INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1939. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1939
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1939 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1941 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 411243
STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1939 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.
Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1 1. Ärenden och expeditioner. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. II. Veterinärernas antal och verksamhet 5 III. Sjukdomar bland husdjuren 6 1. Mul- och klövsjuka. 2. Mjältbrand. 3. Frasbrand. 4. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). 5. Tuberkulos hos nötkreatur. 6. Smittsam kastning hos nötkreatur. 7. Smittsam blodbrist hos häst. IV. Karantänsväsendet 15 V. Sveriges import och export av kreatur 15 VI. Födoämneskontrollen 16 A. Köttkontrollen 16 1. Offentliga slakthus. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. 3. Kontrollslakterier. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker. 5. Köttimporten. 6. Köttexporten. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. B. Mjölkkontrollen 19 VII. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. 20 Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, vid årets slut 21 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 22 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc. 26 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 28 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 29 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur 30 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar samt vidtagna åtgärder 31 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 33 Tab. 9. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier 34 Tab. 10. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar 36 Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 39 Tab. 12. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 41 Tab. 13. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 42 Tab. 14. Antal vid kontrollcharkuterier besiktigade kött 44 Tab. 15. Uppgift om utförsel av kött 45 Tab. 16. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 46 Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état. (Expéditions. Ordonnances. Institut bacteriologico-vétérinaire de l'état) 1 II. Nombre et activité des vétérinaires 5 III. Maladies des animaux domestiques. (Fièvre aphteuse. Charbon bactéridien. Emphysème du charbon. Diarrhée blanche bacillaire. Tuberculose des bêtes bovines. Avortement épizootique des vaches. Anémie infectieuse des chevaux) 6
IV Page. IV. Quarantaine 15 V. Importation et exportation de bétail 15 VI. Contrôle des aliments 16 A. Contrôle des viandes 16 (Abattoirs publics. Bureaux municipaux du contrôl des viandes. Boucheries de contrôle. Fabriques de charcuteries sous le contrôle officiel. Importation des viandes. Exportation des viandes. Contrôle de l'état sur les viandes). B. Contrôle du lait 19 VII. Contrôle de la pasteurisation du lait, destiné à nourriture d'animaux etc. 20 Annexes. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 21 Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés 22 Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 26 Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 28 Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 29 Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle 30 Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle et les mesures prises en conséquence 31 Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 33 Tabl. 9. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries de contrôle 34 Tabl. 10. Nombre des corps examinés aux bureaux d'inspection 36 Tabl. 11. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 39 Tabl. 12. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 41 Tabl. 13. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 42 Tabl. 14. Nombre des viandes examinées aux charcuteries de contrôle 44 Tabl. 15. Exportation de viandes 45 Tabl. 16. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 46 Résumé. L'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état s'est manifestée par 188 793 affaires reçus et 46 254 affaires expédiés. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 604. 1973 618 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, se sont manifestées la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, la diarrhée blanche bacillaire, la tuberculose de bétail, l'avortement êpizootique des vaches ainsi que l'anémie infectieuse des chevaux. Le charbon bactéridien a causé 59 décès et l'emphysème charbonneux 7. Par suite de la tuberculose 998 bêtes bovines étaient abattues.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1939. J. AXEL HÖJER. AXEL ALEGREN. C. Ullman. Stockholm den 27 november 1940. fl il1243
I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Antalet inkomna ärenden under år 1939 uppgick till 188 793; antalet utgående expeditioner var 46 254. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utkommit följande författningar av mera allmänt intresse rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Febr. 3. Kung. om ändring i viss del av kungörelsen den 10 november 1933 (nr 607) angående indelningen av riket i veterinärdistrikt (41 1 ; B. 8 2 ); Mars 31. Kung. ang. viss ändring i kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 648) angående reglering av införseln av slaktdjur samt kött och fläsk (99; B. 9); Mars 31. Transumt av Tuberkulosförordning (113; B. 10); April 21. Kung. om ändring i vissa delar av kungörelsen den 10 november 1933 (nr 607) angående indelning av riket i veterinärdistrikt (136; B. 12); April 21. Referat av viss del av Kungl. brev angående inrättande av Torups veterinärdistrikt i Jönköpings och Hallands län (B. 13); April 28. Referat av Kungl. brev angående tillämpning inom Gotlands, Västerbottens och Norrbottens län av vissa bestämmelser i kungörelsen om åtgärder mot sjukdomen smittsam kastning hos nötkreatur (B. 15); Maj 12. Referat av Kungl. brev angående ersättning till befattningshavare vid polisväsendet för resor på grund av mul- och klövsjuka (B. 19); 1 Nummer i svensk författningssamling. J Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. F. serien B).
