1 (6) Sida Rickard Sjöblom och Nina Hammarberg, SSG. Årets organisatörer för Hydraulikdagarna.
2 (6) Sida SSG Hydraulikdagar 2016 Den 26:e till 27:e oktober genomfördes SSG Hydraulikdagar på Clarion Collection Hotel Bolinder Munktell i Eskilstuna. Deltagandet för året låg på 54 personer med ett intresse för hydraulik och temat Varnish Hartsbildningar i hydrauliska system. Programmet bjöd på ett flertal föreläsningar om hartsbildning/varnish, studiebesök på Volvo CE samt besök på Munktellmuseet där historiska fordon från Munktell/Volvo/Bolinder visades. Under konferensen uppmärksammades att hydraulikgruppen inom skogsindustrin (SHU) firade 20 år och att järnbrukens motsvarighet, AUH firade 40 år. Bland åhörarna fanns även, Mikael Palm, Accando, som var med när SHU grundades 12:e december 1996 i Sundsvall. Presentationsmaterialet från föreläsningarna finns att ladda ned från SSGs hemsida: https://www.ssg.se/vara-tjanster/konferenser-och-seminarier/ssg-hydraulikdagar/ssg- Hydraulikdagar-2016/. Se högermenyn. Här vill SSG passa på att ge ett särskilt tack till ordförandena i hydraulikgrupperna, Morgan Markkula, SCA (SHU), och Lennart Strandberg, Projekthydraulik (AUH), för deras idéer och engagemang till att göra sammankomsten möjlig. Munktellmuseet På Munktellmuseet fick deltagarna möta 180 års svensk industrihistoria. De fick bland annat se den första svenska traktorn från 1913 och den första hjullastaren från 1954. Väghyvlar, harvar, grävmaskiner och en kopia på Sveriges första ånglok var några andra sevärdheter. Alla maskiner var brukbara och provsittningsvänliga. Volvo Construction Equipment i Eskilstuna Volvo CE är det äldsta industriföretag i världen som fortfarande är verksamma inom anläggningsmaskiner. Det började 1832 i en mekanisk verkstad i just Eskilstuna. Mycket har hänt inom årens lopp och anläggningen består idag av 42 robotceller och över 2000 anställda varav 630 i fabriken. Man tillverkar axlar och transmissioner till hjullastare och dumprar. Anställda som inte arbetar i fabriken arbetar bland annat med forskning, utveckling, marknadsföring och i globala stabsfunktioner.
3 (6) Sida Lennart Strandberg Inledning om varnish Lennart Strandberg från Projekthydraulik Sverige AB gjorde en inledande berättelse om varnish och de problem som AUH och SHU har i dagsläget. Dagens moderna basoljor av mineraloljetyp är/skall vara betydligt mer kemiskt stabila jämfört med äldre generationers basoljor. Trots det verkar de industriella hydraulsystemen idag ha större problem än tidigare med så kallad varnish, utfällningar som får komponenter att sluta fungera. Varnish är lackartade beläggningar och upprinnelsen till att Lennart började forska kring ämnet var SSG Hydraulikdagar 2015 då några allmänna kommentarer om maskiner med beläggningar. Lennart gjorde en artikel i Fluid Scandinavia om det hela och gensvaret var stort. Från många håll rapporterades om ett ökande problem. Frågan om varför problemen har ökat under senare tid är dock fortfarande obesvarad, det verkar vara svårt att få en rimlig förklaring till det. Förut uppstod varnish då oljan kallnade vid nedstängning av system, men nu är tendensen att det även uppstår vid varm olja. Några problem som uppstår är läckande axeltätningar, slitspår i axlar och kärvande ventilslidar. Man har även sett att varnish verkar lättflyktig då den når delar i tankar som ligger över oljenivån. Även korrosion uppstår då varnish tränger undan oljefilmer och kan orsaka att rörliga komponenter skär. Andreas Norberg Oil sludge & varnish Andreas Norberg jobbar på Hydac, division FilterSystems Tyskland, avdelning Konstruktion & utveckling av oljebehandlingssystem. Han är produktspecialist på Redfox avgasare och slutna system. Hans föredrag handlade om "Oil sludge & varnish varför uppstår det, hur tacklar vi problemet när det förekommer och hur kan man förebygga så att det inte kommer tillbaka." Andreas började med visa en definiera varnish och sludge. Varnish är som en lackbeläggning och sludge är en kletig massa. Andreas påpekade att med den numera stora floran av oljor och additiv är det svårt, men också väldigt viktigt att välja rätt olja för applikationen. Andreas visade på att de flesta nyare mineraloljor är mindre polära och löser mindre vatten, mindre föroreningar men laddas lättare upp. Andreas ville förebygga problemet: Undvik att oljans additiv förbrukas på kort tid genom att anpassa systemet för vätskan med Stat-Free filter, rätt dimensionering, djupfilter, luft och vattenborttagning, Undvik luft för att minska förbrukning av antioxidantadditiv, minska oxidation och risken för hög lokal temperatur, fritt vatten i oljan eftersom det stör vissa additiv som t.ex. ska bära varnish och kan leda till att additivet filtreras bort i en gel-liknande