ÅRS REDO 2013 VISNING Dnr HS 2013/457-15
Årsredovisning 2013 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2014-02-07 Dnr HS 2013/457-15
Innehållsförteckning Rektor har ordet 1 Studentkåren har ordet 3 Årsredovisningens utformning 4 Underskrifter 5 Resultatredovisning 6 Kortfattat om Högskolan 7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 9 Dimensionering och utfall 9 -Antal studenter och anslagsutnyttjande 9 -Studenter som inte tar poäng 10 -Utbildningsområden 10 -Studenternas ålders- och könsfördelning 11 -Utökat antal programnybörjare 12 -Examina 12 -Vårdutbildning 13 -Lärarutbildning 14 Profilering inom utbildningen 14 -Forskningsanknytning, inriktning och utbud 15 -Utbildning på alla nivåer 18 Excellens inom utbildningen 18 -Intern kvalitetssäkring 19 -Bildning 20 -Jämställdhet och mångfald inom utbildningen 21 -Hållbar utveckling 22 -Studentinflytande 23 Internationalisering 24 -Studentmobilitet och avtal 24 -Lärar- och personalmobilitet 26 -Internationalisering på hemmaplan 26 -Studieavgiftsfinansierad verksamhet 26 -Samarbete med Migrationsverket 27 Forskning och utbildning på forskarnivå 28 Forskningsstrategi 28 Profilering inom forskningen 28 -Forskningens inriktning 29
Excellens inom forskningen 29 -Vetenskaplig produktion 30 -Utbildning på forskarnivå 32 -Intern kvalitetssäkring 36 -Externa medel inom forskningen 37 Samverkan 39 Kunskapsöverföring och nyttiggörande 39 Utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden 40 Uppdragsutbildning 40 Synlighet 42 Studiedestination Skövde/Rekrytering 42 -Marknadsföring av utbildning och studieort 42 -Utbildningarnas attraktivitet 43 Varumärket 44 -Omtänksamhet, öppenhet och nytänkande 44 -Internkommunikation 44 -Synlighet genom sociala medier, webbplats och interaktivitet 45 -Opinionsbildning 47 Forskningskommunikation 48 Miljöledningsarbete 50 Bibliotek 51 Personal 52 Kompetensförsörjning 52 Lärar- och forskarkompetens 53 Jämställdhet och mångfald relaterat till kompetensförsörjning 55 Arbetsmiljö 57 Värdegrund 59 Ekonomiskt resultat och prestationer 60 Ekonomiskt resultat 60 -Samlad verksamhet 60 -Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 61 -Forskning och utbildning på forskarnivå 63 -Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet 64 Kostnad per prestation 65 Finansiell redovisning 67 Resultaträkning 2013 68 Balansräkning 69 Balansräkning (forts) 70 Anslagsredovisning 2013-12-31 70 Tilläggsupplysningar 71 Notupplysningar 75 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet 80 Redovisning av takbelopp 81 Väsentliga uppgifter 83
Rektor har ordet År 2013 har präglats av en fortsatt positiv utveckling för Högskolan i Skövde med avseende på ökat söktryck, kvalitetsutvärderingar och ekonomi i balans. Två stora arbeten har genomförts under 2013. Dels har en utvärdering av forskning och samproduktion, ARC2013, genomförts. Det är den första utvärderingen av Högskolans forskning som har gjorts någonsin. Vidare har institutionsindelningen setts över med målet att föra samman utbildning och forskning i en tydlig organisation. Dessa arbeten har tagit stor kraft i anspråk men har präglats av ett stort engagemang och delaktighet från alla medarbetare. Under året har Högskolan ökat synligheten i omvärlden. Detta är tydligt i ett ökande söktryck till utbildningarna, från 0.8 2012 till 1.0 för program och kurs 2013, och en 19% ökning av forskningsbidrag erhållna i konkurrens. Samtidigt har utbildningsvolymen minskat något i enlighet med budgetpropositionen. Genom det särskilda fokus riktat mot uppdragsutbildning och bildandet av enhet för externa uppdrag har andelen uppdragsutbildning av utbildning ökat under året. Årets resultat på 30,1 miljoner kronor visar på en ekonomi i god balans Högskolan driver sedan flera år ett långsiktigt och målmedvetet kvalitetssäkringsarbete inom utbildning. I den nu pågående nationella examensutvärderingen i Universitetskanslersämbetets regi, presenterades under 2013 15 rapporter avseende Högskolans utbildningar. Av dessa fick tre omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nio omdömet hög kvalitet och tre utbildningar omdömet bristande kvalitet. Sammantaget har utbildningarna på Högskolan i ett nationellt jämförande perspektiv kommit mycket bra ut. Profileringen med fem forskningsspecialiseringar innebär ett kontinuerligt arbete med att se över och utveckla utbildningsutbudet i enlighet med det. Andelen utbildning på avancerad nivå har legat still på c:a 6%, men måste öka och attraktiva magister- och masterprogram behövs för att målet om ytterligare en examensrätt på forskarnivå ska kunna nås. Den nya organisationen med fem institutioner i samklang med de fem forskningsspecialiseringarna kommer vara en god bas för detta arbete. Högskolan driver ett aktivt internationaliseringsarbete. Syftet är dels att öka antalet betalande studenter men också att etablera och ha aktiva samarbeten med nyckelländer. Under året fick Högskolan beviljat medel från STINT för att initiera samarbete med Afrika. Ett antal länder är prioriterade för samarbete varav några faller inom ramen för ansökan om stipendier via biståndsbudgeten. I november gjordes en resa till Sydkorea och efter resan har fyra till fem lärosäten identifierats och avtal planeras med dessa. Antalet utresande studenter är fortsatt lågt. Efter en kraftig minskning 2011 av antalet avgiftsskyldiga studenter 2011, ökar nu dessa främst genom det riktade rekryteringsarbete som Högskolan genomför. I december 2013 ägde den första disputationen i helt egen regi rum. Ett historiskt datum som visar att ett av Högskolans profilområden nu är en komplett miljö, med utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och forskning. Det totala antalet inskrivna doktorander var 70 st. Förutom den egna examensrätten med 22 inskrivna doktorander har Högskolan avtal med olika lärosäten som har examensrätt på forskarnivå vilket medger inskrivning av doktorander från alla fem forskningsspecialiseringarna. Forskningen med projekt vunna i konkurrens ökar återigen. ARC2013 visar på excellens i forskningsspecialiseringarna Informationsteknologi och Systembiologi, där 1
har tre av sju utvärderade kriterier fått betyget excellent av de internationella bedömarna. De tre övriga specialiseringarna får också goda betyg. Bedömargruppen har lämnat rekommendationer på hur forskningen ytterligare kan stärkas. Högskolans synlighet i de sociala medierna ökar. Under året syntes utbildning, forskning och samverkan även i de traditionella medier, t.ex. hade DN Kultur ett uppslag om utbildningen och forskningen i dataspel. Öppenhet signaleras också genom deltagandet i Forskarfredag, Öppna föreläsningar och inte minst Nobelkvällen där experter från Högskolan presenterar årets Nobelpris under avspända former. Värdegrundsfrågor är fortsatt viktiga och årets ord har varit respekt, aktiviteter som synliggjort värdeordet har genomförts. Arbetsmiljön vid Högskolan är mycket viktig som grund för att vara en attraktiv arbetsplats och studiemiljö. Året 2013 har inneburit mycket arbete för många genom de två stora projekten ARC2013 och omorganisationen. I det sammanhanget är det därför glädjande att sjukfrånvaron och långtidsjukskrivningarna har minskat. Sammantaget har året stärkt Högskolan inför framtiden med kvalitet i fokus och ledorden profilering, excellens och synlighet. Sigbritt Karlsson Rektor vid Högskolan i Skövde 2
Studentkåren har ordet 2013 har gått i förändringens tecken såväl för Högskolan som för Studentkåren. Förslaget gällande omstrukturering av Högskolans institutioner som har arbetats med sedan mitten av vårterminen har gjort sitt tydliga avtryck i såväl Studentkårens som Högskolans verksamhet. För Högskolans del har man önskat skapa en tydligare koppling mellan utbildning och forskning för att fortsatt stärka kvalitén i verksamheten och därmed gjort en omorganisation av Högskolans institutioner. Till följd av detta har även Studentkåren stuvat om i den interna organisationen för att vara så effektiva som möjligt när det kommer till studentrepresentation och påverkan. Allt arbete är givetvis inte gjort utan mycket återstår, för Studentkåren såväl som för Högskolan. Vi har dock kommit en bra bit på väg och många fördelar går redan nu att utläsa ur den organisation som är på väg att sätta sig. Tydligare och mer renodlade organ som behandlar kursplaner ger dels ett bättre fokus men gör det också lättare för studenter att engagera sig i kvalitetsarbetet. En enskild fakultetsnämnd ger Högskolan en samlingspunkt för de strategiska diskussionerna kring utbildning och placerar tydligt kvalitetsaspekterna högt på dagordningen med dekanens införlivande i högskoleledningen. I arbetet med omorganisationen av Högskolans institutioner har däremot ett problem återupptäckts som Studentkåren lyfte redan i förra årsredovisningen. Det blir allt tydligare att det råder en brist på lokaler på Högskolan i Skövde. Detta gäller dels kontorsutrymmen för personal dels studiemiljöer för studenter. Det är inte ett problem som löses snabbt utan kräver planering på lång sikt och vi utgår ifrån att ledningen för Högskolan är väl medvetna om problemet. Vi gläds också tillsammans med Högskolan i de framgångar 2013 har fört med sig, inom både utbildnings- och forskningskvalitet. Från Studentkåren ser vi det här som ett bevis på den styrka som finns inom Högskolan och det engagemang som flertalet av de anställda visar. Samarbetet mellan Studentkåren och Högskolan har under 2013 fortsatt utvecklas till det bättre och från Studentkårens sida upplever vi att båda parter har gagnats. Introduktionen för de nya studenterna arrangerades under hösten utan några betydelsefulla meningsskiljaktigheter vilket tidigare har varit fallet. Även utvecklingsarbetet av introduktionen inför nästkommande höst har varit mer omfattande och i större samklang än på länge. Det goda samarbetet har sin grund i rak och tydlig kommunikation samt en respekt för varandras perspektiv. Det finns också en enighet mellan Högskolan och Studentkåren i strävan mot att vara ett så bra lärosäte som möjligt och det gemensamma målet suddar ut onödiga gränser och ger möjligheten att prestigelöst kämpa tillsammans. Studentkåren i Skövde genom John Spjuth, Kårordförande 2013 3
