Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL

Hur mår svensk elithockey? En analys av den finansiella ställningen i SHL

2 Hur mår svensk elithockey?

Innehåll 01 Förord... 4 02 Sammanfattning... 5 03 Analys av SHL... 6 04 Analys av SHL:s klubblag...24 04 Luleå HF...26 04 Linköping HC...28 04 Frölunda HC...30 04 Brynäs IF...32 04 Färjestad BK...34 04 HV71...36 04 Modo Hockey...38 04 Skellefteå AIK...40 04 Växjö Lakers...42 04 Djurgårdens IF...44 04 Rögle BK...46 04 Örebro HK...48 04 Malmö Redhawks...50 04 Karlskrona HK...52 05 Slutlig analys...54 Appendix...60 Hur mår svensk elithockey? 3

Förord Ishockey är en av Sveriges största publiksporter. SHL (Svenska Hockeyligan eller Swedish Hockey League) är den högsta serien i svensk ishockey. Många elitföreningar i SHL driver delar av sina verksamheter via ett eller fler aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Kim Wright och Joacim Eklund, revisorer på EY, som varit en viktig del i framtagandet av årets SHL-rapport. Stockholm den 21 december 2016 EY har analyserat SHL-klubbarnas årsredovisningar från de senaste fem åren. Syftet med analysen var att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Under arbetets gång blev det tydligt att SHL-klubbarna står inför ett antal utmaningar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt både på kort och lång sikt. Carlos Esterling Ansvarig partner Sport Business Services Sverige Mikael Bergsten Ansvarig partner Sport Business Services Sverige Om Sport Business Services Sport Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. O1 4 Hur mår svensk elithockey?

O2 Sammanfattning 2015/2016 ökade SHL sin omsättning med 94 miljoner kronor, vilket är 6 procent högre än säsongen innan. Ligans totala nettoomsättning uppgick till 1 688 miljoner kronor. Inför säsongen utökades ligan med två lag och snittomsättningen per lag minskade med cirka 12 miljoner kronor. Minskningen berodde dels på att ersättningen från SHL fördelades mellan 14 klubbar i stället för 12, dels på att klubbarna spelade färre hemmamatcher då antalet omgångar i grundserien var färre trots fler lag. På totalnivå framgår det att klubbarna med högst omsättning åtta stycken är ligans mest etablerade, det vill säga de har spelat längst i SHL, utan att ramla ner i Hockeyallsvenskan. Den största intäktsposten för klubbarna i SHL är reklam och sponsring som utgör nästan hälften av omsättningen. I den posten ingår den ersättning för kommersiella rättigheter som alla klubbar får från SHL. Ersättningen för kommersiella rättigheter står i snitt för 21 procent av klubbarnas nettoomsättning. 2015/2016 uppgick ersättningen till drygt 25 miljoner kronor per klubb. Då tv-avtalen har blivit allt mer lukrativa har ersättningen ökat med 25 procent under de senaste fem åren. Ersättningen är därmed livsviktig för SHL-klubbarnas överlevnad. Det är också här vi ser den största skillnaden mellan SHL och Hockeyallsvenskan. I Hockeyallsvenskan får klubbarna endast ett par miljoner per säsong. Som en följd av detta tenderar klubbar i SHL att agera kortsiktigt under dåliga säsonger. De vill inte riskera att ramla ur ligan och över en natt tappa en femtedel av sin omsättning. Kostnaderna har precis som intäkterna ökat under 2015/2016. Den totala kostnadsökningen uppgick till 151 miljoner kronor (10 procent). Ligans totala kostnader hamnade på 1 724 miljoner kronor. Rörelsekostnaderna är alltså högre än rörelseintäkterna och på totalnivå visar SHL-klubbarna ett negativt rörelseresultat när engångsintäkter inte räknas in. Drygt 60 procent av dessa kostnader är personalkostnader. Personalkostnader är därmed klubbarnas överlägset största kostnadspost. Det är också den kostnadspost som är svårast för klubbarna att påverka då spelarlöner inte är offentliga. Brist på transparens och samarbete mellan klubbarna gör det mycket svårt att jämföra spelarlönerna. Spelarna har ett övertag, eftersom de utgör en väldigt begränsad och icke-utbytbar arbetskraft. Barriärerna för att byta klubb inom ligan är inte heller speciellt höga. Tendensen i SHL är att lönekostnaderna utgör en allt större del av klubbarnas totala kostnader. Vi kan också konstatera att lönekostnaderna historiskt sett har ökat i samma utsträckning som SHL:s ersättning för mediarättigheter. Klubbarna skulle kunna få en mer stabil finansiell position om de fonderade en del av SHL-bidraget varje år. Dessa pengar skulle då användas till annat än spelarlöner. Vi anser att konsekvenserna av allt högre lönekostnader, både relativt och i absoluta tal, samt möjligheterna att vända denna utveckling måste få en plats i diskussioner om svensk ishockeys framtid. Ett problem för SHL-klubbarna kopplat till den relativa kostnadsökningen är licensnämndens allt hårdare krav. För att beviljas elitlicens får det egna kapitalet i bolaget eller föreningen inte vara lägre än fyra miljoner kronor under två år i följd. Det blir allt vanligare att elitlicensen överlåts från en förening till ett aktiebolag. Att bedriva elitverksamhet i ett aktiebolag jämfört med i en förening skiljer sig dock åt. Aktiebolagsrättsliga lagar och regler är inte skrivna med hänsyn till idrottsklubbarnas syfte och verksamhet. Värderingen av elitlicenser vid överlåtelser är komplicerad och baseras till stor del på den garantiintäkt som klubbarna får från SHL. Men vad är elitlicensen värd om en klubb ramlar ur SHL och hamnar i Hockeyallsvenskan? Om en koncernintern försäljning ger en stor reavinst är det möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget för att täcka förluster kortsiktigt. Ett alternativ för att komma runt värderingsproblematiken är att klubbarna köper en aktiepost i SHL till ett fast pris. Vid en eventuell degradering säljs aktieposten för samma pris till den uppflyttade klubben. Även detta är frågor som enligt vår mening måste diskuteras. I slutändan handlar det om att klubbarna ska kunna bära sina egna kostnader och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt. Hur mår svensk elithockey? 5

6 Hur mår svensk elithockey?

Analys av SHL På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i SHL som helhet. 03 Hur mår svensk elithockey? 7

03 Total nettoomsättning Den totala nettoomsättningen i SHL säsongen 2015/2016 uppgick till nästan 1,7 miljarder kronor. Som graf 1 visar har den totala omsättningen för klubbarna ökat under de fyra senaste åren. Ökningen mellan säsong 2014/2015 och 2015/2016 är dock marginell och om vi beaktar att SHL utökades till 14 lag inför 2015/2016 är utvecklingen negativ. Detsamma visar snittet per klubb som minskade från 132 858 tusen kronor säsong 2014/2015 till 120 565 tusen kronor säsong 2015/2016. Den främsta anledningen till att klubbarnas omsättning minskade var dels att SHL:s ersättning för kommersiella rättigheter delades mellan 14 lag i stället för 12, dels att intäkterna från SHL:s centrala avtal var något lägre. Läs mer på sidan 12 i rapporten. Trots fler lag i ligan var antalet omgångar i grundserien tre färre. Det resulterade i färre hemmamatcher per lag och ytterligare intäktsbortfall. 2000000 1500000 1000000 500000 Total nettoomsättning (tkr) 1 453 806 1 376 170 1 436 176 121 151 125 106 119 681 1 1 594 295 132 858 1 687 910 120 565 Den totala omsättningen för klubbarna i SHL påverkas även av vilka lag som spelar i serien respektive säsong. Ett exempel är Leksands IF som åkte ur SHL säsongen 2014/2015. Klubben hade då en total nettoomsättning på 108 321 tusen kronor. I stället lyckades Karlskrona avancera till SHL. De redovisade en nettoomsättning om 55 228 tusen kronor för säsong 2015/2016, vilket bidrog till att sänka den totala omsättningen. 0 Omsättning 2011/2012 Omsättning 2012/2013 Omsättning Omsättning 2013/2014 Omsättning 2014/2015 Snitt per lag Omsättning 2015/2016 Rörelseresultat Totalt sett har klubbarna i SHL gjort ett positivt rörelseresultat de två senaste åren. Om inte engångsposter, till exempel realisationsvinster vid avyttring av tillgångar, räknas in är dock rörelseresultatet negativt för 2015/2016. Ersättningar för spelare redovisas vanligtvis som en del av nettoomsättningen och är inte en engångspost i det här sammanhanget. Total nettoomsättning Rörelseresultat (tkr) 2 Som vi tidigare nämnt har lagen gått miste om viss omsättning på grund av lägre ersättning från SHL. Klubbarna kände till att ersättningen för mediarättigheter skulle minska och kunde därför budgetera för det. Däremot budgeterade klubbarna inte för en minskad ersättning kopplad till de centrala avtalen. Det kan vara en förklaring till att klubbarna inte lyckades minska sina kostnader i motsvarande mån. Ersättningen från de centrala avtalen minskade med totalt cirka 30 miljoner kronor. Det motsvarar nästan hela underskottet för året. På totalnivå kan vi konstatera att det finns en ganska bra balans mellan klubbarnas kostnader och intäkter. Totalen dras dock upp av att några klubbar gör ett högt resultat. På klubbnivå ser det annorlunda ut. 2015/2016 hade hela tio klubbar ett negativt rörelseresultat om övriga rörelseintäkter räknas bort. 2014/2015 var motsvarande siffra sex klubbar. Över hälften av SHL-klubbarna har alltså löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna. Det är inte en hållbar situation på sikt. Totala kostnader Rörelseresultat (ink. övriga rörelsekostnader) Rörelseresultat (ex. övriga rörelsekostnader) 2015/2016 2014/2015 8 Hur mår svensk elithockey?

03 Intäktsfördelning Nästan hälften av omsättningen i SHL är intäkter från reklam och sponsring. Under 2015/2016 utgjorde dessa intäkter 42 procent (37 procent) av ligans totala nettoomsättning. Intäkter från reklam och sponsring är därmed klubbarnas viktigaste inkomstkälla. En stor del av dessa intäkter utgörs av SHL:s ersättning för mediarättigheter och centrala sponsoravtal. Intäkter för entrébiljetter är den näst största intäktsposten. 2015/2016 uppgick den till 29 procent (27 procent) av ligans totala intäkter. Intäkterna för försäljning av mat och souvenirer stod för 11 procent (15 procent) av de totala intäkterna. Övriga intäkter allt från hyresintäkter till eventverksamhet uppgick till 18 procent (21 procent). Kostnadsfördelning Som diagram 5 visar är personalkostnader klubbarnas största kostnadspost. 2015/2016 stod personalkostnader för hela 61 procent av klubbarnas totala kostnader. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med 2014/2015. Snittet per klubb minskade däremot något 2015/2016 från 77,4 miljoner kronor till 75,1 miljoner kronor. Anledningen till att snittet per klubb minskade i kronor räknat, men ökade i procent av ligans totala kostnader, är de nya lag som kom in i SHL. De nya lagen hade inte samma lönebudget som de redan etablerade SHL-klubbarna. Det handlar alltså inte om någon allmän löneminskning, utan om effekten av att antalet lag utökades. Läs mer om personalkostnader i förhållande till totala kostnader på sidan 17. Intäktsfördelning 15/16 (tkr) 11% 18% 3 29% Avskrivningar står för cirka 3 procent (4 procent) av klubbarnas totala kostnader. Det ska dock tilläggas att de klubbar som äger sina egna arenor, Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö, står för nästan hela denna post. Övriga klubbar har inga nämnvärt stora tillgångar i sina balansräkningar som skrivs av, utan kostnadsmassan utgörs nästan uteslutande av löpande kostnader. Övriga kostnader, allt från arenahyror till resor, står 2015/2016 för 36 procent (37 procent) av klubbarnas totala kostnader. 42% Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Övrigt Kostnadsfördelning 15/16 (tkr) 36% 5 61% Intäktsfördelning 14/15 (tkr) 15% 21% 4 27% 37% 3% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Kostnadsfördelning 14/15 (tkr) 59% 37% 6 Entrébiljetter Reklam och sponsring Servering, kiosker och souvenirer Övrigt 4% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Hur mår svensk elithockey? 9

03 Publiksnitt Publiksnittet i SHL har varit relativt oförändrat de senaste fyra åren. SHL-arenorna besöks av ungefär lika många personer under såväl grundserie som slutspel. 2011/2012 sticker ut som ett väldigt bra år publikmässigt. Jämfört med 2015/2016 kom ungefär 550 fler personer till varje grundseriematch. Omsättningsmässigt blir det mycket pengar räknat på 52 omgångar i grundserien. Det lägre publiksnittet 2015/2016 kan till viss del förklaras av att ligan har utökats och att både Rögle och Karlskrona ligger en bit under snittet. Den tredje nykomlingen, Malmö, ligger å andra sidan en bra bit över snittet. Om vi endast inkluderar de elva klubbar som spelat i SHL under de två senaste säsongerna noterar vi i stället en liten ökning. Publiksnittet i grundserien uppgår då till 6 062 personer per match (6 018 personer). För publiksnitt per lag se sidan 22. Graf 7 visar att publiksnittet ökar under slutspelet. De senaste fem säsongerna har publiksnittet ökat med 15 procent. Det handlar alltså om mycket pengar för de lag som kämpar om SHL-bucklan. Publiksnitt 7 8000 7000 6000 6 393 7 247 5 706 6 954 5 983 6 648 6 024 6 668 5 846 6 775 5000 4000 3000 2000 1000 0 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Snitt per match grundserie Snitt per match slutspel 10 Hur mår svensk elithockey?

