Stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006
Innehåll Stödet i ett större sammanhang..................... 4 Viktigt......................................... 5 Tjoahkkájgäsos julevsábmáj........................ 6 Tjåangkan tjaaleme åarjelsaemiengielesne............ 8 Čoahkkáigeassu davvisámigillii.................... 10 Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet.......... 12 För vad kan stödet sökas.................... 13 Renvallar................................ 13 Renhägn................................ 14 Skötsel och underhåll....................... 14 Ersättningsnivåer.......................... 15 Ansökan...................................... 16 Sök hos länsstyrelsen...................... 16 Utmärkning i terrängen...................... 16 Redovisning på kartor....................... 16 Ändringar................................ 16 Ansökan om övertagande.................... 17 Kontroll och sanktioner........................... 18 Ytterligare information........................... 19 3
Stödet i ett större sammanhang MILJÖKVALITETSMÅL För att förbättra vår livsmiljö och bevara Sveriges unika natur- och kulturvärden har riksdagen beslutat om 15 miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver vilket miljötillstånd som ska uppnås inom en generation. Miljökvalitetsmålen är: frisk luft grundvatten av god kvalitet levande sjöar och vattendrag myllrande våtmarker hav i balans, levande kust och skärgård ingen övergödning bara naturlig försurning levande skogar ett rikt odlingslandskap storslagen fjällmiljö god bebyggd miljö giftfri miljö säker strålmiljö skyddande ozonskikt begränsad klimatpåverkan MILJÖ- OCH LANDSBYGDSPROGRAM I januari 2000 infördes nya EU-regler för landsbygdsutveckling och då antogs Sveriges miljö- och landsbygdsprogram. Sveriges miljö- och landsbygdsprogram omfattar olika åtgärder inom lantbruket och rennäringen. Åtgärderna ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. För rennäringen finns det utöver stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet även ett investeringsstöd för fasta investeringar samt ett förädlingsstöd för investeringar i bl.a. byggnader och produktionsutrustning. Vid nyetablering kan ett startstöd sökas. Vissa krav gäller, bl.a. ålder, ägande och inkomst måste uppfyllas. Kontakta din länsstyrelse för ytterligare information. Det nuvarande programmet gäller t.o.m. 2006. Den 1 januari 2007 ska ett nytt program träda i kraft. Det är ännu inte klart hur programmet kommer att se ut. Ytterligare information om Sveriges miljö- och landsbygdsprogrammet finns på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Där finns även en möjlighet att läsa programmet i sin helhet. 4
Viktigt ANSÖKAN Du som under fem års tid vill vårda traditionella renvallar och renhägn mot ersättning ska ansöka om godkännande av ett sådant åtagande på blanketten Ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006. På blanketten ansöker du också om utbetalning av ersättning för 2006. Ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 25 augusti 2006. VEM FÅR SÖKA STÖDET? Samebyn och samtliga medlemmar i samebyn får söka stödet. Om en enskild medlem söker stöd ges samebyn möjlighet att yttra sig över ansökan. ETT OBJEKT EN STÖDMOTTAGARE Observera att två stödsökande inte får ta upp samma renvall eller renhägn i sina ansökningar. Om det finns flera sökande till samma objekt måste länsstyrelsen i kontakt med berörd sameby, undersöka vem av de sökande som ska ha rätt att vidta åtgärder på objektet. INOM VILKET OMRÅDE KAN STÖDET SÖKAS? Stödet kan sökas i hela renskötselområdet. För objekt belägna utanför åretruntmarkerna måste ansökan godkännas av markägaren. STÖDPERIOD Ett grundläggande villkor för att få ersättning är att du under fem år i följd åtar dig att följa