2 Maj 19. Kung. med föreskrifter rörande förfarandet vid pastörisering av till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. (220; B. 20); Maj 12. Kung. med bestämmelser att iakttagas vid påvisande av tuberkelbaciller i samlingsmjölkprov (213; B. 23); Maj 26. Kung. angående statsbidrag till bekämpande av ofruktsamhet hos svensk kullig boskap (238; B. 27); Juni 22. Kung. angående bestridande av vissa kostnader i anledning av mul- och klövsjuka (343; B. 31); Juni 9. Kung. om ändrad lydelse av vissa delar av kungörelsen den 10 november 1933 (nr 607) angående indelning av riket i veterinärdistrikt (362 ; B. 32); Juni 15. Transumt av Kungl. brev angående distriktsveterinärbefattningarnas fördelning å lönegrupper (B. 33); Juni 22. Kung. angående ändring i vissa delar av instruktion för statens pensionsanstalt den 28 oktober 1927 (nr 396) (459; B. 40); Okt. 6. Kung. angående ändrad lydelse av 2 och 6 kungörelsen den 21 juli 1938 (nr 539) angående tilläggspris för mjölk från vissa nötkreatursbesättningar (698; B. 44); Okt. 27. Jordhruksdep:ts ämb.skr. till medicinalstyrelsen angående bemyndigande för styrelsen att medgiva införsel i sammanhang med transitering av tarmar av svin från av svinpest smittat land (B. 47); Jan. 20. Jordbruksdep:ts ämb.skr. till medicinalstyrelsen angående dagarvode till veterinär förordnad till tjänstgöring för bekämpande av mul- och klövsjuka (B. 48); Dec. 1. Eeferat av viss del av Kungl. brev till medicinalstyrelsen angående distriktsveterinärbefattningens i Visnums distrikt placering i lönegrupp (B. 50); Dec. 8. Lag om tjänsteplikt för medicinalpersonal (832; B. 51); Dec. 15. Kungl. brev till medicinalstyrelsen angående lättnad i gällande bestämmelser rörande besiktningsveterinärs närvaro vid uppslaktning (B. 52); Dec. 22. Kung. angående tillämpning av epizootilagen å sjukdomen infektiös laryngotracheit hos höns m. m. (881; B. 55); Dec. 13. Kung. med förordnande jämlikt 1 lagen den 8 december 1939 (nr 832) om tjänsteplikt för medicinalpersonal (903; B. 56); Dec. 13. Kung. med föreskrifter jämlikt lagen den 8 december 1939 (nr 832) om tjänsteplikt för medicinalpersonal (904; B. 57); Dec. 30. Kung. med särskilda föreskrifter till skydd mot införande i riket av smittsamma sjukdomar (958; B. 58). b) Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär m. m. Maj 20. Medicinalstyrelsens förordnande för distriktsveterinärerna i Halmstads och Reftele distrikt om enskild husdjurssjukvård utom respektive distrikt (B. 14); Juni 14. Medicinalstyrelsens och lantbruksstyrelsens kungörelse angående undersökning av pastöriseringsgraden hos till människoföda avsedd mjölk och grädde (B. 21);
Juni 14. Medicinalstyrelsens kungörelse angående formulär för följesedel vid insändande av mjölkprov för undersökning av pastöriseringsgraden (B. 22); Juni 7. Medicinalstyrelsens cirkulär till samtliga hushållningssällskap, som anordnat bekämpande av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur, angående förbud mot försäljning av till människoföda avsedd mjölk från nötkreatur, som visats vara behäftat med tuberkulos i smittfarlig form m. m. (B. 24); Juli 12. Medicinalstyrelsens cirkulär angående serumbehandling av exportdjur till Tyskland (B. 37); Aug. 26. Medicinalstyrelsens kungörelse angående fordringar på tuberkuloskontroll över nötkreatursbesättning för medgivande att försälja till människoföda avsedd, opastöriserad mjölk och grädde m. m. (B. 42); Nov. 13. Medicinalstyrelsens kung. angående upphävande av kungörelser om mul- och klövsjukans bekämpande genom isolering inom Kristianstads och Malmöhus län samt förordnande om sjukdomens bekämpande genom nedslaktning inom länen (B. 49); Dec. 18. Medicinalstyrelsens kung. angående användande av nitrit vid saltning av kött (B. 53); Dec. 18. Medicinalstyrelsens kung. angående formulär för årsredogörelse rörande kontroll av pastöriseringsgraden hos till människoföda avsedd mjölk och grädde (B. 54). 3 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Siffror inom klämmer [ ] avse föregående räkenskapsår. Anstalten har under budgetåret 1939/1940 stått under ledning av anstaltens administrativa nämnd. Sedan den 27 oktober 1939 har den närmaste ledningen handhafts av professor A. Hjärre. Sedan år 1926 har anstalten en understation i Vindeln med distriktsveterinären på platsen som föreståndare. Anstaltens skriftväxling, med undantag av den som förekommit direkt med anstaltens olika avdelningar, utgjordes under räkenskapsåret av 525 inkomna och 241 avlåtna skrivelser. Anstaltens personal. I statbrevet för anstalten äro upptagna följande befattningar. Ordinarie befattningar: 2 laboratorer och 7 kvinnliga biträden (därav en vakant). Icke ordinarie befattningar: 3 laboratorer, 1 konsulent, 1 sekreterare, 7 assistenter, 1 kontrollant, 1 kemist och 1 redogörare. Utöver de tjänstemän, som innehava de i statbrevet för anstalten angivna befattningarna, finnas vid anstalten sammanlagt 39 extra ordinarie befattningshavare, varav 29 tillhörande den tekniska och kontorsbiträdespersonalen samt 10 tillhörande djurvårdare-, vaktmästare- och städerskepersonalen. Därjämte finnas sammanlagt 32 befattningshavare, vilka äro extra tjänstemän eller inneha arvodesbefattningar.