Årsredovisningens utformning I årsredovisningen lämnas en redogörelse för verksamheten vid Högskolan i Skövde (Högskolan) under år 2013. Redovisning görs såväl mot nationella som lokala mål för verksamheten. De nationella målen återfinns främst i Högskolelagen och i regleringsbrevet för 2013 medan de lokala målen anges i Högskolans utvecklingsplan för 2012-2016. Årsredovisningens två huvuddelar är resultatredovisning och finansiell redovisning. Resultatredovisningen är indelad i avsnitt för Högskolans kärnverksamhet som är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt samverkan. Vidare finns avsnitt för synlighet, miljöledningsarbete, bibliotek, personal samt ekonomiskt resultat och prestationer. Den finansiella redovisningen består av resultaträkning, redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet, balansräkning, anslagsredovisning, tilläggsupplysningar, notupplysningar, redovisning av takbelopp och väsentliga uppgifter. Högskolans utvecklingsplan är strukturerad efter ledorden profilering, excellens och synlighet. Denna indelning återfinns även i flera av resultatredovisningens avsnitt, i syfte att tydliggöra rapporteringens koppling till de lokala målen. De mål och krav som gäller för de olika delarna av verksamheten återges i rutor i inledningen till de olika avsnitten. Källorna för de uppgifter som presenteras i tabellform är, om inte annat anges, Ladok (det nationella systemet för studieadministration inom högre utbildning), Kursinfo (Högskolans lokala utbildningsdatabas), Agresso (Högskolans ekonomisystem) samt Palasso (Högskolans personaladministrativa system). Denna årsredovisning, som är utformad enligt de krav som anges i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, skickas till regeringen, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Universitetskanslersämbetet. Utöver årsredovisningen sammanställs även en årsberättelse som främst används för att informera det omgivande samhället om Högskolans verksamhet. Årsberättelsen har sin grund i de uppgifter som finns i årsredovisningen. 4
Underskrifter Högskolans styrelse har vid sitt sammanträde 2014-02-07 beslutat att fastställa årsredovisningen för Högskolan i Skövde 2013. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Urban Wass Ordförande Sigbritt Karlsson Rektor Claes Bjerkne Per Fagrell Pia Falk Ann Lantz Carl Henrik Ohlsson Helena L Nilsson Christina Rogestam Tom Ziemke Catharina Gillsjö Mikael Wickelgren John Spjuth Ruben Johansson Oscar Danielsson 5
Resultatredovisning 6
Kortfattat om Högskolan År 2013 har präglats av en fortsatt positiv utveckling för Högskolan i Skövde. I enlighet med utvecklingsplanen för 2012-2016 pågår ett fokuserat och intensivt arbete för att nå de uppsatta målen. Årets resultat på 30,1 miljoner kronor visar på en ekonomi i god balans. Utbildning Högskolans arbete med profilering av utbildningar mot väl avgränsade områden som knyter an till den forskning som bedrivs har under året fortsatt. Nya program med inriktning mot ekonomi och ingenjörsvetenskap startades under året. Nyutveckling har skett av ett kandidatprogram inom folkhälsovetenskap och av flera magister- och masterprogram inom det biovetenskapliga området för studiestart 2014. För att anpassa Högskolans verksamhet till det minskande statsanslaget har utbildningsvolymen reducerats i förhållande till föregående år. Antalet helårsstudenter 2013 var 4 089, vilket är en minskning med cirka 5 %. Av dessa finansierades 4 066 via anslag. Campusförlagd programutbildning har prioriterats framför fristående kurser och utbildning på distans. Under året var 75% av helårsstudenterna programstudenter. Andelen distansstudenter minskade från knappt 30% till drygt 27%. Högskolans målmedvetna kvalitetssäkringsarbete gav under 2013 sammantaget ett positivt resultat i Universitetskanslersämbetets nationella examensutvärderingar. Rapporter om 15 av Högskolans utbildningar presenterades under året. Av dessa fick tre omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nio omdömet hög kvalitet och tre utbildningar omdömet bristande kvalitet. I ett jämförande nationellt perspektiv är dessa resultat tillsammans med de resultat som tidigare har erhållits inom utvärderingscykelns första omgång mycket goda. Forskning och utbildning på forskarnivå I enlighet med utvecklingsplanen har en fortsatt utveckling skett av forskningen inom Högskolans tre inrättade forskningscentrum Informationsteknologi, Virtuella system och Systembiologi. Inom dessa centrum har ett antal delområden identifierats och utgjort prioriterade områden för ansökningsomgången inom Högskolans KK-miljö under 2013. Även när det gäller Högskolans forskningsspecialiseringar Hälsa- och välbefinnande och Framtidens företagande har profileringsarbetet gett resultat i form aktiva forskargrupper. Strategisk forskningssamverkan med Högskolan i Borås har under året fått fart med igångsatta och planerade projekt, rekrytering av post-doktorer och gästprofessurer m.m. Samarbetet är organiserat i fyra forskningsteman. Med finansiellt stöd av KK-stiftelsen genomförde Högskolan en genomgripande kvalitetsgranskning av all forskning vid lärosätet under 2013 (ARC13). En internationell expertpanel granskade underlaget och genomförde även ett platsbesök under hösten för att komplettera underlaget. Förutom en värdering av varje forskningsspecialisering gav expertpanelen ett antal rekommendationer som kommer att utgöra ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla forskningen vid Högskolan. Högskolans intäkter för forskning uppgick under året till 98 miljoner kronor, varav 59% utgjordes av externa medel. Viktigaste finansiär var KK-stiftelsen som stod för 44% av de externa medlen. Under 2013 har tre kvinnor och fem män av Högskolans forskarstuderande avlagt 7
doktorsexamen. Den första disputationen inom den egna examinationsrättigheten i informationsteknologi genomfördes under slutet av året. Antalet forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2013 till 70 personer. Av det totala antalet forskarstuderande är 22 antagna till Högskolans egen forskarutbildning inom informationsteknologi. Samverkan, synlighet och värdegrund Under året har satsningar skett för att stärka arbetet med internationalisering och uppdragsutbildning. Ökad synlighet har varit i fokus genom aktiv och målgruppsanpassad kommunikation med omvärlden. Marknadsföring av Högskolans utbildning och Skövde som studieort, forskningskommunikation riktad mot allmänheten samt opinionsbildande aktiviteter har bidragit till att tydliggöra Högskolan i Skövde och stärka varumärket. Frågor som rör hållbar utveckling, arbetsmiljö och värdegrund har även varit viktiga under året, inte minst i det interna arbetet. Målet har varit att ledorden omtänksamhet, öppenhet och nytänkande ska vara utmärkande för hela Högskolans verksamhet. 8
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utvecklingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå under år 2013 presenteras i fyra avsnitt. Indelningen grundar sig på den struktur som finns i Högskolans utvecklingsplan samt de mål och återrapporteringskrav som anges i Högskolelagen och i regleringsbrevet för budgetåret 2013. Avsnitten har rubrikerna dimensionering och utfall, profilering inom utbildningen, excellens inom utbildningen samt internationalisering. Dimensionering och utfall Antal studenter och anslagsutnyttjande Takbeloppet för ramanslaget till grundutbildning för Högskolan i Skövde enligt regleringsbrevet för budgetåret 2013 är: - 309 598 000 kr Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 om studenter som inte tar poäng: - Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen 2013. Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i underlaget. Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende utökat antal programnybörjare: - Antalet programnybörjare ska under 2013 öka vid Högskolan i Skövde enligt nedan Högskoleingenjörsutbildning 5 Sjuksköterskeutbildning 25 Antalet helårsstudenter vid Högskolan i Skövde år 2013 uppgår till 4 089. I detta antal inkluderas 24 avgiftsfinansierade helårsstudenter. Avgiftsfinansierad utbildning presenteras mer ingående i avsnittet om internationalisering. Volymen inom den anslagsfinansierade utbildningen uppgår under året till 4 066 helårsstudenter. Jämfört med föregående år har en minskning skett med 5 % (228 helårsstudenter). Denna minskning ligger helt i linje med den planering som skett, i syfte att anpassa utbildningsvolymen till de minskade anslagsresurserna. I tabellen nedan presenteras utvecklingen under åren 2010-2013 av helårsstudenter, helårsprestationer och personer registrerade i någon form av utbildning. 9
Tabell 1: Antal helårsstudenter, helårsprestationer och registrerade 2013 2012 2011 2010 Antal helårsstudenter 4 089 4 315 4 514 4 475 varav anslagsfinansierade helårsstudenter 4 066 4 294 4 509 4 475 varav helårsstudenter som finansieras via studieavgifter 24 21 5 - Antal helårsprestationer 3 207 3 188 3 245 3 468 varav prestationer från anslagsfinansierade studenter varav prestationer från studenter som finansieras via studieavgifter 3 186 3 175 3 243 3 468 20 13 2 - Antal personer registrerade i utbildning* 9 907 10 905 11 047 10 277 varav anslagsfinansierade studenter 9 857 10 860 11 035 10 277 varav avgiftsfinansierade studenter 50 45 12 - * Varje person räknas bara en gång. Källa: Ladok Som framgår av tabell 2 utnyttjar Högskolan hela ramanslaget under år 2013. Utbildningsvolymen motsvarar 100,3% av takbeloppet. Under föregående år var utnyttjandegraden 99,5%. Tabell 2: Anslagsutnyttjande 2013 2012 2011 2010 Ramanslag i tkr 309 598 306 704 321 473 319 156 Utfall i tkr 310 591 305 295 305 293 302 314 Andel anslagsutnyttjande i procent 100,3 99,5 95,0 94,7 Källa: Regleringsbrev 2013, Ladok Studenter som inte tar poäng Antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen 2013 är 489. Utresande utbytesstudenter ingår inte i detta antal. Av de 489 helårsstudenterna har 100 ett underkänt betyg och 86 har begärt ett sent studieavbrott. Utbildningsområden Studenternas fördelning inom olika utbildningsområden framgår av tabellerna 3 och 4. Under jämförelseperioden har antalet och andelen studenter inom områdena vård och medicin ökat. Detta beror till stor del på målet i regleringsbrevet att öka antalet programnybörjare inom sjuksköterskeutbildningen, men också på att utbildningen nu har kommit upp i full volym. Inom övriga områden har en minskning av antalet helårsstudenter skett, även om andelen helårsstudenter inom teknikområdet har ökat något. 10
Tabell 3: Antal helårsstudenter inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2013 2012 2011 2010 Naturvetenskap 657 724 884 660 Teknik 1 472 1 493 1 412 1 315 Samhällsvetenskap och juridik 967 1 141 1 270 1 315 Medicin och vård 672 563 469 490 Undervisning 98 148 203 306 Humaniora 154 168 188 260 Övriga områden (design och musik) 69 78 88 129 Helårsstudenter totalt 4 089 4 315 4 514 4 475 Källa:Ladok Tabell 4: Andel helårsstudenter i procent inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2013 2012 2011 2010 Naturvetenskap 16 17 20 15 Teknik 36 35 31 29 Samhällsvetenskap och juridik 24 26 28 29 Medicin och vård 16 13 10 11 Undervisning 2 3 5 7 Humaniora 4 4 4 6 Övriga områden (design och musik) 2 2 2 3 Källa: Ladok Studenternas ålders- och könsfördelning Andelen studenter under 24 år har ökat till 54%, medan andelen studenter mellan 25-34 år är oförändrad på 32% i förhållande till föregående år. De studenter som är 35 eller över har minskat till 14%. Tabell 5: Studenternas åldersfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2013 2012 2011 2010-24 år 54 51 50 51 25-34 år 32 32 33 33 35 år - 14 17 17 16 Källa: Ladok 11
