Miljönämnder i Östergötland 15 och 25 mars 2011 Nils Alesund nils.alesund@skl.se 08-452 75 98 1
2
SKL s roll och uppgift - Alla kommuner och alla landsting är medlemmar - Drygt 400 medarbetare - Intressebevakning - Verksamhetsutveckling - Service och rådgivning till medlemmarna 3
Aktuella frågor hos SKL Presidiedagar bygg- och miljönämnder 2011-16-17 mars, 22-23 mars, 29-30 augusti, 8-9 september Myndighetsdag miljö och bygg för små kommuner - 16 maj 2011 Miljöchefsnätverk Kurser och konferenser för tjänstemän om - Planering av livsmedelskontroll - Radon i dricksvatten - Elektromagnetiska fält - Kontroll av försäljning av receptfria läkemedel - Riskbaserad taxa miljöbalken - Mfl 4
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kap 9 Stärkt hälsoskydd - De allmänna hänsynsreglerna omfattar även hälsoskyddet - Bevisbördan - Utebliven anmälan kan medföra avgift - Tillsynsreglerna omfattar även hälsoskyddet 5
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kap 9 Hälsoskydd - Bostäder, lokaler, idrottsanläggningar, hotell, hygienisk behandling, bassängbad, förskola, skola, mm - Hygienisk behandling, blodsmitta Anmälan till MHN - Förskola, skola Anmälan till MHN - Bassängbad Anmälan till MHN - Gödselstad Anmälan till MHN 6
Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd kap 9 Olägenheter för människors hälsa - Störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig Sanitär olägenhet 7
Myndighetsuppdraget och den politiska rollen som miljönämnd 8
Miljönämndens roller - Myndighet enligt miljöbalk, livsmedelslag m.fl. lagar - Expertorgan t.ex. i planärenden, naturvård m.m. - Serviceorgan för medborgarna och näringslivet 9
Myndighetsuppdraget och den politiska rollen som miljönämnd - Nämnden är behörig myndighet enligt de lagar eller lagområden som fastställts i reglemente tex - Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet (Miljöbalken) - En kommuns uppgift skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. (Livsmedelslagen) - Den kommun där detaljhandeln bedrivs ska kontrollera efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. (Lag om handel med vissa receptfria läkemedel) 10
Myndighetsrollen 1. Slå fast nämndens ställning Agera utifrån.. Ansvarig för... 2. Ha fokus på saklighet, opartiskhet och likhet inför lagen 3. Undvik jävs- och beroendeförhållanden 4. Verkställ prövning, tillsyn, uppföljning och sanktioner 5. Inte vidta mer omfattande åtgärder än vad som krävs 11
Nämndens särställning - I myndighetsutövning mot enskild ska nämnden agera med stöd i regelverk, fritt från fullmäktige, regering och riksdag - Övrig verksamhet styrs av KF - Nämnden som kollektiv fattar beslut och är ansvarig 12
Kommunallagen - KF beslutar om nämndens verksamhetsområden och arbetsformer i reglementet - Nämnden beslutar själv i frågor om förvaltning och beslut enligt speciallag 13
Engagera nämnd och förvaltningsledning i planering och uppföljning Nämnden är alltid ansvarig för kontrollen - Avsätt tillräckligt med tid för diskussion om resursbehov, prioriteringar och tillsynsplanering med förvaltningsledning och nämnd - Nämnden bör kräva regelbunden rapportering av tillsyn och kontroll från förvaltningen, tex tertialuppföljning - Nämnden kan dela upp ansvarsområden inom respektive partigrupp - Nämnden kan utse ansvariga inom respektive partigrupper för att gå igenom inkomna skrivelser, delegationsärenden, mm i nämndens handlingar Nils Alesund 14