4 Anstaltens stat. Summan av anstaltens utgifter under räkenskapsåret uppgick till 679 901 [606 201] kr. och dess inkomster till 210 751 [274 931] kr., varav statsmedel 694 400 [609 931J kr. Anstaltens verksamhet. Vid diagnostiska avdelningens laboratorier har under räkenskapsåret utförts 4 150 [3 192] patolog-anatomiska undersökningar, 4126 [3 433] bakteriologiska undersökningar av organ, sekret- och exkretprov, 518 [493] undersökningar avseende bakteriologisk köttkontroll, 102 bakteriologisk undersökning av fodermedel och 291 [390] bakteriologisk vattenkontroll samt 2 170 [1970] parasitologiska undersökningar. Vid avdelningen har vidare utförts 1 044 [2105] kemiska eller kemisk-fysikaliska undersökningar, av vilka 95 [62] rört sektionsmaterial, 31 [55] urinprov, 13 [30] vatten, födoämnen och handelspreparat samt 786 [1 754] blodprov, som avsett smittsam blodbrist hos häst. Därjämte har undersökts 1416 [1764] blodprov och 150 [155] urinprov med avseende på dräktighet hos sto. Vid tuberkuloslaboratoriet har utförts undersökning av 2 864 [5 217] sputumprov, 557 [741] livmodersekret, 2 391 [4 062] samlingsmjölkprov, 4 815 [5 849] enskilda mjölkprov och 328 [465] organ eller organdelar. Vid laboratoriet har vidare beretts och utlämnats 70 543 [80 886] kbcm tuberkulin. För serologiskt diagnostiska undersökningar hava insänts 55 474 [58 796] prov, nämligen för undersökning på rots 485 [1459], Bångs kastsjuka 51 007 [48 742], smittsam kastning hos häst 24 [47] och hönstyfus 3 958 [8 548] prov. Från serologiska avdelningen har till veterinärer på rekvisition utlämnats på avdelningen beredda vacciner av olika slag bestående av genom kokning dödade smittämnen till en mängd av 167 239 [176 698] kbcm, ympämnen och andra bakteriologiska preparat av olika slag innehållande levande smittämnen till en mängd av 278 271 [252 666] samt 1232 120 [997 350] kbcm sera. Till karantänsanstalterna hava utlämnats 2 299 [328] kbcm mallein. Vid avdelningen har därjämte utförts undersökning avseende biologisk äggvitedifferentiering i 13 [20] fall. Serumkontrollen har omfattat 1 686 855 [1 725 545] kbcm sera av olika slag, som prövats på oskadlighet (sterilitet, fenolhalt och frånvaro av tetanustoxin) (samt för vissa sera även på verkningsvärde). Härvid hava kasserats 9 000 [11000] kbcm emedan de befunnits vara förorenade. Vaccinkontrollen har omfattat 189 380 [179 768] kbcm vacciner av olika slag. Tuberkulin kontrollen har omfattat 306 640 [312 100] kbcm. På understationen i Vindeln ha utförts 61 [93] diagnostiska undersökningar och bakteriologisk köttkontroll i 36 [42] fall samt utlämnats 10 [215] kbcm vaccin, och 50 500 [49 785] kbcm olika sera jämte 1650 [1100] antitoxinenheter stelkrampserum.
5 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal den 31 dec. 1939 var 604 [620], såsom av Tab. 1 närmare framgår. Av dessa innehade 596 [611] fullständig legitimation, och 8 [9] saknade dylik. Av de sistnämnda voro 5 [6] utexaminerade från veterinärinrättningen i Skara, där utbildning av veterinärer upphörde år 1889, och 3 [3] hade avlagt veterinärexamen i utlandet. 1 [1] veterinär med i utlandet förvärvad examen var tjänsteveterinär distriktsveterinär med inskränkt befogenhet, 1 [1] f. d. sådan med förtidspension och 1 [1] privatpraktiserande. Av de i Skara utexaminerade hade alla upphört att utöva veterinärkonsten. Av veterinärerna med fullständig legitimation innehade 20 [23] befattningar vid den civila veterinäradministrationen, till vilken statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier räknas, 23 [21] voro lärare, 26 [28] militärveterinärer 26 [26] i aktiv tjänst och 3 [5] på övergångsstat, 24 [24] ordinarie länsveterinärer, 10 [6] civila veterinärstipendiater, 259 [258] ordinarie distriktsveterinärer, 1 [1] stuteriveterinär, 49 [47] anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och speciellt tuberkulos hos nötkreatur, 20 [19] stadsveterinärer med av medicinalstyrelsen fastställd instruktion, 23 [23] fast anställda vid offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyråer, 67 [51] fast anställda vid kontrollslakterier och 162 [157] anställda som föreståndare för självständiga köttbesiktningsbyråer. Distriktsveterinärerna äro fr. o. m. år 1934 helt statsanställda. I lönehänseende äro tjänsterna fördelade i sju lönegrupper jämlikt kungl. kung. den 15 juni 1939 (nr 272} om ändringar i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8) m. m. samt kungl. brevet ang. indelning av riket i veterinärdistrikt och fördelning av distriktsveterinärtjänsterna i lönegrupper, den 10 nov. 1933 (B. 17). Distriktens omfattning framgår av kungl. kung. ang. indelning av riket i veterinärdistrikt den 10 nov. 1933 (nr 607; B. 16) med däri gjorda ändringar den 17 juni 1938 (nr 476; B. 24), den 21 juli 1938 (nr 537; B. 28) samt den 16 dec. 1938 (nr 709; B. 53). Nu gällande lag angående köttbesiktning och slakthus är utfärdad den 11 maj 1934 (nr 140; B. 13). Av samtliga veterinärer voro 478 [461] tjänsteveterinärer. 76 [73] tjänsteveterinärer innehade enbart förordnanden vid födoämneskontrollen, övriga vid densamma tjänstgörande veterinärer innehade samtidigt andra anställningar som tjänsteveterinärer, 94 [96] veterinärer, av vilka 15 [26] uppburo pension i egenskap av f. d. tjänste veterinär er, utövade privatpraktik utan att samtidigt innehava fast anställning eller förordnande inom veterinärstaten. 56 [63] veterinärer hade upphört att utöva veterinär verksamhet. Enär ett flertal befattningar i en del fall innehavas av en och samma person, kan antalet befattningar överstiga antalet innehavare.