03 Hur mår svensk elithockey? 11

03 Ersättning för kommersiella rättigheter SHL-klubbarna får varje år en ersättning från SHL. Säsongen 2015/2016 uppgick ersättningen till totalt 360 miljoner kronor eller drygt 25 miljoner kronor per klubb (1). Merparten av ersättningen är kopplad till kommersiella rättigheter, så kallade tv-avtal. Därutöver tecknar SHL för klubbarnas räkning centrala avtal med sponsorer och samarbetspartner. Dessa faktureras direkt av klubbarna. Varumärket SHL ökar i värde, vilket innebär att avtalen som tecknas blir allt mer lukrativa för ligan och klubbarna. SHL:s totala ersättning har ökat stadigt de senaste fem åren. 2015/2016 fick klubbarna totalt 25 procent mer jämfört med 2011/2012. Det senaste tv-avtalet med C More tecknades inför säsongen 2014/2015. Avtalet var enligt uppgift värt drygt 325 miljoner kronor per säsong (2). Graf 8 visar att klubbarnas intäkter från SHL ökade när det nya avtalet trädde i kraft. Den senaste säsongen minskade däremot snittet per klubb. Det finns två förklaringar till detta. SHL utökades till 14 lag, vilket gjorde att utbetalningen per klubb blev lägre. Dessutom misslyckades SHL med att sälja mittcirkeln på isen som tidigare sponsrats av Svenska Spel. Ersättningen från de centrala avtalen per klubb blev därmed drygt 2,5 miljoner kronor lägre än säsongen innan något som klubbarna inte budgeterat för och som påverkade ekonomin negativt. Ersättningen från SHL står i snitt för 21 procent av klubbarnas totala nettoomsättning. Spannet under 2015/2016 sträckte sig från 18 procent (Luleå) till 36 procent (Karlskrona). Klubbarna är helt beroende av denna ersättning för att kunna bedriva sin verksamhet i samma omfattning som tidigare när det gäller kostnader för spelartrupp och personal. Skillnaden i ersättningsnivå mellan SHL och Hockeyallsvenskan är enorm. Vid spel i SHL får varje klubb drygt 25 miljoner kronor per säsong jämfört med endast 2 3 miljoner kronor per säsong i Hockeyallsvenskan. Dessutom blir förmodligen sponsor- och publikintäkterna lägre i Hockeyallsvenskan. Att åka ur SHL är en stor ekonomisk smäll. Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kan det leda till att klubben värvar in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnad än budgeterat. Detta kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Ersättning kommersiella rättigheter från SHL (tkr) 8 370 000 30 000 29 000 350 000 28 000 330 000 310 000 27 000 26 000 25 000 24 000 290 000 23 000 270 000 250 000 22 000 21000 20 000 Säsong 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Totalt ink. centrala avtal Snitt per klubb totalt ink. centrala avtal (1) Svenska Hockeyligan ABs senaste årsredovisning 12 Hur mår svensk elithockey? (2) http://www.idrottensaffarer.se/tv-nyheter/2013/03/elitserien-sald-for-13-miljarder

03 För att illustrera skillnaden har vi hämtat data från de klubbar som flyttat upp eller ned i seriesystemet de fem senaste säsongerna. Tabellerna visar förändringen i nettoomsättning från ett år till ett annat. I snitt har omsättningen ökat med 30,1 miljoner kronor under den första säsongen i SHL. Motsvarande minskning är 34,4 miljoner kronor under det första året i Hockeyallsvenskan. Att klubbarna ökar eller minskar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på hur publiksnittet påverkas och hur sponsoravtalen är skrivna. Ersättningen från SHL är dock den viktigaste förklaringen till att klubbarna tjänar mer pengar i SHL jämfört med Hockeyallsvenskan. Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör spelartruppens kvalitet och verksamhetens omfattning är väldigt tydligt. Alla klubbar får inte lika hög ersättning från SHL. SHLklubbarna har gemensamt beslutat om att införa ett så kallat omställningsbidrag eller en fallskärm. Omställningsbidraget gäller från och med 2014/2015 och syftet är att fallet ned en division ska bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår cirka sex miljoner kronor av sin ersättning för kommande säsong. Pengarna tillfaller i stället den klubb som degraderas från SHL. Bidraget ökar klubbens möjligheter att behålla befintlig organisation och spelartrupp första året efter degradering. Första gången detta tillämpades var när AIK degraderades efter säsongen 2013/2014. Då avstod Djurgården som uppflyttat lag en del av sin ersättning. Inför säsongen 2015/2016 degraderades Leksand, medan Karlskrona, Malmö och Rögle tog klivet upp i SHL. I samband med uppflyttningen avstod samtliga tre lag cirka sex miljoner vardera samtidigt som Leksand fick sex miljoner kronor från SHL. Den totala utbetalningen på 360 miljoner kronor inkluderar även Leksands sex miljoner. Det innebär att ersättningen från SHL uppgick till 26,5 miljoner kronor per klubb, utom för de tre uppflyttade klubbarna som fick 20,5 miljoner var. Av SHL-klubbarnas senaste årsredovisningar framgår att ersättningen från SHL 2016/2017 kommer att uppgå till 28,5 miljoner kronor per klubb. 9 År Total utbetalning från SHL AB avseende kommersiella rättigheter (tkr) Snitt per klubb Centrala avtal per klubb Totalt ink. Centrala avtal Snitt per klubb 2015/2016 348 850 24 918 797 360 008 25 715 2014/2015 308 280 25 690 3 438 349 536 29 128 2013/2014 282 770 23 564 3 428 323 906 26 992 2012/2013 282 024 23 502 3 483 323 820 26 985 2011/2012 279 540 23 295 3 577 322 464 26 872 källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år 1 0 1 1 Förändring nettoomsättning vid avancemang Ökning (tkr) Djurgårdens IF 2014/2015 41 558 Örebro HK 2013/2014 39 930 Rögle BK 2012/2013 29 347 Karlskrona HK 2015/2016 28 831 Malmö Redhawks 2015/2016 28 787 Förändring nettoomsättning vid degradering Minskning (tkr) Djurgårdens IF 2012/2013 44 516 AIK Hockey 2014/2015 32 430 Rögle BK 2013/2014 31 158 Leksands IF 2015/2016 29 398 Snitt 34 376 Rögle BK 2015/2016 23 882 Leksands IF 2013/2014 18 579 Snitt 30 131 Källa, Svenska Hockeyligan ABs årsredovisning för respektive år Ingen data har erhållits för Timrå, som degraderades från SHL inför säsongen 2013/2014 Hur mår svensk elithockey? 13

03 Intäktsöversikt 2015/2016 var Luleå den största klubben omsättningsmässigt med en total nettoomsättning i koncernen på 147 341 tusen kronor. Klubben tog ett rejält kliv upp på omsättningslistan och avancerade från plats sju säsongen 2014/2015. Linköping var trots ett stort intäktsbortfall tvåa på listan med en omsättning på 146 937 tusen kronor. På tredje plats kom SM-vinnarna Frölunda som avancerade från åttonde plats. Mellan de åtta första lagen skiljer endast 14 miljoner kronor i omsättning. Att Skellefteås omsättning endast är 10 procent lägre än Luleås får i det här sammanhanget anses som en väldigt liten variation. En förklaring är att de åtta högst placerade lagen spelar i SHL sedan lång tid tillbaka. De har därmed haft tid att bygga upp verksamheter som är anpassade till SHL med sponsorer och stabil publikbas. Dessa åtta lag har spelat i SHL sedan säsongen 2005/2006. (1) Position 1 2 Position föregående år Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2015/2016 (tkr) 1 7 Luleå HF 4 147 341 2 1 Linköping HC 3 146 937 3 8 Frölunda HC 2 145 730 4 5 Brynäs IF 10 142 577 5 6 Färjestad BK 5 142 557 6 2 HV71 9 141 152 7 9 Modo Hockey 13 134 360 8 3 Skellefteå AIK 1 132 903 9 4 Växjö Lakers 6 113 577 10 11 Djurgårdens IF 7 105 854 11 * Rögle BK 11 100 325 12 12 Örebro HK 1) 8 99 274 13 * Malmö Redhawks 1) 12 80 095 14 * Karlskrona HK 2) 14 55 228 1) Avser nettoomsättning för aktiebolaget, ej koncern 2) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening * Spelade i Hockeyallsvenskan säsongen 2014/2015 14 Hur mår svensk elithockey? (1) Brynäs, Färjestad, HV71, Modo och Växjö är de fem klubbar i SHL som äger sina egna arenor. Dessa klubbar får intäkter kopplat till ägandeskapet, exempelvis driftsbidrag från kommunen, som ingår i nettoomsättningen. Detta måste beaktas i jämförelsen.

03 På platserna 1-9 finns samma lag som 2014/2015. De tre nykomlingarna Rögle, Malmö och Karlskrona hamnar längre ned på listan tillsammans med Djurgården och Örebro. Karlskrona hade lägst nettoomsättning, endast 55 miljoner kronor. Det är en smärre bedrift att klubben har lyckats behålla sin plats i SHL givet förutsättningarna. De största förlorarna placeringsmässigt jämfört med 2014/2015 är Skellefteå och Växjö. De passerades av fem lag vardera och rasade från tredje respektive fjärde plats. I Skellefteås fall berodde minskningen av omsättningen på att 2014/2015 var ett rekordår för spelarintäkter från SHL och KHL (Kontinental Hockey League). För Växjös del var den lägre omsättningen ett resultat av att klubben sålde bolaget som skötte all servering på arenan. Det innebar 26 miljoner kronor i uteblivna intäkter, men också lägre kostnader. Flera klubbar minskade sin omsättning jämfört med 2014/2015. En förklaring är att SHL utökades till 14 lag inför säsongen 2015/2016. I och med det fick varje klubb spela färre hemmamatcher, eftersom antalet omgångar i grundserien minskade från 55 till 52. Ersättningen från SHL delades dessutom mellan fler lag. På sidorna 26-53 går vi igenom respektive lags utveckling under 2014/2015 och 2015/2016 vad gäller intäkter, kostnader och andra parametrar. 1 3 Position Klubb Tabellplacering Nettoomsättning 2014/2015 (tkr) 1 Linköping HC 4 164 587 2 HV71 5 151 107 3 Skellefteå AIK 1 147 186 4 Växjö Lakers 3 145 863 5 Brynäs IF 10 141 840 6 Färjestad BK 7 139 915 7 Luleå HF 8 137 219 8 Frölunda HC 2 135 442 9 Modo Hockey 6 134 333 10 Leksands IF 3) 11 108 321 11 Djurgårdens IF 9 98 448 12 Örebro HK 4) 6 90 034 3) Avser nettoomsättning för aktiebolaget med dess dotterbolag 4) Ingen koncernredovisning upprättad, endast siffror för moderförening Hur mår svensk elithockey? 15