En majoritet av Högskolans studenter är kvinnor, 57%. Som framgår av tabell 6 har andelen kvinnor minskat för första gången på flera år. Könsfördelningen inom olika utbildningar behandlas i avsnittet om jämställdhet och mångfald inom utbildningen. Tabell 6: Studenternas könsfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2013 2012 2011 2010 Kvinnor 57 58 56 55 Män 43 42 44 45 Källa: Ladok Utökat antal programnybörjare Enligt mål i regleringsbrevet 2013 ska Högskolan i Skövde öka antalet programnybörjare inom områdena högskoleingenjörsutbildning (5 nybörjare) och sjuksköterskeutbildning (25 nybörjare). Högskoleingenjörsutbildningen ökade med en person till 74 programnybörjare och når därmed inte upp till målet. Sjuksköterskeutbildningen ökade med 32 programnybörjare till 195 nybörjare och når med marginal det uppsatta målet. Tabell 7: Antal programnybörjare på högskoleingenjörsutbildning och sjuksköterskeutbildning 2013 2012 2011 2010 Högskoleingenjörsutbildning 74 73 63 71 Sjuksköterskeutbildning 195 163 127 38 Källa:Ladok Examina Antalet utfärdade examina vid Högskolan år 2013 var totalt 916. Då vissa studenter har avlagt mer än en examen är antalet examinerade studenter mindre än antalet examina. Under året examinerades 807 individer. Som framgår av den följande tabellen ligger antalet examina på ungefär samma nivå som förra året. Den vikande trenden med magisterexamen har fortsatt vilket sannolikt är en följd av införandet av studieavgifter. Under året har flera nya magisterprogram inrättats vilket förhoppningsvis leder till fler studenter som tar examen nästa år. Högskolan har utfärdat fler sjuksköterskeexamen än förra året då den första gruppen från det nya sjuksköterskeprogrammet blev färdiga våren 2013. Under året utfärdades yrkeslärarexamina för första gången. 12
Tabell 8: Antal utfärdade examina Examenstyp 2013 2012 2011 2010 Generella examina på grundnivå Högskoleexamen 100 83 122 125 Kandidatexamen 444 428 488 501 Generella examina på avancerad nivå Magisterexamen 138 176 183 202 Masterexamen 3 3 1 - Yrkesexamina på grundnivå Yrkeshögskoleexamen 1 2-1 Högskoleingenjörsexamen 32 34 41 46 Sjuksköterskeexamen 38 19 172 143 Yrkeslärarexamen 19 - - - Yrkesexamina på avancerad nivå Barnmorskeexamen 20 19 21 20 Specialistsjuksköterskeexamen 12 9 7 54 Lärarexamen (enligt tidigare utbildningsstruktur) 109 83 110 108 Antal examina totalt 916 856 1 115 1 229 Antal individer som tagit examen 807 770 893 954 Källa: Ladok Vårdutbildning Högskolan har tagit ytterligare steg i utvecklingen av vårdutbildningarna. Den nya sjuksköterskeutbildningen har nu genomförts i sin helhet efter omstart höstterminen - 2010. Sjuksköterskeprogrammet tillsammans med specialistutbildning till distriktssköterska, skolsköterskeutbildning och barnmorskeutbildning utgör ett starkt område med hög kvalitet och gott söktryck. Under 2013 har, generell kandidatexamen i omvårdnad, generell magisterexamen i omvårdnad, specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterka, barnmorskeexamen samt generell magisterexamen i reproduktiv perinatal och sexuell hälsa, granskats av Universitetskanslersämbetet. Resultatet från denna granskning väntas våren 2014. Under året har Högskolan samarbetat med Hälsohögskolan i Jönköping (HHJ) om utbildning som leder till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Samarbetet innebär att 20 studenter som har antagits vid HHJ delvis genomför sina studier vid Högskolan i Skövde i en studiegrupp. Fördelen med denna lösning är att studenter som vill utbilda sig till barnsjuksköterskor kan bedriva sina studier på hemmaplan. För tillfället har Högskolan inte möjlighet att driva detta specialistsjuksköterskeprogram i egen regi då det är svårt att rekrytera lärare med rätt komptens. Under året har Universitetskanslersämbetet öppnat upp en tolfte inriktning för specialistsjuksköterskeexamen i högskoleförordningen, vilket innebär att Högskolan nu kan erbjuda specialistsjuksköterskeexamen för de studenter som går 13
skolsköterskeprogrammet. Fram till nu har detta program endast gett en generell magisterexamen. Beskedet från Universitetskanslerämbetet innebär att Högskolan utökar antalet program som leder till en specialistsjuksköterskeexamen. Lärarutbildning Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 om dimensionering av lärarutbildning: - Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda förskollärar- och lärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika inriktningar och ämneskombinationer, så att den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Överväganden och vilka åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Högskolan i Skövde erbjuder utbildning som leder till en yrkeslärarexamen. Efterfrågan på behöriga yrkeslärare är stor och för att möta detta behov ges yrkeslärarprogrammet både på hel- och halvfart samt för alla yrkesämnen. Hösten 2013 genomfördes antagning med 225 sökande (varav 87 förstahandssökande) till 40 platser. Samtliga behöriga antogs till programmet. De som studerar på halvfart arbetar oftast som obehöriga yrkeslärare. Det finns även en stor efterfrågan på helfartsstudier för de som inte har erfarenhet av yrket eller en anställning. De olika distributionsformerna som finns vid Högskolan (hel- och halvfart) innebär att olika kategorier av intresserade personer ges möjlighet genomföra utbildningen. Möjlighet finns också till validering av verksamhetsförlagd utbildning för den som har erfarenhet av arbete som lärare vilket förkortar utbildningen. Valideringen genomförs genom att studenten såväl teoretiskt som praktiskt får redovisa sin kunskap utifrån relevanta mål i examensordningen nedbrutna i mål i kursplan. Samtliga studenter har presonlig kontakt med Högskolans lärare under utbildningen för att identifiera behov och för att vägleda studenterna. Högskolan har på olika sätt kontakt med avnämare avseende innehåll i utbildningen. Profilering inom utbildningen Högskolans utbildning ska, enligt utvecklingsplanen, profileras genom utveckling av utbildningsutbudets relation till forskning (forskningsanknytning, inriktning och utbud), utbildning på alla nivåer, användbarhet på arbetsmarknaden samt samverkan med regionen. Redovisning av mål som rör användbarhet och samverkan görs i avsnittet om samverkan. Detsamma gäller den redovisning som efterfrågas i regleringsbrevet över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolan i Skövde ska vara en profilerad högskola med ett fåtal excellenta och väl kända utbildningsinriktningar och forskningsspecialiseringar. På sikt ska utbildning inom samtliga inriktningar ges på alla nivåer, dvs grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildningarna ska ha hög kvalitet och vara väl kända nationellt och internationellt. De ska också svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. 14
Forskningsanknytning, inriktning och utbud Mål i Högskolelagen om inriktning och forskningsanknytning: Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. (1 kap 2 ) Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om forskningsanknytning, inriktning och utbud: - utbildningen är inriktad mot de områden där Högskolan har forskningsspecialiseringar - utbildningens forskningsförankring är djup och genomgående samt framstår som ett tydligt inslag i Högskolans varumärke - samtliga utbildningsprogram på grundnivå leder till en examen som omfattar minst 180 högskolepoäng Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 om utbildningsutbud: - Utbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Lärosätets avvägningar när det gäller t ex fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Forskningsanknytning Ett kontinuerligt arbete sker inom Högskolans olika ämnen för att stärka utbildningens forskningsanknytning. Inom ramen för detta arbete har det under året gjorts särskilda insatser, bland annat för att öka andelen disputerade lärare i undervisningen. Ett annat mål för insatserna har varit att uppnå en större koppling mellan studenternas examensarbeten och lärarnas forskningsprojekt. Vidare har nya kurser införts och kursplaner har reviderats, i syfte att stärka forskningsperspektivet i utbildningarna. För att på ett organisatoriskt och mer övergripande sätt öka närheten mellan forskning och utbildning har det under året gjorts en översyn av Högskolans institutionsindelning. Ett av de främsta syftena med översynen var att skapa bättre balans och integrering mellan utbildning och forskning i de organisatoriska enheterna. Fem nya institutioner har formats, med utgångspunkt i Högskolans fem forskningsspecialiseringar, vilket utgör en god grund för ökad forskningsförankring av utbildningen. Utbildning och forskning kommer, från och med januari 2014, att bedrivas samlat inom följande områden: biovetenskap, handel och företagande, hälsa och lärande, informationsteknologi samt ingenjörsvetenskap. Inriktning och utbud Som ett resultat av det profileringsarbete som har bedrivits under de senaste åren har Högskolan utbildningar inom väl avgränsade områden, som knyter an till den 15
forskning som bedrivs vid lärosätet. De utbildningar som erbjuds ska, förutom att vara väl forskningsförankrade, även svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. För att möta dessa behov sker en ständig anpassning av utbudet av program och kurser. Höstterminen 2013 startades flera nya program, bland annat ett ekonomprogram med inriktning mot redovisning och revision samt ett ingenjörsprogram med inriktning mot produktionsteknik och ledarskap. Under året har utveckling skett av ett kandidatprogram inom folkhälsovetenskap samt flera magister- och masterprogram inom det biovetenskapliga området. Dessa utbildningar kommer att erbjudas första gången under år 2014. Tabell 9: Utbud av program och kurser 2013 2012 2011 2010 Utbildningsprogram totalt 47 45 46 51 Basutbildningar 2 2 3 3 Utbildningsprogram på grundnivå 31 28 31 36 varav program om 180 hp 27 24 25 26 varav program om 120 hp 3 3 4 3 varav övriga program 1 1 2 7 Utbildningsprogram på avancerad nivå 14 15 12 12 varav magisterprogram 10 10 7 8 varav masterprogram 1 2 2 2 varav yrkesprogram inom vårdområdet 3 3 3 2 varav med internationell antagning 10 10 7 10 Fristående kurser 386 466 508 530 varav med internationell antagning - 72 16 - Källa: KursInfo Som framgår av tabell 9 har det inte skett några stora förändringar under de senaste åren vad gäller antal program i utbudet. Knappt 50 program erbjuds varav cirka 30 på grundnivå. En kraftig minskning har dock skett vad gäller antalet fristående kurser, i linje med den inriktning mot programutbildning som valts vid Högskolan. Under år 2013 erbjöds 386 fristående kurser, jämfört med 530 år 2010. Antalet och andelen studenter inom program jämfört med studenter inom fristående kurser har också ökat, i enlighet med den ändring som gjorts i utbudet. Under året var 75% av helårsstudenterna programstudenter. Motsvarande andel studenter inom program år 2010 var 64%. Då fristående kurser i högre grad än program har erbjudits via distans har också antal och andel studenter inom distansutbildning minskat. Andelen distansstudenter uppgick föregående år till drygt 27%. Detta utgör en minskning med flera procentenheter gentemot föregående år då siffran var knappt 30%. Fördelning och utveckling under jämförelseperioden vad gäller de olika utbildningsoch distributionsformerna framgår av tabellerna 10,11 och 12 nedan. 16