Tio råd för ett bra samarbete mellan nämnd och kontor 1. Gör samspelet till en lärande process - allting kan förbättras. 2. Utveckla nämndens arbete genom att ge tid för idépolitik, besök i fält, temamöten, varierade sammanträdestider etc. 3. Arbeta fram en form för ärendeberedning som passar nämnden och kontoret, presidieöverläggning, välstrukturerade fakta- och beslutsunderlag m.m. 4. Stöd kontorets arbete, ta smällarna och debatten, delta någon gång i ärendeberedning, prya etc. 5. Ställ krav på ett väl underbyggt och objektivt beslutsunderlag. 6. Följ lagstiftning och rättspraxis. 7. Håll varandra informerade. 8. Ha respekt för varandras roller. 9. För en öppen diskussion om organisation, resurser och kompetens. 10. Var synlig och aktiv i den lokala debatten. 15
Organisationsfrågor, jäv och oberoende 16
Hur får en kommun organisera sig på nämndnivå? - Fri nämndorganisation gäller i princip, 3 kap 3 KL. fullmäktige skall tillsätta de nämnder som behövs för uppgifterna. - Ett förbud finns dock i 3 kap 5. 1. En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part, 2. En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över verksamhet som nämnden bedriver. Alltså en nämnd får inte uppträda som part och myndighetsutövare i samma ärende (bygglov miljötillsyn, livsmedelskontroll m.m.) 17
Hur får en kommun organisera sig på förvaltningsnivån? - Kommunallagen säger inget om hur en kommunal förvaltning skall vara organiserad, t ex ska det finnas en eller flera förvaltningar i en kommun? - Begränsningarna finns i jävsreglerna i 6 kap KL. Dessa gäller både för förtroendevalda i nämnden och anställda i kommunen. 18
Jäv i nämnd Tillsynsjäv KL 6:25 3 p - Den förtroendevalde/anställde är jävig om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till. Med tillsyn avses myndighetstillsyn enligt särskild lagstiftning (t ex miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen m fl). Bestämmelsen innebär hinder både på förvaltningsnivå och på nämndnivå. - Jävet kan slå till både i en nämnd och för de anställda 19
Hur hanteras opartiskhet i praktiken Varje behörig myndighet måste vidta åtgärder så att den offentliga kontrollen som de ansvarar för uppfyller regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Att den offentliga kontrollen är opartisk är en viktig revisionspunkt när behöriga myndigheter granskas tex när länsstyrelserna gör revision på kommunernas livsmedelskontroll. På lokal nivå behöver den ansvariga kommunala nämnden säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet på alla nivåer. Det gäller att den behöriga myndigheten aktivt arbetar med att säkerställa opartiskheten genom policydokument som följs upp i olika sammanhang. Nils Alesund 20
Testa din miljönämnd Med hjälp av följande frågor kan du ta reda på om din miljönämnd uppfyller kommunallagens krav i 3 kap 5 på att drift/verksamhetsansvar å ena sidan och tillsyn/kontroll å andra sidan måste vara åtskilda på nämndnivå. Frågorna utgår från att tillsyn enligt MB, livsmedelslagen och strålskyddslagen ingår i nämndens verksamhet. För att leva upp till lagens krav bör svaret på frågorna vara nej. Nej 1. Ingår kommunens räddningstjänst i nämndens verksamhet? 2. Ingår grundskolan eller gymnasieskolan i nämndens verksamhet? 3. Ingår äldreomsorg eller hemtjänst i nämndens verksamhet? 4. Ingår gatu- och parkskötsel i nämndens verksamhet? 5. Ingår kultur- och fritidsfrågor i nämndens verksamhet? 6. Ingår renhållning/avfallshantering i nämndens verksamhet? 7. Ingår el- eller fjärrvärmeverksamhet i nämndens verksamhet? 8. Ingår kommunens va-verksamhet i nämndens verksamhet? 9. Ingår ägande eller förvaltning av kommunens fastigheter i nämndens verksamhet?
