En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

Relevanta dokument
Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Naturvårdsverkets författningssamling

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftmätningar i urban bakgrund

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Mätning av. Luftföroreningar

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Referenslaboratoriets rekommendation anga ende anva ndning av det standardiserade amerikanska insuget fo r ma tning av PM10 i Sverige

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

ITM-rapport 168. Bestämning av PM10 En jämförelse av de vanligaste mätmetoderna använda i Sverige och den europeiska referensmetoden

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Form 0 att ea79657.xls; 1/67

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Strategi för kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt NFS 2013:11 3 och 4 under tidsperioden

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm,

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftutredning Litteraturgatan

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

På väg mot friskare luft i Skåne

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB MILJÖKVALITETSNORM - MKN.

Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

LVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Transkript:

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten för de ämnen som det finns gränsvärden för. I artikel 8 anges att: 1. Medlemsstaterna ska använda de referensmätmetoder och tillämpa de kriterier som anges i bilaga VI 2. Andra mätmetoder får användas under förutsättning att de uppfyller kraven i avsnitt B i bilaga VI. I bilaga VI, avsnitt B, anges att andra metoder än referensmetoderna får användas under förutsättning att de har visats ge likvärdiga resultat med referensmetoden. Likvärdigheten skall ha vistas på det sätt som beskrivs i dokumentet Guide to the demonstration of equivalence of ambient air monitoring methods. I bilaga VI, avsnitt D, står det att All ny utrustning som anskaffas för genomförandet av det här direktivet måste överensstämma med referensmetoden eller likvärdigt senast den 11 juni 2010. All utrustning som används vid fasta mätningar måste överensstämma med referensmetoden eller likvärdigt senast den 11 juni 2013. För att få ett begrepp om i vilken mån godkänd utrustning för övervakning av MKN används i Sverige för närvarande och då också kunna göra en bedömning av hur stort nyinvesteringsbehov som finns för att uppfylla kraven har därför denna sammanställning gjorts. Källor I den rapportering som kommuner och luftvårdsförbund gör till den svenska datavärden IVL skall följande anges: 1. Mätmetod. Namn och/eller kort beskrivning av metoden 2. Metodvalidering. Kategorisering av metoden enligt vägledning på referenslaboratoriets hemsida a. Referensmetod b. Likvärdig metod c. Annan standardiserad metod som kan användas under givna förutsättningar. d. Annan metod med t.ex. regelbunden validering mot referensmetod e. Övriga metoder

3. Mätutrustning. Specifikation av fabrikat, modell, analyslaboratorium etc. Dessa uppgifter från 2008 har använts för sammanställningen. I de fall då rapporteringen varit oklar har kommunernas hemsidor använts. I något fall har personlig kontakt med de ansvariga för mätningarna tagits. Då kraven på mätmetoder är högre ju närmare koncentrationen av en förorening är gränsvärdet har halterna vid de stationer som rapporterat data tagits från den databas som finns tillgänglig på datavärdens hemsida. En noggrannare sammanställning har gjorts för PM10 och NO2, då risken för överskridanden av MKN är störst för de ämnena. Resultat PM10 Resultaten gäller för 2008 från de stationer som mätte och rapporterade PM10 till datavärden. (Rapporterade data från mätningar i regional bakgrund är inte medtagna i denna statistik). En sammanställning av använda metoder ges i tabellen nedan. 46 mätningar 27 i gaturum resultat från 23 1 Mätmetod Antal varav resultat från TEOM 1400 14 14 12 SM200 4 3 0 IVL:s filterprovtagare 9 6 1 19 i urban bakgrund resultat från 6 1 Mätmetod Antal varav resultat från TEOM 1400 2 2 0 SM200 1 0 0 IVL:s filterprovtagare 15 3 1 TEOM FDMS 1 0 0 1. Avser antal stationer som (i IVL:s sammanställning) rapporterar en 90-percentil av uppmätta dygnsmedelvärden. 90-percentilen av dygnsmedelvärden motsvarar den MKN för PM10 för vilken risken för överskridanden är störst. Antalet mätstationer är 46, varav cirka 60 % från gaturumsmätningar. Resultat finns från 29 av dessa (Gaturum 23, urban bakgrund 6). Den viktigaste orsaken till att data inte finns är att antalet rapporterade resultat varit för lågt för att en statistiskt säker beräkning skall kunna göras. Inga mätningar görs med den europeiska referensmetoden.