Tabell 10: Antal helårsstudenter inom program, fristående kurser och distansutbildning 2013 2012 2011 2010 Helårsstudenter inom program 3 050 2 951 2 971 2 859 varav inom distansutbildning 521 534 524 536 Helårsstudenter inom fristående kurser 1 039 1 364 1 543 1 616 varav inom distansutbildning 586 751 836 634 Helårsstudenter totalt 4 089 4 315 4 514 4 475 varav inom distansutbildning 1 107 1 285 1 360 1 170 Källa: Ladok Tabell 11: Andel helårsstudenter i procent inom program och fristående kurser 2013 2012 2011 2010 Helårsstudenter inom program 75 68 66 64 Helårsstudenter inom fristående kurser 25 32 34 36 Källa: Ladok Tabell 12: Andel helårsstudenter i procent inom distansutbildning 2013 2012 2011 2010 Andel helårsstudenter totalt inom distansutbildning Källa: Ladok 27,1 29,8 30,1 26,1 Som framgår av utvecklingsplanens mål ska utbildningsprogram på grundnivå normalt omfatta tre år (180 högskolepoäng). De kortare, tvååriga program (om 120 högskolepoäng) som erbjuds (Butikschefsprogrammet, Hälsocoach samt Produktionsteknikerprogrammet) ska successivt utvecklas till att omfatta tre år. En sådan utveckling har också skett under året då ett treårigt butikschefsprogram har startat. Liknande planering sker för övriga tvååriga program. Studenterna inom dessa program erbjuds redan idag möjlighet att komplettera sina studier med ett tredje år så att de uppfyller kraven för en kandidatexamen. Tabell 13 visar att andelen studenter inom treåriga program (omfattande 180 högskolepoäng) successivt har ökat under perioden. Under 2013 var 82% av programstudenterna registrerade på treåriga program, jämfört med 68% år 2010. Tabell 13: Andel helårsstudenter i procent inom program på grundnivå 2013 2012 2011 2010 Andel helårsstudenter inom program om 180 hp 82 76 72 68 Andel helårsstudenter inom program om 120 hp 13 15 17 20 Andel studenter inom övriga program på grundnivå 5 9 11 12 Källa: Ladok 17
Utbildning på alla nivåer Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildning på alla nivåer: - andelen utbildning på avancerad nivå har ökat från 8% av helårsstudenterna år 2010 till 15% år 2016 Det långsiktiga målet är att utbildningen på avancerad nivå ska öka i omfattning för att skapa bättre balans mellan de olika nivåerna. Tabell 14 visar dock att utvecklingen, på kort sikt, har varit den motsatta. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har under de senaste två åren varit endast 6% vilket är mindre än åren dessförinnan. Skälet till minskningen är främst införandet av studieavgifter för studenter utanför EES-området. Högskolans magister- och masterprogram har till stor del haft internationell antagning och rekryterat många studenter från så kallat tredje land (studenter som nu blivit betalningsskyldiga). Tabell 14: Antal helårsstudenter på olika nivåer 2013 2012 2011 2010 Förberedande nivå 180 151 113 92 Grundnivå 3 636 3 867 3 993 4 009 Avancerad nivå 264 277 398 362 Utlandsstudier (ej nivåindelade) 9 20 10 12 Antal helårsstudenter totalt 4 089 4 315 4 514 4 475 varav andel på avancerad nivå 6 % 6 % 9 % 8 % Källa: Ladok För att vända trenden och skapa förutsättningar att nå målet om fler studenter på avancerad nivå är utveckling och marknadsföring av internationellt attraktiva magisteroch masterprogram ett område som prioriteras högt i Högskolans verksamhet. För att öka attraktiviteten kommer nya och mer profilerade program att erbjudas år 2014 inom områdena molekylärbiologi och systembiologi. Översyner av magister- och masterutbildningar har under året även inletts inom områdena informationsteknologi och ingenjörsvetenskap. En mer detaljerad redogörelse för Högskolans arbete med att attrahera internationella studenter lämnas i avsnittet om internationalisering. Under året har också särskilda insatser genomförts för att öka övergången till magisterprogram från Högskolans egna utbildningsprogram på grundnivå. Redovisning som rör den tredje nivån, utbildning på forskarnivå, görs i avsnittet om utbildning på forskarnivå. Excellens inom utbildningen Enligt Högskolans utvecklingsplan ska en excellent lärmiljö vara utmärkande för Högskolans utbildning. Den excellenta lärmiljön ska uppnås genom utveckling av intern kvalitetssäkring, lärarkompetens, bildning, internationalisering, jämställdhet och mångfald samt studentinflytande. Redovisning av mål som rör lärarkompetens görs i avsnittet om personal. Utvecklingen av internationaliseringsarbetet presenteras i särskilt avsnitt. Förutom de avsnitt som nämns ovan innehåller detta avsnitt även redovisning av arbetet med hållbar utveckling inom Högskolans utbildning. 18
Intern kvalitetssäkring Mål i Högskolelagen om kvalitet: - Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (1 kap 4 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om excellens och kvalitet: - begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tydliggörs inom Högskolans samtliga utbildningar - det nya systemet för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå är implementerat - samtliga utbildningar som utvärderas av Högskoleverket 1 har godkänts och minst hälften har fått högsta betyg Högskolan har under flera år bedrivit ett målmedvetet kvalitetssäkringsarbete inom utbildningarna vilket har gett ett gott utfall i Universitetskanslerämbetets nationella examensutvärderingar. År 2013 presenterades rapporterna från utvärderingarna av utbildningarna inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och informationsteknologi. Sammanlagt 15 av Högskolans utbildningar ingick i utvärderingarna (se tabell 15). Tre av dessa utbildningar fick omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nämligen kandidatutbildningarna i datalogi och medier, estetik och berättande samt magisterutbildningen i datavetenskap. Nio utbildningar fick omdömet hög kvalitet och tre utbildningar fick omdömet bristande kvalitet. I ett jämförande nationellt perspektiv är dessa resultat tillsammans med de resultat som tidigare har erhållits inom utvärderingscykels första omgång mycket goda. Under året har också utbildningen i socialpsykologi, efter förnyad prövning av Universitetskanslerämbetet, fått omdömet hög kvalitet. Ett utvecklingsarbete har skett inom denna utbildning då den år 2012 ifrågasattes inom ramen för den första omgången av utvärderingarna. Självvärderingar inom ramen för de nationella utvärderingarna har under 2013 lämnats för sju utbildningar inom områdena biomedicin, omvårdnad samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Universitetskanslerämbetet kommer också att utvärdera Högskolans magisterexamen i pedagogik och självvärderingsarbete har därför även skett inom detta ämne under året. Självvärderingsrapport för magisterexamen i pedagogik ska lämnas i januari 2014. Då de nationella utvärderingarna utgår från de allmänna målen för högskoleutbildning berörs även utvecklingsplanens mål som relaterar till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En stor del av redovisningarna i självvärderingarna svarar mot mål som utgår från den vetenskapliga grunden vilket innebär att fokus läggs på detta vid genomgången av utbildningarna. Styrkor bekräftas och eventuella utvecklingsbehov synliggörs. Även den beprövade erfarenheten har lyfts fram i flera självvärderingar då ett antal av de utbildningar som har eller håller på att utvärderas leder till en yrkesexamen. 1 Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Ansvaret för de nationella utbildningsutvärderingarna har överförts till den nya myndigheten Universitetskanslersämbetet. 19
Tabell 15: Resultat från nationella utbildningsutvärderingar 2013 Utvärderad examen Automatiseringsteknik - högskoleingenjörsexamen Automatiseringsteknik - kandidatexamen Bioinformatik - magiserexamen Datalogi - kandidatexamen Datavetenskap - kandidatexamen Datavetenskap - magisterexamen Integrerad produktutveckling högskoleingenjörsexamen Integrerad produktutveckling kandidatexamen Logistik kandidatexamen Maskinteknik högskoleingenjörsexamen Maskinteknik kandidatexamen Maskinteknik - magisterexamen Medier, estetik och berättande kandidatexamen Molekylärbiologi kandidatexamen Molekylärbiologi - magisterexamen Källa: Universitetskanslersämbetet-Resultatsök Omdöme Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Bristande kvalitet Bristande kvalitet Mycket hög kvalitet Bristande kvalitet Hög kvalitet Vid Högskolan har under de senaste åren ett system för lokal utvärdering provats, genom utvärdering av utbildningarna inom vård och pedagogik. De lokala utvärderingarna har utgjort en god förberedelse för de nationella utvärderingarna och de har därför varit viktiga för det sammantagna kvalitetsarbetet. Dessa positiva effekter framkom vid den uppföljning av systemet som gjordes under hösten 2013. Erfarenheterna visade dock också att utvärderingsprocesserna varit mycket krävande vad gäller resurser och tid. En utveckling av systemet behöver därför ske, i syfte att skapa ett mer anpassningsbart och resurssnålt lokalt utvärderingssystem. Bildning Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om bildning: - inslag av bildning finns och tydliggörs inom samtliga utbildningar Bildningsperspektivet i utbildningen har under året uppmärksammats på olika sätt, såväl inom ramen för ämnesgruppernas kvalitetsarbete som centralt vid lärosätet. En viktig aspekt inom bildningsperspektivet är etik och etikaspekter inom Högskolans olika utbildningar. Dessa aspekter har under året varit föremål för diskussion och tydliggörande, inom ramen för arbetet med Universitetskanslerämbetets nationella utvärderingar. I de självvärderingar som har utformats har redogörelse lämnats för hur utbildningarna möter examensmålet som rör studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter. I oktober hölls ett seminarium med temat bildning och värdegrund som riktade sig till samtliga Högskolans chefer. Seminariet leddes av Max Scheja, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. De öppna populärvetenskapliga föreläsningar som anordnas varje månad vid 20
Högskolan främjar också bildningsperspektivet i verksamheten. Inom ramen för denna föreläsningsserie hålls även en särskild Nobelföreläsning där forskare vid Högskolan på ett lättillgängligt sätt beskriver årets nobelpris i ekonomi, fysik, kemi, litteratur och medicin. Jämställdhet och mångfald inom utbildningen Mål i Högskolelagen om jämställdhet och mångfald: - I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap 5 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om jämställdhet och mångfald: - planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering har utarbetats för samtliga utbildningar - utbildningar med ojämn könsfördelning har utvecklats mot en jämnare könsfördelning Inom Högskolans samlade studentpopulation är könsfördelningen relativt jämn, med något fler kvinnor än män bland studenterna. År 2013 utgjorde kvinnorna 57% av det totala antalet helårsstudenter. Könsfördelningen inom de olika utbildningarna är snedare än inom den samlade studentgruppen. Sett till utbildningsområden finns det en stor majoritet av kvinnor inom samhällsvetenskap, juridik, medicin, vård och undervisning. En motsatt situation finns inom teknik samt design och musik där männen är överrepresenterade. Som framgår av tabell 16 är den ojämna könsfördelningen inom utbildningsområdena relativt konstant under jämförelseperioden. Den positiva ökning av andelen män inom undervisningsområdet förklaras av det skifte i inriktning som skett inom lärarutbildningen. Lärarprogrammen som riktade sig mot förskola och tidigare år har ersatts av ett yrkeslärarprogram. Tabell 16: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom utbildningsområden 2013 2012 2011 2010 M K M K M K M K Naturvetenskap 49 51 44 56 48 52 55 45 Teknik 67 33 66 34 67 33 71 29 Samhällsvetenskap och juridik 26 74 26 74 29 71 30 70 Medicin och vård 11 89 12 88 13 87 14 86 Undervisning 22 78 17 83 12 88 11 89 Humaniora 41 59 45 55 48 52 51 49 Övriga områden (design och musik) 62 38 65 35 69 31 67 33 Totalt 43 57 42 58 44 56 45 55 M= män K= kvinnor. Källa: Ladok 21