de villkor som gäller för stödet. För dig som ansöker om ett åtagande år 2006 löper stödperioden från den 1 oktober 2006 till den 30 september 2011. GOD JORDBRUKARSED GÄLLER DIG SOM BEDRIVER JORDBRUKSVERKSAMHET Utöver stödreglerna finns ett generellt krav för dig som bedriver jordbruksverksamhet och som söker ersättningen för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Kravet består i att du i din jordbruksverksamhet måste följa miljöbalkens regler för god jordbrukarsed. Genom att skriva under ansökan om åtagande i stödet åtar du som bedriver jordbruk dig att följa god jordbrukarsed. Att reglerna efterlevs kontrolleras vid länsstyrelsens fältkontroller av EU:s jordbrukarstöd. Brott mot god jordbrukased kan leda till utebliven utbetalning i stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet under ett eller flera år. Kontakta din länsstyrelse för närmare information om reglerna för god jordbrukarsed. UTBETALNING För att få ersättning för skötseln av renvallar och renhägn måste du som har beviljats ett åtagande ansöka om utbetalning varje år under det femåriga åtagandet. Om du inte ansöker om utbetalning ett visst år betalas inga pengar ut det året men du är ändå skyldig att sköta ditt åtagande. INFÖR 2007 Från och med 2007 kommer ansökningstiden att ändras. Ansökan om åtagande och utbetalning ska ske på våren. Målet är att ansökan ska ske i slutet av mars, detta innebär att materialet för 2007 kommer att skickas ut någon gång i februari. 5
Tjoahkkájgäsos julevsábmáj Ájggomus birásdårjajn älloviddnoguovlo kultuvrrabirrásij gáttidimijda la giette ja gärddasujtto, ma li dålusj älloviddnuj tjanádum, galggi sujddiduvvat dakkir vuogijn mij tjielggi ja ájmon anet sáme dáb, bargo ja viessoma luottajt. Giedde Vaj giedde galggá dåhkkiduvvat, rávkaduvvá ienemusát åvddål 1960 l vuododum ja akta tjuovvo mádjaelementajs gietten gávnnuji: Goahte iemelágásj tjerdas gärddasujtto ájtte jali suonger burra jali buornna árran, jali muora tsuojgos luottaj ma vuosedi ällovidnon li anedum. Bátsidisá nammadum mádjaelementajs dåhkkiduvvi aj. Ietján giedde viertti årrot unnemusát 0,2 ha unnemus nällját oasse vijddudagás rabás ednam årrot sujtov dárbaj sajij luonndo- ja kultuvrrabirásárvojt ájmon anedittjat ja nannodittjat ja ednamav jali ednamsjattov adnet mij duodas älloviddno la bájken årrum. Gärddasujtto Gärddasujtto galggá årrot ienemusát åvddål 1960 vuododum ja dagádum luonndoábnnasijs ma li avtalágátja luonndobirrásijn bájken. Gärddasujtto viertti aj ällovidnon aneduvvam ja 50 mehtera vijddudahka l unnemus mij la doarjjavuododibmen. SUJTTORÁVKALVIS Giedde ja vihtta mehtera gärddasujto goappák bielen galggá juohkka jage sujddiduvvat dán milta: Ráse vierttiji guododuvvat jali sláddjiduvvat ja ieritváldeduvvat. Lasta ja oavse vierttiji ieritváldeduvvat Muora, biesstaga ma: suoddjiji gärddasujto sjattov tjiehki jali biejssti mádjaelementajt sinna jali tjanádum gäddáj jali gärddasujttuj lulun hieredisá ällovidnon årrot vierttiji årrot mangemusát doarjjaájge vuostasj jage manngegietjen ieritváldedum. Muorajt gärddasujto ålggobielen dárbaha dåssjå val ierit válldet jus sjaddi dan láhkáj vaj máhtti gärddasujtov biejsstet. Garvvedittjat kultuvrrahiståvrrålasj bátsidisá bäjsstani, viertti máhttelis jahkerásse boalldem dagáduvvat lenastivra rádijn. Gärddasujtto viertti dárbo milta gáhttiduvvat. Jus juorrula gärddasujtto l dålusjbátsidis ja dan diehti suoddjidum kultuvrramujtulvislága milta, viertti guldudallat lenastivrajn åvddål divodibme álgeduvvá. 6