En förvaltningsorganisation som håller Miljönämnd Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Samhällsbyggnadschef Miljöavdelning Teknisk förvaltning Räddningstjänst Bygg- & planavdelning
Så testar du din förvaltning Med hjälp av följande frågor kan du ta reda på om din organisation riskerar tillsyns- och delikatessjäv. För att leva upp till Enligt kommunallagens regler bör svaren vara Ja och Nej enligt bockarna nedan. Nedanstående frågor är aktuella vid en sammanslagen förvaltning. Tillsynsjäv Ja Nej 1. Är drift- och tillsynsuppgifter åtskilda genom separate avdelningar? 2. Finns det delegation direkt från nämnden till särskilda tjänstemän om driftoch tillsynsuppgifter inte är skilda åt genom separata avdelningar? 3. Finns det personer som arbetar både med tillsyns- och driftuppgifter? 4. Har någon tjänsteman både driftansvar och delegation att fatta beslut inom myndighetsutövning? Delikatessjäv 1. Har förvaltningschefen personalansvar inom miljöavdelningen? 2. Löneförhandlar avdelningschefen för personal på miljöavdelningen? 3. Har avdelningschefen tillräcklig kontroll över avdelningens medel? 4. Kan utomstående uppfatta det som att förvaltningschefen kan utsätta personal inom miljöavdelningen för otillbörlig påtryckning när det gäller miljötillsyn som riktar sig mot kommunen?
Konsulthjälp Konsulthjälp i samband med arbetstoppar eller vid kontroll av vissa objekt som fordrar specialistkompetens Fördelar -Tillgång till den specialistkompetens som behövs för resp objekt -Sårbarheten minskar med möjlighet till service även under tex semestertider. Nackdelar -Konsulten kan bara ta fram utredningsunderlag och inte fatta beslut. Myndigheten måste själv fatta besluten. -Tveksamheter beträffande legal grund Nils Alesund 24
Samverkan Möjligheter till samverkan mellan kommuner i myndighetsfrågor regleras bla i Kommunallagen, Miljöbalken och Livsmedelslagen. Samverkan inom miljöoch hälsoskydd kan genomföras på 7 principiellt olika sätt. - Gemensam nämnd och förvaltning, - Gemensam förvaltning, olika nämnder - Gemensam nämnd, separata förvaltningar - Kommunalförbund - Gemensamma specialistfunktioner - Samarbetsavtal inom olika specialistområden - Formaliserade nätverk och samarbetsprojekt Nils Alesund 25
Samverkan Miljö och bygg 2011 57 Kommuner i 14 län samverkar i 20 olika konstellationer Miljö 20 Bygg 8 Plan 4 Kart & Mät 2 Räddning gemensam nämnd och separata kontor 1 Trafik 2-3 26
Taxor och avgifter, kostnadstäckning, kommunbidrag 27
Vem betalar för miljötillsynen? - Regeringen vill understryka vikten av att myndigheternas verksamhet i möjligaste mån avgiftsfinansieras. Tillsynen över hela miljöbalkens område bör som idag som huvudprincip vara avgiftsfinansierad. Så långt det är möjligt bör samma principer gälla för finansiering av tillsynen enligt hela miljöbalken. - Även Jordbruksutskottet (1997/98:JoU20 s. 118) har uttryckt att utgångspunkten bör vara att full kostnadstäckning ska uppnås för myndigheters och kommuners verksamhet enligt miljöbalken och att detta så långt som möjligt ska ske genom avgifter. MI-Gruppen S AB 28
Vem betalar för Livsmedelskontrollen? - Enligt (EG) nr 882/2004 Artikel 28 skall den behöriga myndigheten debitera den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden för de kostnader som extra offentliga kontroller medför. Verksamhet utöver normal kontrollverksamhet omfattar provtagning och analys av prover samt andra kontroller som är nödvändiga för att undersöka problemets omfattning, att kontrollera om korrigeringsåtgärder har vidtagits eller för att upptäcka och/eller bekräfta bristande efterlevnad. - Enligt 3 Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel gäller en skyldighet för en kommun att ta ut en årlig avgift för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. Förordning (2009:1465).