I tabellen nedan redovisas andelen män och kvinnor inom de olika utbildningsprogrammen, räknat i helårsstudenter. Den utveckling av könsfördelningen som visas genom fördelningen på utbildningsområden framgår även i programmen. Såväl positiva som negativa trender framgår av tabellen. Inom dataspelsprogrammen och lärarprogrammen noteras en utveckling mot en något jämnare könsfördelning, med fler kvinnor inom de förstnämnda utbildningarna och fler män inom de sistnämnda. En motsatt utveckling märks inom ingenjörs- och IT-utbildningarna där de redan underrepresenterade kvinnorna minskar i andel. Inom dataspelsutbildningen har arbete för jämnare könsfördelning skett inom ett särskilt projekt, nätverket Donna. Projektets syfte har varit att inspirera och bana väg för kvinnor som spelskapare. Samarbete har inletts inom olika tekniska utbildningar för att kunna använda kunskaperna och erfarenheterna från Donna-projektet. Ytterligare satsningar och åtgärder krävs under kommande år för att motverka den ojämna könsfördelningen inom utbildningarna. Arbetet med planer för jämställdhetsoch mångfaldsintegrering, som under året pågått vid institutionerna, är en del av detta. Tabell 17: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom program Utbildningsprogram 2013 2012 2011 2010 M K M K M K M K Dataspelsprogram 83 17 86 14 88 12 89 11 Program inom ekonomi 31 69 29 71 30 70 33 67 Ingenjörsprogram 74 26 68 32 69 31 73 27 Program inom IT 83 17 78 22 79 21 81 19 Lärarprogram 17 83 14 86 9 91 9 91 Program inom naturvetenskap 34 66 38 62 53 47 53 47 Program inom vård och hälsa 12 88 12 88 14 86 13 87 Övriga program 44 56 39 61 40 60 42 58 M=män, K=kvinnor. Källa: Ladok Hållbar utveckling Mål i Högskolelagen om hållbar utveckling: - Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap 5 ) En särskild granskning av hållbar utveckling inom utbildning har gjorts inom ramen för Universitetskanslerämbetets utvärdering av landets ingenjörsutbildningar. De nationella examensmålen för dessa utbildningar inbegriper nämligen ett mål som rör ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Samtliga tre högskoleingenjörsutbildningar vid Högskolan fick i utvärderingen omdömet hög kvalitet för aktuellt examensmål. Under året har det även gjorts en särskild intern utredning som rör hållbar utveckling, Integrering av hållbar utveckling i ingenjörsprogram. I utredningen förslås inrättande av två baskurser där hållbar utveckling behandlas, en introduktionskurs och en kurs som särskilt riktar sig mot ingenjörsprogrammen. Enligt utredningsförslaget ska dessa 22
två kurser integreras i Högskolans nya högskoleingenjörsutbildning som startar höstterminen 2015. Introduktionskursen kan även ingå i andra program vid lärosätet. Inom ramen för Högskolans systematiska arbete med införandet av ett miljöledningssystem fastställdes i augusti 2013 särskilda riktlinjer för hantering av kemiska produkter. Miljöledningsarbetet beskrivs i särskilt avsnitt. Studentinflytande Mål i Högskolelagen om studentinflytande: - Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (1 kap 4a ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om studentinflytande: - formerna för studenternas inflytande i utbildningen är utvecklade och kvalitetssäkrade - ett systematiskt arbetssätt har utvecklats för att kontinuerligt inhämta synpunkter från studenter och alumner Studentkåren är väl representerad i Högskolans olika organ och grupper. Studentrepresentanterna deltar i det kontinuerliga arbete som bedrivits av styrelse, rektors strategiråd, fakultetsnämnder, kursplanekommittéer med mera. Under året har studenterna varit aktiva i de särskilda grupper som har arbetat med ny institutionsstruktur och implementering av den nya strukturen. Vidare är studenterna viktiga aktörer i det lokala arbetet med de nationella utbildningsutvärderingarna. Inom ramen för detta arbete har de bland annat ingått i fakultetsnämndernas styrgrupper och i de grupper som intervjuas av Universitetskanslerämbetets bedömargrupper. Kursvärderingar görs efter varje kurs, genom det webbaserade högskolegemensamma systemet EvaSys. Under året har också flera program- och alumnenkäter gjorts vid institutionerna. Högskolan har även en god dialog med studenterna i samband med disciplinnämnden eller andra typer av händelser som rör studenterna. 23
Internationalisering Vid Högskolan i Skövde är internationalisering ett prioriterat område. Enligt utvecklingsplanen för 2012-2016 ska ett internationellt perspektiv alltid finnas med i den utbildning som ges. Högskolans mål för internationaliseringen är framförallt att garantera kvaliteten i den egna utbildningen och att bidra till en excellent lärmiljö. Studentutbyte, lärar- och personalutbyte, internationella projekt, utveckling av gemensamma internationella utbildningsprogram eller delar av program samt andra internationaliseringsaktiviteter uppmuntras. Mål i Högskolelagen om internationalisering: - Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. (1 kap 5 ) Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 om dimensionering studieavgifter för tredjelandsstudenter: - I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på lärosätets övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelands studenter som har deltagit i utbildning inom utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i utbytesavtalsverksamheten. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat. Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om internationalisering: - attraktiva avtal för internationellt utbyte av studenter och personal finns inom samtliga utbildningsinriktningar - antalet inresande avtalsstudenter har ökat från 185 år 2010 till 300 år 2016 - Högskolan har minst 100 betalande programstudenter år 2016 - marknadsföring riktad mot [ ] betalande internationella studenter har utvecklats - en modell för internationalisering på hemmaplan har skapats Högskolan har under året ansökt om, fått beviljat och påbörjat ett tvåårigt projekt inom ramen för STINT:s (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) för året nya satsning Strategic Grants for Internationalisation. Projektet syftar till att utveckla samarbetet mellan Högskolan och flera utvalda länder i Afrika, genom bilaterala avtal, personal- och studentutbyte, fältstudiemöjligheter, gemensamt projekt, forskningssamarbeten samt rekrytering av avgiftsskyldiga studenter. En projektledare har anställts för att genomföra projektet. Ytterligare ett projekt har startat med fokus på att etablera samarbeten med flera universitet i Sydkorea inom forskning och utbildning. Studentmobilitet och avtal Utbytesprogram som Erasmus, Nordplus och Linnaeus-Palme är huvudsakligen de program som Högskolan varit aktiv i under 2013. Antalet bilaterala avtal och Erasmusavtal har inte förändrats i någon större utsträckning under perioden. Värt att nämna är att Högskolan har ingått ett nytt samarbetsavtal med Pontificia Universidade Católica do Rio Grande do Sul (PUCRS) i Brasilien samt två nya Erasmusavtal med Tallinn University i Estland och Universität Tübingen i 24
Tyskland. Högskolan har under året fått medel för fem projekt inom ramen för Linnaeus-Palmeprogrammet tillsammans med lärosäten i Bangladesh, Indien, Indonesien och Tanzania. Antalet utresande studenter har sjunkit under året jämfört med föregående år. De låga sifforna speglar inte det växande intresset som finns bland Högskolans studenter för utlandsstudier. En av orsakerna att många intresserade studenter väljer att avstå är att det är svårt att hitta relevanta kurser på engelska inom befintliga utbytesavtal. Detta beror på bland annat att Högskolan har förändrat sitt utbildningsutbud på senare år och att färre program har valfria kurser under den termin som är rekommenderat för utbytesstudier. Därtill är söktrycket till engelsktalande länder fortsatt är högt, i relation till antalet tillgängliga utbytesplatser i dessa länder. Ett arbete har påbörjats för att se över nuvarande avtal kopplat till Högskolans utbildningsprogram och ämnesområden för att forma tydligare utbytesmöjligheter. Högskolans mål är att öka antalet utresande studenter markant för att på sikt närma sig balans i utbyten mellan Högskolan och partneruniversiteten. Minor Field Studies (MFS) är ett stipendieprogram som finansieras av Sida och administreras av Universitets- och högskolerådet (UHR). Högskolan ansökte om stipendiemedel och beviljades sju stipendier för år 2013. Högskolan har beviljat sex interna stipendiater och en extern stipendiat. Varje student som blivit beviljad har erhållit ett stipendium om 25 000 kr för att under minst åtta veckor genomföra en mindre fältstudie i ett utvecklingsland i samband med sitt examensarbete på grundnivå eller avancerad nivå. MFS är en särskild internationaliseringsmöjlighet för Högskolans studenter som ökar den internationella kompetensen både för studenter och personal vid lärosätet. Antalet inresande utbytesstudenter från Högskolans partneruniversitet ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Andelen studenter från länder utanför EES har ökat något, bland annat till följd av att Högskolan deltar i ett Erasmus Mundus-projekt som riktar sig till studenter i Latinamerika. För att öka antalet inresande utbytesstudenter behöver det engelska kursutbudet utvecklas ytterligare. Högskolan behöver dessutom arbeta aktivt med att bredda befintliga avtal och initiera nya samarbetsavtal för ämnesområden som saknar sådana. Högskolan i Skövde tar varje år emot ett antal free-movers, inkommande studenter utanför partneravtalen som inte är betalningsskyldiga. Det finns dock inget system som möjliggör framtagande av tillförlitliga siffror på denna studentgrupp då uppgifter om studenters nationalitet inte är tillgängliga via Ladok. Tabell 18: Studentmobilitet inom utbytesavtal 2013 2012 2011 2010 Antal utresande studenter (personer) 20 41 21 27 varav till länder utanför EES 13 13 9 17 Antal utresande studenter (helårsstudenter) 9 20 11 12 Antal inresande studenter (personer) 164 166 153 185 varav från länder utanför EES 25 17 11 28 Antal inresande studenter (helårsstudenter) 107 117 103 131 Källa: Ladok 25