BUORGOLVIS Dån i oattjo: biejsstet jali ieritválldet mádjaelementajt jali ietjá sajij kultuvrrahiståvrrålasj bátsidisájt jali luottajt. Da máhtti årrot dålusjbátsidisá, ma li suoddjidum kultuvrramujtulvislága milta. Mierkki bátsidis ij oattjo biejsteduvvat jali ieritvaldeduvvat. Jus juorrula mij la fámon galgá lenastivrajn guldudallat. Guldudalá agev lenastivrajn åvddål: álgá mádjaelementaj sujtov luonndobástidusán ja álmmukduobddágin jahkerásijt boaldá ådåstuhtá gärddasujtov mij máhttá årrot kultuvrramujtulvislágas suoddjidum MÁVSO Jahkasattjat mávseduvvá:- 6 300 kr/ha giettijs arealajn gaskan 0,20-4,00 ha + 1 275 kr/giettijs 26 475 kr/giettes mij la stuoráp gå 4,00 ha 20 kr/m sujddidum gärdda + 1 275 kr/gärdda Doarjjabiedniklåhko mij la unnep gå 1 000 kr e mávseduvá. ÅTSÅLVIS Doarjjaájgge álgujn jagen 2006 la fámon gålgådismáno 1 b. gitta ragátmáno 30 b. 2011. Dån gut ådå doarjjasåbadisáv ájgo dahkat álgujn jagen 2006 máhtá dav blankehtan åhtsåt Ansökan om stöd för bevarande av värdefull natur och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006. Blankehtan åtså sämmi bále dårja máksusav 2006 jage åvdås. Blankähtta galggá lenastivrraj mangemusát bårggemáno 25 b. 2006 boahtám. Bieja mujttuj såbadis la vihttajahkásasj valla viertti huoman máksusav juohkka jage åhtsåt. Jus vajálduhtá máksusav vissa jage åhtsåt, ij oattjo máksusav dan jage valla la huoman välggogis såbadisáv sujttit. GATJÁLVISÁ Ienep diedojt oattjo jus guldudalá lenastivrajn ietjat lenan. Tjielde ja sebrulattja tjieldijn ma gulluji Dalarna lenaj galggi guldudallat Lenastivrajn Jämtlanda lenan. 7
Tjåangkan tjaaleme åarjelsaemiengielesne Vihkeles vuemsie daejnie duedtine kultuvrebyjreside dah dejpeli aevjieh jih giedtieh mah dennie båatsoelaantesne båatsoebarkojne orreme dejtie vähtide byjveridh, dam saemieaerpiem, barkoem jih jielemem vaarjelidh. AEVJIE Guktie dam aevjiem maehtedh nännoestidh kriepesje lea, dihte desnie åvtelen jaepien 1960 orreme jih dah laantemaadtegh aaj aajmene dennie aevjesne: dejpeli gåetie gietie buvrie jallh råafoe jåartatjeallere jallh boerne aernie jallh vuehtiesmoerh mah vuesehte guktie dejtie båatsoebarkojne nuhtjeme. Jih aaj naaken daejstie laantemaadtegijstie mij aajmene nännoestidh. Aevjie tjuara unnemes 0,2 ha unnemes nealjetsh våaltas dajvoe årrodh viehkiem kriepesjidh guktie edtja bäjjoedidh jih byjverdidh daaletje eatneme- jih kultuvrebyjrese aerpie, jih dajvoem jallh dajvoesjädtoeh mah vuesehte båatsoebarkoe dennie sijjesne aerebi orreme. Giedtie Giedtie tjueri åvtelen jaepien 1960 årrodh eatnemeiebnh tjuara aaj sjiehtedh dan eatnemebyjrese dan säjjan. Dam dejpeli giedtiem tjuerin aaj båatsoebarkojne aerebi nuhtjeme. NAEMHTIE TJOERH DARJODH Aevjie mij vijhte meeterh gåabpatjakie bieline dam giedtiem, tjoerh naemhtie fierhten jaepien darjodh: kraeside gåatodh jallh sleejedh jih destie vaeltedh. Lasth jih åeksie destie vaeltedh Moerh, rijsih jih stråampoeh mejtie aevjien sjädtoe ierhkede vöörhkede jallh biehtede dam laantemaad tegem mij lihke dam aevjiem jallh giedtiem mij heaptoe båatsoebarkojne lij. edtja boerhte årrodh minngemes duedtie bolhketjem voestes jaepiem. Moerh mij giedtien bäjngolen, tjoerh destie vaeltedh jis goerpe dan geadtan darjoe. Jis ij edtjh goerpe sjidtedh dan kultuvrehistorien maadtegasse dellie tjoerh jaepiekraeside båaltalidh, mohte voestegh tjoerh lääneståvrine raeriestidh. Jis nuepie dellie tjoerh giedtiem orrestidh. Jis ih daejrieh, jis giedtie dejpeli maadtege jih vaarjelimmesne dennie kultuvremujhtelelaakesne dellie tjoerh lääneståvrine raeriestidh eannan maam darjoe. 8
