Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Relevanta dokument
SSMFS 2012:5. Bilaga 1 Ansökan om tillstånd

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området nm) (L B är endast relevant i området nm)

KOMMENTARER TILL STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRESKRIFTER (SSI FS 2005:4) OM LASRAR

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Kapitel 1. Tillämpningsområde, definitioner och tillsyn

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Gränsvärden och åtgärdsnivåer för exponering för elektromagnetiska fält. Gränsvärdet för exponering fastställs som extern magnetisk flödestäthet.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om solarier;

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Miljökontoret informerar om. Solarium

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:8 Utkom från trycket den 29 juli 1994 LASER

E. Göran Salerud Department Biomedical Engineering. Strålskyddslagen. Strålskyddslag SFS 1988:220 med ändringar t.o.m.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Europeiska unionens officiella tidning L 265/39

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Naturvårdsverkets författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

Artificiell optisk strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Solarietillsyn i Luleå 2008

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling

EUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument EP-PE_TC2-COD(1992)0449B

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

Artificiell optisk strålning

Lasersäkerhet Linköpings universitet 1. Regulatoriska krav. Användning av ljus inom medicinen. Diagnostisk användning av ljus

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Remiss av förslag till föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier samt föreskrifter om kontrollköp

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Xxxxx Artificiell optisk strålning

KTF Frågor & svar om solskyddsprodukter och solvård... 1

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

AFS 2009:7 Artificiell optisk strålning

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Konsekvensutredning med anledning av förslag om ändring av föreskrifter

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Basal hygien i vård och omsorg

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Stockholms läns författningssamling

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Solarietillsyn i. Landskrona 2008

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Stockholms läns författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

KTF - Frågor & svar om solskyddsprodukter och solvård

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Statens energimyndighets författningssamling

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Fotoelektriska effekten

Samhällsbyggnadsnämnden

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Transkript:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett strålning; 1 SSMFS 2008:48 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den 19 december 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar följande allmänna råd. Allmänt Ultraviolett (UV) strålning orsakar vid överexponering akuta skador på oskyddad hud och oskyddade ögon. Långvarig exponering medför även risk för sena skador, t.ex. hudcancer. Cancerrisken har i djurförsök visats öka med ökad exponering speciellt i våglängdsområdet 280-315 nanometer. 2 Syfte Hygieniska riktvärden och rekommendationer för UV-strålning syftar till att förebygga uppkomsten av akuta skador. Riktvärdena ska inte uppfattas som en skarp gräns mellan säkra och skadliga exponeringsnivåer, utan är fastlagda så att varken ögon eller hud drabbas av några akuta skador, om riktvärdena inte överskrids. För de flesta våglängder är det risken för övergående ögonskador (hornhinneskador) som begränsar nivån. Ingen garanti kan ges att riktvärdena, även om de upprätthålls, ger skydd mot sena skador. Exponering för UV-strålning bör normalt inte överstiga de hygieniska riktvärdena, i synnerhet inte om exponeringen upprepas ofta. Användningsområde Dessa hygieniska riktvärden är främst avsedda att användas vid riskbedömning av konstgjorda UV-källor men ger även vägledning vid bedömning av skaderisker från UV-strålning i solstrålningen (se kommentar). Vid tillämpningen av riktvärdena måste man beakta att en individ kan exponeras för UV-strålning både i samband med sitt arbete och under fritiden. 1 Dessa allmänna råd har tidigare kungjorts i Statens strålskyddsinstituts författningssamling (SSI FS 1990:1). 2 1 nm = 1/1000 000 000 m 1