form. Andreas beskrev också hur man vid problem kunde mäta, hantera och avhjälpa problemet genom kartläggning av system och olja, sköljning samt varnish-filtrering.. Åke Byheden Hydraulvätskans påverkan på varnishbildning Åke Byheden jobbar på på R&D på Binol Biolubricants i Karlshamn med produktutveckling av miljöanpassade smörjmedel, tribologiska projekt, smörjmedelsrelaterade problemställningar. Han har 25 års erfarenhet av arbetsuppgifter inom smörjmedel. I Åkes föredrag belyste han olika orsaker hur varnish uppstår och hur man med olika egenskaper hos smörjmedel kan påverka varnishbildningen. Han berörde också hur man med smörjmedel kan påverka friktionen i hydraulsystemet. Åke redogjorde för basvätskornas framställning och oljornas gruppindelning. Oljor utvecklas mot specifikationer men i specifikationerna saknas exempelvis egenskaper som löslighet och konduktivitet. Kan
4 (6) Sida anilinpunkt vara en metod att föra in i Svensk Standard 155434 för att få ett mått på lösligheten? Man måste även titta på värmeegenskaper, tryck-/viskositetskoefficienter och den inre friktionen i oljefilmen. Det finns många additiv, som kompletterar basoljans egenskaper samtidigt som additiven bara står för 1%-3% av volymen. Det kan finnas upp till 50 000 olika molekyler i en mineralolja. MPC-test kan i vissa fall visa mängden av varnish då varnish redan kan ha fastnat på komponenter. Missfärgning av olja kommer ur den andel som inte har fastnat, sa Åke. Statiska urladdningar ger ett par tusen C och uppladdning kan ske på andra ställen än filter. Därför är det viktigt att jorda systemet så gott det går, påpekade Åke. Termiska hot-spots är en annan orsak till att bilda varnish. Per Nilsson - Applikationsanpassade Hydrauloljor Per Nilsson Arbetar som Applikationsingenjör för industrismörjmedel på FUCHS LUBRICANTS SWEDEN AB. Besöker på daglig basis större industrikunder och hanterar olika typer av smörjfrågor. Det ena hydraulsystemet är inte det andra likt. För olika system gäller olika kritiska parametrar som kan skapa problem, ett exempel är varnish. Att generellt välja en och samma typ av hydraulolja för alla system kan äventyra en optimal funktion. Per gjorde en jämförelse mot bilmotorer där serviceintervallen minst har fyrdubblats och man använder här en skräddarsydd olja istället för en allmän rekommenderad typ. Har då utvecklingen gått framåt med tanke på hydraulsystem och hur de är konstruerade? frågade Per. Ja, kraven på hydrauloljan har blivit tuffare med mindre tankvolymer, högre temperaturer och minskad vilotid för oljan. Per frågade även hur många från tekniksidan som får vara med då anläggningen upphandlar oljeleverantör. Ett minskat antal oljetyper kanske inte är lösningen som systemen vill ha. Gamla standarder från 80-talet ställer fortfarande kraven på dagens oljor. Per ser att grundorsaken till varnish är lokalt höga temperaturer som bildas någonstans i systemet ex. dieseleffekt, statisk elektricitet eller annat som lokalt hettar upp oljan. Man måste leta efter grundorsaken till varnish i hela systemet. Per framställde fördelar med att ha en olja med högt ViskositetsIndex (eller rätt VI) samt mycket god luftavskiljningsförmåga (även olja som snabbt avger luft). Per redovisade även erfarenheter från två olika verksamheter där man haft problem med varnish, men löst problemen genom att använda andra typer av oljor. Per åberopade även att kompletterande analysmetoder för att hitta varnishrisker. Anders Nygren Löslighetstest SSAB Anders Nygren från SSABs kemilabb inledde med en kort bakgrundspresentation om labbet och en problemställning orsakad av avlagringar i ett hydrauliksystem (ECC) som betjänar en uttransport från SSABs varmvalsverk i Borlänge. Försöksupplägget inför ett löslighetstest som gjordes på uppdrag av företagets underhållsavdelning inför rengöring och återställning av ECC-systemet visades. Anders berättade att företaget gjorde en oljenamnsharmonisering. När den nya oljan kom upptäcktes vid leveranskontrollen en avvikelse i färg på hydraulikoljan. Man sökte stöd hos oljeleverantören men fick till svar att oljan var identisk med den tidigare och till och med något bättre. Problem började uppstå och labbet utökade då sina analysmetoder till att kunna göra MPC. 2015 gjordes tester med 4 olika oljor och med maskindelar som hade fått beläggning. Färgbestämning på provoljorna gjordes för att se om fällningar skulle missfärga oljorna. Alla provdelar vägdes sedan in för att se om någon beläggning skulle lösas upp. I början använde man en låg temperatur och försiktig omrörning till att gå upp till hög temperatur och rejäla omskakningar. Filter och flaskfällning gav resultat men inte på maskindelar (plastdetaljer,