NARHTOE Ih åadtjoeh: goerpedh jallh maam destie laantemaadtegijstie jallh jeatjah kultuvrehistorien iebnh jih vähtah destie vaeltedh. Dah maehtieh maadtegeiebnh jih kultuvremujhtelelaaken vaarjelimmesne årrodh. Naemhtie lea, ih åadtjoeh dam iebnem goerpedh jallh destie vaeltedh. Jis ih maam daejrieh dellie tjoerh lääneståvrine raeriestidh. Fierhten aejkien lääneståvrine raeriestidh eannan: maam darjoe dennie lanntemaadtegisnie mij byjresisnie jih naasjovnedajvosne jaepiekraesiejde båaltalidh giedtiem orrestidh mij maahta kultuvremujhtelelaaken vaarjelimmesne årrodh MAAKSOEDALTSH Jaepien maaksoe lea: 6 300 krovnah/haaevjijste mij areale lea gaskoe 0,20 4,00 ha + 1 275 kr/aevjijste, 26 475 krovnah aevjijste mij stoerrebe ean 4,00 ha, 20 krovnah/m orrestimmie giedtie + 1 275 kr/giedtie. Vierhtiemaaksoe mah unnebe 1000 krovnah ij maksoeh. OHTSEDIMMIE Duedtieboelhke mij aallka jaepien 2006 rihkeden 1:s b.n jih dan skiereden 30: nde b.n 2011. Datne mah sijhth orre duedtiebarkojne barkedh mij aalka jaepien 2006 maahtah dam plaeresne ohtsedidh Ohtsedimmie duedtie vaarjelimmmen dej vihkeles eatnemie jih kultuvrebyjresidie båatsoen dajvosne 2006. Tjaelieh plaaran aaj ohtsedimmem maaksoevierhtiem jaepien 2006. Seedth plaeriem lääneståvrose åvtelen mietsken 25 b.n 2006. Giehtjh, daate barkoe vijhte jaepien guhkies, tjoerh läjhkan maaksoem fierhten jaepiem ohtsedidh. Jis ohtsedimmie maaksoem naan jaepiem åajaldahth, dellie ih naan maaksoe dan jaepien åvteste åadtjoeh, tjoerh läjhkan dejnie barkojne barkedh. GYHTJELASSH Vielie saernieh åadtjoeh destie dov lääneståvrojste dov läänesne. Saemiejsijhth jih lihtsegh mah Daaleren läänesne dah tjuerieh Jiemtelaanten lääne lääneståvrose ohtsedimmiem ohtsedidh. 9
Čoahkkáigeassu davvisámigillii Áigumuš doarjagiin lea suddjet árvvollaš kulturbirasguovlluid boazudoalloeatnamiin nu ahte doluš livvasajit ja gárddit mat leat čadnojuvvon doluš boazudollui galget hoidojuvvot nu láddjii ahte čajeha čielgasit ja suddje bázahasaid doluš sámi árbevirolaš doaluin, bargguin ja eallimis. LIVVASADJI Vai livvasadji gálgá váldojuvvot buorrin lea oaivegáibádussan ahte dat lea ráhkaduvvon ovdal 1960 ja ahte okta dain čuovvovaš orrunráhkadussain galgá gávdnot dan báikkis: Goahti mii lea árbevirolaš mállet gárdi áiti dehe luovvi biebmoálli dehe mielkebuorri árran dehe soagit mein oaidná ahte dat leat gevtojuvvon boazodoalus dahje maid boares bázahasat dain orrunráhkadusain. Dasanallii ferte livvasádji leahkit unnimusat 0,2 ha ja unnimusat okta njealját oassi dan eatnamis galgá leahkit báljas gáibidit hoaidámuša nu ahte bisuha ja nanne báikálaš luonddu ja kulturbirasgouvllu ja atnit guorba eatnama mas eatnanšattut duodaštit ahte boazudoallu lea gávdnon dan báikkis. Dolus gárddi Oaivegáibádussan gárddis lea ahte dat lea ráhkaduvvon ovdal 1960 ja lea dahkkon luonddoávdnasis mii gávdno dan báikálaš luonddus ja galgá oidnot ahte gárdi lea gevtojuvvon boazodoalus. BEARRAIGEAHAČČANGÁIBÁDUS Livvasadji ja vihtta mehtera goappas beali gárderavdda galget jagalaččat bearraigehččo juvvot ná ládje: Rásiid galgá guoduhit dehe niitit ja doalvut eret. Lasttaid ja ovssiid galgá váldit eret. Soagit, spanjot ja biestagat mat: šattuid dagahit itkásii čihket dehe bilidit báikálaš eatnama mii guoská livvasa ji árvvoštallamii, dehege leat billin boazudollui galget leat eretváldojuvvon manjimusat dán doarjjaáigodaga loahpas vuostas jagi. Huomit ahte sogiid mat leat olggobealde doluš gárddi dárbbahat váldit eret jus dat šaddet nu ahte dat bilidit gárddi. Nu ahte ii billis kulturhistorjalaš bázahasaid jus boaldá boares suinniid, galgá leanastivra miedihit. Doluš gárddi galgá hoaidit go dárbbaša, jus it leat nu sihkkár ahte gárdi lea doluš bázahas ja nu ládje suodjaluvvon kulturmitolága mielde, de galggat váldit oktavuda leanastrivrain ovdal go divvun álggahuvvo. GILDON Don it oaččo: Billistit dehe váldit eret luonddoádait dehe iežá luvvojuvvon kulturhistorjalaš bázahasaid, dat sáhttet leahkit doluš bázahasat mat leat suodjaluvvon kulturmuitolága mielde. Dat mearkasa ahte bázahasaid ii oaččo billistiit iige váldit eret, jus don it leat nu sihkkár got dat lea galggat váldit oktavuoda leanastivrain. 1 0