6 Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 25 länsveterinärer (häri inräknad förste stadsveterinären i Stockholm) och 594 [586] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 8 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i samtliga län. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 1 973 618 [1 879 178] djur. Därvid äro under rubriken hundar inbegripna även rävar och andra pälsdjur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag ar i civil veterinärverksamhet undersökta och behandlade djur år 1939. III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående är. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan. 1919. Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, tuberkulos samt smittsam kastning hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka skola tillämpas lagen om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) den 12 april 1935 (nr 105; B. 19) jämte nådiga kung. med närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar den 12 april 1935 (nr 106; B. 20), nådiga kung. angående åtgärder mot [hönskolera, hönspest och] hönstyfus den 20 nov. 1931 (nr 402; B. 27), nådiga kung. om vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur den 30 juni 1934 (nr 402; B. 17), nådiga kung. om 1 Därav 102028 kliniskt.
åtgärder mot tuberkulos i juvret och könsorganen hos nötkreatur den 30 juni 1934 (nr 403; B. 18) samt nådiga kung. om åtgärder mot sjukdomen smittsam kastning hos nötkreatur den 17 juni 1938 (nr 402; B. 22), hava under år 1939 fall förekommit av mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), hönstyfus (vit diarré hos kyckling), smittsam blodbrist hos häst samt smittsam kastning hos nötkreatur, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, svinpest, rots, vattuskräck, koppor hos får, skabb hos får och häst, hönspest och hönskolera samt smittsam kastning hos häst icke förekommit. Förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1939 utgår med 100 000 kr. för budgetåret 1939/1940, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt netto-utgiftsbelopp av 1 862 848-96 kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Den i medicinalstyrelsens berättelse för år 1938 avhandlade epizootien har med ett avbrott under sensommaren 1939 fortsatt även under sistnämnda år och pågår också 1940. Som i senaste berättelsen omnämndes, förekom mul- och klövsjuka under år 1938 inom Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län. Under förra delen av år 1939 uppträdde sjukdomen inom Kronobergs län med 2 fall, Kalmar län med 3, Kristianstads län med 660, Malmöhus län med 2 172, Hallands län med 21, Älvsborgs län med 2 och Skaraborgs län med 6 fall. Under höstutbrotten 1939 förekom mul- och klövsjuka fr. o. m. 23 okt. inom Kristianstads län med 4 fall samt fr. o. m. 21 okt. inom Malmöhus län med 5 fall. Av dessa nedslaktades 3 besättningar i vardera länet. I övrigt hänvisas till särskild berättelse, avhandlande tiden 1938 1939. b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade kungl. kungörelser och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. 1939. Maj 12. Referat av Kungl. brev ang. ersättning till befattningshavare vid polisväsendet för resor på grund av mul- och klövsjuka m. m. (B. 19 2 ); f2 411243 7
8 Juni 22. Kung. ang. bestridande av vissa kostnader i anledning av muloch klövsjuka (343 1 ; B. 31 2 ); Jan. 20. Jordbruksdeprts ämb.skr. till medicinalstyrelsen ang. dagarvode till veterinär förordnad till tjänstgöring för bekämpande av mul- och klövsjukan (B. 48); Dec. 30. Kung. med särskilda föreskrifter till skydd mot införande i riket av smittsamma sjukdomar (958; B. 58). 2. Mjältbrand. Ar 1939 blevo 41 [67] besättningar smittade av mjältbrand med 59 [69] dödsfall. Av de döda djuren voro 31 nötkreatur, 4 hästar, 3 svin, 1 får och 20 pälsdjur. Av Tab. K framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad och län samt Östergötlands, Kronobergs, Hallands, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Det största antalet smittade besättningar (10) finner man i Malmöhus län. Av Tab. C framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under april och oktober månader med vardera 5 smittade besättningar. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 4:e kvartalet det största antalet besättningar eller 12 nysmittats samt under l:a, 2: a och 3:e kvartalen resp. 10, 10 och 9. Av veterinärernas rapporter framgår, att 3 av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna i en del fall ej kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker Tab. B. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand inom de olika länen år 1939 jämte översikt för åren 1935 1938. 1 Nummer i svensk författningssamling. a Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. F. ser. B).