5 (6) Sida ventiler). Dock kunde varnish lättare skrapas av. Det senare togs ej med i testet även om det i drift blir en hårdare mekanisk bearbetning p.g.a. tryck och flöde. Det visade sig att estern löste mer än oljan med detergent-tillsats. Jens Vesterlund Varnish före och efter inom kraftindustrin Jens Vesterlund jobbar på C.C.JENSEN. De började filtrera olja redan i mitten på 50-talet och är idag ett globalt företag med täckning i alla världsdelar i alla branscher där olja finns att rena. C.C.JENSEN har idag över 500st referenser på oljesystem där varnish effektivt tagits bort och bibehålls väldigt låg. Jens inledde med att berätta om de katalysatorer som ger upphov till varnish. Syre, vatten, värme och koppar/järn/kisel och andra syror. Dessa skapar hot-spots som ger mjuka föroreningar som i sin tur bildar varnish. Mjuka föroreningar visar sig som slam, oxidation i form av tröga ventiler och igensatta filter och förorenade tankar. Partiklar skapar slitage som i sin tur accelererar nedbrytning och sedan varnish. Vatten skapar mikronedbrytning och lokala tryckförändringar som även det ökar Varnish. Kan man ha kontroll på katalysatorerna kan man även kontrollera problemet. Jens har sett att på turbinsidan så orsakar även små beläggningar orsakar verkningsgradsförluster. Jens berättade om ett Svenskt turbinprojekt där en gedigen reningsprocedur, med startvärde MPC 65 som renades ner till ett konstant MPC 4, har gjort att kunden kunnat ställa av en av tre pumpar, där den tredje tidigare täckt upp för säsongsökningar i turbinens lyft-tryck. Filterbyten på in-line filter har gått från årlig rutin till att vara behovsstyrt när tryckökningen nått en viss gräns vilket har lett till färre filterbyten. Värmeväxlare har blivit mer effektiv då varnish tagits bort. Vibrationer i turbinen har reducerats vilket har gett en effektivitetsökning då det varit snabbgående maskineri. Man har även märkt att oljan kan hålla en lägre temperatur i tomgångsläge då ingen oxidationsutfällning sker. Jens berättade att en ren olja ger tidiga signaler i tryck om varnish uppstått, exempelvis via hot-spots, och ger då med VRU styrsystem tidig information om när onormala händelser sker i oljesystemet med varnish eller vatten. Några allmänna tankar från konferensen Varnish bygger varnish, om det uppstått accelererar problemet lätt. Ge oljan rätt förutsättningar; tankar, värme och avluftning. Många additiv i hydraulikolja är svåra att tillsätta. Man bör hitta en analysmetod för att upptäcka problemet i tid. Både gällande renhet och additiv. Utöka MPC-testen och exempelvis Ruler-test. Komponenter måste vara anpassade för nya oljor eller vice versa. Jordning är ett utvecklingsområde. Filtrering av luft på tankar bör tillses så att även luftburen fukt absorberas.
6 (6) Sida Om SSG - Standard Solutions Group AB SSG effektiviserar svensk industri, och det har SSG gjort sedan i mitten på 50-talet. Roten till SSG började på SCA i Sundsvall med en avdelning som arbetade med att ta fram interna företagsstandarder. 1971 frigjordes verksamheten från SCA och blev stående på egna ben som Skogsindustriella Standardiseringsgruppen. SSG arbetar efter devisen Setting new standards med målet att göra industrin mer effektiv, säker och hållbar där SSG samordnar industriell kompetens och skapar standardiserade tjänster. SSG består nu av c:a 65 anställda, med en jämn fördelning av män och kvinnor. SSG är ganska unikt i dels sitt arbetssätt men också i sin struktur. Genom SSGs tio tekniska kommittéer med experter från hela den svenska industrin skapas standardiserade lösningar på gemensamma problem som finns i industrins vardag. Till dessa kommittéer finns 60 arbetsgrupper med närmare 500 experter inom områdena mekanik, el, instrument, bygg, rörsystem, ytskydd, säkerhet, driftsäkerhet & effektivitet samt leveranskontrakt. Dessa experter känner kontinuerligt av sin marknad och på så sätt har SSG ett unikt nätverk och tillgång till renodlad och skarp kompetens, de främsta företrädarna för svensk industri. Kommittémedlemmarna kommer från olika företag och branscher och arbetar tillsammans under vår vision för att effektivisera svensk industri: Målet är att SSG ska vara det självklara valet och en självklar partner för industrin SSG vill stärka den svenska industrin och göra den mer konkurrenskraftig. SSGs arbete att få fler att arbeta tillsammans stannar dock inte vid Sveriges gränser utan sträcker sig utanför. På så sätt skapas en hållbarare framtid genom att resurseffektiviteten ökar och även driftsäkerheten. SSG Hydraulikdagar riktar sig mot de som arbetar med hydraulik. Man kan vara aktiv inom underhåll, inköp, konstruktion eller vara i kontakt med hydraulik på annat sätt. Hydraulikdagarna arrangeras en gång per år. Under två dagar hålls föreläsningar inom ett utvalt ämnesområde och ett studiebesök.