Váldde álo oktavuoda leanastivrain ovdal: Go álggahat suodjaluvvon luonddu ja birrasa luonddomearkkaid hoaidima. Go álggahat boares suinniid boaldima. Go álggát divvut gárddi, mii sáhttá leahkit suodjaluvvon kulturmuitolága mielde. BUHTADUS Čuovvovaš buhtadusat máksojuvvojit jahkásaččat livvasadji man viidodat lea 0,20 4,00 ha gaskkas máksojuvvo 6 300 ruvnnu hehtáris + 1 275 kr/livvasadji livvasadji man viidodat lea eanet go 4,00 ha máksojuvvo 26 475 ruvnnu giettis gárddi divvumis máksujuvvo 20 ruvnnu meteris + 1 275 kr/gárddi Doarjjasummi mii lea vuollelii 1 000 ruvnnu ii máksojuvvo. MÁKSODÁSIT Doarjjaáigodat álgá 2006 ja čuožžu golggótmánu vuostas beaivvi rájis ja bistá čakčamánu golbmalogat beaivái 2011. Don guhte háledat leat mielde odda doarjjabargguváldimis mii álgá 2006 sáhat ohcat dan blankeahtain Doarjjaohcamuš seailludit árvvolaš luonddu- ja kulturbirrasiid boazodoalloguovlluin 2006. Ja blankeahtain ozat seammeáiggi jagi 2006 doarjaga máksosa. Blankeahtta galgá boahtit leanastivrii ovdal 25 beaivvi borgemánus 2006. Muitte ahte váldojuvvon bargu lea vida jahkái muhto ahte fertet dan dihte ohcat máksosa juohke jagi, jus don vajálduhtát ohcat máksosa ovtta jagi dan vida jagi siste de don it oaččo máksosa dan jagi muhto dus lea dan dihte geatnegasvuohta hoaitit du váldán barggu. 1 1
Natur- och Kulturmiljöer i renskötselområdet Syftet med stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet är att de renvallar och renhägn som är förknippade med den äldre renskötseln ska skötas på ett sätt som både tydliggör och bevarar spåren av samisk tradition, arbete och liv. Den äldre renskötseln skiljer sig från dagens i vissa väsentliga avseenden. Hjordarna var mindre förr och övervakningen mycket intensivare. Boendemönstret var nomadiserande och man bodde i visten efter flyttningsvägarna. Varje viste användes vanligen bara några veckor årligen. Produktionen var betydligt mer inriktad på självförsörjning och skötseln var också mer koncentrerad till visten, renvallar och flyttningsleder. Renarna användes inte bara som köttdjur utan även som drag- och mjölkdjur. Påverkan på naturmiljön blev särskilt intensiv på de platser där djuren koncentrerades under barmarksperioden. På dessa renvallar skilde sig därför markvegetationen från annan vegetation i renskötselområdet. Vegetationsförändringen var en följd av djurens tramp, bete, träck och urin. Träd och buskar togs bort för att underlätta sammanföring och skiljning av renarna. Virket användes till bränsle, hägn och byggnader. Enstaka träd kunde sparas för att ge skugga. Den närmaste omgivningen kring en renvall, hage eller fålla påverkades också. Eftersom föryngringen av lövträd och lövbuskar försvårades genom det koncentrerade betet, förblev platsen öppen. Ljuskrävande örter och gräs fick konkurrensfördelar. I dagens renskötsel är renarna betydligt mer utspridda. Få av de äldre vistena och vallarna används i dag till något annat än ett extensivt bete. Det betyder att kulturlämningar som hägn, kåtor, bodar och förrådsställningar förfaller. Träd och buskar växer efter hand upp på marken, renskötselbetingade växter konkurreras bort och kulturlämningarna döljs. För att tydliggöra renhägnen och renvallarna måste de träd och buskar tas bort som har etablerat sig på grund av att hägnen och vallarna inte längre används. Markvegetationen måste också hävdas för att hindra att den speciella floran konkurreras ut av andra växter. Genom en sådan skötsel kommer kulturlämningarna att bli synliga och deras förfall bromsas upp. 1 2