03 Sponsorkrona per vunnen poäng Sponsorkrona per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) 1 4 För att se vilken utväxling sponsorerna får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra klubbarnas sponsorintäkter med antal vunna poäng under säsongen. På så sätt får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan att bakgrunden till sponsringen kan vara allt från exponering av varumärket till möjlighet att utnyttja affärsnätverk. Måttet ger ändå en intressant inblick i skillnader mellan klubbarna (1). Graferna som presenterar klubbarna i fallande ordning speglar deras placering i ligan relativt bra. Frölunda toppar sammanställningen både 2015/2016 och 2014/2015. Deras sponsorer betalade 392 tusen kronor (367 tusen kronor) för varje vunnen poäng. För Skellefteås sponsorer var det något dyrare. De betalade 473 tusen kronor (478 tusen kronor) för varje vunnen poäng. På sista plats i sammanställningen finns Karlskrona med 1 022 tusen kronor per vunnen poäng. Klubben hade lägst sponsorintäkter i ligan och knapp poängskörd under 2015/2016. Högst sponsorintäkter hade Örebro med 69 433 tusen kronor. Det speglar dock inte klubbens sportsliga prestation. Örebro slutade på åttonde plats i ligan med 77 poäng och hamnar därför långt ner i denna sammanställning. Även Modo ligger långt ner i sammanställningen då deras sponsorer betalade 911 tusen kronor (905 tusen kronor) för varje vunnen poäng. Det var näst högst i SHL under 2015/2016, men en placering bättre än 2014/2015. Frölunda HC Skellefteå AIK Färjestad BK Djurgårdens IF Växjö Lakers Luleå HF Malmö Redhawks Brynäs IF HV71 Rögle BK Örebro HK Modo Hockey Karlskrona HK 392 473 555 572 595 621 689 726 744 758 902 911 1 022 Vi har inte fått någon intäktsuppdelning för Linköping HC säsongen 2015/2016. Dessa siffror är därför inte med i tabellen. Sponsorkrona per vunnen poäng 2014/2015 (tkr) 1 5 Frölunda HC 367 Skellefteå AIK 478 Växjö Lakers Färjestad BK HV71 Djurgårdens IF Luleå HF 573 613 649 660 707 Brynäs IF 797 Modo Hockey 905 För säsongen 2014/2015 saknar vi intäktsuppdelning för Linköping HC, Örebro HK och Leksands IF. Dessa siffror är därför inte med i tabellen. 16 Hur mår svensk elithockey? (1) I denna analys har vi utgått från intäktsfördelningarna i klubbarnas årsredovisningar och från information som klubbarna har givit oss. I dessa belopp ingår även ersättning från SHL som 2015/2016 uppgick till drygt 25 miljoner kronor per klubb.

03 Personalkostnader i förhållande till totala kostnader Tidigare i rapporten presenterades en kostnadsuppdelning för hela SHL. Av den framgick att personalkostnaderna uppgick till 61 procent (59 procent) av klubbarnas totala kostnader 2015/2016. I tabell 16 ser vi personalkostnader i förhållande till totala kostnader för varje SHL-klubb under 2014/2015 och 2015/2016. De klubbar som sticker ut i tabellen är framförallt nykomlingarna Rögle, Karlskrona och Malmö. Mellan säsongerna har deras personalkostnader ökat med 10 procent eller mer i relation till de totala kostnaderna. Personalkostnader tycks alltså utgöra en större andel av klubbarnas totala kostnader vid spel i SHL jämfört med spel i Hockeyallsvenskan. Detta styrks av Leksand som minskade sin procentuella andel av personalkostnader i förhållande till totala kostnader med 6 procent under 2015/2016 när de spelade i Hockeyallsvenskan. Högst personalkostnader 2015/2016 i förhållande till totala kostnader hade Karlskrona med 79 procent följt av Rögle med 72 procent. En förklaring till detta skulle kunna vara att Karlskrona och Rögle är mindre etablerade klubbar. De hade lägre administrativa och fasta kostnader jämfört med övriga klubbar, men behövde spetsa till sina spelartrupper rejält när de tog klivet upp i SHL. 1 6 2015/2016 2014/2015 Karlskrona HK 79% 69% Rögle BK 72% 58% Färjestad BK 65% 62% Örebro HK 64% 67% HV71 63% 63% Växjö Lakers 61% 59% Brynäs IF 61% 61% Malmö Redhawks 61% 51% Modo Hockey 59% 59% Djurgårdens IF 59% 57% Skellefteå AIK 57% 61% Frölunda HC 57% 55% Luleå HF 56% 55% Leksands IF 54% 60% Linköping HC 54% 53% Totalt SHL 61% 59% Ej inräknat i summeringen Totalt SHL utan finns med i tabell för jämförelse mellan åren. Hur mår svensk elithockey? 17

03 Lönekostnad och lönekostnad per vunnen poäng Vi har granskat SHL-klubbarnas totala lönekostnad och dess avkastning i form av poäng i ligan. Detta har vi gjort genom att jämföra antal poäng med lönekostnader i det elitlicenssökande bolaget eller föreningen. Lönekostnader avser samtliga anställda exklusive styrelse och ledande befattningshavare samt sociala avgifter. Därmed isolerar vi kostnaderna så mycket det går till att främst omfatta ersättning till spelare och ledare. (1) Lönekostnad per klubb Under 2015/2016 hade Luleå högst lönekostnader i ligan med 48 135 tusen kronor, en ökning med nästan 7 miljoner från 2014/2015. I och med detta tog klubben ett rejält kliv upp i tabellen över lönekostnader. Luleå följs av Frölunda med en lönekostnad på 47 816 tusen kronor och därefter är det ett glapp till HV71 med 44 323 tusen kronor på tredjeplats. HV71 backade därmed två placeringar i tabellen då de hade högst lönekostnader i SHL säsongen 2014/2015. Lägst lönekostnader hade nykomlingen Karlskrona med 32 212 tusen kronor. Även Linköping och en annan nykomling i SHL, Malmö, hamnade långt ner i tabellen. Värt att notera är att det endast skiljer 4,5 miljoner kronor mellan de sju lägst placerade lagen. Det innebär att Rögles lönekostnad endast var 15 procent högre än Karlskronas under 2015/2016. Lönekostnad per vunnen poäng Linköping hade lägst lönekostnad per vunnen poäng både 2014/2015 och 2015/2016. Det förklaras av att klubben trots en liten lönebudget placerade sig högt upp i SHL-tabellen. Under 2015/2016 var Karlskrona den enda klubben med en lägre lönekostnad än Linköping. Linköping lyckades ändå spela sig till en tredjeplats i grundserien. Även säsongen innan placerade sig Linköping högt i sluttabellen på fjärde plats trots att klubben hade de näst lägsta lönekostnaderna i SHL. Strax efter Linköping hittar vi de senaste årens dominant Skellefteå. Skellefteå hade näst lägst lönekostnad per vunnen poäng. Under 2015/2016 betalade klubben 376 tusen kronor per vunnen poäng, vilket var något lägre än 2014/2015 då lönekostnaden per vunnen poäng låg på 411 tusen kronor. Även Färjestad och Djurgården presterade väl under 2015/2016 sett till kostnad för spelartrupp och övriga anställda. 15/16 1 7 Lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie Luleå HF 48 135 92 Frölunda HC 47 816 104 HV71 44 323 75 Brynäs IF 43 507 74 Skellefteå AIK 41 722 111 Växjö Lakers 41 201 87 Örebro HK 40 072 77 Rögle BK 36 894 62 Färjestad BK 36 648 89 Djurgårdens IF 35 782 86 Modo Hockey 35 003 49 Malmö Redhawks 34 832 61 14/15 1 8 Lönekostnad (tkr) Antal poäng grundserie HV71 45 808 92 Skellefteå AIK 45 668 111 Frölunda HC 44 755 97 Växjö Lakers 43 697 96 Brynäs IF 43 142 68 Färjestad BK 42 891 83 Luleå HF 41 351 79 Modo Hockey 40 149 53 Örebro HK 38 685 90 Leksands IF 38 580 57 Linköping HC 34 165 93 Djurgårdens IF 32 827 71 Linköping HC 33 220 94 Karlskrona HK 32 212 31 Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning. Beloppen per klubb avser lönekostnad exklusive sociala avgifter för övriga anställda i den licenssökande juridiska enheten enligt fastställd årsredovisning. 18 Hur mår svensk elithockey? (1) I mars 2016 presenterade C More en genomgång av SHL-lagens spelarbudgetar för 2015/2016. Enligt denna hade Rögle (9 miljoner kronor), Frölunda (5 miljoner kronor) och Karlskrona (4 miljoner kronor) lägre spelarbudget än vad som presenterades i årsredovisningen. Färjestad (7 miljoner kronor) och Djurgården (4 miljoner kronor) hade högre spelarbudget. För övriga klubbar är skillnaden 2 miljoner kronor eller mindre.

03 Luleå som hade högst lönekostnader i SHL 2015/2016 spelade sig till en femteplats i ligan. Resultatet blev en lönekostnad per vunnen poäng på 523 tusen kronor. Det är exakt lika mycket som säsongen innan då Luleå hade lägre lönekostnader, men också färre antal poäng (13 poäng). SM-vinnarna Frölunda lyckades trots ligans näst högsta lönekostnad leva upp till förväntningarna poängmässigt och placerar sig på femteplats i sammanställningen. I botten hittar vi två lag som även kom sist och näst sist i grundserien både 2015/2016 och 2014/2015. Karlskrona hamnade i botten 2015/2016. De spelade endast ihop 31 poäng, vilket är exceptionellt lite. Deras lönekostnad blev därför 1 039 tusen kronor per vunnen poäng. Modo har också underpresterat de senaste säsongerna sett till lönebudget. De hamnade näst sist i sammanställningen av lönekostnad per poäng för 2015/2016 och sist säsongen 2014/2015. Lönekostnad per vunnen poäng 2015/2016 (tkr) 1 9 Linköping HC Skellefteå AIK Färjestad BK Djurgårdens IF Frölunda HC Växjö Lakers Örebro HK Luleå HF Malmö Redhawks Brynäs IF HV71 Rögle BK Modo Hockey Karlskrona HK 353 376 412 416 460 474 520 523 571 588 591 595 714 1 039 0 200 400 600 800 1000 1200 Lönekostnad per vunnen poäng 2014/2015 (tkr) 2 0 Linköping HC Skellefteå AIK Örebro HK Växjö Lakers Frölunda HC Djurgårdens IF HV71 Färjestad BK Luleå HF 367 411 430 455 461 462 498 517 523 Brynäs IF Leksands IF Modo Hockey 634 677 758 01 00 2003 00 4005 00 600 700 800 Hur mår svensk elithockey? 19