9 Tab. C. Förekomsten ar mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1939. nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Av veterinärer ha tillsammans företagits 87 [132] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts växa mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 7 [13] besättningar varit smittade med 7 [13] dödsfall, samtliga bland nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 4 Blekinge län och de övriga 3 Kalmar län. (Se Tab. B). Av Tab. C framgår, att de flesta besättningarna smittades under juni och augusti månader. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 3 samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 0, 2 och 2 besättningar. Under betesgång störtade 4 av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 13 [24] tjänsteresor för frasbrand. 4. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). Under år 1939 ha 24 [9] besättningar angripits av sjukdomen, nämligen 3 i Stockholms, 2 i Uppsala, 1 i Kalmar, 1 i Grotlands, 2 i Kristianstads, 1 i Malmöhus, 1 i Göteborgs o. Bohus, 1 i Älvsborgs, 1 i Västmanlands, 10 i Jämtlands och 1 i Västerbottens län. Sjukdomen har under året föranlett 27 [12] tjänsteresor av veterinär. 5. Tuberkulos hos nötkreatur. a. Statens konsulent vid bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur. Konsulenten har under året förordnats att utföra sammanlagt 64 förrättningar, vilka avsett meddelande av råd och upplysningar, kliniska undersökningar samt obduktioner av för tuberkulos misstänkta nötkreatur.
10 b. Tuberkulosbekämpandet enligt den Bangska metoden. Tab. D. Översikt av undersökning- De partiella undersökningarna med tuberkulin omfattade 1 448 djur. Termometoden har kommit till användning vid undersökning med tuberkulin av 2 640 djur. Under år 1939 har på rekvisition utdelats sammanlagt 92 162 gram tuberkulin. En översikt av undersökningarna med tuberkulin år 1939 lämnas i Tab. D samt för åren 1897 1939 i Tab. E. Vid klinisk-bakteriologisk undersökning i anslutning till kontrollundersökning med tuberkulin hava under år 1939 påträffats 36 djur med smittfarlig tuberkulos, vilka nedslaktats och ersatts av statsmedel med kr. 2 393-40. I Tab. F redogöres för vissa hushållningssällskaps (kliniska) tuberkuloskontroll, för det statliga bekämpandet av tuberkulos i juver i Tab. G och H samt i könsorgan i Tab. I och K.
11 arna med tuberkulin år 1939. Tab. E. Tuberkulinundersökningarnas omfattning och resultat 15 okt. 1897 31 dec. 1939.
12 c. Bekämpandet av smittfarlig tuberkulos. a. Bekämpandet enligt den Ostertagska metoden. Tab. F. Örersikt över ar Tissa hushållningssäll- Anm. 1 De med * betecknade anlita S. V. B. A., de övriga håra egna laboratorier. Delvis eget laboratorium. Ympningar å S. V. B. A. s Avser besättningar inom områden, där B. Tuberkulos i juver och könsorgan. Tab. G. På grund av juvertuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta kor. Av år 1939 ersatta 382 [475] kor blevo 49 [35J helt kasserade, övriga 333 godkändes helt eller delvis till människoföda. Under 1939 uppgick ersättningen för de helt kasserade i medeltal till kr. 4889 [49 79] samt för helt eller delvis godkända i medeltal till kr. 86-99 [86-33].
13 skap anordnat tuberkulosbekämpande under år 1939. vederb. hushållningssällskap ej anordnat bekämpande av smittfarlig tuberkulos. 3 Iugå i tabellerna H och K. Tab. H. På grund av juvertuberkulos nedslaktade kor inom olika län.
14 Tab. I. På grund av könstuberknlos nedslaktade och av statsmedel ersatta nötkreatur. Av de 603 på grund av könstuberkulos nedslaktade korna ha 368 påträffats vid undersökning företagen på förordnande av medicinalstyrelsen sedan anmälan gjorts att tuberkulos, som antagits vara medfödd, vid slakt påvisats hos kalv. Av år 1939 ersatta 593 [567] nötkreatur blevo 54 [56] helt kasserade, övriga 539 [511] godkändes helt eller delvis till människoföda. Under 1939 uppgick ersättningen för de helt kasserade i medeltal till kr. 49-77 [49-96]samt för helt eller delvis godkända i medeltal till kr. 8044 [8088]. Tab. K. På grund av könstuberkulos nedslaktade nötkreatur inom olika län. 6. Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna 6 849 [7 398] fall inom 1 780 [1 837] besättningar. Se i övrigt Tab. 3. På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts 57 004 [36 724] blodprov samt 1 595 efterbördsprov, av vilka 6 832 [7 357] resp. 301 visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av efterföljande tabell upptagande de fall, som kommit till veterinärernas kännedom. 1 Uppgifterna avse allenast tiden 1 juli 31 dec. 1934, enär kungl. kungörelsen nr 403/1934 trädde i kraft först den 1 juli 1934.
