Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Relevanta dokument

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål


DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

God bebyggd miljö - miljömål.se

Grundläggande Miljökunskap

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Energiomställning utifrån klimathotet

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Sveriges miljömål.

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Trollhättan & miljön

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljömål och indikatorer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Miljöcertifiering av byggnader

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Temagruppernas ansvarsområde

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Sweden Green Building Council

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Lokala miljömål i Tranås kommun

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Bilaga 5 Miljöbedömning

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Miljöprogram Policy och program

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete Antagen

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Grafisk manual för Sveriges miljömål

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Miljömålen i Västerbottens län

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Transkript:

Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun

Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner av sig själva. Vi måste ändra vårt sätt att göra val i vardagen. Kanske välja cykeln till jobbet eller köpa ekologisk frukt. Riksdagen har beslutat om 16 miljömål. Syftet med målen är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Vi har tolv år på oss fram till 2020 då alla viktiga åtgärder för att nå målen måste vara genomförda. Varje val du gör i vardagen har betydelse för att vi ska kunna lämna över ett ekologiskt håll bart samhälle till våra barn och barnbarn. Vi har inte längre råd med lyxen att vänta. Kommunen har ett stort ansvar I Kungsbacka har vi våra egna miljömål. De är vägledande för hur vi ska arbeta. Målen anger ett tillstånd som talar om vilken miljöpåverkan naturen orkar med. I Kungsbacka har vi utgått från de nationella målen när vi formulerat våra egna. Vi som kommun har det övergripande ansvaret för att nå målen. Vi ska bland annat samordna och följa upp arbetet som görs på lokal nivå. Vi är också en stor inköpare och kan påverka vad vi handlar. Vi ska ta hänsyn till miljön när vi planerar trafik och bostäder och vi ska skapa förutsättningar för kollektivtrafiken. I den här broschyren berättar vi mer om de tre områden vi valt att prioritera och vilka mål som vi vill nå inom varje område. Vi ger dig också några tips på vägen hur du kan bidra till en bättre miljö.

Det här vill vi prioritera Varför är det så tomt i bilarna och fullt på vägarna? En av de största utmaningarna som mänskligheten står inför är den globala uppvärmningen. Torra områden blir torrare, och i Kungsbacka får vi räkna med mer regn och fler och kraftigare översvämningar. Den stora boven är framförallt koldioxidutsläppen från våra bilar. Vi i Kungsbacka kommun kör mer bil än genomsnittssvensken och våra bilar är också större. När Kungsbacka stad växer bygger vi därför tätt. Vi placerar bostäderna så att det blir lättare att gå, cykla och åka kollektivt. När staden växer är det viktigt att ha kontroll på luftkvaliteten. Därför behöver vi mäta luftföroreningarna i Kungsbacka regelbundet. Framförallt i Kungsbacka stad. Små handlingar i vardagen har bidragit till den globala uppvärmningen därför gör också små ändringar i vardagen skillnad för att bromsa växthuseffekten. Det här ska vi uppnå tillsammans Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 procent jämfört med 2004 års nivå. Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. Tillgängligheten ska öka för cyklande och gående. Det här ska kommunen göra De utsläpp av koldioxid som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska med 30 procent fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Nya bostäder och verksamheter ska alltid planeras så att behoven av biltransporter minskar. Så här gör du skillnad Gå eller cykla kortare sträckor. Ställ bilen så ofta du kan och åk kollektivt eller samåk. Om du ändå måste välja bilen: - kör med framförhållning och undvik stopp - växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt - motorbromsa Välj tåg om det är möjligt istället för flyg.