Vem betalar för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek? - Enligt Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, 23 får en kommun för sin kontroll enligt denna lag ta ut avgift av den som bedriver detaljhandel. 30
Avgiftssystemen skiljer sig åt - Miljöbalken - Kommunen får ta ut avgift för tillsynen - Livsmedelslagen - Kommunen ska ta ut avgift som täcker kostnaderna för kontrollen - Lagen om försäljning av vissa receptfria läkemedel - Kommunen får ta ut avgift för kontrollen - Plan- och bygglagen - Kommunen får ta ut avgift för tillsynen Nils Alesund 31
Årlig kontrolltid i timmar fås genom att placera risk- och erfarenhetsklassen i tabellen Miljöbalken och livsmedelslagen
Några ord om tid och kostnader Övrig tid Avgiftsfinansierad tid Anslagsfinansierad tid Kontrolltid Avgiftsfinansierade kostnader Anslagsfinansierade kostnader
Kostnadstäckningsgrad Vilken kostnadstäckningsgrad kan man sträva efter? Livsmedelskontroll - 90-95% av kontrollen - 75-85% av livsmedelstillsynen Miljöskyddstillsyn - 75-85% Hälsoskyddstillsyn - 30-40 % Läkemedelskontrollen - 90-95% Enkät på väg ut till kommunerna 34
Avgiftsprinciper - Kontrollavgiften svarar mot myndighetens kostnad i ett längre perspektiv än ett år och en årlig motprestation i form av inspektion kan därför inte utkrävas från kontrollmyndigheten. - Självkostnadsprincipen i kommunallagen att kommunen inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna, syftar på det totala kostnadsuttaget för en verksamhet, alltså inte i det enskilda fallet - Ej avgift för remissarbete - Ej avgift vid överklagande - Ej avgift vid obefogade klagomål Nils Alesund 35
Administrativa rutiner - Kommunfullmäktige måste besluta om taxa - Kommunfullmäktige kan delegera beslutanderätten att anpassa taxan med hänsyn till prisutvecklingen. - När avgiften framgår av taxan är påförande av avgift att anse som verkställighet - Nedsättning av avgift är ej att anse som verkställighet och avgiftsbeslut bör fattas - Avgiftsbeslut bör fattas om verksamhetsutövaren begär det eller om avgiften inte betalas - Kommunikation regleras i 17 första stycket förvaltningslagen - Fasta tillsynsavgifter påförs årligen och i förskott. Nils Alesund 36
Livsmedelskontrollen - En skyldighet som följer av EU-medlemsskapet - En angelägenhet för alla - myndigheter, företag, konsumenter 37
Krav på den offentliga livsmedelskontrollen - Kraven i regelverket har aldrig varit så omfattande som nu. - Förväntningarna från omvärlden är höga och ökar. Livsmedelskontrollen i Sverige är en del av en ännu större livsmedelskontroll. - Förväntningar och krav har ökat från företagen eftersom de idag betalar för kontrollen.