FÖR VAD KAN STÖDET SÖKAS? Ersättning ges för skötsel av renvallar och renhägn som uppfyller vissa bestämda förutsättningar. RENVALLAR För att en renvall ska vara stödberättigande måste samtliga av dessa krav vara uppfyllda: Renvallen ska huvudsakligen vara anlagd före 1960. Renvallen ska omfatta minst 0,20 ha. Minst en fjärdedel av renvallen måste bestå av öppen mark. Med öppen mark menas sådan mark där markvegetationen inte påverkas av skugga och annan konkurrens från träd och buskar. Det ska finnas så pass mycket öppen mark kvar att det inte råder någon tvekan om att det är en renvall och att det är möjligt att sköta vallen. Marken och markvegetationen inom hela renvallen ska vittna om att renskötsel har bedrivits på platsen. Exempel på markvegetation som vittnar om att renskötsel har bedrivits på platsen är ängssyra, bergsyra, kovall, gullris, kruståtel och högvuxna arter av gröe, rör och svingel. På platser där gårdsbruk förekommit i bosättningsmönstret kan dån, mållor och groblad växa. Renvallen måste kräva skötsel för att upprätthålla och förstärka befintliga natur- och kulturvärden. Med att renvallen kräver skötsel för att kunna upprätthålla och förstärka befintliga värden menas att marken är så bördig att den kräver årlig skötsel genom exempelvis bete eller slåtter för att hindra att markvegetationen bildar förna. Det betyder att det främst är i fjällbjörksskogen och i skogslandet som de stödberättigande renvallarna finns. Med förna menas dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin struktur och ännu inte brutits ner. Minst ett av följande landskapselement ska finnas inom eller i nära anslutning till renvallen: Renhägn som huvudsakligen är uppfört före år 1960 och är gjort av naturmaterial motsvarande naturmiljön på platsen. Kåta av trationell typ. Bod eller förrådsställning. Anordning för förvaring, t.ex. jordkällare eller mjölkgrop. Härd eller rökhärd. Träd som bär tydliga spår av att ha använts i samband med renskötsel. Även rester av landskapselementen godtas. Med träd som bär tydliga spår av att ha använts i samband med renskötsel avses träd som sparades för att ge skugga åt renarna på vallen samt träd som användes till att binda renarna vid. Landskapselementen måste vara synliga och de måste användas eller ha använts i samband med renskötsel. Ett enskilt landskapselement kan endast kvalificera en renvall. Utöver själva vallen får även anslutande viste räknas in i den stödberättigande arealen. 1 3
RENHÄGN För att ett renhägn ska vara stödberättigande måste samtliga av följande krav vara uppfyllda: Hägnet ska ha använts för renskötsel. Hägnet ska huvudsakligen vara uppfört före 1960. Hägnet ska vara gjort av naturmaterial motsvarande naturmiljön på platsen. Hägnet behöver inte vara funktionsdugligt, det räcker att den del för vilken stödet söks är helt. Till hägnet räknas även därtill anslutande fångstarmar. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Du måste under de fem år som åtagandet gäller sköta renvallen och fem meter på vardera sida om renhägnet enligt följande: Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska vara borttagna senast vid slutet av stödperiodens första år. Varje år i stödperioden ska du vidta åtgärder så att skadlig ansamling av förna t.ex. fjolårsgräs och örter, löv, skott, grenar och kvistar tas bort från marken. Med träd och buskar av igenväxningskaraktär menas de träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att renhägnet/renvallen inte längre används vid renskötsel och/eller de träd och buskar som kan skada värdefulla natur- eller kulturvärden. Hit räknas inte de träd som står på utsidan av ett hägn om de inte växer så att de kan skada hägnet. Exempelvis ska de träd och buskar tas bort som påverkar markvegetationen på renvallen genom att marken skuggas, skuggar eller på annat sätt konkurrerar med träd som bär tydliga spår av att ha använts inom renskötseln, är eller skulle ha varit till hinder vid renskötsel, döljer eller skadar landskapselement inom eller i anslutning till renvallen eller renhägnet. Ofta består igenväxningsvegetationen av jämnstora björkar och enar. Endast enstaka björkar kan du spara som ersättning för döda träd som tidigare