Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Granberget, Sikeå Pilotstudie Enetjärn Natur AB på uppdrag av Stefan Widén AB 2009-01-21
Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 5 Antal fåglar... 5 Fåglar inom riskzonen... 7 Sammanfattning för arter/artgrupper...10 Diskussion... 11 Referenser... 11 Fotot på framsidan visar utsikten från observationsplatsen på Granberget ut mot havet. Fotograf: Anders Granér 2
Inledning Stefan Widén AB planerar att anlägga en vindkraftpark om 11 vindkraftverk á 2 MW på Granberget nordost om Sikeå. Verken kommer att ha en totalhöjd om ca 150 meter. Vindkraftverken byggs i två etapper. Etapp 1 som innefattar 6 verk ska börja byggas 2009. Tillstånd finns även för Etapp 2 som innefattar 5 verk, men inget datum för byggstart är fastställt. För en översikt av preliminära vindkraftverksplaceringar, se figur 1. En vindkraftsutbyggnad på Granberget kommer att påverka naturmiljöerna. Mindre habitatförluster, fragmentering genom avverkningar och vägbyggnationer, buller och annat kommer att uppstå. Det är angeläget att följa upp vindkraftanläggningens miljöpåverkan eftersom man idag har dålig kunskap om hur vindkraftsutbyggnad i ett kustnära skogslandskap påverkar fågelfaunan. Kring Granberget är kunskapen om fåglars flyttmönster och antal flyttande fåglar helt okänt. För att kunna följa vindkraftetableringens eventuella påverkan på fågelfaunan kan ett kontrollprogram komma att utformas och genomföras i samband med att anläggningen ges klartecken för genomförande. Kontrollprogrammet kommer i så fall främst att utformas för att kunna dokumentera eventuella kollisioner mellan vindkraftverk och fåglar. För 2008 har en pilotstudie genomförts med sträckräkningar över området under 3-5 dagar på våren och lika många dagar på hösten. Höstdagarna valdes med lämpligt sträckväder och fokus på tranor och rovfåglar. Den fortsatta uppföljningen, dvs. kontrollprogrammet, genomförs om pilotstudien indikerar att detta är relevant. Resultaten från pilotstudien finns presenterade i denna rapport. Om fortsatt uppföljning genomförs kommer den årliga redovisningen av undersökningarna ske i slutet av året eller i början av påföljande år. Granberget ligger nära havet och det kustnära området utgör en viktig ledlinje för flyttande fåglar. Lokaliseringen av Granbergets vindkraftpark är nära kusten inom ett för närvarande lite studerat flyttfågelstråk. Bland de fåglar som sträcker förbi detta kustavsnitt märks bland annat rovfåglar, gäss, tranor, sångsvanar och änder. Arter som nästan uteslutande flyttar ute till havs är lommar, labbar, skarvar, vissa gäss och en del vadare. För närmare beskrivning och genomgång av områdets flyttleder hänvisas till dokumentet Vindkraftsutbyggnad på Granberget norr om Sikeå Miljökonsekvensbeskrivning, kapitel 7.2-Fåglar. Pilotstudien och det eventuella kontrollprogrammet fokuserar främst på flyttande fåglar då bedömningen görs att häckande fåglar generellt kommer att påverkas i mindre omfattning. Anledningen till detta är att Granberget inte bedömts vara en rik fågelmiljö på grund av att området mest består av ungskog och dikade våtmarker. Detaljkunskaper om flyttrörelser över berget är okända men sedan tidigare är det känt att många tranor flyttar söderut på hösten och passerar närliggande områden i stora antal. Särskilt intressant är det därför att följa upp hur tranorna flyttar vid Granberget. Förutom tranorna kommer även rovfåglar att följas upp speciellt. Syftet med föreliggande rapport är således: att utvärdera om resultaten från pilotstudien indikerar relevans för en fortsatt uppföljning av sträckfåglar på Granberget genom ett kontrollprogram att skapa en bild över hur vår- och höststräcket på Granberget fördelar sig i höjd- och sidled att få en uppfattning om vilka arter som sträcker samt omfattningen av dessa Metod Metoden för sträckfågelräkningen på Granberget bygger på den förstudie som utförts i Hörnefors vindkraftpark under våren 2003. Förutsättningarna med det kustnära läget är de samma och storleken på vindkraftparken är likvärdig. Dock är övriga förutsättningar för de båda studierna helt olika, t ex i fråga om kunskapsläge. Räkningen skedde från toppen av en grushög i mitten av zon B med hjälp av tubkikare och handkikare. Från observationsplatsen räknades de sträckande fåglarna när de passerade en tänkt linje vinkelrätt mot sträcket och rakt igenom parken. Sträcket går mestadels i riktningen SV NO och därför delades fåglarnas passager in i 3 zoner (se fig 1 för karta): 3