03 Lönekostnad versus placering (grundserien) Graf 21 visar lönekostnader i klubbarna som spelade i SHL 2015/2016 i förhållande till deras genomsnittliga tabellplacering de senaste tre åren. Lönekostnaderna avser samtliga anställda i den elitlicenserade föreningen eller bolaget exklusive styrelse och ledning samt sociala kostnader. I grafen kan vi se en koppling mellan lönekostnader och slutplacering i grundserien. Klubbar som ligger på eller nära linjen presterar enligt förväntan sett till deras lönekostnad. Tre lag hamnar i princip mitt på linjen Örebro, Växjö och Frölunda. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Här är Linköping den klubb som fått ut mest av sitt lag sett till lönekostnader, men även Karlskrona, Malmö, Djurgården och Skellefteå har presterat över förväntan de senaste åren. Det ska dock tilläggas att Karlskrona och Malmö har spelat och placerat sig högt i Hockeyallsvenskan under något eller några av åren. Där kan lagen inte ha lika stora spelar- och personalbudgetar, eftersom intäkterna för kommersiella rättigheter är lägre. Detta har vi skrivit om på sidan 12 i rapporten. Skillnaden i lönekostnad mellan en sistaplats i SHL och en topplacering i Hockeyallsvenskan är betydligt större än mellan exempelvis en fjärde och en åttonde plats i SHL. Det innebär att snittplaceringen inte dras ned lika mycket som förändringen i lönekostnad mellan ligorna. Det är då till viss del naturligt att en klubb hamnar under trendlinjen. HV71 och Brynäs är klubbarna som underpresterat mest de senaste åren. Det kan till viss del förklaras av att de är väletablerade SHL-klubbar med mer administrativ personal, vilket belastar lönekostnaderna. Sett över en längre period än tre år skulle dessa klubbar sannolikt ha en högre snittplacering i tabellen. Eget kapital Graf 22 är en sammanställning av SHL-klubbarnas egna kapital per 30 april 2016. Eget kapital speglar klubbarnas finansiella ställning då det visar totala tillgångar minus totala skulder. Det egna kapitalet består av tidigare års upparbetade vinster och förluster, externa kapitaltillskott och uppskrivningar av tillgångar (vanligtvis arenor). Sveriges rikaste klubb är Skellefteå med ett eget kapital på 71 miljoner kronor tätt följt av Färjestad. Sedan är det ett hopp ned till Växjö på tredje plats. En SHL-klubb har i snitt (median) ett eget kapital på 7 576 tusen kronor. Modo är den enda klubben med ett negativt eget kapital, men Linköping ligger också nära nollgränsen. För att bevilja elitlicens kräver licensnämnden att det egna kapitalet i den licenssökande föreningen eller aktiebolaget inte får vara lägre än fyra miljoner kronor två år i följd. Tabellen visar dock finansiell nettoställning i koncernen. Alla klubbar utom Linköping och Modo har ett eget kapital som är högre än fyra miljoner kronor även på koncernnivå. Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig tabellplacering (tkr) 2 1 50 000 45 000 HV71 Luleå HF Frölunda HC Brynäs IF 40 000 35 000 Modo Hockey Färjestad BK Växjö Lakers Örebro HK Skellefteå AIK Linköping HC 30 000 25 000 Karlskrona HK Rögle BK Malmö Redhawks Djurgårdens IF 20 000 20 Hur mår svensk elithockey? För Karlskrona och Rögle är siffrorna endast baserade på de två senaste åren

03 Eget kapital (tkr) 2015/2016 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Skellefteå AIK Färjestad BK Soliditet 2 2 Växjö Lakers HV71 Frölunda HC Luleå HF Karlskrona HK 1) Malmö Redhawks 2) Djurgårdens IF Brynäs IF Örebro HK 3) Rögle BK Linköping HC Modo Hockey Soliditet definieras som eget kapital delat med balansomslutningen, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som finansieras via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna finansieras därmed via korta eller långa skulder. I både ishockeyklubbar och andra idrottsklubbar utgör dock avsättningar för framtida pensionsutfästelser en stor del av balansräkningen. Avsättningarna ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. En sund rekommendation för företag generellt är att ha en soliditet runt 30 procent. Men eftersom det finns grundläggande skillnader mellan idrottsklubbar och vinstdrivande bolag är detta inte tillämpligt på klubbarna i SHL. Många andra faktorer måste beaktas innan det går att säga om en klubb har för hög eller låg soliditet. Soliditeten visar ett bolags långsiktiga förmåga att klara av förluster enskilda år, utan att förmågan att återbetala externa lån och skulder påverkas. Det huvudsakliga syftet med verksamheten i aktiebolag är vanligtvis att generera avkastning till ägarna. Därför bör soliditeten inte vara allt för hög. Ägarnas avkastningskrav kan ofta vara högre procentuellt sätt jämfört med vad exempelvis ett banklån kostar i ränta per år. I idrottsklubbar är det lite annorlunda. Idrottsklubbar är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare att SHL-klubbar överlåter elitlicensen från föreningen till ett aktiebolag. Det gör det möjligt för klubben att ta in externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget. Resterande 51 procent måste innehas av föreningen. De externa finansiärerna kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen. Två klubbar sticker ut i sammanhanget Skellefteå och Karlskrona med en soliditet på 51 respektive 40 procent. I Skellefteås fall har positiva resultat många år i följd byggt upp det egna kapitalet. I Karlskronas fall beror siffran enbart på att klubben gjorde ett positivt resultat 2015/2016 tack vare överlåtelsen av elitlicensen till ett aktiebolag. Karlskrona upprättar ingen koncernredovisning, vilket innebär att realisationsvinsten från denna transaktion påverkar föreningens egna kapital som innan dess var nästintill noll. Dessutom har Karlskrona den lägsta balansomslutningen i hela SHL, dels för att klubben har en mindre organisation, dels för att klubben inte behövde göra avsättningar för pensioner förrän säsongen 2015/2016 när de avancerade till SHL. Två av klubbarna i grafens (23) vänstra del är nykomlingarna Malmö och Rögle. Precis som Karlskrona har de en låg balansomslutning, vilket gör att soliditeten blir hög trots ett relativt lågt eget kapital. Soliditet 2015/2016 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Skellefteå AIK Karlskrona HK 1) 2 3 Färjestad BK Växjö Lakers Malmö Redhawks 2) Rögle BK Örebro HK 3) Frölunda HC Luleå HF HV71 Djurgårdens IF Brynäs IF Linköping HC Modo Hockey 1) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i den licenssökande föreningen. Överlåtelse av elitverksamheten till ett aktiebolag per balansdagen påverkade det egna kapitalet positivt med cirka 13,7 miljoner kronor. 2) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 9 miljoner kronor från moderföreningen under räkenskapsåret. 3) Ingen koncernredovisning upprättas. Avser det egna kapitalet i det licenssökande aktiebolaget. Har erhållit ett aktieägartillskott om 3,5 miljoner kronor från moderföreningen under räkenskapsåret. Hur mår svensk elithockey? 21

03 Publiksnitt per SHL-klubb På sidan 10 redogjorde vi för det totala publiksnittet i SHL de senaste fem åren. I denna del har vi jämfört publiksnittet per lag i grundserien under de senaste två åren. Vi har även inkluderat beläggningsgraden på arenan för respektive lag. Frölunda hade det högsta publiksnittet och vann publikligan 2015/2016 följt av Malmö och Djurgården. Frölunda hade även det bästa publiksnittet 2014/2015 följt av Djurgården och HV71. Malmö hade det fjärde högsta publiksnittet 2015/2016. Värt att notera är att Malmö hade samma publiksnitt även under sitt sista år i Hockeyallsvenskan. Rögle och Karlskrona hade lägst publiksnitt under såväl 2015/2016 som 2014/2015. Båda lagen spelade i Hockeyallsvenskan 2014/2015. Under första året med spel i SHL ökade lagens publiksnitt. Procentuellt sett ökade Rögle sitt publiksnitt mest publiksnittet 2015/2016 var hela 43 procent högre än föregående säsong. Näst störst ökning procentuellt sett och störst ökning i absoluta tal hade Malmö. De lockade 1 468 fler personer per match första året efter sin återkomst till SHL. Modo och Djurgården är de lag som tappat mest, både i antal och procentuellt sett, jämfört med säsongen 2014/2015. Entréintäkter står för nästan 1/3 av SHL-klubbarnas totala intäkter. Om vi lägger till servering som står för ungefär 10 procent av intäkterna blir det tydligt att detta är en mycket viktig inkomstkälla för klubbarna. Klubbar med lägre beläggningsgrad kan med olika medel öka sina publiksnitt och matchdagsintäkter. Det kan till exempel ske genom att locka nya åskådare till arenan med hjälp av kampanjer eller genom att få fler i publiken att köpa säsongskort. Det kan också handla om mer triviala saker som korta köer och gratis wifi eller att se över matcharrangemang, serveringsutbud och besökarnas möjligheter att ta sig till och från arenan. Klubbar med en beläggningsgrad på nära 100 procent skulle kunna öka sina intäkter genom att differentiera sin prissättning både när det gäller säsongsbiljetter och biljetter till enstaka matcher. Vissa supportrar går på matcher nästan oavsett vad det kostar, medan andra är mer priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många olika kundsegment som möjligt och hitta trösklarna i respektive segment. Det är tydligt att publiksnittet ökar för klubbar som avancerar till SHL. En bra säsong tenderar också att locka fler personer till arenan och vice versa. Ett exempel är Luleå som kom på fjärde plats 2015/2016 jämfört med åttonde plats säsongen innan och som ökade sitt publiksnitt med 7 procent. Andra exempel är Färjestad och Linköping. Det finns även exempel på det omvända förhållandet, det vill säga klubbar som ökat sitt publiksnitt trots samma eller sämre tabellplacering jämfört med året innan. Under 2015/2016 gällde detta för bland annat Örebro och Brynäs. Beläggningsgraden i SHL varierar kraftigt mellan klubbarna, men uppgick i snitt till 79 procent 2015/2016. Det främsta skälet till den stora variationen är lagens arenakapacitet. Malmö hade seriens näst bästa publiksnitt 2015/2016 med 7 725 personer per match. Samtidigt uppgick beläggningsgraden till 61 procent, vilket var seriens lägsta. För Karlskrona gällde det omvända. Deras beläggningsgrad var 90 procent samtidigt som de hade seriens lägsta publiksnitt med 3 127 personer per match. Malmö spelar sina hemmamatcher i Malmö Arena som har en kapacitet på 12 600 åskådare, medan Karlskrona spelar sina hemmamatcher i ABB Arena som har en kapacitet på 3 464 åskådare. Anmärkningsvärt är att Örebro för andra säsongen i rad hade en beläggningsgrad på 99 procent. Det var bäst i ligan följt av HV71 med 93 procent och Djurgården med 91 procent. Lagen med högst publiksnitt, Frölunda och Malmö, spelar inte på arenor som är byggda primärt för ishockey. Arenornas kapacitet är alltså inte anpassad endast för detta ändamål. 22 Hur mår svensk elithockey?

03 Publiksnitt och beläggningsgrad 15/16 2 4 Publiksnitt och beläggningsgrad 14/15 2 5 10 000 9 312 100% 10 000 9 087 120% 8 000 6 000 7 725 7 335 6 537 6 125 6 122 5 610 5 446 5 354 5 042 4 947 4 857 4 305 80% 60% 8 000 6 000 7 924 6 784 6 258 5 992 5 850 5 383 5 148 5 030 5 021 4 999 4 980 100% 80% 60% 4 000 4 127 40% 4 000 3 008 2 820 40% 2 000 0 Frölunda HC Malmö Redhawks Djurgårdens IF Beläggningsgrad Publiksnitt HV71 Linköping HC Färjestad BK Brynäs IF Örebro HK Luleå HF Skellefteå AIK Växjö Lakers Modo Hockey Rögle BK Karlskrona HK 20% 0 2 000 0 Frölunda HC Djurgårdens IF HV71 Malmö Redhawks Beläggningsgrad Publiksnitt Färjestad BK Linköping HC Modo Hockey Örebro HK Skellefteå AIK Luleå HF Brynäs IF Växjö Lakers Rögle BK Karlskrona HK 20% 0% Hur mår svensk elithockey? 23

24 Hur mår svensk elithockey?

Analys av SHL:s klubblag På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb. 04 Hur mår svensk elithockey? 25

O1 5 155 1 Publiksnitt och tabellplacering 5 184 5 090 5 021 5 354 3 6 8 4 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Luleå HF Grundseriefyran Luleå slutade som ett av Sveriges fyra bästa lag även i slutspelet. Efter att ha åkt ut i kvartsfinalen säsongen 2014/2015 tog sig laget återigen till kvartsfinal 2015/2016. Luleå slog ut Färjestad med 4-1 i matcher. Men i semifinalen tog det stopp då Luleå förlorade mot Frölunda. Publikmässigt var det ett bra år för Luleå. Publiksnittet låg på 5 354 personer (5 021 personer), vilket är en ökning av beläggningsgraden med 5 procent. Framgångarna sportsligt och på läktaren syns även ekonomiskt. Intäkterna från entrébiljetter ökade med 2,8 miljoner kronor motsvarande 10 procent. Intäkterna från servering, kiosker och souvenirer ökade procentuellt lika mycket, i absoluta tal med 2,3 miljoner kronor. Luleå ökade även sina övriga intäktsflöden. Den totala nettoomsättningen ökade med 7 procent säsongen 2015/2016. Klubben ådrog sig även högre kostnader. Framför allt var det personalkostnaderna som ökade cirka 9 miljoner kronor jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna var 9 procent högre än 2014/2015. Klubben hade likt föregående år ett stort underskott i driften, -6,8 miljoner kronor (-4,1 miljoner kronor). För andra året i rad sålde klubben bostadsrätter med vinst, 4,3 miljoner kronor (6 miljoner kronor), vilket gjorde att resultatet förbättrades. 2015/2016 uppgick resultat efter skatt till -1 596 tusen kronor (2 029 tusen kronor). Försämringen jämfört med året innan förklaras främst av stora kostnadsökningar för personalen och lägre vinst vid försäljning av bostadsrätter. Det egna kapitalet var fortfarande stabilt och uppgick till 13 588 tusen kronor (15 185 tusen kronor). kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 42% 56% 44% 55% 24% 17% 20% 23% 16% 20% 2% 2% 39% 41% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 26 Hur mår svensk elithockey?