15 7. Smittsam blodbrist hos häst. På statens veterinärbakteriologiska anstalt samt beträffande Norrbottens län, varest sjukdomen bekämpas efter andra linjer på veterinärhögskolan hava under året undersökts organprov från 157 hästar, av vilka 123 befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 3 fall, Örebro 1, Västmanlands 3, Kopparbergs 2, Gävleborgs' 1, Västernorrlands 14, Jämtlands 30, Västerbottens 20 och Norrbottens län 53. IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av k. kung. den 9 dec. 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1939 kungörelse, att införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Trelleborg och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel. f3 411243
16 VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 168 samhällen eller kommuner (med köttbesiktningsbyrå inom sitt område). Uti 57 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna dylika områden med köttbesiktningstvång var 8 nämligen Färgelanda, Hultsfred, Kopparberg, Norra Råda, Reftele, Säffle, V. Vingåker och Älvsby. För två av dessa områden tillämpas organtvång. Under året hava köttbesiktningsbyråernas verksamhet nedlagts i 4 samhällen. I de tre samhällena tillämpas köttbesiktningstvång dock fortfarande. Köttbesiktningstvång har under året liksom under föregående år införts i ett avsevärt antal samhällen och kommuner, som erhållit befrielse från skyldigheten att anordna egen köttbesiktningsbyrå. Se i övrigt tabellavd. 3. Kontrollslakterier. Såsom kontrollslakterier voro vid årets utgång 62 slakterier ställda under offentlig kontroll. Se i övrigt tabellavd. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker. 3 charkuterifabriker voro vid årets utgång ställda under offentlig kontroll. Uti en av dessa fabriker fick för användning i fabriken mottagas kött, som vid fabriken besiktigades av därvarande kontrollveterinär. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 48 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Borås, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Motala, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Simrishamn, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien och Ahus (Storlien endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk och Ahus endast för införsel av djurfett). Se i övrigt Tab. 16.
6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda kontrollslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts 15 735 507 kg. kött, varav 113 686 kg. vid offentliga slakthus och 15 621 821 kg. vid kontrollslakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av 318 865 kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, 13 603 614 kg.»bacon» samt 1 813 028 kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 15. b. Till Norge. Från 1 [1] person, som jämlikt föreskrifterna i 2 kung. den 15 dec. 1922 (nr 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland är berättigad att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, har inkommit rapport för år 1939. Rapporten är avgiven av 1 [1] tullstationsföreståndare. Någon utförsel jämlikt nämnda föreskrifter har icke ägt rum. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 157 fall, varav 70 fall rört rapporter från köttbesiktningsbyråer, 76 fall rapporter från kontrollslakterier och 11 fall rapporter från offentligt slakthus. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 42 fall, varav 28 fall beträffande redogörelser från köttbesiktningsbyråer, 12 fall beträffande redogörelser från kontrollslakterier och 2 fall redogörelse från offentligt slakthus. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 15. Avsyning har verkställts av elva slakteriinrättningar, avsedda att ställas under offentlig kontroll, nämligen Värmlands slakteriförenings i Säffle, Oskar Isakssons i Slöinge, Stockholmsortens slaktdjursförsäljningsförenings i Enköping, AB. Växjö Kontrollslakteris i Växjö, AB. Anebys Kontrollslakteris i Aneby, Nedre Norrlands slakteriförenings i Sundsvall, Jämtlands slakteriförenings i Östersund, Närkes slakteriaktiebolags i G-ällersta, Västra Sveriges Slakteriförenings i Brålanda och Alingsås samt AB. Ljungby Kontrollslakteris i Ljungby. Slakteriinrättningarna hava sedermera ställts under offentlig kontroll såsom kontrollslakteri nr 103 (Säffle), 105 (Slöinge) 106 (Enköping), 107 (Växjö), 108 (Aneby), 109 (Sundsvall), 110 (Östersund), 111 (Gällersta), 112 (Brålanda), 113 (Alingsås) och 49 (Ljungby). Avsyning har verkställts å om- och tillbyggnadsarbeten vid 1 offentligt slakthus och 3 kontrollslakterier. Inspektioner hava förrättats å 2 offentliga slakthus, 45 köttbesiktningsbyråer och 22 kontrollslakterier. Ett kontrollslakteri har inspekterats två 17
18 Tab. L. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år 1939. I = Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyrå. III = Under offentlig kontroll itällt slakteri. gånger; övriga nämnda köttbesiktningsanstalter hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 70. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. L. Till inspektören hava under året inkommit 695 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 894. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i styrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden, ärenden rörande in- och utförsel av köttvaror och djurfett samt ärenden rörande den animala födoämneskontrollen i övrigt. Härvid hava handlagts 2 790 diarieförda ärenden. Av inspektören förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av 8 087.
19 B. Mjölkkontrollen. Den 1 juli 1939 började tillämpningen av bestämmelserna uti förordningen den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och. grädde m. m. (pastöriseringsförordningen) samt i samband därmed utfärdade föreskrifter. Det tillkommer i första hand vederbörande hälsovårdsnämnder att övervaka efterlevnaden av förordningens bestämmelser samt att årligen till medicinalstyrelsen avgiva berättelse över sin verksamhet härmed. Vid tiden för årsredogörelsernas avgivande för år 1939 visade det sig emellertid att en del hälsovårdsnämnder underlåtit vidtaga åt- Tab. M. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år 1939.