Zon A som ligger nära väg E4 och väster därom Zon B som går över land inom området där vindkraftparken planeras Zon C som går nedanför berget i kustbandet och över havet utanför Granberget Antal fåglar av varje art eller grupp samt tidpunkt noterades. Andra variabler som noterades var flyghöjd, vilken zon som fågeln passerade i och vilket väderstreck sträcket gick. Kritisk höjd där risk för kollision med vindkraftverk föreligger är inom intervallet 60-150 meter, vilket motsvarar nivån för rotorbladen. Vid dokumentationen av fågelsträcket delades fåglarna in i arter och artgrupper enligt följande: Storskarv Sångsvan Gäss Änder Fjällvråk Övriga rovfåglar Orre Tranor Vadare Måsfåglar Duvor Kråkfåglar Övriga tättingar 4
Fig. 1. Kartan visar preliminära placeringar för vindkraftverken, gränserna för de tre zonerna A, B och C samt punkten där observationerna gjordes. Resultat Vårsträcket och höststräcket observerades under 4 dagar vardera (080419, 080427, 080502 och 080506 respektive 080924, 080929, 081014 och 081015). Under var och en av dessa dagar räknades fåglar i ett antal timmar, mellan ca 2 och 4 timmar. Under vårsträcket genomfördes räkningen under 9,8 timmar och under höststräcket 14,8 vilket ger en total observationstid om 24,6 timmar. Vindstyrkor upp till 10 m/s förekom under räkningen. Antal fåglar Under vårsträcket och höststräcket observerades 1617 respektive 6099 fåglar, vilket betyder att det totalt observerades 7716 fåglar under de båda säsongerna. Hackspettar, som inte är utpräglade sträckfåglar, räknades inte och de 3 lommar som observerades under våren är inte heller med i 5
beräkningarna. Majoriteten av alla observerade fåglar, 75,2 %, utgjordes av tättingar. Tranor utgjorde 14,1 % och rovfåglar utgjorde 1 % av det totala antalet fåglar. För en sammanställning av antalet observerade fåglar, se tabell 1. Tabell 1. Antal fåglar i varje grupp som observerats i de olika zonerna. För zon B noterades även flyghöjd i förhållande till för området normal trädhöjd (20 m). 1x motsvarar alltså 0-20 m, 2 x motsvarar 20-40 m osv. Stillasittande fåglar i Zon A, t ex ett antal orrar, har förts till gruppen 1x. Art Zon A Zon B 1x 2x 3x 4x 5x 6x 7x 8x Zon C Summa Storskarv 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 4 Sångsvan 3 41 39 2 0 0 0 0 0 0 3 47 Gäss 24 57 46 11 0 0 0 0 0 0 4 85 Änder 2 34 33 1 0 0 0 0 0 0 72 108 Fjällvråk 36 9 6 2 1 0 0 0 0 0 9 54 Övriga rovfåglar 35 24 8 12 2 2 0 0 0 0 14 73 Orre 5 21 1 0 0 0 0 0 0 0 0 26 Trana 792 78 5 0 63 10 0 0 0 0 218 1088 Vadare 0 7 6 1 0 0 0 0 0 0 11 18 Måsfåglar 12 24 13 9 2 0 0 0 0 0 103 139 Duvor 103 38 32 6 0 0 0 0 0 0 12 153 Kråkfåglar 55 19 18 1 0 0 0 0 0 0 42 116 Övriga tättingar 2089 2653 2460 187 6 0 0 0 0 0 1063 5805 Totalt 3156 3005 2667 232 74 12 0 0 0 0 1555 7716 Eftersom räkningarna skedde under olika antal timmar både mellan säsonger och observationsdagar är antal observerade fåglar per timme ett bättre mått på abundansen av sträckande fåglar på våren jämfört med på hösten. Under våren räknades i medeltal 13,9 fåglar/h vilket kan jämföras med höstens 30,4 fåglar/h, se tabell 2. Tabell 2. Genomsnittligt antal observerade fåglar per timme, resultat från vår och höst samt medelvärde för de båda inventeringarna. Vår Höst Medel Vår + höst Storskarv 0,2 0,1 0,2 Sångsvan 3,7 0,3 2,0 6