Luleå HF 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 147 341 137 219 Tabellplacering 4 8 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Kvartsfinal Arenakapacitet 6 300 6 300 Publiksnitt 5 354 5 021 Beläggningsgrad 85% 80% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 523 523 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 621 707 Hur mår svensk elithockey? 27

O2 6 904 10 Publiksnitt och tabellplacering 6 287 6 697 5 850 6 125 5 9 4 3 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Linköping HC Linköping tog ett steg uppåt i tabellen och placerade sig på tredjeplats i grundserien. 2014/2015 nådde klubben semifinal, men 2015/2016 tog det stopp redan i kvartsfinalen då laget förlorade med 4-2 i matcher mot Växjö. Linköping ökade sitt publiksnitt i grundserien med nästan 300 personer och beläggningsgraden i Saab Arena ökade till 72 procent (69 procent). Finansiellt gjorde klubben ett bättre resultat 2015/2016 jämfört med året innan, men redovisade ändå ett resultat efter skatt om -1 085 tusen kronor (-2 216 tusen kronor). Mycket hände både på intäktssidan och kostnadssidan. Intäkterna minskade med hela 11 procent eller 18 miljoner kronor. Trots det var Linköping fortfarande klubben med näst störst nettoomsättning i SHL. Kostnaderna minskade med 12 procent tack vare stora kostnadsbesparingar gällande både personal och övriga externa kostnader. De uteblivna intäkterna berodde till viss del på lägre intäkter än budgeterat från samarbetspartner. På grund av ett negativt resultat och en återbetalning av aktieägartillskott på en miljon kronor uppgick koncernens egna kapital per den 30 april 2016 till 605 tusen kronor (2 685 tusen kronor). Samma datum överläts elitverksamheten till ett idrottsaktiebolag, Linköping Hockey Club AB. Detta bolag innehar elitlicensen från och med innevarande säsong, 2016/2017. Överlåtelsen påverkade dock inte koncernsiffrorna för 2015/2016, utan endast moderföreningen som gjorde en stor reavinst. Vi inte fått någon intäktsfördelning från klubben och kan därför inte analysera förändringen ytterligare. På kostnadssidan kan besparingarna främst förklaras av att klubben förhandlade fram ett nytt avtal med Linköping Kommun. Avtalet gav flera miljoner i besparing och de årliga hyreskostnaderna minskade med nästan 50 procent. Det är dock inte osannolikt att det nya avtalet även innebär något lägre årliga intäkter från kommunen eller bolag som ägs av kommunen. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 45% 54% 46% 53% 1% 1% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader 28 Hur mår svensk elithockey?

Vi har ej erhållit någon intäktsfördelning från Linköping HC för varken året eller jämförelseåret. Linköping HC 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 146 937 164 587 Tabellplacering 3 4 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Semifinal Arenakapacitet 8 500 8 500 Publiksnitt 6 125 5 850 Beläggningsgrad 72% 69% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 353 367 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) * * Hur mår svensk elithockey? 29

O3 10 482 5 Publiksnitt och tabellplacering 8 588 9 362 9 087 9 312 6 2 2 2 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Frölunda HC 2015/2016 lyckades Frölunda vinna SM-guld. För tredje året i rad slutade klubben på en andraplats i grundserien, men i finalen vann de över Skellefteå med 4-1 i matcher. Frölunda har under flera år haft SHL:s högsta publiksnitt och 2015/2016 höjdes snittet ytterligare till 9 312 personer (9 087 personer). Beläggningsgraden på arenan ökade till 77 procent (75 procent). Till skillnad från många andra klubbar gjorde Frölunda ett positivt resultat både 2014/2015 och 2015/2016. Resultat efter skatt uppgick till 895 tusen kronor (1 309 tusen kronor). Eget kapital var stabilt och uppgick till 22 787 tusen kronor (21 892 tusen kronor). Omsättningen ökade med 10 miljoner kronor eller 8 procent och uppgick till 146 miljoner kronor. Ökningen utgjordes i första hand av högre intäkter från försäljning av entrébiljetter, 3,5 miljoner kronor, samt reklam och sponsring, drygt 5 miljoner kronor. Kostnaderna ökade dock i samma utsträckning, det vill säga med 10 miljoner kronor. Det berodde framförallt på personalkostnaderna som var drygt 10 procent eller 8 miljoner kronor högre jämfört med 2014/2015. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 43% 57% 44% 55% 26% 1% 44% 28% 1% 45% 0% 0% 28% 26% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 30 Hur mår svensk elithockey?

Frölunda HC 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 145 730 135 442 Tabellplacering 2 2 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) SM-guld Semifinal Arenakapacitet 12 044 12 044 Publiksnitt 9 312 9 087 Beläggningsgrad 77% 75% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 460 461 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 392 367 Hur mår svensk elithockey? 31

O4 6 268 4 Publiksnitt och tabellplacering 6 229 5 701 4 999 5 610 8 4 10 10 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Brynäs IF Brynäs slutade på tionde plats säsongen 2015/2016 och fick spela play-in mot Djurgården. Djurgården vann med 2-1 i matcher och därmed var säsongen slut för Brynäs. Positivt var dock att laget ökade sitt publiksnitt i grundserien med hela 11 procent från 4 999 personer till 5 610 personer. Detta ökade beläggningsgraden i Läkerol Arena från 63 procent 2014/2015 till 71 procent 2015/2016. Trots att publiken strömmade till förbättrades inte klubbens finansiella ställning. Brynäs redovisade ett resultat efter skatt på -8 272 tusen kronor (-7 644 tusen kronor). Klubbens dåliga resultat, framförallt under de senaste tre räkenskapsåren, har minskat det egna kapitalet från 26 283 tusen kronor 2012/2013 till 5 127 tusen kronor 2015/2016. Säsongen 2016/2017 är en viktig säsong för Brynäs ekonomiskt, då det egna kapitalet blir negativt även i den licenssökande moderföreningen om verksamheten visar motsvarande underskott som de senaste åren. Intäkterna låg i nivå med föregående år, men vi noterar att intäkterna för servering, kiosker och souvenirer ökade med nästan 3 miljoner jämfört med 2014/2015. Övriga intäktsströmmar minskade dock ungefär lika mycket. Även kostnaderna låg i stort sett på samma nivå som tidigare år. Personalkostnaderna utgjorde 61 procent (61 procent) av de totala kostnaderna, vilket var något under snittet i SHL. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 33% 61% 33% 61% 17% 18% 27% 38% 18% 18% 25% 6% 6% 38% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 32 Hur mår svensk elithockey?

Brynäs IF 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 142 577 141 840 Tabellplacering 10 10 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Play in Kvartsfinal Arenakapacitet 7 909 7 909 Publiksnitt 5 610 4 999 Beläggningsgrad 71% 63% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 588 634 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 726 797 Hur mår svensk elithockey? 33

O5 6 603 6 Publiksnitt och tabellplacering 6 209 5 963 5 992 6 122 2 5 7 5 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Färjestad BK 2015/2016 placerade sig Färjestad på femte plats i grundserien och mötte Luleå i kvartsfinalen. Där tog det stopp då Luleå vann med 4-1 i matcher. Publikmässigt var det en något bättre säsong än 2014/2015. Färjestad hade ett publiksnitt på 6 122 personer (5 992 personer) och en beläggningsgrad på 74 procent (73 procent). Klubbens totala kostnader låg i linje med 2014/2015 personalkostnaderna var något högre samtidigt som det övriga kostnaderna var något lägre. Färjestad höjde sina intäkter, främst genom att öka försäljningen i arenans restauranger och butiker. Tack vare intäktsökningen lyckades Färjestad vända den negativa trend som klubben haft resultatmässigt under de senaste åren. Färjestad redovisade ett resultat efter skatt om 59 tusen kronor (-2 496 tusen kronor). Färjestad hade, tillsammans med Skellefteå, det överlägset högsta egna kapitalet på koncernnivå. 2015/2016 uppgick det egna kapitalet till 69 751 tusen kronor (69 692 tusen kronor). kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 30% 65% 33% 62% 26% 16% 23% 35% 26% 16% 22% 5% 5% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 34 Hur mår svensk elithockey?

Färjestad BK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 142 557 139 915 Tabellplacering 5 7 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in Arenakapacitet 8 250 8 250 Publiksnitt 6 122 5 992 Beläggningsgrad 74% 73% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 412 517 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 555 613 Hur mår svensk elithockey? 35

O6 7 230 3 Publiksnitt och tabellplacering 6 770 6 587 6 784 6 537 4 10 5 9 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 HV71 För HV71 slutade säsongen 2015/2016 med uttåg i kvartsfinalen efter förlust i fyra raka matcher mot grundseriesegrarna Skellefteå. Publikmässigt var året relativt likt tidigare säsong. Publiksnittet i grundserien slutade på 6 537 personer (6 784 personer). Beläggningsgraden var därför fortsatt hög och uppgick till 93 procent (97 procent). Det var näst bäst i hela SHL. Minskningen av kostnader bidrog till att säsongen 2015/2016 resultatmässigt blev ett bättre år än tidigare. Klubben redovisade ett resultat efter skatt på -607 tusen kronor (-4 938 tusen kronor). HV71 är en av klubbarna i SHL med högst eget kapital på koncernnivå 25 310 tusen kronor (25 917 tusen kronor). Det gör att klubben klarar negativa siffror enstaka år. HV71 är sedan länge ett stabilt SHL-lag och fördelningen av intäkter och kostnader var i paritet med tidigare år. Intäkterna minskade med 7 procent eller 9 955 tusen kronor jämfört med 2014/2015. Det förklaras dels av lägre intäkter från entrébiljetter (-3,7 miljoner kronor), dels lägre sponsorintäkter (-3,9 miljoner kronor). Minskningen av sponsorintäkter berodde främst på lägre SHL-ersättning. Klubben parerade intäktstappet genom att minska det totala kostnaderna med 9 procent. Det var främst personalkostnaderna som minskade. De minskade med nästan 10 miljoner kronor till 86 759 tusen kronor (96 213 tusen kronor). Personalkostnaderna utgjorde 63 procent (63 procent) av de totala kostnaderna, vilket var nära medelvärdet för SHL. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 31% 63% 31% 63% 17% 32% 11% 17% 32% 11% 6% 6% 40% 40% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 36 Hur mår svensk elithockey?

HV71 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 141 152 151 107 Tabellplacering 9 7 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Kvartsfinal Arenakapacitet 7 000 7 000 Publiksnitt 6 537 6 784 Beläggningsgrad 93% 97% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 591 498 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 744 649 Hur mår svensk elithockey? 37

O7 8 2011/2012 6 119 Publiksnitt och tabellplacering 5 884 5 701 5 383 4 857 7 8 12 13 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Modo Hockey Modo hade ett tungt år i SHL och slutade på plats 13 efter grundserien. Modo tvingades därför kvala mot Leksand om fortsatt spel i SHL. Matchserien utvecklades till en riktig rysare och slutade med att Leksand vann den sjunde och avgörande matchen. Modo degraderades från spel i den högsta serien för första gången sedan 1983. Modo redovisade ett resultat efter skatt på -3 798 tusen kronor (2 288 tusen kronor). Det negativa resultatet medförde att koncernens egna kapital förbrukades. Det egna kapitalet uppgick till -1 441 tusen kronor (2 351 tusen kronor). Utöver det sportsliga nederlaget var säsongen inte någon ekonomisk succé för Modo. Publiksnittet minskade med nästan 11 procent jämfört med 2014/2015, från 5 383 personer till 4 857 personer. Beläggningsgraden minskade till 64 procent (71 procent). En jämförelse av intäkter från entrébiljetter 2015/2016 och 2014/2015 visar att publiktappet kostade Modo cirka 2 miljoner kronor. Totalt sett låg dock intäkterna i nivå med 2014/2015. Klubben mötte intäktsförlusten på biljettsidan genom att öka intäkterna från servering, kiosker och souvenirer. Övriga intäkter ökade också. Samtidigt ökade de totala kostnaderna, främst till följd av att personalkostnaderna ökade med nästan 3 miljoner kronor eller 5 procent. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 37% 59% 37% 59% 30% 16% 29% 17% 21% 18% 4% 4% 33% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 38 Hur mår svensk elithockey?