Var finns kraven? Framför allt i: - Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll - Förvaltningslag - Avgiftsförordning Men också i: - Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2005:21 - Livsmedelslagen SFS 2006:804 - Livsmedelsförordningen SFS 2006:813
Ansvar på varje behörig myndighet verksamhetskriterier Förordning (EG) 882/ 2004, artikel 4 - kontrollen är effektiv och ändamålsenlig - intressekonflikt inte föreligger - personella resurser med rätt kompetens - laboratoriekapacitet - juridiska befogenheter - utrymmen och utrustning - beredskapsplaner - säkerställa opartiskhet, kvalitet och enhetlighet - revisioner (interna eller externa)
Kontrollmyndigheternas ansvar och uppdrag enligt kontrollförordningen Kontroll av efterlevnaden av lagstiftningen med syfte att: - förhindra, undanröja eller till godtagbara nivåer minska risker... - säkerställa god sed inom handeln och skydda konsumenternas intressen Artikel 1 i förordning (EG) 882/2004
Livsmedelslagstiftningen och kontrollsystemet är komplext och omfattande - Idag ett lagstiftningskomplex som innefattar livsmedel, foder, djurhälsa och växtskydd. - Denna lagstiftning är så gott som helt skild från miljöbalken. Vissa betydande skillnader: - tillsyn kontroll - avgiftssystemet - EG-rätt - graden av extern revision
Kraven på kontrollen är en utmaning men de är möjliga att uppfylla Det kan komma att krävas t.ex: - andra arbetsformer, - annat tänk och annan kompetens, och - att släppa gamla normer och vanor. För att få en kontroll och ett kontrollsystem som lever upp till lagstiftningens krav och andra mål krävs en bra planering.
Kontroll av vad? - bagerier - butiker med manuell hantering - butiker med enklare hantering - importörer - grossister - fiskrökerier - charkuterier - restauranger - pizzerior och gatukök - vattenverk - bryggerier - centralkök - mejerier/ysterier - sylt- och safttillverkare - kosttillskottillverkare - med mera
Kontroll av vad? Livsmedelslagstiftningen kan delas in i regler om livsmedelssäkerhet och redlighet. Exempel på säkerhet: - Hygienregler - Kemiska och mikrobiologiska gränsvärden - Material i kontakt med livsmedel - Tillsatser - Allergimärkning - Dricksvatten
Kontroll av vad? Exempel på redlighet : - Allmänna märkningsregler om bl.a. - ingrediensförteckning, - kvantitet, - mängddeklaration, - att märkningen inte får vara vilseledande - GMO - Varustandarder - Skyddade beteckningar
Kontroll hur? Kontrollmetoder - revision - inspektion - provtagning och analys - övervakning - kartläggning Kontroll i alla led i livsmedelskedjan
Kontroll hur? Åtgärder vid bristande efterlevnad - Administrativa sanktioner (tvingande beslut) - Straffrättsliga sanktioner (bestraffande domar)
Livsmedelskontrollens mål Tillse att företagaren uppfyller sitt ansvar att: 1. Livsmedel ska vara säkra 2. Konsumenten inte vilseleds Förordning (EG) 882/2004 art. 14 och 16
Flexibilitet - Många krav i EG-förordningarna beskriver en målsättning utan att exakt ange hur saker och ting ska göras. - Det ger utrymme för flexibilitet, men samtidigt blir det svårare att veta hur man på bästa sätt uppnår lagstiftningens krav.
Varför flexibilitet? - Önskan om mera generella regler och mindre särreglering - Önskan om regler som anger mål, inte föreskriva detaljer - Önskan om regler som inte motverkar utveckling av nya arbetssätt och tekniker
Är det någon som bryr sig om myndigheterna uppfyller kraven eller inte? FVO (Food and Veterinary Office) granskar Sveriges kontrollsystem - främja effektiva kontrollsystem för säkra livsmedel av god kvalitet. - kontrollera att EU-bestämmelserna om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet följs inom EU. - underrätta berörda parter om resultatet av utvärderingar.
FVO:s kontroller sker främst genom - General reviews - Revisioner/inspektioner - General audits
Länsstyrelsen reviderar kommunens kontroll - Länsstyrelserna reviderar kommunernas livsmedelskontroll sedan 2008 - Rapporterar till Livsmedelsverket - Livsmedelsverket har sanktionsmöjlighet mot kommunen 54
Kontrollens kärna Upptäcka bristande efterlevnad + Ställa krav på att brister åtgärdas + Använda sanktioner så att brister åtgärdas = Kontroll som ger avsedd effekt
Slut