Lärar- och personalmobilitet Högskolan strävar efter ett ökat kunskapsutbyte med lärosätets utländska samarbetspartners, bland annat genom reglerade lärarutbyten. Lärarutbytena på Högskolan sker mestadels inom Erasmus-, Nordplus- och Linnaeus-Palmeprogrammen och då i form av korta utbyten som varar en till tre veckor. Högskolan har under året haft fyra inresande respektive åtta utresande lärare inom Erasmusprogrammet samt tre inresande och tre utresande lärare inom Linnaeus-Palmeprogrammet. Personalutbytena äger rum inom ramen för Erasmusprogrammet i form av jobbskuggning under en vecka. Det finns ett ökat intresse för personalutbyten inom förvaltningen och under det gångna året har nio personer genomfört utbyten vid partnerlärosäten i Europa, vilket är mer än dubbelt så många som under 2012. Högskolan hade under året inga inresande personalutbyten. Internationalisering på hemmaplan En modell för internationalisering på hemmaplan har börjat utarbetas under 2013. Studieavgiftsfinansierad verksamhet Det totala antalet inresande studenter från länder utanför EES-området har minskat till följd av införandet av studieavgifter höstterminen 2011. Antalet free-movers från tredjeland, det vill säga betalningsskyldiga studenter, är fortfarande mycket lågt. Glädjande nog visar siffrorna för 2013 att antalet registrerade avgiftsskyldiga studenter ökat med 11%. Av dessa har antalet studenter som rekryterats av agenter (av Högskolan särskilt anlitade rekryterare) ökat betydligt jämfört med föregående år. Införandet av studieavgifter har däremot inte påverkat antalet inresande studenter från tredjeland inom ramen för våra utbytesavtal. Högskolan har inte heller förändrat sin utbytesverksamhet till följd av studieavgifterna. Under året har arbetet kring internationell marknadsföring och rekrytering intensifierats. Exempel på lyckade rekryteringsaktiviteter är pull-to-go seminarier för antagna studenter, både i samverkan med Business Sweden samt i egen regi. Högskolan har också genomfört riktade marknadsföringsinsatser i Iran. Fler avtal med agenter för rekrytering av avgiftsskyldiga studenter har slutits i bland annat Indien och Bangladesh. En mer frekvent närvaro i sociala medier samt ökat arbete med interaktiva kanaler såsom studentbloggar och studentambassadörer har varit en medveten satsning under året för att öka Högskolans synlighet internationellt. Högskolan i Skövde fortsätter sitt deltagande i det nationella projektet Study Destination Sweden. Projektet drevs tidigare på initiativ av Svenska institutet men leds numera av lärosätena själva i samarbete med SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). Högskolan har under 2013 deltagit i Science without Borders (Vetenskap utan gränser), en storsatsning från regeringen i Brasilien för att ge brasilianska studenter den ekonomiska möjligheten att studera utomlands. En brasiliansk student har antagits under höstterminen 2013 vid Högkolan. Tack vare ett samarbete mellan Science without Borders och Saab har Högskolan i början av året kunnat ta emot två gästforskare från Brasilien. De brasilianska gästforskarna har ingått i en forskargrupp inom informationsteknologi under ett års tid. Det nya bilaterala avtalet med PUCRS i Brasilien undertecknades som ett direkt resultat av gästforskarnas och Högskolans samarbete. Nya framtida projekt med olika aktörer i Brasilien diskuteras. 26
Högskolan har ett gemensamt introduktionsprogram för samtliga internationella studenter, inklusive de betalande. Högskolans förmedling av studentbostäder hjälper alla betalstudenter att hitta bra boendemöjligheter. Stipendieprogrammet för avgiftsskyldiga högskolestudenter, vilket finansieras av staten och administreras av UHR, har spelat en avgörande roll i rekryteringen av avgiftsskyldiga studenter. Under 2013 har 50 avgiftsskyldiga studenter studerat vid Högskolan i Skövde vilket har inbringat studieavgifter motsvarande 2 945 000 kronor. En del av studenterna har betalat full studieavgift medan andra har delfinansierat sina studier med stipendier. Två studenter har fått heltäckande stipendier från Svenska institutet. Ytterligare 13 studenter har för höstterminen 2013 beviljats strategiska stipendiemedel av Högskolan, motsvarande 25% av studieavgiften. Tabell 19: Antal avgiftsskyldiga studenter 2013 2012 2011 2010 Antal avgiftsskyldiga studenter 50 45 12 269* Studieavgifter (tkr) 2 945** 2 937 911 - Helårsstudenter 24 21 5 - Helårsprestationer 20 13 2 - Källa: Ladok, Agresso * Motsvarande studentgrupp från tredjeland år 2010 men som då inte var avgiftsskyldig ** I summan ingår studieavgifter, UHRs, Svenska institutets och Science without Bordersstipendier inbetalda för vårterminen och höstterminen 2013. Högskolan har delat ut ytterligare 390 000 kr som strategiska stipendiemedel till avgiftsskyldiga studenter. Dessa stipendier ingår inte i ovanstående siffra. Samarbete med Migrationsverket Samarbetet med Migrationsverket har varit fullt tillfredställande och Högskolan är nöjd med den service som Migrationsverket ger. Under 2013 har exempelvis personal vid Högskolan genomfört ett studiebesök på Migrationsverkets tillståndsenhet i Örebro, där teamledare och andra beslutsfattare informerat om det förenklade ansökningsförfarandet gällande uppehållstillstånd för studier. 27
Forskning och utbildning på forskarnivå Utvecklingen av forskning och utbildning på forskarnivå under år 2013 presenteras i tre avsnitt. Indelningen, som utgörs av avsnitten forskningsstrategi, profilering samt excellens, grundas på den struktur som finns i Högskolans utvecklingsplan. Forskningsstrategi Strategiska utgångspunkter för Högskolans forskning i utvecklingsplanen för år 2016: - prioritera behovsmotiverad forskning inom avgränsade specialiseringar med tydliga inslag av samproduktion - bedriva utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom varje forskningsspecialisering - utveckla strategiska allianser med andra lärosäten för att ömsesidigt stärka forskning - samverka med det omgivande samhället för att sprida befintlig kunskap och skapa ny kunskap samt aktivt bidra till en hållbar samhällsutveckling - synliggöra forskning genom regelbunden, aktiv och målgruppsanpassad kommunikation med omvärlden. Högskolan bedriver ett tydligt profileringsarbete när det gäller forskningen. Strategin är att identifiera tydligt avgränsade forskningsspecialiseringar. Tre av dessa är inrättade som forskningscentrum av styrelsen. Till samtliga forskningsspecialiseringar avser Högskolan att knyta egen utbildning på forskarnivå samt att utveckla kompletterande inriktningar inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För närvarande bedriver Högskolan egen utbildning på forskarnivå inom området informationsteknologi. Strategiska allianser utnyttjas bland annat för att i samverkan kunna bedriva forskarutbildning inom sådana forskningsspecialiseringar där Högskolan ännu inte nått upp till de kvalitetskrav som gäller för att erhålla egen rätt. Högskolan strävar även efter att kunna etablera allianser för att kunna attrahera finansiering för större forskningssatsningar. En ökad forskningsvolym är nödvändig för att skapa en akademisk miljö med hög kvalitet. En väl utvecklad förmåga att samverka med det omgivande samhället är då helt avgörande för att kunna attrahera externa forskningsmedel. För att attrahera finansiärer, forskningspartners och forskare måste Högskolan öka synligheten för forskningen och marknadsföra den på ett sådant sätt att den blir lättillgänglig för olika intressenter. Ett strategiskt forskningssamarbete med Högskolan i Borås, delvis finansierat av Västra Götalandsregionen, har inletts under året. Samarbetet är organiserat i fyra teman; Informations- och kommunikationsteknik, Design, textil och hållbar utveckling, Framtidens företagande och nya affärsmodeller samt Vård och välbefinnande. Profilering inom forskningen Högskolans forskning ska, enligt utvecklingsplanen, profileras genom utveckling av forskningens inriktning och av relationen till utbildningen (forskningsförankring av utbildningen). Redovisningen som rör forskningsförankring görs i avsnittet om profilering inom utbildningen. 28
Forskningens inriktning Mål i Högskolelagen om uppdrag och inriktning: - Staten ska som huvudman anordna högskolor för 3. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 4. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. (1 kap 2 ) Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller forskningens inriktning: - forskningscentrumen för informationsteknologi, systembiologi, och virtuella system är fullt utvecklade enligt de kriterier som fastställts för forskningscentrum vid Högskolan - forskningsspecialiseringar med inriktning mot framtidens företagande och välbefinnande har utvecklats och inrättats som forskningscentrum - forskningen är behovsmotiverad och fokuserad mot riktad grundforskning och tillämpad forskning I enlighet med utvecklingsplanen har en fortsatt utveckling skett av forskningen inom Högskolans tre inrättade forskningscentrum Informationsteknologi, Virtuella system och Systembiologi. Ett antal prioriterade delområden har identifierats inom dessa centrum. Inom Informationsteknologi har delområdena Utveckling och användning av beslutstödsteknologi, Serious gaming and gamification samt E-hälsa and assisted living prioriterats för samverkansprojekt inom miljön. Inom Virtuella system växer en fokusering fram mot Virtual manufacturing and design och inom Systembiologi inriktas forskningen främst mot Gene regulatory systems. Samtliga dessa områden har utgjort prioriterade områden för ansökningsomgången inom Högskolans KK-miljö 2 under 2013. Även när det gäller forskningen utanför de etablerade centrumen har profileringsarbetet gett tydliga resultat. Inom forskningsspecialiseringen mot Hälsa och välbefinnande såväl som inom den mot Framtidens företagande finns nu ett antal aktiva forskargrupper som fokuserar sig kring teman som Ledarskap och verksamhetsutveckling, Strategiskt entreprenörskap, Välbefinnande genom komplementära och alternativa metoder, Välbefinnande i senare delen av livet med flera. Utvecklingen vad gäller målet om behovsmotiverad forskning tas upp i avsnittet om externa medel inom forskningen. Sammantaget har arbetet med forskningens profilering och inriktning varit mycket fruktsamt under det gångna året. Excellens inom forskningen Excellens och kvalitet inom Högskolans forskning ska, enligt utvecklingsplanen, uppnås genom utveckling av forskarkompetens, vetenskaplig produktion, egen examinationsrätt inom utbildning på forskarnivå, intern kvalitetssäkring, externa medel samt kunskapsöverföring till det omgivande samhället. Utvecklingen vad gäller 2 Högskolan utsågs i maj 2011 till en s k KK-miljö. Detta innebär att stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) långsiktigt stödjer en uppbyggnad av vissa av lärosätets forskningsmiljöer, inom ramen för ett tioårigt projekt. 29