Degraderade från SHL efter kval Modo Hockey 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 134 360 134 333 Tabellplacering 13 12 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvalserie Arenakapacitet 7 600 7 600 Publiksnitt 4 857 5 383 Beläggningsgrad 64% 71% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 714 758 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 911 905 Hur mår svensk elithockey? 39

O8 2 2011/2012 5 078 Publiksnitt och tabellplacering 5 196 5 225 5 030 5 042 1 1 1 1 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Skellefteå AIK Skellefteå vann grundserien i SHL för fjärde året i rad och spelade SM-final för sjätte året i rad. I finalen mötte klubben Frölunda som till slut segrade med 4-1 i matcher. Skellefteå har historiskt sett en bra beläggningskapacitet och det gällde även 2015/2016 87 procent jämfört med 84 procent föregående år. Publiksnittet i grundserien landade på 5 042 personer (5 030 personer). Höjningen av beläggningsgraden förklaras av att arenakapaciteten minskade något. Skellefteå, även om klubben inte hamnade i närheten av det fantastiska resultatet från 2014/2015. 2015/2016 redovisade klubben ett resultat på 4 244 tusen kronor (23 313 tusen kronor). Skellefteå hade högst eget kapital i SHL. 2015/2016 uppgick kapitlet till 70 918 tusen kronor (65 364 tusen kronor). Omsättningsmässigt var Skellefteå åttonde klubb i SHL med en nettoomsättning på 132 903 tusen kronor (147 186 tusen kronor). Anledningen till att nettoomsättningen minskade med 10 procent var att de övriga intäkterna minskade med 13 miljoner kronor. Under 2014/2015 fick klubben stora utbildningsersättningar för spelare som gick till NHL och KHL. I övrigt var intäkterna i nivå med 2014/2015. Tack vare sin sportsliga dominans under de senaste åren och en relativt låg personalkostnad hade Skellefteå lägst lönekostnad per poäng i ligan. Lönekostnaden per poäng uppgick till 342 tusen kronor (379 tusen kronor). Även på koncernnivå minskade personalkostnaderna något jämfört med 2014/2015. De totala kostnaderna ökade dock med 4 procent på grund av högre övriga kostnader. Resultatmässigt var 2015/2016 en bra säsong för kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 41% 57% 41% 61% 16% 13% 32% 21% 28% 15% 2% 2% 40% 36% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 40 Hur mår svensk elithockey?

Skellefteå AIK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 132 903 147 186 Tabellplacering 1 1 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Final SM-guld Arenakapacitet 5 801 6 001 Publiksnitt 5 042 5 030 Beläggningsgrad 87% 84% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 342 379 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 473 478 Hur mår svensk elithockey? 41

O9 9 2011/2012 5 099 Publiksnitt och tabellplacering 5 044 5 021 4 980 4 947 10 3 3 6 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Växjö Lakers De regerande mästarna Växjö lyckades inte upprepa bedriften från säsongen 2014/2015. 2015/2016 slutade deras resa i semifinalen där de mötte Skellefteå och förlorade. Växjö lyckades hålla beläggningsgraden på en lika hög nivå, 86 procent (87 procent), och publiksnittet i grundserien uppgick till 4 947 personer (4 980 personer). Vinsten stärkte klubbens egna kapital avsevärt. Eget kapital uppgick till 45 815 tusen kronor (22 608 tusen kronor), vilket var den tredje högsta siffran i hela SHL. Vad gäller omsättning var säsongen inte lika framgångsrik som guldåret 2014/2015. Detta förklaras av att Växjö sålde bolaget som bedriver restaurang- och cateringverksamhet på arenan. Försäljningen ledde till att klubbens intäkter minskade med 26 miljoner kronor, vilket motsvarade nästan hela förändringen av klubbens nettoomsättning på 32,2 miljoner kronor. Försäljningen påverkade även kostnadssidan i form av lägre personal- och inköpskostnader, totalt cirka 16 miljoner kronor. I övrigt var kostnaderna i stort sett oförändrade. Det som utmärkte Växjö 2015/2016 var klubbens resultat efter skatt. Verksamheten har visserligen gått med vinst tidigare, men denna säsong var vinsten exceptionellt hög 28,9 miljoner kronor (10,3 miljoner kronor). Förklaringen är den reavinst som uppstod vid försäljningen av restaurang- och cateringverksamheten och som påverkade resultatet med cirka 29 miljoner kronor. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 41% 57% 34% 59% 19% 0% 35% 18% 13% 32% 2% 7% 46% 38% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 42 Hur mår svensk elithockey?

Växjö Lakers 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 113 577 145 863 Tabellplacering 6 3 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Semifinal Final Arenakapacitet 5 750 5 750 Publiksnitt 4 947 4 980 Beläggningsgrad 86% 87% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 474 455 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 595 573 Hur mår svensk elithockey? 43

10 7 724 11 Publiksnitt och tabellplacering 6 184 6 142 7 924 7 335 17 15 9 7 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Djurgårdens IF Djurgårdens säsong slutade med en sjundeplats i grundserien. Det resulterade i play in till slutspelet där laget segrade mot Brynäs. I kvartsfinalen tog dock säsongen slut då Djurgården förlorade mot Frölunda. Trots förlusten var 2015/2016 ett framsteg jämfört med förgående år. Djurgården placerade sig bättre i grundserien och avancerade ett steg i slutspelet. Tack vare fler poäng sänkte klubben både lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per vunnen poäng. Detta skedde trots att lönekostnaderna (se sidan 18) och sponsorintäkterna ökade. Klubben lyckades däremot inte fylla Hovet lika framgångsrikt som under 2014/2015. Publiksnittet slutade på 7 335 personer (7 924 personer) och beläggningsgraden på 91 procent (98 procent). nedskrivningar var klubbens resultat inte lika bra som året innan. Klubben hade dock ett fortsatt positivt resultat om 816 tusen kronor (6 878 tusen kronor). De två senaste årens goda resultat har stärkt klubbens egna kapital som 2015/2016 uppgick till 5 279 tusen kronor (4 783 tusen kronor). Ekonomiskt var 2015/2016 ett relativt bra år för Djurgården. De ökade sin nettoomsättning med nästan 8 procent, vilket främst förklaras av att klubben fick full ersättning från SHL. 2014/2015 var Djurgården nykomlingar i ligan. De avstod då en del av sin ersättning till den så kallade fallskärmen som beskrivs på sidan 13. Under 2015/2016 ökade intäkterna, men också kostnaderna för souvenirer jämfört med föregående år. På kostnadssidan i övrigt ökade framför allt personalkostnader med drygt 17 procent. Personalkostnaderna stod för 59 procent (57 procent) av de totala kostnaderna. Djurgården låg därmed fortfarande under snittet för SHL. På grund av ökade kostnader och engångsposter i form av kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 38% 59% 41% 57% 12% 7% 34% 14% 3% 35% 3% 2% 47% 48% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer Övrigt 44 Hur mår svensk elithockey?

Djurgårdens IF 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 105 854 98 448 Tabellplacering 7 9 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Kvartsfinal Play in Arenakapacitet 8 094 8 094 Publiksnitt 7 335 7 924 Beläggningsgrad 91% 98% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 416 462 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 572 660 Hur mår svensk elithockey? 45

11 2 974 17 Publiksnitt och tabellplacering 3 886 2 971 5 610 4 305 12 19 16 11 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Rögle BK Rögles första säsong som återvändare till SHL slutade med en elfte plats. Säsongen tog alltså slut redan efter grundserien. Uppflyttningen till SHL 2015/2016 resulterade i en markant ökning av klubbens nettoomsättning. Nettoomsättningen slutade på 100 325 tusen kronor (76 443 tusen kronor), det vill säga 31 procent högre än föregående säsong. Den ökade omsättningen förklaras främst av högre reklam- och sponsorintäkter. De ökade med 85 procent och stod säsongen 2015/2016 för 47 procent (33 procent) av klubbens nettoomsättning. En stor del av ökningen utgjordes av ersättningen från SHL som är mycket högre än ersättningen i Hockeyallsvenskan. Som nykomlingar fick dock Rögle mindre ersättning än övriga SHL-klubbar på grund av fallskärmen, se sidan 13. Publiksnittet fick sig en ordentlig skjuts tack vare uppflyttningen. Klubbens publiksnitt låg på 4 305 personer (3 008 personer) och beläggningsgraden i grundserien uppgick till 85 procent (60 procent). Under sin första SHL-säsong förbättrade Rögle resultatet jämfört med föregående år. Resultatet efter skatt uppgick till 2 523 tusen kronor (-460 tusen kronor). Som en följd av det positiva resultatet förbättrades det egna kapitalet och uppgick till 4 114 tusen kronor (1 590 tusen kronor). Som en konsekvens av uppflyttningen ökade Rögles personalkostnader. Det är naturligt då spelartruppen förbättrades för att klara av nivån i SHL. Totalt ökade klubbens kostnader med 32 procent och personalkostnaderna stod i princip för hela ökningen. Detta syntes tydligt när vi jämförde klubbens fördelning av kostnader 2014/2015 med 2015/2016. 2015/2016 stod personalkostnaderna för 72 procent av klubbens totala kostnader jämfört med 58 procent året innan. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 28% 72% 41% 58% 14% 39% 27% 40% 1% 1% 47% 33% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 46 Hur mår svensk elithockey?

Ej kvalificerade för slutspel Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong Rögle BK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 100 325 76 443 Tabellplacering 11 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) * Arenakapacitet 5 051 5 051 Publiksnitt 4 305 3 008 Beläggningsgrad 85% 60% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 595 * Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 758 * Hur mår svensk elithockey? 47

12 2 445 13 Publiksnitt och tabellplacering 3 618 5 027 5 148 5 446 18 11 6 8 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Örebro HK 2015/2016 gjorde Örebro sin tredje raka säsong i SHL och slutade som nia i grundserien. Örebro spelade play in till slutspelet mot HV71, vilket slutade med förlust i två raka matcher. För andra säsongen i rad hade Örebro seriens bästa beläggningsgrad med 99 procent (99 procent) Publiksnittet låg på 5 446 personer (5 148 personer). Ökningen möjliggjordes av att arenan byggdes om och fick ytterligare 300 platser. Örebro upprättar inte någon koncernredovisning. Det innebär att siffrorna som analyserats för Örebros räkning är något lägre än de koncernsiffror som analyserats för övriga klubbar. Örebro har ett managementbolag för all försäljning på arenan och lite övrig verksamhet. Det bolaget omsatte cirka 10 miljoner kronor. Inför säsongen 2015/2016 flyttades elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag. Därför analyserade vi aktiebolaget 2015/2016 och föreningen 2014/2015. Kostnadssidan ökade dock mer än intäkterna, på totalnivå med 16 miljoner kronor eller 18 procent. Personalkostnaderna ökade med 8 miljoner kronor och avskrivningarna med 5 miljoner kronor. Avskrivningarna gjordes främst på den goodwill som uppkom i samband med att aktiebolaget tog över elitlicensen. Örebro visade en förlust efter skatt på 3 545 tusen kronor. Aktiebolagets egna kapital uppgick till 4 213 tusen kronor, det vill säga strax över de fyra miljoner kronor som licensnämnden kräver av licenssökande bolag. Omsättningen ökade med 10 procent och uppgick 2015/2016 till knappt 100 miljoner kronor. Vi fick ingen intäktsfördelning för säsongen 2014/2015 och kunde därför inte se vad ökningen berodde på. En förklaring kan vara att högre publiksiffror inneburit högre biljettintäkter. Örebro spelade sin tredje säsong i SHL och mer etablerade klubbar har i allmänhet lättare att attrahera sponsorer. kostnader 2015/2016 30% 64% kostnader 2014/2015 33% 67% intäkter 2015/2016 7% 23% 5% 0% 70% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 48 Hur mår svensk elithockey?