använts i samband med renskötsel. Träd eller rester av träd som använts i den traditionella renskötseln får du inte ta bort. Med skadlig ansamling av förna menas att så stora mängder gräs, löv och kvistar ligger kvar från ett år till nästa att markvegetationen under förnan kvävs, skuggas eller ändras på annat sätt som inte hör ihop med intensiv renskötsel. För renhägn krävs därtill att de ska underhållas. Är du osäker på om ditt hägn är en fornlämning, och därmed skyddat av kulturminneslagen, ska du kontakta länsstyrelsen. För att ett hägn ska anses vara underhållet ska den del, för vilken stödet söks, vara helt. Ligger vallen eller hägnet inom ett naturreservat eller en nationalpark ska du kontakta länsstyrelsen innan du börjar ta bort igenväxningsvegetationen. Länsstyrelsen kan lämna dispens om det finns förbud mot detta inom naturreservatet eller nationalparken. För att undvika skador på kulturhistoriska lämningar ska en planerad bränning av fjolårsgräset föregås av samråd med länsstyrelsen. Kontakta alltid länsstyrelsen före påbörjad skötsel av landskapselement inom naturreservat och nationalpark bränning av årsgräs renovering av hägn som kan vara skyddat av kulturminneslagen. 1 4
FÖRBUD Du får inte skada eller ta bort landskapselement eller i övrigt förekommande kulturhistoriska lämningar eller spår. Dessa kan vara fornlämningar, vilka är skyddade enligt kulturminneslagen. Detta innebär att lämningen inte får skadas eller tas bort. Är du osäker på vad som gäller ska du kontakta länsstyrelsen. ERSÄTTNINGSNIVÅER Årligen utbetalas: 6 300 kr/ha för renvallar med areal inom intervallet 0,20 4,00 ha + 1 275 kr/renvall 26 475 kr/vall för renvallar som är större än 4,00 ha 20 kr per löpmeter underhållet renhägn + 1 275 kr/renhägn. Belopp lägre än 1 000 kronor betalas inte ut. Stödet får inte kombineras med någon annan miljöersättning på samma mark. 1 5
Ansökan SÖK HOS LÄNSSTYRELSEN Senast den 25 augusti 2006 ska blanketten Ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006 ha kommit in till länsstyrelsen. Information om hur blanketten ska fyllas i finns i Anvisningar till ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006. Blanketten används för att ansöka om åtagande för periden den 1 oktober 2006 30 september 2011. Den används också för att ansöka om utbetalning av stöd för 2006. Observera att ansökan om utbetalning av stöd måste göras varje år under stödperioden. Det är viktigt att ansökningsblanketten är rätt ifylld och har kommit in till länsstyrelsen i rätt tid. Om en ansökan kommer in till fel myndighet, t.ex. Jordbruksverket, anses den som inkommen först när den når länsstyrelsen. Länsstyrelsen har möjlighet att komplettera din ansökan om den kommer in i god tid! Om ansökan om utbetalning kommer in för sent minskas ersättningen för 2006 med 1 procent per arbetsdag. Kommer ansökan om utbetalning in senare än den 19 september 2006 kommer ingen ersättning att betalas ut för 2006. Ett beslut om åtagande gäller i fem år. Du måste därför sköta alla stödobjekt som ditt stödåtagande omfattar enligt de villkor som gäller för stödet under hela den femåriga stödperioden. Detta gäller även om du lämnar in en ansökan om utbetalning för sent ett år, och därför inte får någon utbetalning det året, eller om du avstår från att söka utbetalning. UTMÄRKNING I TERRÄNGEN Gränserna för varje stödobjekt ska märkas ut i terrängen. Du kan exempelvis måla en björk eller en sten eller sätta upp mindre stolpar. Markeringen ska synas men vara diskret så att den inte skadar befintliga värden eller på annat sätt verkar störande på upplevelsen av kulturmiljön. Markeringen måste underhållas under hela femårsperioden. REDOVISNING PÅ KARTOR På en kopia av en originalkarta från lantmäteriverket, t.ex. en förstoring av fjällkartan, ska du