BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Björnekulla Ås, Åstorp tätort, Åstorps kommun, Skåne län Programmets syfte och huvuddrag Planprogrammet är en del i detaljplaneprocessen som i detta fall syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av både en- och flerbostadshus. Programmet har sin utgångspunkt i att det på platsen ska inrymmas cirka 200-250 nya bostäder. Utifrån befintliga förutsättningar föreslår programmet en grundläggande struktur för framtida bebyggelse inom området. Utgångspunkten är att Björnekulla Ås ska bli ett väl fungerande bostadsområde, integrerad med övriga delar av orten. Kommunens intentioner är att skapa en koppling mellan planområdet och Åstorps station och centrum. Programområdet ansluter till befintlig bebyggelse söder och väst. Berörda fysiska planer och program Översiktsplan Det aktuella området är utpekat som förtätningsområde i översiktsplanen för Åstorps kommun från 2012. Enligt översiktsplanen är det angeläget att utnyttja möjligheten att förtäta i Åstorps centrala delar på grund av kommunens begränsade yta och stora andel högkvalitativa jordbruksmark. Planområdets lokalisering är förenligt med översiktsplanens ställningstagande att nya bostäder ska placeras i närhet till skola, rekreation och kollektiva kommunikationer. Regionala/Nationella planer: Planen är förenlig med regionala och nationella planer. Detaljplaner: Området omfattas idag av sex detaljplaner; Stadsplan för Åstorps municipalsamhälle (laga kraft 1932-08-26) Ändring av stadsplan för bro över bangårdsområdet (laga kraft 1965-02-17) Ändring av stadsplan för kvarteret Gladan (laga kraft 1958-07-09) Detaljplan för Kv Hinden, Havren, Hjorten, Hackspetten med flera (laga kraft 1952-03-14) Detaljplan för Kv Gurkan (laga kraft 1955-03-28) Detaljplan för Kv Gladan (laga kraft 1993-06-16) Syfte med Behovsbedömning När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras, ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om planen innebär betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras. Syftet med MKB är att integrera miljöaspekter så att en hållbar utveckling främjas. Kommunen ska göra sin bedömning enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB förordningen. Utöver granskning utifrån bilaga 4 i MKB-förordningen gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 4 kap. 34 PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Sammanfattning Någon separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har inte bedömts vara nödvändig att upprätta för planprogrammet eftersom föreslagen markanvändning inom planområdet inte kommer att utsättas för eller innebära en betydande påverkan på miljö, hälsa eller
hushållning med naturresurser. Relevanta konsekvenser behandlas istället inom ramen för programhandlingen samt framtida planbeskrivning. I tabellen nedan görs bedömning om ett genomförande av aktuellt detaljplaneprogram antas medföra betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSGRUNDER ÖVERGRIPANDE MÅL OCH NORMER 1. Miljö- och kvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt 16 miljömål som skall ligga till grund för all planering. De miljömålen är: 1) Begränsad klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 3) Bara naturlig försurning, 4) Giftfri miljö, 5) Skyddande ozonskikt, 6) Säker strålmiljö, 7) Ingen övergödning, 8) Levande sjöar och vattendrag, 9) Grundvatten av god kvalitet, 10) Hav i balans, 11) Myllrandevåtmarker, 12) Levande skogar, 13) Ett rikt odlingslandskap, 14) Storslagen fjällmiljö, 15) God bebyggd miljö, 16) Ett rikt växt och djurliv. De regionala miljömålen grundar sig på de nationella delmålen som fått regional anpassning. 2. Miljökvalitetsnormer Medför planförslaget överträdelser av några miljökvalitetsnormer? Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), en för fisk EFFEKTER PÅ MILJÖN - och musselvatten (SFS 2001:554) och en för omgivningsbuller (SFS 2004:675). EFFEKTER PÅ MILJÖN 3. Riksintresse, Natura 2000 Berörs skyddad natur enligt miljöbalkens 3, 4 och 7 kap, Natura 2000 eller världsarv? 4. Högt naturvärde, nyckelbiotoper, ekologiskt känsliga områden, naturresurser Berörs område som utpekas i; Länsstyrelsens eller kommunens naturvårdsplan som högt naturvärde? Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering? Kommunens översiktsplan som ekologiskt särskilt känsligt? 5. Kulturmiljö Berörs fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull miljö? 6. Landskapsbild/stadsbild Påverkan på landskapsbilden?