Ej erhållit uppdelning av intäkterna för säsongen 2014/2015 Örebro HK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 99 274 90 034 Tabellplacering 8 6 Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) Ut i Play in Kvartsfinal Arenakapacitet 5 500 5 200 Publiksnitt 5 446 5 148 Beläggningsgrad 99% 99% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 520 430 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 902 * Hur mår svensk elithockey? 49

13 6 114 19 Publiksnitt och tabellplacering 5 794 5 667 6 258 7 725 21 13 15 12 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Malmö Redhawks 2015/2016 var Malmö tillbaka i svensk hockeys finrum för första gången sedan uttåget säsongen 2004/2005. Klubben slutade på en tolfte plats och höll sig kvar i SHL utan kval. Ekonomiskt innebar uppflyttningen att omsättningen ökade med hela 44 procent. Den totala nettoomsättningen uppgick till 80 095 tusen kronor (55 636 tusen kronor). Den största ökningen kom från reklam- och sponsorintäkterna som ökade med hela 17 miljoner kronor eller 71 procent. En stor del av ökningen utgjordes av ersättningen från SHL. Avancemanget till SHL lockade malmöiterna till hockeyrinken och publiksnittet ökade från 6 258 personer 2014/2015 till 7 725 personer 2015/2016. Därigenom ökade beläggningsgraden till 61 procent (50 procent). Intäkterna från entrébiljetter ökade med 7 879 tusen kronor eller 26 procent jämfört med 2014/2015. Den stora ökningen av personalkostnader och det faktum att klubben fick lägre ersättning från SHL under sitt första år i ligan innebar ett underskott i driften. Klubben redovisade ett resultat efter skatt på -7 850 tusen kronor (133 tusen kronor). Det egna kapitalet i klubben uppgick till 5 758 tusen kronor (4 608 tusen kronor). Trots en stor förlust var det egna kapitalet högre jämfört med 2014/2015. Förklaringen är ett aktieägartillskott om 9 miljoner kronor. Notera att siffrorna ovan avser aktiebolaget som har elitlicensen, då föreningen inte har upprättat någon koncernredovisning. De totala kostnaderna ökade med 55 procent jämfört med 2014/2015. Den största förändringen noterades för personalkostnader som ökade med hela 83 procent jämfört med förgående säsong i Hockeyallsvenskan. Även klubbens övriga kostnader ökade under året med totalt cirka 26 procent. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 1% 2% 30% 64% 48% 51% 47% 53% 44% 5% 1% 52% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 50 Hur mår svensk elithockey?

Ej kvalificerade för slutspel Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong Malmö Redhawks 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 80 095 51 308 Tabellplacering 12 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) * Arenakapacitet 12 600 12 600 Publiksnitt 7 725 6 258 Beläggningsgrad 61% 50% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 571 * Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 689 * Hur mår svensk elithockey? 51

14 2 880 Publiksnitt och tabellplacering 2 890 3 018 2 820 3 127 26 17 14 14 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Div.1 Karlskrona HK Genom att slå Västerås i direktkvalet 2014/2015 lyckades Karlskrona avancera till SHL för första gången i klubbens historia. Lagets första säsong i Sveriges högsta hockeyliga var ingen framgång poängmässigt. Klubben spelade bara ihop 31 poäng, vilket gav en sista plats i ligan. Karlskrona fick kvalspela för att stanna kvar i SHL och i ett playoff-möte mot AIK vann Karlskrona med 4-1 i matcher. På grund av den dåliga poängskörden blev klubbens lönekostnad per vunnen poäng och sponsorkrona per vunnen poäng väldigt höga 2015/2016. Karlskrona behöver inte upprätta någon koncernredovisning och siffrorna nedan avser därför endast moderföreningen som hade elitlicensen 2015/2016. Det finns ett dotterbolag (KHK Försäljning AB) med en omsättning till extern part på 8 miljoner kronor som inte inkluderats nedan. Omsättningsmässigt var 2015/2016 ett stort lyft för klubben som ökade nettoomsättningen med hela 87 procent. Liksom för övriga nykomlingar förklaras ökningen främst av den högre SHL-ersättningen. Intäkterna för reklam och sponsring ökade med 233 procent och stod 2015/2016 för 57 procent (32 procent) av klubbens totala nettoomsättning. Kostnadsmässigt sköt Karlskronas lönekostnader i höjden och ökade med totalt 128 procent. En förklaring är att det krävs andra spelarlöner och spelarmaterial för att kunna stanna kvar i SHL. Personalkostnaderna stod för en väldigt hög procentuell del av klubbens totala kostnader och uppgick till 79 procent (69 procent). Det var högst i hela SHL relativt sett. Publiksnittet ökade bara med 11 procent trots uppflyttningen till SHL. Publiksnittet låg på 3 127 personer (2 820 personer) och beläggningsgraden på 87 procent (81 procent). Den blygsamma ökningen kan förklaras av att beläggningsgraden var hög redan i Hockeyallsvenskan året innan. För säsongen 2015/2016 redovisade Karlskrona en vinst om 9 242 tusen kronor (41 tusen kronor). Den 30 april 2016 överläts elitverksamheten till ett aktiebolag. Det påverkade klubbens resultat positivt med cirka 13,7 miljoner kronor. Om överlåtelsen räknas bort var 2015/2016 ett tungt år med ett resultat på -4,5 miljoner kronor. Flytten av elitverksamheten till ett aktiebolag gjorde att föreningens egna kapital ökade kraftigt. Per balansdagen uppgick kapitalet till 9 393 tusen kronor. Om överlåtelsen inte hade skett skulle föreningens egna kapital ha varit förbrukat. kostnader 2015/2016 kostnader 2014/2015 intäkter 2015/2016 intäkter 2014/2015 20% 1% 79% 30% 69% 1% 13% 29% 12% 20% 35% 1% 57% 32% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring Kiosker och souvenirer 52 Hur mår svensk elithockey?

Fortsatt spel i SHL via kval Spelade i Hockeyallsvenskan aktuell säsong Karlskrona HK 2015/2016 2014/2015 Nettoomsättning (tkr) 55 228 29 580 Tabellplacering 14 * Slutplacering (efter ev. slutspel eller kvalserie) * Arenakapacitet 3 464 3 464 Publiksnitt 3 127 2 820 Beläggningsgrad 90% 81% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 039 * Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 1 022 * Hur mår svensk elithockey? 53

54 Hur mår svensk elithockey? Slutlig analys

05Hur mår svensk elithockey? 55

05 Vikten av bolagsstruktur För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. Med stabil ekonomi menas att det egna kapitalet i den förening eller det aktiebolag som söker licens inte får understiga fyra miljoner kronor under två år i följd. Klubben får inte heller vara på obestånd, det vill säga inte kunna betala sina skulder. Undantaget är tillfälligt obestånd. Om klubben inte uppfyller dessa krav kan det bli aktuellt med degradering från SHL. (1) 14 klubbar spelade i SHL säsongen 2015/2016. Under 2016/2017 kommer sju klubbar att bedriva sin elitverksamhet i aktiebolag som är dotterbolag till huvudföreningen. Fyra av dessa har överlåtit elitverksamheten från föreningen till ett aktiebolag under räkenskapsåret 2015/2016. Övriga sju klubbar har fortfarande sin elitverksamhet registrerad i huvudföreningen. Skillnaden mellan aktiebolag och förening Den största skillnaden mellan att driva en verksamhet i aktiebolag jämfört med i en förening är möjligheten att sprida ägandet och ta in externt kapital. Föreningen måste dock äga minst 51 procent av rösterna i aktiebolaget. Kortsiktigt möjliggör detta att kapital tillskjuts bolaget. Långsiktigt är den ekonomiska effekten mer osäker, då externa investerare kan kräva avkastning på sitt insatta kapital i form av aktieutdelningar. Detta kan påverka bolagets egna kapital negativt. Det finns ytterligare en skillnad mellan att bedriva elitverksamheten i ett bolag jämfört med i en förening aktiebolaget blir momspliktigt och ska betala utgående moms på all momspliktig försäljning. Samtidigt får klubben dra av ingående moms på inköp. En stor del av bolagets kostnader utgörs av lönekostnader och sociala avgifter som inte är belagda med moms. Det innebär en övervikt på utgående moms. När utgående moms ska betalas på försäljning blir effekten något av följande: Om motparten är en privatperson får denne stå för momsdelen, vilket innebär ett högre pris för kunden. Om motparten är ett företag (exempelvis sponsring och reklam) har företaget i fråga avdragsrätt för momsen. Det gör att effekten blir noll i slutändan trots ett högre försäljningspris. Som tidigare nämnts är den största skillnaden mellan SHL och Hockeyallsvenskan att SHL-klubbarna får över 20 miljoner kronor mer per säsong. Dessa intäkter är det mest handfasta att beakta när en elitlicens ska värderas. Det överenskomna värdet är vanligtvis väsentligt högre än vad tillgången är värderad till i föreningens balansräkning. Föreningen får en stor realisationsvinst i resultaträkningen det år som elitlicensen överlåts och det egna kapitalet ökar till följd av ett positivt resultat. Detta gör att föreningen kan skicka aktieägartillskott till aktiebolaget under kommande år för att täcka eventuella förluster. Om förlusten i aktiebolaget är större än avskrivningen av goodwill (2) går det alltså att täcka förlusten med aktieägartillskott. Första året görs ingen avskrivning på den goodwill som uppkommit i aktiebolagets balansräkning under förutsättning att överlåtelsen skedde på räkenskapsårets sista dag. Föreningen kan dock skicka ett aktieägartillskott till dotterbolaget redan samma år, vilket gör att föreningens egna kapital minskar och dotterbolagets egna kapital ökar. Det innebär att det hela tiden kommer att vara ett års förskjutning. Det år som föreningen inte har något eget kapital kvar, det vill säga när möjligheten till aktieägartillskott saknas, behöver aktiebolaget ändå göra en avskrivning på goodwillposten. Med andra ord detta specifika år går det inte att täcka en förlust i aktiebolaget med ett aktieägartillskott. Om det går att visa att elitlicensens marknadsvärde överstiger noll när den är fullt avskriven finns det möjlighet till omvärdering/ uppskrivning. I annat fall förutsätter överlåtelsen att aktiebolaget Klubben får stå för denna del, vilket innebär lägre marginal på sålda produkter och tjänster. Komplicerat att värdera elitlicenser Vid själva överlåtelsen av elitlicensen får flytten av elitverksamheten också en bokföringsmässig konsekvens. Elitlicensen överlåts från föreningen till aktiebolaget till ett överenskommet värde. För klubbarna som senast överlät sina licenser har värdet motsvarat ungefär ett års intäkter för mediarättigheter plus exempelvis balanserade spelarutgifter. Ersättningen från SHL är garanterad så länge klubben spelar i ligan. 56 Hur mår svensk elithockey? (1) Källa: Reglemente för licensnämnden, Svenska Ishockeyförbundet (2) Det övervärde som uppstår vid förvärvet av elitverksamheten. Det pris som aktiebolaget betalar överstiger värdet på de materiella tillgångarna kopplade till elitverksamheten, exempelvis balanserade spelarutgifter, och mellanskillnaden behandlas som goodwill.