Spelar det roll hur jag bor, eller vad jag lägger i kundvagnen? Maten vi äter påverkar miljön. Om vi tänker på vilka varor vi handlar begränsar vi vår påverkan på klimatet. Ekologiska jordbrukare använder ingen konstgödsel och inga bekämpningsmedel. Det är bra för växter, djur och människor. När du köper närproducerat bidrar du till färre transporter. En vinst med närproducerat är att djuren får gå ute och beta och att vi håller hagar och ängar öppna. Vår uppvärmning har en stor inverkan på miljön. Om husen är välisolerade och värms upp med förnyelsebar energi som flis, pellets eller solfångare bidrar det till en bättre miljö. Uppvärmning med olja eller kol ger däremot koldioxidutsläpp och ökar på växthuseffekten. Vi kan dessutom påverka miljön positivt genom att spara på den el vi använder i hushållet och genom att använda mindre varmvatten. Det här ska vi uppnå tillsammans Den ekologiska produktionen, enligt EU:s definition, ska år 2011 ha ökat till 12 procent av åkermarksarealen. Användningen av tillförd energi i bostäder och lokaler för uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls- och driftsel ska minskas med 20 procent per invånare mellan 2006 och 2015. Det här ska kommunen göra Vid kommunala inköp ska andelen certifierade ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25 procent. Andelen närproducerade livsmedel ska öka. Alla nybyggda bostäder inom planlagt område bör senast år 2015 vara utformade så att byggnadens energianvändning uppgår till högst 90 kwh/kvm och år. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till värdet av god jordbruks mark samt ängs- och betes - mark ernas natur- och kulturvärden. Så här gör du skillnad Fundera över vad du handlar, var varorna kommer ifrån och hur de tillverkats. Handla ekologiskt och närproducerat så ofta du kan. Byt ut dina glödlampor till lågenergilampor. Stäng av datorer och tv-apparater med en huvudströmbrytare. Alla tekniska apparater drar ström även i standby-läge. Släck efter dig.

Bara vanligt vatten eller? Varje sommar läser vi om havsvikar som är så fulla med alger att människor inte kan bada. Ofta beror detta på övergödningen som orsakar algblomning. Den uppstår när våra vatten får för mycket växtnäringsämnen som kväve och fosfor. När algerna dör faller de till botten där de bryts ned. Då går mycket av vattnets syre åt och i värsta fall blir det syrebrist på bottnarna. I delar av Kungsbackafjorden har antalet arter minskat kraftigt som en följd av övergödningen. I våra sjöar handlar det främst om försurning, som gör att växter och djur inte kan leva. I Kungsbacka är det nödvändigt att vi regelbundet kalkar våra sjösystem så att inte sjöarna försuras. Även kemiska ämnen, som till exempel läkemedel eller avfettningsmedel hamnar så småningom i våra sjöar och hav om vi inte lämnar dem till Apoteket eller återvinningscentralen. Ingenting försvinner utan finns kvar i naturen i någon form. Våra våtmarker är viktiga eftersom de jämnar ut flöden mellan vattendrag. Våtmarkerna har dessutom en förmåga att rena vattnet och är en viktig miljö för fåglar, grodor och andra djur. Därför är det viktigt att vi värnar de våtmarker vi har. I Kungsbacka behöver vi anlägga nya våtmarker som en av åtgärderna för att översvämningar i framtiden inte ska få katastrofala följder. Det här ska vi uppnå tillsammans Kungsbackas sjöar och vattendrag som hotas av försurning ska kalkas regelbundet. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. Den biologiska mångfalden inklusive fiskebestånden ska öka i kustnära vatten. Det här ska kommunen göra När vi planerar och exploaterar får våtmarkerna inte påverkas negativt. Vi ska stödja markägare som vill anlägga våtmarker i lämpliga områden, till exempel genom rådgivning. Grundvatten ska skyddas vid planering och exploatering. Så här gör du skillnad Välj kranvatten istället för vatten på flaska. Lämna överblivna läkemedel till Apoteket. Välj miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel och överdosera inte när du tvättar. Gödsla sparsamt i din trädgård och använd inga kemiska bekämpningsmedel. Tvätta inte bilen på gatan. Det smutsiga vattnet leds orenat ut i bäckar och sjöar. Lämna överbliven färg och rester av lösningsmedel till återvinningscentralen.

De 16 nationella miljömålen är Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Produktion: Service, Kungsbacka kommun Form o layout: Format.se Foto: Anna Rehnberg m.fl. Tryck: Grafika 2008 Vill du veta mer? Kungsbackas as miljömål i dess helhet finns på www.kungsbacka.se Andra miljönyttiga adresser: www.miljomal.nu och www.n.lst.se/miljomal mal Kontakta Agenda 21-samordnare, 0300-83 40 07, agenda21 genda21@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se