SSMFS 2008:48 De hygieniska riktvärdena är direkt användbara på ultraviolett strålning från ljusbågar (elsvetsar), gasurladdningar, glödlampor och fluorescerande strålkällor under förutsättning att strålkällorna avger UV-strålning under en tidsperiod som är längre än 0,1 sekunder. Riktvärdena är inte avsedda att tillämpas inom sjukvården för behandling av patienter. Särskilda regler gäller för lasrar som utsänder UV-strålning. Hygieniska riktvärden för våglängdsområdet 180-400 nm 1. För en monokromatisk strålkälla bör strålningsexponeringen av oskyddade ögon eller oskyddad hud under ett dygn (24 h) inte överstiga de värden (EL "exposure limits") som ges i nedanstående tabell. är våglängden och S( ) en vägningsfaktor som förklaras under punkt 2. (nm) EL (J/m²) S( ) (nm) EL (J/m²) S( ) 180 190 200 205 210 215 220 225 230 235 240 245 250 254* 255 260 265 270 275 280* 285 290 295 297* 300 303* 305 2500 1600 1000 590 400 320 250 200 160 130 100 83 70 60 58 46 37 30 31 34 39 47 56 65 100 250 500 0,012 0,019 0,03 0,051 0,075 0,095 0,12 0,15 0,19 0,24 0,30 0,36 0,43 0,50 0,52 0,65 0,81 1,00 0,96 0,88 0,77 0,64 0,54 0,46 0,30 0,12 0,060 310 313* 315 320 325 330 335 340 345 350 355 360 365* 370 375 380 385 390 395 400 2000 5000 10000 29000 60000 73000 88000 110000 130000 150000 190000 230000 270000 320000 390000 470000 570000 680000 830000 1000000 *Våglängder hos en lågtryckskvicksilverlampa 0,015 0,0060 0,0030 0,0010 0,00050 0,00041 0,00034 0,00028 0,00024 0,00020 0,00016 0,00013 0,00011 0,000093 0,000077 0,000064 0,000053 0,000044 0,000036 0,000030 Anm. Begränsningen av den totala exponeringen under en 24-timmarsperiod är motiverad av att biologisk vävnad efter en exponering nära eller över det hygieniska riktvärdet behöver tid för att återhämta sig. Om en exponering enligt tabellen erhålls inom en 8-timmarsperiod är ytterligare exponering för UV-strålning inte tillrådlig under de följande 16 timmarna. 2

SSMFS 2008:48 2. För en strålkälla som har fler spektrallinjer eller har en kontinuerlig spektral-fördelning bör den viktade strålningsexponeringen under ett dygn inte överstiga värdet 30 J/m², som gäller för den biologiskt mest effektiva våglängden 270 nm (se tabellen under punkt 1). Den viktade strålningsexponeringen beräknas enligt följande. Eftersom de olika våglängderna har olika biologisk effektivitet beräknas först en viktad irradians, E eff, genom att irradiansen för varje våglängd multipliceras med den biologiska effektiviteten, S( ), för denna våglängd. De erhållna produkterna summeras: E eff = E S( ) E = spektral irradians i W/m²nm S( ) = relativ biologisk effektivitet (dimensionslös) = våglängdsintervall i nm E eff är då den viktade irradiansen ("biologiskt effektiva irradiansen") relativt en monokromatisk strålkälla med våglängden 270 nm (se tabellen under punkt 1). Den viktade strålningsexponeringen erhålls som produkten av den viktade irradiansen och exponeringstiden. Den längsta rekommenderade exponeringstiden t max (s) beräknas ur E eff t max = 30 J/m² varav t max = 30/ E eff Kommentar Som allmän information och för att man lättare ska få ett begrepp om siffermaterialet ovan görs en jämförelse med solstrålningen, som innehåller UV-strålning i våglängdsområdet 290-400 nm. Mitt på dagen under högsommaren ger solstrålningen på Kanarieöarnas breddgrad i höjd med havet en viktad strålningsexponering runt 280 J/m² under en timme. För Sveriges del är motsvarande värde uppmätt till som mest 100 J/m² vid sommarsolståndet och 60 nordlig bredd under en timme mitt på dagen. Nedanstående tabell visar den ungefärliga exponeringstid som krävs för att framkalla skönjbar hudrodnad på icke solbrun hud. Värdet för solen gäller vid sommarsolståndet 60 nordlig bredd. Strålkälla Exponeringstid Sommarsol (Sverige) 30 min Kvartslampa äldre modell 1-3 min (avstånd 0,7 m) Svetsljusbåge 1-10 s (avstånd 0,5 m) 3

SSMFS 2008:48 Exponering, om den huvudsakligen utgörs av strålning runt 300 nm, och som varar tre gånger så lång tid som den ovan angivna exponeringstiden ger en påtaglig hudrodnad som går över i lätt solbränna, en exponering som varar fem gånger så lång tid ger smärtande solbränna och en exponering som varar tio gånger så lång tid ger blåsbildning. För att förenkla datorhantering kan vägningsfaktorerna S( ) med tillräcklig noggrannhet för alla praktiska bedömningar erhållas ur nedanstående analytiska uttryck: 220 < 270 S( ) = 0,959 (270 - ) 270 < 300 S( ) = 1-0,36(( -270)/20) 1,64 300 < 400 S( ) = 0,3 0,736 ( -300) + 10 (2-0,0163 ) ska uttryckas i nm. Dessa allmänna råd börjar gälla den 1 februari 2009. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN ANN-LOUISE EKSBORG Karin Westermark 4