Påverkan på stadsbilden? Tillkommande bebyggelse ska ta hänsyn till befintliga topografi. Som en markör och profilbyggnad förslås en högre huskropp. Byggnaden kan bli ett riktmärke för både det nya område och för Åstorp i sin helhet. 7. Transport och kommunikation Berörs viktiga transport- eller kommunikationsleder? Biltrafiken på Järnvägsgatan bedöms öka men inte innebära en betydande påverkan på kommunikationsleden. 8. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkas kvalitén eller kvantiteten på någon rekreationsmöjlighet? Området är till största delen inte tillgängligt för allmänheten i nuläget. Ytor för tätortsnära rekreation för allmänheten avsätts i förslaget. Planförslaget förstärker den fysisk koppling mellan tätorten och rekreationsområdet på Söderåsen. 9. Mark betydande förändring av markanvändningen? skada eller förändring av någon värdefull geologisk formation? instabilitet i mark- eller de geologiska grundförhållandena: risk för skred, ras etc.? förändrade sedimentationsförhållanden i vattendrag, sjö eller havsområde? Industrimark kommer att ändras till mark för främst bostadsändamål. Delar av kvartersmark övergår till allmän platsmark enligt förslaget. Det finns inga kända risker för ras eller skred i området. En geotekniskundersökning kommer att genomföras under detaljplanearbetet. 10. Luft och klimat väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvalitén? obehaglig lukt? förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, temperatur eller klimat (regionalt/lokalt)? Planen möjliggör bostadsbebyggelse i ett stationsnära läge, med närhet till kommunal- och
kommersiell service, vilket kan bidra till ett minskat bilberoende. Det bedöms inte att biltrafik till följd av bostäder kan medföra väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvaliteten för omgivningen. 11. Vatten - förändring av grundvatten- eller ytvattenkvalitén? förändring av flödesriktningen för grundvattnet? minskning av vattentillgången i någon yt- eller grundvattentäkt? förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster? förändrat flöde eller strömförhållanden i något vattendrag, sjö eller havsområde? Finns det översvämningsrisk i området? Översvämningar som kan hota området, bland annat kraftiga skyfall som orsakar stora vattenansamlingar på hårdgjorda ytor, vatten som tränger upp ur vattenoch avloppssystem och höga grundvattennivåer. Genom förebyggande åtgärder kan sannolikheten minska för att en översvämning inträffar samt minska utbredning om den inträffar. Det finns flera olika möjliga åtgärder, bland annat skapa plats för vatten vid kraftiga skyfall. För att sannolikhetsreducera mot översvämningar orsakade av kraftiga regn bör man inom planområdet använda sig av olika typer av vegetation för att absorbera vatten eftersom växtligheten fördröjer, magasinerar, infiltrerar, renar och avdunstar vatten. Det kan handla om gröna tak och väggar, planteringar med mera. Hårdgjorda ytor kan brytas av med material som infiltrerar överflödigt vatten. En dagvattenutredning kommer att genomföras under detaljplanearbetet. 12. Vegetation förändringar i antalet eller sammansättningen av växtarter eller växtsamhällen? Påverkan av någon hotad växtart eller växtsamhälle (enligt Artdatabankens rödlista) eller EU:s art eller habitatdirektiv? införande av någon ny växtart? 13. Djurliv förändringar av antalet eller sammansättningen av antalet djurarter? påverkan på någon hotad djurart enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv? försämring av fiskevatten eller jaktmarker? 14. Areella näringar
Påverkas jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller fiske? 15. Andra planer och program Har programmet eller detaljplanen betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan? EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 15. Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, ljus och skarpt sken, lukt ökning av nuvarande ljudnivå så att människor exponeras för ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden? nya ljussken som kan vara bländande? risk för vibrationer, explosion, utsläpp eller lukt? risk att människor utsätts för joniserande strålning (radon)? Planområdet är beläget inom ett markområde som är markerat med normal risk för radon. I normalradon mark rekommenderas radonskyddande utförande av grundkonstruktion. 16. Miljöpåverkan från omgivningen Finns miljöstörande verksamhet i omgivningen som har negativ inverkan? Har området tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid miljö och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Den främsta bullerkällan i området utgörs av tågtrafik på intilliggande spårområde. Ett tekniskt PM innehåller bullerberäkningar och analys av nuvarande förhållande samt för år 2040. Dess slutsats är att det finns goda möjligheter att bygga bostäder som kan uppnå gällande riktvärden för trafikbuller under förutsättning att ljuddämpad sida används vid fasad och uteplats. Ett alternativ är att anlägga bullerdämpande åtgärder som bullervallar eller bullerskyddsskärmar vid bullerkällorna för att reducera ljudnivån i området. I planförslaget har lamellhus placeras längs Järnvägsgatan i syfte att fungerar som bullerskydd för området tillsammans med gångbron oh parkeringshuset i norr. Alla lägenheter ska ha möjlighet till sovrum åt söder och den tysta sidan. Skärmar och raster kan göras mellan lamellhusen och ge ytterligare bullerskydd. Med dem bildas portaler in
i området och bullerdämpningen blir en del av husen istället för att stå som separata byggnadselement. I kommande detaljplanering ska en mer fördjupad bullerutredning genomföras. Tillståndspliktig verksamhet har tidigare bedrivits på industriområdet. Eftersom befintlig verksamhet är under avveckling gäller numera endast anmälningsplikt. Den begränsade produktionen kommer att avslutats inom kort. En översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts. Fältmätningarna indikerade inga förhöjda halter av varken metaller eller flyktiga oljekolväten i området. 17. Trafiksäkerhet Sker transporter av farligt gods? Skapas trafikproblem eller äventyras trafiksäkerheten? Innebär projektet ökning av fordonstrafik? Transport av farligt gods sker på den intilliggande järnvägen. Enligt framtaget tekniskt PM bör det vara möjligt att anlägga bostadshus närmare än 70 meter från spårområdet, men generellt bör inte bostäder anläggas närmare än 30 meter. För flerbostadshus kommer troligtvis någon typ av åtgärd vara nödvändigt inom 150 meter från bangården. För att minska risknivån bör exponeringen mot spåren vara minimal, exempelvis genom att balkonger, uteplatser och lekplatser är riktade bort från spårområdet. En riskanalys kommer att genomföras i detaljplanskedet. Nuvarande och planerad trafiksituation har utvärderats i framtaget tekniskt PM. En mer utförlig trafikutredning kommer att genomföras i detaljplanskedet. VERKSAMHETER 18. Kommer planen eller programmet tas i anspråk för 1. industriändamål, 2. köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse, 3. skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, 4. hamn för fritidsbåtar, 5. hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, 6. permanent campingplats, 7. nöjespark, eller 8. Djurpark.
19. Kommer planen eller programmet tas i anspråk för verksamheter som nämns i Bilaga 3 till MKB-förordningen (1998:905). 20. Medger genomförandet av planen en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken.