Slutrapport Undersökning av fosforläckage från jordbruksmark.jhm i Is*-" : i ^ ; * ^ v v V
Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 454-2680/2005 Projektets nummer och namn: B 125 Undersökning av fosforläckage från jordbruksmark Datum för slutrapporten: 2008-02-26
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...4 1 INLEDNING 5 1.1 BESKRIVNING OCH SYFTE 5 1.2 BAKGRUND OCH UTGÅNGSLÄGE 5 2 MÅL OCH RESULTAT 6 2.1 PROJEKTMÅL OCH DERAS UPPFYLLELSE 6 2.2 PROJEKTETS RESULTAT I RELATION TILL MÅLEN I STOCKHOLMS MILJÖPROGRAM 6 2.3 PROJEKTETS PÅDRIVANDE ROLL 6 2.4 TEKNISKA LÖSNINGAR 6 2.5 ATTITYD-OCH BETEENDEFÖRÄNDRINGAR 6 2.6 EJ UPPNÅDDA MÅL 6 3 PROJEKTEKONOMI 7 3.1 BIDRAG OCH KOSTNADER 7 3.2 BESPARINGSPOTENTIAL 7 3.3 LÖPANDE KOSTNADER 7 4 ARBETSSÄTT 8 4.1 PROJEKTORGANISATION 8 4.2 SAMARBETE MELLAN AKTÖRER 8 4.3 KVALITETSSÄKRING 8 4.4 KUNSKAPSSPRIDNING 8 5 ERFARENHETER 9 5.1 SAMLADE ERFARENHETER OCH SLUTSATSER 9 5.2 FRAMGÅNGSFAKTORER 9 5.3 FÖRVALTNING AV DET GENOMFÖRDA PROJEKTET 9 5.4 PROJEKTDOKUMENTATION OCH STYRNING 9 5.5 FÖLJDÅTGÄRDER 9 5.6 PROJEKTETS REPLIKERBARHET 9 6 KONTAKTUPPGIFTER 10 7 BILAGOR 11 BILAGA 1 - SAMMANFATTAT OMDÖME 12
S ammanfattning Syftet med projektet har varit att bygga en anläggning som skall användas för olika försök att begränsa näringsläckage i jordbruksmark. Näringsläckage från jordbruksmark är idag ett av de stora problemen för våra sjöar och vattendrag. Det finns alldeles för lite kunskap om vad man kan göra för att minska jordbrukets tillskott av oönskade näringsämnen. Möjligheterna för forskning möjliggjordes genom miljömiljardspengar. Vi har idag en färdig anläggning som är representativ för Mälardalens olika jordtyper. Anläggningen som byggts är nu redo för de försök som den är tänkt att användas till. De kunskaper som kommer fram från försöken skall vidarebefordras till lantbrukare och andra intressenter. De studier som genomförs bygger till stor del på upprepningar och är därför tidskrävande. Hösten 2007 genomfördes de första försöken i på provytorna. I dagsläget har det knutits en doktorandtjänst till projektet. För ytterliggare fördjupning i projektets syfte läs gärna Bilaga 2 och 3 y f3i /// it/ri CZé44H Und< rskrift av ansvarig chef OS öl/v Datum / <^ / P / s*?.s? c t^- P' s - ^7 * **2 Underskrift av projektledare Namnförtydligande Namnförtydligande
Inledning 1.1 Beskrivning och syfte För att kunna mäta och minska det fosforläckage som sker från jordbruksmark behövs en försöksanläggning. Projektet har resulterat i att en försöksanläggning projekterats och byggts vid Talby gård inom "Bornsjöegendommarna". I anläggningens 28 rutor ska det odlas olika grödor som brukas med olika metoder, för att sedan kunna mäta exakt hur varje ruta påverkas av olika åtgärder. Anläggningen skall också kunna användas för andra intresseområden (ex kemikalieanvändning i jordbruksdrift) Det långsiktiga syftet är att kunna bibehålla Bornsjön som reserwattentäkt och Mälaren som råvattentäkt. Stockholm Vatten har genomfört sina ambitioner att skapa en plattform för forskare att kunna belysa och åtgärda problematik med alltför höga läckage av näringsämnen. Detta har möjliggjorts genom byggandet av den anläggning som färdigställdes 2007. Drift av försöksanläggningen kommer att starta upp efter anläggningens uppförande i SLU s regi. Uppföljning kommer att ske löpande 1.2 Bakgrund och utgångsläge Till Stockholms stads enda reservvattentäkt har vi idag ett överskott på tillkommande fosfor främst från enskilda avlopp (där vi har gjort kraftfulla åtgärder för att minska läckaget från sådana anläggningar) och jordbruksmark. För att trygga våra vattendrag som vattentäkter är det av stor vikt att blicka framåt och utveckla nya metoder för skötsel av dessa värdefulla områden. Idag finns ej några överförbara försök från liknande anläggningar då de jordstrakturerna skiljer sig från Mälardalens jordar. För att i framtiden minska fosforläckage till Stockholms vattentäkter passar Bornsjön som forskningsområde eftersom vi äger och har kontroll på hela nederbördsområdet. Mälaren som är vattentäckt åt ca två miljoner människor och ett stort jordbruksområde med samma problematik och marktyper som på Bornsjöegendomarna. Resultaten blir därför lätt överförbara till hela Mälarregionen.
2 Mål och resultat 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse Att bygga en anläggning för att skaffa kunskap om näringsläckage från jordbruksmark och för att ta fram metoder för att minska läckage. 2.2 Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Mål 4 Ekologisk planering och skötsel Delmål 4:5 Föroreningar till mark, yt- och grundvatten ska minska. Delmål 4:7 En strategi för att minimera utsläpp av övergödande ämnen tas fram. 2.3 Projektets pådrivande roll Projektet har gett forskningen en plattform att stå på och kommer att innebära utökning av framtida kunskaper om förbättringar för sjöar och vattendrag. 2.4 Tekniska lösningar Anläggningens funktion är att på en samlad plats kunna hämta hem vattenprover från specifik punkt. Provtagningen måste vara flödesrelaterad för att få prov Vi valde att kopiera ett redan befintligt system (Skåne) som är väl beprövat. Att använda traditionella försöksrutor är nödvändigt för läckagestudier eftersom det bara är i dessa som man kan testa odlingsmetoderna i fullskala på ett realistiskt sätt. Rutorna integrerar vattenflöden från relativt stora ytor (i det här fallet 0,048 ha 2 ) vid naturliga förhållanden med dränering och vid det vanliga dräneringsdjupet 0,9 m. Vattnet från varje ruta leds till vippkärl som registreras med datalogger. Denna styr vattenprovtagningen flödesproportionellt med hjälp av små pumpar, och provet tas i form av delprov som samlas till ett samlingsprov per vecka/var 14:e dag. 2.5 Attityd- och beteendeförändringar Vår vilja är belysa problem med näringsläckage från jordbruksmark och att påverka jordbruket i en riktning som är hållbar då främst för Bornsjön och Mälaren som vattentäckt. Vissa brukare är väldigt traditionella andra mer förändringsbenägna. Maskiner är idag förenat med stora kostnader och det gäller att motivera brukarna för att få dem med på tåget. Man kan också tänka sej att det utvecklas brukningsmetoder som ger minskade utgifter vilket torde vara den bästa moroten för jordbruket. Projektet resulterar i kunskapsuppbyggnad inom ett tämligen outforskat område. Överföring av denna kunskap till praktisk verksamhet sker genom att låta våra arrendatorer vara delaktiga i våra försök och ha en löpande dialog. Vi har också möjlighet att styra jordbruket på egen mark med hjälp av avtal i kommande arrendeförhandlingar. 2.6 Ej uppnådda mål
3 Projektekonomi 3.1 Bidrag och kostnader Tabell A Beviljat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 1200000 Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 1200000 Total kostnad i kr (inkl. annan finansiering) 1650000 Tabell B Post Projektarbete Entreprenader Material Övrigt Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 2004 2005 19 000 2006 113 000 2007 4 000 459 000 486 000 104 000 15 000 2008 2009 Summa 19 000 1 073 000 108 000 3.2 Besparingspotential Vår förhoppning är att med mer kunskap kan man komma att använda mindre konstgödsel och ha minskade maskinkostnader. Detta bör göra att intresse från våra arrendatorer borde vara en självklarhet. Skulle inte det ha önskad effekt får man titta på annan lösning ex tvångsåtgärder eller drift i egen regi 3.3 Löpande kostnader Löpande kostnader kommer Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Hushållningssällskapet (HS) att ståför.vi kommer att lägga ner tid på provtagning ca 1 timme i veckan. För att säkerställa resultaten så blir det långa provserier och omfattar flera årscykler. Anläggningens livstid är svår att förutsäga men en vanlig täckdikad åker brukar ha en livslängd på ca 30 år.
4 Arbetssätt 4.1 Proj ektorganisation Projektbeställare: Lennart Qvarnström Projektledare: Gunnar Schön 5 % Styrgrupp: Lennart Qvarnström, Gunnar Schön, Christer Lännergren, Lars Lindblom Arbetsgrupp: Line Strand HS, Lars Danielsson HS, Barbro Ulen SLU, Gunnar Schön Stockholm Vatten AB Referensgrupp: SLU, Barbro Ulen Hushållningssällskapet: Line Strand, Lars Danielsson, Mats Pettersson vd LRF: Mats Jos, Markus Hoffman Stockholm Vatten AB: Christer Lännergren, Lars Lindblom Mälarens Vattenvårdsförbund, Lars Edsman Naturvårdsverket, Ingrid Rydberg Odling i Balans, Lars Törner 4.2 Samarbete mellan aktörer Ständig dialog med SLU och Hushållningssällskapet under projektets genomförande 4.3 Kvalitetssäkring JTI instutionen för jordbruks-och miljöteknik står för kvalitetsgarantin och service på loggersystem och datasäkerhet. Under byggperioden svarade Bornsjöenheten för kvalitesäkring. Fortsatt kontroll av anläggningen sker i egen regi och i samarbete med SLU. 4.4 Kunskapsspridning Det finns idag ett stort behov av att identifiera åtgärder för att minska skadorna genom fosforförluster från jordbrakmark till Östersjön och andra vattenmiljöer. Detta har aktualiserats i och med de nya nationella miljömålen och utvidgningen av LRF:s kampanj 'Greppa näringen' till Mellansverige. I ett projekt i Dalarna, som hade som mål att minska fosforbelastningen på en lokal sjö, identifierades tre viktiga faktorer som nödvändiga för att lyckas: kollektivt lärande, ekonomiskt stöd och att man hade ett lokalt fältförsök (Ulén & Kalisky, 2005a, b). Praktiska försök är oerhört pedagogiska. Införandet av bästa odlingsteknik i Mälarregionen kommer att ske i samarbete mellan Hushållningssällskapet och SLU. Anläggningen röner redan nu stort intresse i synnerhet från jordbruksstuderande från SLU. Signaler från Hushållningssällskapet tyder också på intresse från olika regionkontor förfrågningar har kommit med önskemål om deltagande i olika försök.
5 Erfarenheter 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser Resultatet är beroende av duktiga/ambitiösa entreprenörer samt val av rätt typ av anläggningsmaskiner. Vi fick på grund av elbolagens ambition att jordlägga sina elnät inte tag i den maskin som var bäst lämpad för uppgiften (kedjegrävare). Vi fick klara oss med en så kallad hjulgrävare. Till följd av det så blev det mer handgrävning och något mer tidskrävande. Resultatet påverkades troligen ej men är svårt att bedöma. 5.2 Framgångsfaktorer Väderleksberoende. För att få en bra anläggning av den här typen krävs stabil väderlek under byggperioden då flöden av vatten bör vara låga 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet Välkommen SLU och Hushållningssällskapet att forska och vidarebefordra inhämtade kunskaper. Stockholm Vattens uppgift är att kontrollera anläggningens funktion och säkerställa den. Vi kommer också att ta emot studiebesök och vara delaktiga diskussioner för att kunna styra försöken så att resultat blir överförbara i vår verksamhet. 5.4 Projektdokumentation och styrning Projektet har varit ett rent byggprojekt med stort inslag av arbete i fält i egen regi finns dokumenterat enligt gällande regler 5.5 Följdåtgärder Det blir också med stor säkerhet en uppföljning av bekämpningmedelsanvändning och dess rörlighet i markstukturen 5.6 Projektets replikerbarhet Med tanke på att Mälardalens jordartsförhållanden är relativt homogena så i dagsläget är ytterliggare en anläggning inte nödvändig i Mälardalen men konceptet är väl tillämpbart i andra områden
6 Kontaktuppgifter Projektledare: Gunnar Schön tel: 073-914 3950 gusc@stockholrnvatten.se Sakkunnig: Barbro Ulén, inst. för markvetenskap, SLU Tel. 018-67 12 51 barbro.ulen(2}my.slu.se 10
Bilagor Bilaga: 1 Sammanfattat omdöme Bilaga: 2 Slutrapport SLU för 2007 Bilaga:3 Fosfor en litteratursammanställning Bilaga :4 Forskningsprogram Bilaga: 5 Enkel teknisk ritning på rutsystem 11
Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme Nr Påstående 1 De uppnådda resultaten överensstämmer med de tidigare angivna målen. 2 Det genomförda projektet medför en positiv påverkan på miljön. 3 Projektet bidrar till utvecklingen av ny teknik (t ex genom användningen av sådan teknik). 4 Projektet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar. 5 Projektet medför minskade kostnader (för drift och underhåll, t. ex. i form av energikostnader). 6 Samarbetet med andra aktörer inom och utom staden har fungerat väl. Instämmer I viss Ganska Helt Vet mån mycket ej Inte alls 7 Projektresultaten kommer till användning inom förvaltningen/bolaget, eller inom andra förvaltningar/bolag. 8 Projektet är så bra att det bör upprepas (inte nödvändigtvis i samma förvaltning/bolag). 12