20 gärder för övervakande av förordningens efterlevande och icke heller till styrelsen avgivit någon berättelse. Angående inom vissa samhällen under år 1939 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till Tab. M., utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser. VII. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. Kontrollen har utövats av 21 kontrollanter samt 968 provtagare. Inom 8 län har överkontrollant förordnats efter framställning från vederbörande hushållningssällskap. Översikt av kontrollen vid mejerierna m. m. under år 1939. 1 Dessutom ett mejeri med dispens frän 1, första stycket, i pastöriseringslagen; mejeriet längtidspastöriserar.
Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec. 1939. 21 Anm. Dâ Sera av ovan upptagna veterinärbefattningar kunna innehavas av en och samma person, blir antalet befattningar i en del län större än antalet personer. Åv veterinärerna hava 596 avlagt avgångsexamen vid veterinärhögskolan i Stockholm, 5 vid veterinärinrättningen i Skara före ar 1890 och 3 vid högskolor i utlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögskolan utexaminerade samt sådana som efter examen vid utländsk högskola undergått prövning vid veterinärbögskolan i Stockholm. Be ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig förrättning, men hava i flertalet fall genom viss komplettering förvärvat tillstånd att innehava diatriktsveterinärtjänst. Les vétérinaires sont examinés à l'ecole vétérinaire supérieure de Stockholm (légitimés), ou à l'ecole vétérinaire de Skara ou à l'étranger {non légitimés). 1 Se anm. Vr la note. 2 A l'administration vétér. civile et à l'institut bactér.-vétér. de l'etat. 8 Aux établissements d'instruction. 4 Vétér. militaires. 6 Vétér. départementaux et vétér. civils subventionnés. 6 Vétér. des haras et des associations agricoles départementales. ' Vétér. de quarantaine. 8 Inspecteurs des animaux ou des viandes d'exportation. Au contrôle vétér. des aliments. 10 Vétér. de ville. n Aux abattoirs publics. 1S Aux abattoirs d'exportation. l3 Aux bureaux de contrôle de la viande. 14 Civila veterinärstipendiater.
22 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1939. Anm. Fr. o. m. år 1918 har i Tab. 2 uteslutits det antal djnr, som behandlats etc. vid veterinärhögskolans kliniker och från och med år 1919 även vid veterinärinrättningen i Skara. Se härom veterioärhögskolana och inrättningens egna årsberättelser. Då flera djnr i en kreatursbesättning på en gång lidit av «amma sjukdom samt behandlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 2 Bétail. 3 Moutons, chèvres. 4 Porcs. 5 Chiens. 6 Traités pour maladies. 7 Opérés. 8 Castrés. 9 Trattés de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. u Examinés sur la tuberculose. 12 Examinés pour grossesses. ls Inspectés. Häri ingå besiktning för köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. u Soumis à l'autopsie. " Examens microscopiques.
Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1939. 23 Not6«Pour la note et les alinéas voir la page précédente.
24 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1939. ÎÏOte. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.
Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1939. 25 Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.
26 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- Anni. Kol. a angiver antalet smittade besättningar, kol. b antalet sjnka djnr och kol. c antalet döda eller dödade Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equus, nt = nöt bos. Xotes. Col. o indique le Non compris les données concernant tes cliniques de VEcole supérieure vétérinaire et celles de l'institut vétérinaire à 1 Här angives jämväl antalet djnr, som reagerat för tuberkulin. ' Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller eller dödade djnr.
samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år 1939. 27 djnr. I denna tabell äro uppgifter från veterinärhögskolans kliniker och från veterinärinrättningen i Skara uteslutna. nombre des étables infectées, col. b le nombre des animaux malades et col, c. le nombre des animaux décédés ou abattus. Skara. Voir Us rapports de ces instituts. uppgifter om antalet sjnk» eller döda djnr. Likaså i allmänhet i denna tabell beträffande smittade besättningar och döda
28 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år 1939. Anm. Notes. I denna tabell äro uppgifter från veterinärhögskolnnt kliniker och från veterinärinrättningen i Skara uteslutna. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. Les données concernant let cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et les cliniques de l'institut vétérinai7'e à Skara sont excluses. Voir les rapports de ces instituts. 1 ht. = häst equus. 2 nt. = nöt bos.
29 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år 1939. 1 Till Yarje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tvenne resor, den senare för att konstatera, att sjukdomen npphört. A chaque ferme, contaminé par une maladie, du moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie. 2 Hos nötkreatur.
30 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur år 1939.
Tab. 6 (forts.). 31 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar samt vidtagna åtgärder år 1939.
32 Tab. 7 (forts.). 1 Corps approuvés après V éloignement des organes ou des partits altérées. 2 Idem après traitement spécial. 3 Conjîsqut en entier. 4 Approuve pour alimentation des animaux.