Gäss 6,4 0,9 3,7 Änder 10,5 0,0 5,3 Fjällvråk 0,0 3,5 1,7 Övriga rovfåglar 3,0 2,8 2,9 Orre 0,1 3,5 1,8 Trana 11,6 62,0 36,8 Vadare 1,8 0,0 0,9 Måsfåglar 10,0 3,5 6,7 Duvor 5,0 6,8 5,9 Kråkfåglar 2,3 6,5 4,4 Övriga tättingar 99,1 322,6 210,9 Fåglar inom riskzonen Av totalt 7711 fåglar passerade 3005 (39 %) av dem i zon B. Detta illustreras i figur nr 2. För diagram över endast tranor i Zon B, se figur4. Av alla 3005 fåglar i zon B flög 0,4 % (12 individer) inom den kritiska flyghöjd där kollisioner med vindkraftverk finns som en riskfaktor (se figur 3). För det totala antalet fåglar innebär det att 0,16 % flög inom riskzonen. Fördelningen för olika fågelgrupper i zon B inom den kritiska flyghöjden blev enligt följande (se figur 5a och 5b): 2,7 % av alla rovfåglar passerade I zon B > 60 m höjd. 0,9 % av alla tranor passerade i zon B > 60 m höjd. Inga andra artgrupper än trana och rovfåglar flög högre än 60 m i zon B. Alla passager av tranor inom den kritiska höjden i zon B skedde under hösten, medan alla passager av rovfåglar inom samma zon och höjd skedde under våren. För en sammanställning av hur varje art/artgrupp fördelade sig över de tre zonerna, se figur 6. 7
45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% A B C Zon Fig. 2. Diagrammet visar andelen fåglar i procent som passerat genom de tre zonerna A, B och C (se figur 1). 250 200 207 150 100 50 45 68 0 12 0 1x 2x 3x 4x 5-8x Höjd Fig. 3. Diagrammet visar hur många fåglar som passerat inom varje höjdintervall inom Zon B (se tabell 1). Tättingarna är inte med i beräkningen eftersom diagrammet skulle blir svårt att åskådliggöra om denna stora grupp inkkuderades. 8
80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Zon A Zon B Zon C Fig. 4. Diagrammet visar hur tranorna fördelat sig över de tre zonerna A, B och C (se figur 1). Fig. 5 a och b. Figur 5a visar hur många tranor som flugit utom och inom det kritiska området för kollisionsrisk (60 m) i Zon B. Figur 5b visar samma information men för rovfåglar. 9
% 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 Zon A Zon B Zon C 0,3 0,2 0,1 0 Storskarv Sångsvan Gäss Änder Fjällvråk Övriga rovfåglar Orre Trana Vadare Måsfåglar Duvor Kråkfåglar Övriga tättingar Fig. 6. Diagrammet visar andelen fåglar i varje artgrupp som passerat genom de tre zonerna A, B och C. Staplarna anger procent av totala antalet fåglar i varje grupp. Sammanfattning för arter/artgrupper Sångsvanar och gäss räknades till endast 132 sträckande fåglar. Majoriteten av både gäss och sångsvanar flög i Zon B och båda grupperna höll sig mestadels inom höjdintervallet 0-20 m (se tabell 1). Dominansen av dessa artgrupper skedde under våren; då observerades 6 respektive 3 gånger fler sångsvanar och gäss än under hösten. Änderna var en grupp som endast observerades under våren. Totalt räknades 108 änder varav 72 individer flög i Zon C, 34 i Zon B och endast 2 i Zon A. I Zon B flög alla änder förutom en under 20 m höjd. Rovfåglarna (exklusive fjällvråkar) räknades in till 74 individer. Majoriteten, 47,3 %, passerade genom zon A, men en betydande del, 32,4 %, passerade inom Zon B. De flesta passager genom Zon B skedde inom höjdintervallet 20-40 m och 2 individer passerade inom det kritiska området för kollisionsrisk. Tyngdpunkten i artsammansättningen av rovfåglarna utgjordes av fjällvråkar (se nedan), ormvråkar, sparv- och duvhökar, fiskgjusar samt kungs- och havsörnar. Andra arter som passerade var bivråk, blå kärrhök, stenfalk, tornfalk och en stäpphök. Fjällvråkarna var ojämförligt den största gruppen inom rovfåglarna; 54 stycken. Alla dessa observerades under hösten och 72,2 % (39 individer) passerade inom Zon A. Av de nio (16,7 %) fjällvråkar som flög genom Zon B skedde passagen i 6 fall inom höjdintervallet 0-20 m. Orrarna räknades till 26 individer. Merparten av dessa sågs under hösten sittande i Zon B, och noterades alla inom höjdintervallet 0-20 m. Tranorna utgjorde 14,1 % (1088) av det totala antalet sträckande fåglar. Passeringen vid Granberget skedde företrädesvis i Zon A, där 72,8 % passerade, och till viss del i Zon C, men endast 7,2 % av tranorna sträckte genom Zon B. Som nämnts ovan skedde passagerna genom riskzonen endast i 0,9 % av fallen. Det ska dock noteras att 63 (5,8 %) av tranorna flög inom höjden 3x, vilket ligger precis under gränsen för kollisionsrisk. Majoriteten av tranorna verkar sträcka under hösten, då observerades 62 fåglar per timme jämfört med under våren då det endast observerades 11,6 tranor per timme. 10