Av de övriga metoderna har SM200 status som likvärdig metod. Mätningar med den metoden gjordes på 4 stationer. Det svenska godkännandet från 2008 innehåller vissa krav på hur mätningarna görs. Om dessa krav är uppfyllda här är okänt. I England gjordes under 2006 en test av om TEOM 1400 var likvärdig med referensmetoden. TEOM 1400 uppfyllde inte kraven och skall därför inte användas. Däremot har tester i England visat att TEOM-mätningar från flera relativt närbelägna stationer korrigerade med resultat från en TEOM FDMS placerad centralt i samma område ger likvärdiga resultat som referensmetoden. Ett liknande system skulle kunna användas i t.ex. Stockholm som har ett flertal TEOM 1400. IVL:s filterprovtagare har inte testats, men resultat från ett antal ofullständiga tester tyder på att metoden är jämförbar med referensmetoden. En ordentlig test vore därför önskvärd. Sammanfattningsvis är det ytterst få mätningar som görs med godkända metoder. Stora investeringar kommer krävas om de svenska mätningarna skall uppfylla de krav på mätutrustningen som skall vara uppfyllda i juni 2013. Den kortaste tidsupplösning som SM200 och IVL:s filtermetod ger är 24 timmar. Bättre tidsupplösning krävs inte för övervakning av MKN, men många kommuner är intresserade av data med tidsupplösning på en timme. Detta ger möjlighet att mer i detalj studera trafikens inverkan på halterna. Ännu finns inget instrument i Sverige med den tidsupplösningen som är godkänt. Inom något år bör det dock finnas på marknaden. NO2 Resultaten gäller för 2008 från de stationer som mätte och rapporterade NO2 till datavärden. (Rapporterade data från mätningar i regional bakgrund är inte medtagna i denna statistik). En sammanställning av använda metoder ges i tabellen nedan. 71 mätningar 23 i gaturum resultat från 20 1 Mätmetod Antal varav resultat från Referensmetod 12 11 11 DOAS 9 8 6 IVL:s filterprovtagare 2 1 0 48 i urban bakgrund resultat från 31 1 Mätmetod Antal varav resultat från Referensmetod 6 5 1 DOAS 15 12 1 IVL:s filterprovtagare 11 1 0 IVL:s diffusionsprovtagare 2 16 12

1. Avser antal stationer som (i IVL:s sammanställning) rapporterar en 98-percentil av uppmätta dygnsmedelvärden. 98-percentilen av dygnsmedelvärden motsvarar den MKN för PM10 för vilken risken för överskridanden är störst. 2. Vecko- eller månadsprovtagning. Antal rapporterade data avser årsmedelvärden. Data från 71 mätstationer rapporterades. Av dessa var 48 placerade i den urbana bakgrunden och 23 i gaturummet. I gaturum, där halterna är högre än i den urbana bakgrunden och därför mer angelägna att övervaka, används referensmetoden på ungefär hälften av stationerna. Men tyvärr är de flesta av de referensinstrument som används äldre modeller, som aldrig har testats enligt de nya kraven i den standard som publicerades 2005. Det är inte troligt att tillverkarna kommer låta testa de äldre modellerna; de vill hellre få nyare modeller godkända (och sålda). Så även om några av de äldre instrument som används i Sverige kanske skulle uppfylla alla krav måste de därför bytas ut för att EU:s krav skall uppfyllas. Detta gäller t.ex. alla instrument som används i Stockholm. DOAS-systemet som används flitigt har nyligen blivit godkänt som ett likvärdigt system i Sverige. Godkännandet gäller under vissa förutsättningar, bl.a. att systemet skall vara utrustat så att det går att kalibrera med referensgaser och att detta skall göras minst en gång per månad. Om detta är gjort på de stationer som rapporterat data till IVL är okänt. De system som finns f.n. bör dock alla efter ev. modifieringar kunna ge data som uppfyller EU:s krav. IVL:s filterprovtagare har heller inte testats. Metoden är dock väl provad och används t.ex. som referensmetod inom EMEP. Ett likvärdighetstest enligt EU:s krav skulle förmodligen utfalla positivt. Det vore därför önskvärt att systemet testades. Sammanfattningsvis krävs även för NO2 stora investeringar i Sverige för att mätningarna skall uppfylla kraven i EU:s direktiv. Investeringsbehovet är troligen inte lika stort som för PM10. Bensen, CO och SO2 Halterna av bensen, CO och SO2 är nästan överallt i Sverige långt under MKN, varför mätbehovet och kraven på vilken mätmetod som används inte är så strikt. En sammanfattning av antalet stationer där mätningar gjordes i Sverige 2008 finns i tabellen nedan Mätmetod Ämne DOAS IVL filter Ref.metod IVL diffussion Bensen 4 1 30 CO 8 1 SO2 10 5 2 28 1. Fem av stationerna finns i Stockholm

Bestämning av bensen och SO2 görs i stor utsträckning med IVL:s diffusionsprovtagare. Metoden ger som bäst veckomedelvärden, vilket är OK för att kontrollera MKN. Metodens likvärdighet med referensmetoden är inte testad, men är väl beprövad och bör ge acceptabla resultat. Anledningen till att den används så frekvent är att den är billig. Mätbehovet av SO2 är egentligen mycket mindre än det antal som nu görs; man kan anta att en hel del mätningar görs för att fortsätta mätserier som påbörjades under 70-och 80-talet. DOAS har nyligen blivit förklarad som likvärdig metod under vissa förutsättningar, se ovan för NO2. Om mätningarna under 2008 gjorts enligt förutsättningarna är okänt, men med smärre modifieringar torde alla DOAS som mäter SO2 uppfylla EU:s krav. IVL:s filtermetod för SO2 är i princip samma som den som används som standardmetod inom EMEP och bedöms ge resultat likvärdiga med referensmetoden. DOAS är dock inte godkänd för bensen och metoden har vid olika jämförande mätningar i Sverige gett tvivelaktiga resultat. Halterna av CO är låga, men enligt EU:s direktiv skall ändå mätningar göras i orter med mer än 250 000 innevånare. De mätningar som görs i Sverige sker uteslutande med referensmetoden och antalet stationer uppfyller också EU:s krav. Sammanfattningsvis är behovet av nyinvesteringar inte stort, trots att referensmetoder eller likvärdiga metoder inte används i så stor utsträckning. Främsta anledningen till det att halterna i Sverige är så långt under EU:s gränsvärden.