33 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1939. Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen. Efter undergången särskild behandling (sterilisering, saltning eller kylhusbehandling) hava godkänts vid offentliga slakthus 247 djurkroppar (39 499 kg), vid kontrollslakterier 276 djurkroppar (24 760 kg) och vid köttbesiktningsbyråer 69 hela och 1 halv djurkropp (7 077 kg). Såsom otjänliga till människoföda hava kasserats vid offentliga slakthus 3 071 hela djurkroppar med en vikt av 268 239 kg, vid kontrollslakterier 11 508 hela djurkroppar med en vikt av 1 261 284 kg, samt vid köttbesiktningsbyråer 7 813 hela och 56 halva djurkroppar med en vikt av 534 402 kg. Därjämte hava kasserats en avsevärd mängd kött i mindre delar samt organ (lungor, hjärtan, levrar, njurar, juver, tungor och huvuden). Av kasserat kött och kasserade organ har till djurföda i rått tillstånd utlämnats vid offentliga slakthus 23 554 kg, vid kontrollslakterier 192 807 kg och vid köttbesiktningsbyråer 120 013 kg. Den bakteriologiska köttkontrollen. Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under året kommit till användning inom bl. a. följande av i texten, kap. VI A 1 3, nämnda anstalter: offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyrå i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping och Karlskrona; lontrollslakterierna nr 50 i Eksjö, 51 i Kalmar, 58 i Uppsala, 59 i Hallsberg, 61 i Ängelholm, 66 i Ulricehamn, 67 i Åstorp, 69 i Hässleholm, 71 i Svenljunga, 74 i Västerås, 76 i Borlänge, 83 i Kävlinge, 85 i Norrtälje, 87 i Motala, 88 i Trollhättan, 89 i Västervik, 90 i Örebro, 91 i Kristinehamn, 96 i Valbo, 98 i Kisa, 100 i Kristianstad, 103 i Säffle, 106 i Enköping och 109 i Sundsvall; köttbesiktningsbyråerna i Borlänge, Borås, Eksjö, Enköping, Falköping, Falun, Gävle, Hjo, Härnösand, Hässleholm, Kalmar, Kisa, Kristianstad, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Luleå, Lund, Mariestad, Norra Råda, Nybro, Sandviken, Skövde, Sundsvall, Säffle, Tibro, Trollhättan, Ulricehamn, Uppsala, Västervik, Västerås, Ystad, Åmål, och Ängelholm.
34 Tab. 9. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier år 1939.
Tab. 9 (forts.). 35 Anm. Ang. antalet besiktigade djur se Tab. 6. Pour la traduction de l'entête voir Tabl. 6. 1 Piroplasmosis bovis. 2 Erysip. suis. 3 Trichitwsis. 4 Traum. mag-, mellangârds-'o. hjärtsäcksiaflamm. Reticulodiaphragmatitis, pericarditis seu myocarditis traum. 6 Mastitis. Jämte kalv.
36 Tab. 10. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar år 1939.
Tab. 10 (forts.). 37
38 Tab. 10 (forts.) Alllll. Till besiktning inlämnad 3 /4 kropp räknas som 1 ji kropp. 1 Situations des bureaux d'inspection des viandes. ' Gros bétail. 3 Veaux, gros. 4 Veaux, petits. r ' Moutons et chèvres. 6 Porcs. 7 Cochonnets. 8 Chevaux. 9 Poulains.
Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år 1939. 39
40 Tab. 11 (forts.).
Tab. 11 (forts). 41 Anm. Till besiktning inlämnad '/' kropp räknas som 'i kropp. 1 Corps approuvés après Véloignement des organes ou des parties altérées. 2 Idem après traitement spécial. 3 Confisqué en entier. 4 Approuvé pour alimentation des animaux. Tab. 12. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1939. Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen.
42 Tab. 13. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år 1939.
Tab. 13 (forts.). 43
44 Tab. 13 (forts.). Anm. Ang. intalet besiktigade kött ats Tab. 11. Tab. 14. Antal vid kontrollcharknterier besiktigade kött år 1939. 1 Piroplaimotis. 2 Erysipelai mis, 3 Triehinosii. 4 Traumat, mag-, mellanfjärds- och ijifteäctsinflammation. Reticulo-diaphragmatitis, ptricarditis «en myocarditis traumatica. 5 Maêtitit.
45 Tab. 15. Uppgift om utförsel av kött år 1939. 1 Numéros et lieux det abattoirs ou des boucheries. 2 Abattoirs. 3 Boucheries. 4 Viandes d'atare espèce et déchets de boucherie. Poids en kg. 5 Total des viandes exportées en kg. 6 Veaux, gros. ' Veaux, petits. " Moutons, chèvres.
46 Tab. 16. Kontrollen ar införda 1 Viandes de bétail. 2 Viandes de moutons. 3 Viandes de porcs. 4 Viandes de chevaux. 5 Intestins et 9 Saucisses et autres objets animaux de consommation. I0 Autres aliments. n Fraîches. " Salées ou fumées.
köttvaror och andra födoämnen år 1939. 47 esto/nacs, salés ou sèches. 6 Graisses. 7 Viandes de rennes, de volaille et de gibier. 8 Conserves de viande. ls Examinées, kg. 14 Dont saisies ou réexportées.