Vadarna utgjorde en liten grupp; 18 individer räknades och alla observationer gjordes på våren. 11 vadare passerade igenom Zon C, 7 stycken i Zon B och följaktligen ingen i Zon A. Majoriteten av passagerna (85,7 %) genom Zon B gjordes i höjdintervallet 0-20 m. Många vadare sträcker nära land eller längre ut till havs och mindre vadare nära kustlinjen är svåra att upptäcka från observationsplatsen på Granberget. Måsfåglarna var 139 stycken till antalet. Merparten av dess observerades under våren (10 jämfört med 3,5 fåglar per timme). Merparten, 74,1 %, av måsfåglarna passerade i Zon C. Måsfåglarnas artsammansättning dominerades av fiskmåsar och gråtrutar. Duvorna, huvudsakligen ringduvor, passerade med 153 fåglar och antalet per timme var ganska lika mellan vår och höst (5 respektive 6,8 fåglar/h). Duvorna flög mestadels i Zon A där 67,3 % av alla duvor passerade, men passager skedde även till viss del i Zon B och Zon C. Kråkfåglarna utgjorde 1,5 % (116 individer) av det totala antalet fåglar. 16 % passerade genom Zon A, resterande fåglar var ungefär jämnt fördelade över de två andra zonerna. Av de 19 kråkfåglar som flög igenom Zon B var 18 under 20 m höjd. Bland kråkfåglarna var korpar, kråkor och nötskrikor de vanligaste arterna. Ungefär dubbelt så många kråkfåglar observerades per timme på hösten jämfört med våren. Övriga tättingar utgör den allra största gruppen av observerade fåglar, hela 75,2 % (5805) av det totala antalet fåglar var tättingar. För den här gruppen är det sannolikt att många fåglar missades på grund av stora avstånd från observationsplatsen. Under vårsträcket observerades 99,1 tättingar/h, siffran var drygt 3 gånger så hög under hösten; 322,6 tättingar/h. Tättingarna passerade ungefär lika ofta i Zon A och B och hälften så många gånger i Zon C. Diskussion Av 7716 fåglar flög endast 12 individer, det vill säga 0,16 %, inom den kritiska höjden och zonen för kollisionsrisk med vindkraftverk. Dessa fåglar tillhörde dock de artgrupper som fokus i studien låg på; tranor samt rovfåglar. Den verkliga risken för kollision borde dock vara ännu mindre om man utgår från resultaten från denna pilotstudie samt väger in övriga fakta. Vindkraftparken utgör till exempel endast ca en tredjedel av Zon B i sträckets riktning. Fåglar, och i synnerhet rovfåglar, har en utomordentlig syn och torde i de flesta fall kunna undvika vindkraftverken när parken väl byggts. Gäss och sångsvanar är två grupper som till stor del passerade genom Zon B. Dessa tunga flygare kan förväntas ha större problem med att väja undan för vindkraftverk än till exempel tättingarna, som också till stor del flög igenom Zon B. Det ska dock nämnas att gässen och sångsvanarna nästan uteslutande höll sig under 20 m höjd och de undgår därför risken för kollision. Tidigare kunskap om fågelsträcket över Granberget är begränsad och det är därför viktigt att skapa en bild över flyttmönstrena. Antal tranor som passerar över området är ganska stort och tranorna flyger på förhållandevis hög höjd. Ett förslag är att följa upp sträcket vår och höst under ytterligare en säsong för att få en bättre bild. Under studien i Hörnefors våren 2003 sågs i genomsnitt 450,2 fåglar per timme jämfört med våren på Granberget då endast 170,2 fåglar observerades per timme. För att effektivisera kontrollprogrammen tidsmässigt och ekonomiskt kan ett alternativ vara att endast genomföra uppföljningen i Hörnefors och därigenom kunna dra slutsatser för både Hörnefors och Granberget. Som tidigare nämnt är förutsättningarna ganska lika miljömässigt för de båda områdena och eftersom nästan tre gånger fler fåglar passerar under våren i Hörnefors jämfört med Granberget ökar möjligheterna att få tillförlitliga resultat genom att förlägga all uppföljning till Hörnefors. Ett annat förslag kan vara att på Granberget fokusera enbart på hösten eftersom det är då stora transträck åt SO dokumenterats över denna kuststräcka. Referenser Kontrollprogram fåglar Hörnefors vindkraftpark Vindkraftsutbyggnad på Granberget. Miljökonsekvensbeskrivning. Stefan Widén AB. 11
12