forskarkompetens framgår av avsnittet om personal, och redogörelse för kunskapsöverföring görs i avsnittet om samverkan. Vetenskaplig produktion Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller vetenskaplig produktion: - antalet publikationer i internationella tidskrifter har ökat, från 108 artiklar år 2010 till 150 artiklar år 2016 - en systematisk bibliometrisk analys av vetenskaplig produktion och citeringar har införts I tabellen nedan redovisas antal publikationer som producerats av lärosätets forskare och forskarstuderande under tiden 2010-2013. Tabell 20: Antal publikationer per vetenskapsområde Vetenskapsområde 2013 2012 2011 2010 Humaniora-samhällsvetenskap 49 42 41 20 varav tidskrifter 17 19 15 4 varav böcker 2 varav konferenser 9 16 14 10 varav workshops, rapporter och bokkapitel 21 7 13 6 Medicin-hälsovetenskap 44 58 41 47 varav tidskrifter 43 55 37 46 varav böcker 1 varav konferenser - - 4 - varav workshops, rapporter, bokkapitel etc - 3-1 Naturvetenskap 38 37 43 44 varav tidskrifter 33 30 39 36 varav böcker - varav konferenser 2 5 4 8 varav workshops, rapporter, bokkapitel etc 3 2 - - Teknik 69 81 93 80 varav tidskrifter 18 22 32 22 varav böcker - varav konferenser 50 57 53 55 varav workshops, rapporter, bokkapitel etc 1 2 8 3 Totalt 200 218 219 191 varav tidskrifter 111 126 123 108 Källa: DiVA Tabellen visar att omfattningen av Högskolans totala vetenskapliga produktion har minskat något i förhållande till de föregående två åren. Under 2013 publicerade 30
Högskolans forskare 111 tidskriftspublikationer vilket ska ställas i relation till målet om 150 sådana publikationer år 2016. Tabell 21: Andel män och kvinnor i procent av publikationernas författare Vetenskapsområde 2013 M K Humaniora-samhällsvetenskap 68 32 Medicin-hälsovetenskap 10 90 Naturvetenskap 61 39 Teknik 81 19 Fördelning totalt 61 39 M=män K=kvinnor. Källa: Interna uppgifter. Tabell 21 synliggör att det finns tydliga skillnader mellan vetenskapsområden när det gäller andelen kvinnor och män bland publikationernas författare. Exempel på detta är medicin-hälsovetenskap och teknik. För att sätta siffrorna i relation till helheten kan jämförelse göras med proportionen 39% kvinnor och 61% män anställda med lägst doktorsexamen. Tabell 22: Andel män och kvinnor i procent av publikationernas förstnämnda författare Vetenskapsområde 2013 2012 2011 2010 M K M K M K M K Humaniora-samhällsvetenskap 58 42 64 36 75 25 75 25 Medicin-hälsovetenskap 7 93 17 83 10 90 0 100 Naturvetenskap 55 45 62 38 57 43 57 43 Teknik 84 16 77 23 84 16 83 17 Fördelning totalt 59 41 56 44 63 37 56 44 M=män K=kvinnor. Tabellen (från och med 2013) visar könsfördelningen bland de först nämnda författarna från Högskolan i Skövde. Källa: Interna uppgifter. Beräkningen 2013 skiljer sig åt från tidigare år. Tidigare har den författare räknats som kommer först bland författarna från Högskolan i Skövde när det gäller publikationer som författats i samarbete med forskare på olika lärosäten. Totalt återfinns 321 namn (197 män, 124 kvinnor) med anknytning till Högskolan på publiceringar under året. Av dessa står 118 (69 män, 49 kvinnor) som först nämnda författare till publikationen. Detta innebär att 37% av publikationerna, där forskare från Högskolan medverkar, har en forskare från Högskolan som först nämnd författare. Bland de kvinnliga författarna från Högskolan återfinns 39% som först nämnda författare, att jämföras med 35% av de manliga författarna från Högskolan. 31
Utbildning på forskarnivå Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildning på forskarnivå: - egen examensrätt för utbildning på forskarnivå finns inom minst två av Högskolans forskningsspecialiseringar - strategiska allianser finns för genomförande av utbildning på forskarnivå inom de forskningsspecialiseringar som ännu inte har egen examensrätt Examina på forskarnivå I slutet av 2013 genomförde Högskolan den första disputationen och det första licentiatseminariet inom den egna examinationsrättigheten i informationsteknologi. Rättigheterna för utbildning på forskarnivå beviljades 2010. Tabell 23: Antal examina inom utbildning på forskarnivå per vetenskapsområde 2013 2012 2011 2010 Antal examina inom humaniorasamhällsvetenskap 2 2 1 - varav doktorsexamen 2-1 - varav licentiatexamen - 2 - - Antal examina inom medicin-hälsovetenskap 2 6 6 - varav doktorsexamen 1 5 4 2 varav licentiatexamen 1 1 2 - Antal examina inom naturvetenskap 2 3 3 - varav doktorsexamen 1 3 2 - varav licentiatexamen 1-1 - Antal examina inom teknik 8 6 11 7 varav doktorsexamen 4 2 8 7 varav licentiatexamen 4 4 3 - Totalt antal examina 14 17 21 9 varav doktorsexamen 8 10 15 9 varav licentiatexamen 6 7 6 - Källa: Interna uppgifter. Tabell 24: Antal doktorsexamina uppdelat på kön 2013 2012 2011 2010 Antal doktorsexamina 8 10 15 9 varav kvinnor 3 8 8 2 varav män 5 2 7 7 Källa: Interna uppgifter. 32
Under 2013 har åtta av Högskolans forskarstuderande avlagt doktorsexamen. Tre av de nya doktorerna är kvinnor och fem är män. Genomsnittlig utbildningstid för de personer som avlagt doktorsexamina under 2013 var 6,7 år, jämfört med 5,5 år för de som disputerat under 2012. För de som erhållit licentiatexamen var den genomsnittliga utbildningstiden 3,2 år under året, jämfört med 3,4 år 2012. Forskarstuderande Antalet forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2013 till 70 personer. Av dessa har 4 haft liten eller ingen aktivitet under året. Detta en förklaring till differensen jämfört med föregående år, då sådana forskarstuderande inte tagits med i beräkningen. Även om detta beaktas kan en viss ökning av forskarstuderande noteras, vilket har sin förklaring i den industriforskarskola inom informationsteknologi som bedrivs inom ramen för KK-miljö. Tabell 25: Antal forskarstuderande inom olika vetenskapsområden 2013 2012 2011 2010 Totalt varav nya Totalt varav nya Totalt varav nya Totalt varav nya Humaniorasamhällsvetenskap 13 1 8 1 7 1 7 2 varav kvinnor 9-5 1 5-5 2 varav män 4 1 3-2 1 2 - Medicin-hälsovetenskap 11 1 11 2 14 3 16 4 varav kvinnor 8 1 8 1 12 1 15 4 varav män 3-3 1 2 2 1 - Naturvetenskap 4-4 1 6-8 1 varav kvinnor 3-3 - 6-7 1 varav män 1-1 1 1 - Teknik 42 6 36 9 32 7 35 10 varav kvinnor 11 3 8 3 7-10 3 varav män 31 3 28 6 25 7 25 7 Totalt antal forskarstuderande 70 8 59 13 59 11 66 17 varav kvinnor 31 4 24 5 30 1 37 10 varav män 39 4 35 8 29 10 29 7 Källa: Interna uppgifter. Tabellen för 2013 avser dem som är antagna till utbildning på forskarnivå, oavsett aktivitetsgrad. Viss skillnad i avgränsning kan förekomma jämfört med tidigare år. Av det totala antalet forskarstuderande är 22 antagna till Högskolans egen forskarutbildning inom informationsteknologi. Detta är en ökning jämfört med förra året då antalet var 16 som kan förklaras av etableringen av den tidigare nämnda industriforskarskolan. Könsfördelningen bland de forskarstuderande är jämn totalt sett, med 44% kvinnor och 33
56% män. Det innebär en jämnare könsfördelning jämfört med föregående år. Positivt är också att könsfördelningen vid rekrytering av nya forskarstuderande har varit helt jämn. Inom vetenskapsområdena humaniora-samhällsvetenskap, medicinhälsovetenskap och naturvetenskap överväger de kvinnliga forskarstuderandena, medan det omvända förhållandet råder inom vetenskapsområdet teknik. Anställningsform Av tabellen framgår anställningsform för forskarstuderande knutna till Högskolan. Tabell 26: Anställningsform för forskarstuderande Anställningsform 2013 2012 2011 2010 Antal doktorander 46 41 43 45 varav industridoktorander (motsv.) 7 5 9 11 Antal adjunkter 19 13 11 14 Antal med annan anställningsform 5 5 5 7 Totalt antal forskarstuderande 70 59 59 66 De angivna talen för 2013 avser dem som är antagna till utbildning på forskarnivå, oavsett aktivitetsgrad. Viss skillnad i avgränsning kan förekomma jämfört med tidigare år. Källa: Interna uppgifter. Av de forskarstuderande har 66% en doktorandanställning. Forskarstudierna finansieras i hög grad genom anställning (doktorandanställning vid Högskolan, annan extern anställning (industridoktorand) eller adjunktanställning vid Högskolan). Ett fåtal forskarstuderande finansierar sina studier genom stipendier från sitt hemland. Utbildningsbidrag används inte som finansieringsform för forskarstuderande vid Högskolan. 19 forskarstuderande har en grundanställning som adjunkt, varav sju bedriver forskarstudier som en del av denna anställning. Av dessa är sex män och en är kvinna. Omfattningen av utbildningen på forskarnivå för doktoranderna var i genomsnitt 81% av en heltidsanställning under året. Motsvarande genomsnittliga omfattning för adjunkterna var 18% och för gruppen med annan anställningsform 84%. 34
Omfattning och finansieringsform Den uppskattade kostnaden för utbildning på forskarnivå uppgår till 26 100 tkr under året. Finansieringen sker till 47 (2012: 41) % med anslagsmedel och till 53 (2012: 59) % med externa medel. Omfattning i tkr per vetenskapsområde och fördelning mellan anslag och externa medel per vetenskapsområde framgår av tabellen nedan. Tabell 27: Omfattning av utbildning på forskarnivå i tkr och finansieringsform 2013 2012 Humaniora-samhällsvetenskap 1 800 3 300 varav anslagsmedel 1 200 1 500 varav externa medel 600 1 800 Medicin 5 300 5 400 varav anslagsmedel 3 900 3 000 varav externa medel 1 400 2 400 Naturvetenskap 1 600 1 700 varav anslagsmedel 900 1 000 varav externa medel 700 700 Teknik 17 400 17 000 varav anslagsmedel 6 600 5 800 varav externa medel 10 800 11 200 Totalt 26 100 27 400 varav anslagsmedel 12 600 11 300 varav externa medel 13 500 16 100 Källa: Interna uppgifter. Beräkningen i tabellen är baserad på följande antaganden: - Högskolan har 42 doktorander (inklusive industridoktorander), som är aktiva, har tid för forskning och är anställda vid Högskolan. Dessa har en genomsnittlig aktivitet om 81% för utbildning på forskarnivå. För denna kategori antas en medellön om 27 000 kr per månad, 50% påslag för sociala kostnader och 35% påslag för indirekta kostnader. Sammantaget blir detta 42 * 0,81 * 27 000 * 1,5 * 12 * 1,35 = cirka 22 231 tkr. - Högskolan har 8 adjunkter som är aktiva, har tid för forskning och är anställda vid Högskolan. Dessa har en genomsnittlig aktivitet om 28% för forskarutbildning. För denna kategori antas en månadslön om 33 000 kr. Sammantaget uppgår volymen, enligt formeln ovan, till cirka 1 796 tkr. - Högskolan har fyra forskarstuderande med annan anställningsform som är aktiva, har tid för forskning och är anställda vid Högskolan. Dessa har en genomsnittlig aktivitet om 84% för forskarutbildning. För denna grupp antas en månadslön om 25 300 kr. Sammantaget uppgår volymen, enligt formeln ovan, till cirka 2 066 tkr. Beräkningar har sedan gjorts på motsvarande sätt uppdelat på vetenskapsområde. Forskarstuderande utan tid för forskning eller aktivitet under 2013 och forskarstuderande som bara är knutna till Högskolan via handledning har inte räknats in i tabellen ovan eftersom de inte utgör någon motsvarande kostnad. Strategiska allianser och fler egna examensrätter Högskolans ambition är att även fortsatt kunna bedriva utbildning på forskarnivå inom 35
