument I publika lokaler bör enklare okulär besiktning ske minst en gång i veckan och inför varje tillställning. Noggrannare kontroll bör ske minst en gång per år. När det gäller utrymningslarm så bör dessa kontrolleras och underhållas efter de anvisningar och rekommendationer som tillverkaren ger. Även krav från myndigheter ska följas. Kontroll och underhåll av fasta släcksystem, brandgasventilation, luftbehandlingsinstallation bör ske efter rekommendationer av tillverkaren och i vissa fall anvisningar efter Brandskyddsföreningen Sveriges regler. Inomhusbrandposter och handbrandsläckare bör kontrolleras minst en gång per år av certifierad kontrollant. I publika lokaler bör okulärbesiktning ske minst en gång per kvartal och inför varje tillställning. Tillgängligheten för räddningstjänsten bör kontrolleras minst en gång i veckan. Vid förändringar bör samråd ske med räddningstjänsten Kontroll av om planen för utbildning och övning av personal efterlevs bör göras varje år. Alla delar i beskrivningen av brandskyddet bör kontrolleras och revideras minst en gång per år eller när förändringar i brandskyddsarbetet görs. beskrivningen av brandskyddet är nämligen ett levande dokument som hela tiden skall spegla arbetet med brandskyddet.
Bilaga 3 Tillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor Den som hanterar brandfarliga gaser och vätskor i större mängder än som anges i nedanstående tabell ska ha tillstånd för hanteringen enligt lag om brandfarliga och explosiva varor. ( SFS 2010:1011). Tillstånd för hanteringen söks hos Bohus. Ansökningsblankett finns på förbundets hemsida. Hantering Gas Volym i liter Kl 1+2+3 vätska Total volym i liter Kl 3-vätska för uppvärmning eller el-produktion Volym i liter Yrkesmässig vid Utomhus* Inomhus publik verksamhet 60** 0 100 10 000 Övrig yrkesmässig, inomhus 250 250 10 000 Övrig yrkesmässigt, utomhus 1 000 3 000 50 000 Förvaring i mark, yrkesmässigt eller 0 1 000 - per hushåll Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov Gasol Annan brandfarlig gas 60 5 100 10 000 *Avser att såväl gasflaskan som förbrukningsapparaten står utomhus ** Tillsynsmyndigheten får, när den finner skäligt, sänka gränsen till 0 liter. Undantag Tillstånd behövs inte för: 1. Förvaring i mark av brandfarlig vätska klass 3 2. Hantering enbart av aerosoler 3. Kyl- och värmepumpaggregat i utförande som enhetsaggregat där det brandfarliga köldmediets vikt understiger 30 kg. 4. Stadsgas, om övertrycket är högst 1 bar. Dock behövs tillstånd för tillverkning om gasen framställs av brandfarlig vara. 5. Gas, som framställs eller erhålls som biprodukt i yrkesmässig verksamhet och används uteslutande i den egna verksamheten och har högst 1 bar övertryck.