05 kan bära sina egna kostnader för att över tid, bibehålla ett eget kapital om fyra miljoner kronor. Kortsiktigt går det alltså att flytta eget kapital mellan föreningen och aktiebolaget, men i slutändan är det ett nollsummespel. En frågeställning som uppstår när elitlicensen överlåts till ett fastställt marknadsvärde är följande: Om klubben ramlar ur SHL går det då att visa att elitlicensen fortfarande är värd så mycket som den var när klubben spelade i SHL? Detta är något som klubben och aktiebolagets revisor måste ta ställning till. Kommer man fram till att elitlicensen är övervärderad när klubben ramlat ur SHL kan det bli aktuellt med en omvärdering/nedskrivning. Det påverkar i så fall resultatet negativt. Det egna kapitalet skulle också minska i motsvarande mån och sannolikt vara förbrukat. Resonemanget ovan visar på skillnaderna mellan att bedriva elitverksamheten i ett aktiebolag jämfört med i en förening. Att driva verksamheten i aktiebolag möjliggör extern finansiering samtidigt som aktiebolaget blir momspliktigt. Extern finansiering kan vara av godo på lång sikt, men det beror till stor del på motpartens syfte med investeringen. Att värdera elitlicenser vid överlåtelser är komplicerat framförallt om klubben skulle ramla ur SHL. Då kan det bli aktuellt med en nedskrivning som kan eliminera det egna kapitalet helt. En koncernintern försäljning med stor reavinst som följd gör det möjligt att vid behov flytta eget kapital mellan förening och aktiebolaget. Oavsett vilken väg man väljer att gå handlar det om att klubben ska kunna bära sina egna kostnader på lång sikt och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt. Hur undvika värderingsproblematik? Det finns exempel från andra högstaligor, bland annat den finska, där klubbarna köper en aktiepost i ligan till ett fast pris. När en ny klubb avancerar till ligan köper denna klubb den degraderade klubbens aktier till ett värde som redan är förutbestämt. På så sätt uppstår ingen värderingsproblematik när spelrättigheten överlåts från en förening till ett dotterbolag inom samma klubb. Vi anser att värderingen av elitlicenser, konsekvenserna av överlåtelser och effekterna av att driva elitverksamhet i aktiebolag respektive förening är områden som måste belysas i diskussioner om svensk hockeys utveckling. Det finns grundläggande skillnader vad gäller syftet med verksamheten i en idrottsklubb kontra ett vinstdrivande bolag. Det kan vara problematiskt att lagar och regler för aktiebolag inte är anpassade till den verksamhet som elitidrottslag bedriver. Trots detta driver allt fler klubbar sina elitverksamheter i aktiebolag. Kanske är framtiden en ny associationsform som är anpassad till idrottsklubbarnas paradox sportslig framgång kontra finansiell stabilitet och lönsamhet. Hur mår svensk elithockey? 57

05 Ökad SHL-ersättning ökade personalkostnader Den främsta anledningen till att klubbarna i SHL kämpar ekonomiskt är de höga personalkostnaderna. Personalkostnaderna står för 62 procent av de totala kostnaderna i SHL. Då rörelseresultatet i princip är plus/minus noll för ligan som helhet (se sidan 8) uppgår personalkostnaderna till mer än hälften av SHL:s totala nettoomsättning. En trend under de senaste säsongerna har varit att lönekostnaderna ökar i relation till de totala kostnaderna. Lönenivån har ökat i ungefär samma takt som SHL:s ersättning till klubbarna. Tv-avtalet som tecknades inför säsongen 2010/2011 gav klubbarna 70 procent mer i ersättning jämfört med säsongen innan. Under de följande två säsongerna ökade personalkostnaderna med i snitt 8,5 miljoner kronor (12 procent) per klubb (1). Under samma period ökade intäkterna lika mycket, det vill säga med 12 procent. I absoluta tal ökade intäkterna med 14 miljoner kronor, varav intäkter kopplade till kommersiella rättigheter stod för 10 miljoner kronor. Även om ökningen av SHLbidraget inte har varit lika stor som 2010/2011 fortsätter bidraget att öka. Trenden att lönekostnaderna ökar i ungefär samma takt som SHL-bidraget har också hållit i sig. för sändningsrättigheterna. Vi tror att denna utveckling kommer fortsätta under kommande år och att personalkostnaderna kommer att följa efter. För att följa upp problemet med ökade personalkostnader har vi varit i kontakt med representanter från de olika SHL-klubbarna och personer med stor insyn i svensk elitishockey. Vi har då noterat att det inte finns något samarbete mellan klubbarna i SHL vad gäller spelartransfers. Det finns inte heller någon transparens avseende lönenivåer som i NHL där spelarlönerna är offentliga. Spelarfacket ville bli av med problemet att varken spelare eller klubbar visste vilken lönenivå som var marknadsmässig, då det inte fanns något att jämföra med. Samma problem ser vi i svensk hockey. Offentliga löner är dock inte ett alternativ för SHL på grund av den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige och fackets starka ställning. Samma hinder finns för ett eventuellt lönetak. Därmed blir det också svårt för klubbarna att öka transparensen och föra en dialog om spelarlöner vid potentiella transfers. Högre lönekostnader ökar inte ligans kvalitet Vår slutsats är att när klubbarnas intäkter ökar på grund av högre ersättning från SHL ökar klubbarnas lönekostnader i motsvarande mån. Alla klubbar får lika hög ersättning, vilket innebär att klubbarnas köpkraft ökar lika mycket. Konsekvensen av allt mer lukrativa tv-avtal är alltså högre lönekostnader i ligan. Det är inte troligt att högre lönekostnader ökar ligans kvalitet på kort sikt då utbudet av arbetskraft är väldigt begränsat. Snarare är det så att de som redan spelar i ligan får högre lön antingen av sitt nuvarande lag eller av ett nytt lag som i och med ökad ersättning kan betala högre lön. Om ett lag väljer att lägga dessa pengar på något annat riskerar de en sämre spelartrupp än sina konkurrenter. Den högre ersättningsnivån är dock inte bara av ondo den kan bidra till att spelare stannar längre i SHL än de annars skulle ha gjort. Den högre ersättningsnivån innebär även att utländska spelare kan värvas till ligan. Ersättningen kommer dock aldrig vara så stor att SHL kan konkurrera med KHL eller NHL. Därför anser vi att en ökad lönebudget på några miljoner inte kommer att ge någon märkbar kvalitetshöjning på ligan som helhet. Om enskilda klubbar skulle öka sina intäkter genom bättre sponsoravtal eller högre publiksiffror skulle de kunna välja att använda pengarna till annat än högre löner. Men när alla klubbar får en lika stor del av kakan blir det ett nollsummespel. Detta gynnar främst spelare och agenter i stället för att stärka klubbarnas finansiella ställning. Under de senaste fem säsongerna har ersättningen från SHL ökat med cirka 25 procent. Ersättningen fortsätter att öka när ligans marknadsvärde ökar och varumärket SHL stärks tv-bolagen är därmed beredda att betala allt mer 58 Hur mår svensk elithockey?

05 Det finns dock undantag och det är rookiekontrakten som SHL har förhandlat fram för alla spelare i SHL mellan 18-21 år. Rookiekontrakten innebär att det finns en minimilön som baseras på rookiespelarens ålder och fastställda bonusar som baseras på olika prestationer. Rookielönerna ligger på cirka 18 000 50 000 i månaden. Klubbarna i SHL använder sig uteslutande av rookiekontrakt när de kontrakterar spelare mellan 18-21 år, även fast det skulle vara möjligt att teckna andra avtal. Dessa avtal ger SHL-klubbarna möjligheten att ha flera talangfulla rookiespelare i truppen till en relativt låg lönenivå. Avtalen ger även ytterligare incitament för att satsa på unga spelare. Även om dessa kontrakt är ett steg åt rätt håll behövs ytterligare åtgärder för att SHL-klubbarna ska kunna förändra trenden avseende spelarlönerna. Fondera del av SHL-ersättningen Ett alternativ för svensk ishockey mot bakgrund av rådande lagar och regler är att fondera en del av SHL-ersättningen. Som vi förklarat ovan finns det ett samband mellan ökad ersättning från SHL och ökade löner i ligan. Ersättningen för mediarättigheter kommer troligen också att öka framöver. Vi menar att klubbarna skulle kunna ta ansvar för utvecklingen av svensk hockey genom att tillsammans komma överens om att fondera en bestämd procentsats av ersättningen. Säsongen 2016/2017 kommer ersättningen till varje SHL-klubb inklusive centrala avtal att uppgå till 28 500 tusen kronor. Det är en ökning på cirka 11 procent jämfört med förgående säsong. Vårt förslag skulle innebära att 11 procent av ersättningen fonderas med en öronmärkning. Exakt vad pengarna ska öronmärkas för får klubbarna diskutera, men pengarna får inte användas för att värva nya spelare eller öka lönerna för befintliga spelare. På kort sikt kan förslaget leda till att enstaka spelare lämnar SHL eller att potentiella värvningar förloras. Vi tror dock inte att ligans kvalitet skulle påverkas nämnvärt då arbetsmarknaden är begränsad både gällande utbud och efterfrågan. På lång sikt kan förslaget leda till en bättre och stabilare ekonomi för klubbarna i SHL, vilket i förlängningen bidrar till att utveckla svensk ishockey i rätt riktning. (1) Siffran avser de fem klubbar som spelade i ligan alla tre säsonger och där vi haft tillgång till tillförlitlig data. Hur mår svensk elithockey? 59

Appendix upplysningar Vi har valt att i så hög utsträckning som möjligt basera vår analys på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att visa lagens finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att inkludera koncerninterna transaktioner. I de flesta fall finns också flera bolag kopplade till en klubb utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i SHL. Syftet med dessa bolag är att stödja elitverksamheten och generera intäkter och vinster. Flera klubbar bedriver elitverksamheten i ett aktiebolag, medan exempelvis juniorverksamhet drivs i föreningen. Föreningens huvudsakliga syfte är att slussa in talanger till elitverksamheten och generera framtida intäkter alternativt hålla lönekostnaderna på lägre nivå jämfört med externa spelarrekryteringar. 60 Hur mår svensk elithockey?

Siffrorna i rapporten har hämtats från följande källor vilket måste beaktas när jämförelser görs. Siffrorna återkommer på flera ställen i rapporten. Brynäs IF: Koncernredovisning Brynäs IF 2015/2016 respektive 2014/2015. Djurgårdens IF: Koncernredovisning Djurgårdens IF Ishockeyförening 2015/2016 respektive 2014/2015. Frölunda HC: Koncernredovisning Frölunda Hockey Club 2015/2016 respektive 2014/2015. Färjestad BK: Koncernredovisning Färjestad Bollklubb Ideell Förening 2015/2016 respektive 2014/2015. HV71: Koncernredovisning HV71 (ideell förening) 2015/2016 respektive 2014/2015. Karlskrona HK: Årsredovisning Karlskrona Hockeyklubb 2015/2016 respektive 2014/2015. Leksands IF: Koncernredovisning Leksands IF Ishockey AB (publ) 2015/2016 respektive 2014/2015. Linköping HC: Koncernredovisning Linköpings Hockey Club ideell förening 2015/2016 respektive 2014/2015. Luleå HF: Koncernredovisning Luleå Hockeyförening 2015/2016 respektive 2014/2015. Malmö Redhawks: Årsredovisning Malmö Redhawks Ishockey AB 2015/2016 respektive 2014/2015. Modo Hockey: Koncernredovisning Modo Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015. Rögle BK: Koncernredovisning Rögle BK 2015/2016 respektive 2014/2015. Skellefteå AIK: Koncernredovisning Skellefteå AIK Hockey 2015/2016 respektive 2014/2015. Växjö Lakers: Koncernredovisning Växjö Lakers Hockey, VLH 2015/2016 respektive 2014/2015. Örebro HK: Årsredovisning Örebro Elithockey AB 2015/2016 och Årsredovisning Örebro Hockey Klubb 2014/2015. Karlskrona och Malmö behöver inte upprätta någon koncernredovisning givet sin storlek. Örebro har inte heller behövt upprätta någon koncernredovisning. I Örebros fall gäller också att de legala enheterna skiljer sig åt mellan åren då elitlicensen överläts till ett aktiebolag inför säsongen 2015/2016. Vad gäller Leksand har vi inte haft tillgång till föreningens koncernredovisning. Detta borde dock inte påverka siffrorna nämnvärt i de avsnitt av rapporten där klubben inkluderas. I granskningen har vi jämfört de senaste säsongerna på totalnivå och då utgått från de klubbar som spelade i SHL respektive säsong. Vid jämförelser på klubbnivå har vi däremot utgått från de lag som spelade i SHL säsongen 2015/2016. Föregående års siffror redovisas inom parantes. Hur mår svensk elithockey? 61

Anteckningar

EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. 2017 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.