markera läget för stödobjekten. Kartkopian ska bifogas ansökan. Du måste även bifoga en kartskiss för varje renvall. Av skissen ska det framgå hur utmärkningen av gränserna har gjorts, lämpligen genom att läget på de i terrängen markerade punkterna sätts ut på skissen. Av skissen ska också läget av kvalifikationsobjekt så som exempelvis traditionella hägn, kåtor, bodar, förrådsställningar, jordkällare eller mjölkgropar framgå. Hägnen som ansökan omfattar ska du också rita ut på skissen. Om det finns någon tydlig terrängdetalj som en bäck eller ett stup i närheten av renvallen eller renhägnet bör även denna ritas in på skissen. Det är värdefullt om du bifogar fotografier av kulturmiljöerna till din ansökan. Fotografier av renvallen eller renhägnet underlättar länsstyrelsens bedömning av om din ansökan ska beviljas. ÄNDRINGAR Efter att ansökan har lämnats in till länsstyrelsen kan du göra vissa ändringar i eller kompletteringar till din ansökan. Exempel på vad som är tillåtet: ändra eller komplettera stödobjektets omfattning i hektar eller meter dra tillbaka stödobjekt från ansökan komplettera med vilka värdefulla landskapselement som kvalificerar renvallar till stödet. Dessa ändringar och kompletteringar ska vara länsstyrelsen till handa senast den 19 oktober 2006. 1 6
Samtliga ändringar måste göras inom den tid som länsstyrelsen begär, dock alltid innan länsstyrelsen lämnar besked om administrativa kontroller eller att kontrollbesök kommer att ske. Du har även möjlighet att dra tillbaka stödobjekt från din ansökan efter ett kontrollbesök, förutsatt att inget fel påträffades på objektet. ANSÖKAN OM ÖVERTAGANDE En sameby eller medlem av sameby som har en ansökan eller ett beslut om ett femårigt åtagande kan överlåta detta till en annan sameby eller medlem av sameby. Detta under förutsättning att den som tar över fullföljer åtagandet under den tid som återstår av stödperioden. Det är också möjligt att överlåta en ansökan om utbetalning av stöd. Ansökan om övertagande ska göras på blanketten Ansökan om övertagande av stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet, som kan beställas hos länsstyrelsen. Ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 19 september 2006. Observera att en förutsättning för att övertagaren ska kunna få utbetalning är att en ansökan om utbetalning har kommit in till länsstyrelsen senast den 25 augusti 2006. Blanketten Ansökan om stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2006, där ansökan om utbetalning gjorts, ska ha lämnats in av antingen överlåtaren eller övertagaren. 1 7
Kontroll och sanktioner Det är viktigt att stödmottagaren följer de villkor som är uppställda för respektive åtagande under hela stödperioden. Att villkoren uppfylls kontrolleras av länsstyrelsen. ÅTAGANDE SOM INTE FULLFÖLJS Du som inte kan fullfölja ditt åtagande under hela stödperioden kan bli skyldig att betala tillbaka den ersättning som har betalats ut. Om något oförutsett händer som gör dig ur stånd att fullfölja åtagandet ska denna händelse anmälas skriftligt till länsstyrelsen tillsammans med en redogörelse över vad som har hänt. Detta ska göras inom tio dagar från det att du är i stånd att göra anmälan. 1 8
Ytterligare information För ytterligare information om stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet och för beställning av blanketter kontakta länsstyrelsen i: Jämtlands län Lantbruksenheten 831 86 Östersund Tel: 063-14 60 00 Fax: 063-14 60 05 Västerbottens län Länsstyrelsen lantbruk 901 86 Umeå Tel: 090-10 70 00 Fax: 090-12 89 64 Norrbottens län Lantbruksfunktionen 971 86 Luleå Tel: 0920-960 00 Fax: 0920-677 35 Sameby och medlemmar i sameby som tillhör Dalarnas län ska vända sig till Länsstyrelsen i Jämtlands län. 1 9
Foto: Ewa Ljungdahl. Jordbruksverket Tryckt i maj 2006. JS62