ramen för strategiska allianser med andra lärosäten, i de områden där Högskolan saknar egen examensrätt. För närvarande finns övergripande avtal om sådan samverkan med Högskolan i Jönköping och Örebro universitet. Under 2013 har även ett avtal ingåtts med Högskolan i Jönköping som innebär att doktorander kan antas vid Högskolan inom området informationsteknologi. En doktorand har hittills antagits vid Högskolan inom detta avtal. Arbetet med att erhålla ytterligare en examensrätt för utbildning på forskarnivå fortsätter. Intern kvalitetssäkring Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller intern kvalitetssäkring av forskningen: - det kvalitetssystem som finns för KK-miljön har utvecklats till att omfatta all forskning vid Högskolan I utvecklingsplanen anges att det kvalitetssystem som utvecklats inom KK-miljö ska omfatta all forskning vid Högskolan. Under 2013 har viktiga steg mot detta mål tagits. Forskningsspecialiseringarna mot välbefinnande och framtidens företagande har fortsatt formera sig efter en liknande struktur som forskningscentrumen (vilka utgör KK-miljö), med ett antal relaterade forskargrupper. Processerna för granskning av forskningsansökningarna har under året utvecklats och förbättrats och fakultetsnämndens utvärdering av pågående projekt genomfördes första gången under 2013 med gott resultat. Högskolan har med finansiellt stöd av KK-stiftelsen genomfört en genomgripande kvalitetsgranskning av all forskning vid lärosätet under 2013. Denna granskning har organiserats så att forskningen inom respektive forskningscentrum och de två övriga forskningsspecialiseringarna har sammanställt och värderat sin forskning under åren 2005-2012. Underlagen innefattar omfattande kvantitativa data och en självvärdering inkluderande en SWOT-analys och exempel på forskning som forskarna särskilt vill lyfta fram. Detta underlag har granskats av en internationell expertpanel, där det vetenskapliga perspektivet har kompletterats med en granskning av samproduktion och samverkan. Expertpanelerna har satts samman så att de passar respektive forskningsspecialiserings övergripande inriktning. Ett platsbesök gjordes under september 2013 för att komplettera underlaget. Förutom en värdering av varje forskningsspecialisering gav panelerna ett antal rekommendationer till centrumen och till Högskolans ledning. I vissa fall gavs även rekommendationer till aktörer på nationell nivå som har inverkan på Högskolans verksamhet. Dessa rekommendationer kommer att utgöra ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla forskningen vid Högskolan. 36
Externa medel inom forskningen Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller externa medel inom forskningen: - forskningens intäkter har ökat till 160 miljoner kronor, samtidigt som andelen externa medel för forskningen har ökat från 52% år 2010 till 65% år 2016 - andelen godkända ansökningar i förhållande till inlämnade ansökningar har ökat med 10%, mätt per finansiär - externa medel från regionala intressenter omfattar minst 10 miljoner kronor årligen - Högskolan utgör en minst femprocentig partner i två godkända nationella strategiska satsningar - minst 15% av de externa medlen utgörs av medel från svenska forskningsfinansiärer med hög status - minst 15% av de externa medlen utgörs av EU-medel Den ekonomiska utvecklingen för forskningen är ett resultat av Högskolans strategi att fokusera på behovsmotiverad forskning. Förutsättningarna att erhålla finansiering för sådan forskning, där det på kort eller lång sikt finns ett identifierat behov, är generellt sett goda. Utveckling av forskningens intäkter Utvecklingen för intäkterna för forskningen sedan 2005 framgår av diagrammet nedan. Figur 1: Forskningens intäkter i tkr 2005-2013 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Fin.int. Avgifter Bidrag Anslag Källa: Agresso. För år 2013 kan noteras att bidragsintäkterna har ökat. Detta är positivt utifrån Högskolans ambition att år 2016 ha drygt 100 miljoner kronor i bidrag. När det gäller andelen externfinansierad forskning, dvs bidrag, avgifter och finansiella intäkter, så ökade denna under året. Andelen externfinansierad forskning var under året 59% jämfört med 55% föregående år. Forskningens ekonomiska resultat presenteras mer utförligt i avsnittet om ekonomiskt 37
resultat och prestationer. Bidragsfinansiärer Fördelningen av bidragsfinansieringen uppdelad på finansiär (se diagrammet nedan) visar att KK-stiftelsen är en mycket viktig finansiär för Högskolan. Detta är naturligt eftersom Högskolan utgör en av stiftelsen prioriterad forskningsmiljö genom KK-miljö. Figur 2: Olika bidragsfinansiärers andelar i procent år 2013 12% 8% 0% 3% 4% Universitet Övriga mynd 3% 5% 6% 9% 5% FORTE (fd FAS) FORMAS VINNOVA SIDA KK-stiftelsen Övriga stiftelse 44% Kommun o landsting Företag Källa: Agresso. Den regionala finansieringen har minskat jämfört med förra året och utgör cirka 3% av bidragen, vilket motsvarar cirka 1,6 miljoner kronor. Här behöver insatserna öka för att nå målet i utvecklingsplanen om minst 10 miljoner kronor årligen från regionala finansiärer. En ökning kan noteras i andelen externfinansiering från svenska finansiärer av hög status, d v s Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och samhälle (tidigare FAS)), Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) samt SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning) och Vetenskapsrådet (ingår i Övriga stiftelser i diagrammet ovan). Andelen under året uppgår till 12%, vilket närmar sig målet om cirka 15% år 2016. Andelen EU-finansiering, 12%, är något lägre än förra året, men ligger fortsatt nära målet för 2016 om 15%. 38
Samverkan Utvecklingen under år 2013 relaterad till samverkan inom utbildning och forskning presenteras i tre avsnitt, nämligen kunskapsöverföring och nyttiggörande, utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden samt uppdragsutbildning. Inom samtliga områden anges specifika mål i Högskolans utvecklingsplan. Mål i Högskolelagen om samverkan: - I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (1 kap 2 ) Kunskapsöverföring och nyttiggörande Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om kunskapsöverföring och nyttiggörande: - Högskolan har utvecklat en modell för regional samverkan mellan utbildning, forskning och nyttiggörande - metoder har utvecklats för att säkerställa kunskapsöverföring till samverkanspartners i olika forskningsprojekt Modell för regional samverkan Under året har Högskolan, tillsammans med flera andra regionala aktörer, deltagit i Skaraborgsprogrammet 2.0. Programmet syftar till att öka takten för näringslivsutvecklingen i Skaraborg och att öka regionens attraktionskraft. Genom programmet har Högskolan fått möjlighet att, enligt utvecklingsplanens mål, arbeta med skapandet av ett system för kunskapsöverföring i Skaraborgsregionen. Under 2013 har arbetet inbegripit ett mentorprogram, satsningar på livslångt lärande genom utveckling av kurser riktade mot regionens arbetsmarknad, samt ett nystartat partnerprogram. Mentorprogrammet för läsåret 2013/2014 har 93 deltagande par. Studenter från 17 olika utbildningsprogram har här matchats med mentorer från arbetslivet. Mentorparen möts enskilt cirka en gång i månaden och många deltar också vid de gemensamma träffar som anordnas av Högskolan. Målet är att de nätverk som bildas ska bidra till framtida rekryteringar som höjer den akademiska kompetensen i Skaraborg. I Partnerprogrammet möts yrkesutövare i framträdande positioner i Skaraborg och Högskolan i Skövdes ledande forskare och chefer för kunskapsöverföring och kompetensutveckling. Programmet som startade höstterminen 2013 har 16 aktiva par som har träffats för seminarier och workshops vid fyra tillfällen. Genom Skaraborgsprogrammets satsning på det livslånga lärandet gavs under året 437 anställda från Skaraborgs arbetsliv möjlighet att förkovra sig i olika verksamhetsanpassade kurser. Skaraborgsprogrammet 2.0 är ett treårigt projekt som startade 2012. Högskolans arbete med mentorprogram, partnerprogram och livslångt lärande kommer att fortsätta under år 2014. 39
Utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden: - utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden tydliggörs och konkretiseras inom samtliga utbildningar - Högskolans utbildningar utvecklas i aktiv samverkan med företrädare för den regionala arbetsmarknaden Högskolans utbildningar ska kännetecknas av att de har en stark koppling till arbetsmarknaden (näringsliv och/eller offentlig sektor). Nära samverkan ska därför ske med det identifierade arbetsfältet för utbildningen. Samverkan kan utgöras av verksamhetsförlagd utbildning, adjungerade lärare, deltagande av representanter för arbetslivet i undervisningen, råd där avnämare ingår, examensarbeten etc. Användbarheten ska även följas upp genom kontakter med alumner, till exempel via träffar och enkäter. I syfte att uppfylla målen för samverkan i Utvecklingsplanen där det sägs att Högskolan ska vara bland de främsta högskolorna nationellt när det gäller samverkan med det omgivande samhället, och bland de främsta högskolorna nationellt på samspel mellan utbildning, forskning och innovation, har under året påbörjats ett arbete för att utreda förutsättningar, innehåll och organisation av samverkan riktad mot näringsliv och samhälle. Utredningen förväntas vara klar i januari 2014. Uppdragsutbildning Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller uppdragsutbildning: - volymen på uppdragsutbildningar har ökat från knappt 12 miljoner kronor år 2010 till 30 miljoner kronor år 2016 - marknadsföring riktad mot uppdragsutbildning [ ] har utvecklats Högskolan har under 2013 fortsatt arbetet med att stärka och utveckla uppdragsutbildningens position såväl internt som externt. Enheten för externa uppdrag arbetar med uppdragsutbildning inom områdena skräddarsydd utbildning, erbjuden utbildning samt offentlig upphandling. Under året har dokumentet Riktlinjer för uppdragsutbildning utvecklats och fastställts liksom ett flertal policies, uppdragsbeskrivningar samt den interna processen för uppdragsutbildning. En kartläggning av externa intressenter och redan etablerade kontakter är genomförd och en riktad uppsökande verksamhet har påbörjats. Vidare etableras samarbete med exempelvis IDC (Industrial Development Center) och GSP (Gothia Science Park). Kontinuerligt sker ett arbete för ökad synligheten såväl internt som externt, detta via högskolans webb men även via andra kanaler och nätverk. Regelbundna möten hålls med institutionernas samordnare för uppdragsutbildning. Under året genomfördes en mycket uppskattad Inspirationsdag med ett 80-tal intresserade externa parter. En vakant tjänst som uppdragsutbildningskoordinator har tillsatts. Inom högskole- och universitetsvärlden riktas ett allt större fokus mot det livslånga lärandet och kompetensutveckling via distanskurser. Ett pilotprojekt har därför startats inom detta område gällande uppdragsutbildning. 40
En markant ökning gällande avgifts- och bidragsintäkter (verksamhetsgren 22), jämfört med 2012 kan noteras. Satsningar för uppdragsutbildningens etablering på marknaden är långsiktiga och förhoppningsvis ska ökningen inom området fortsätta under kommande år. Tabell 28: Antal deltagare inom uppdragsutbildning 2013 2012 2011 2010 Helårsstudenter inom poänggivande kurser 30 21 14 22 Antal deltagare i poänggivande kurser 373 260 154 178 Antal deltagare i ej poänggivande kurser* 493 362 - - * Registrering i Ladok har påbörjats år 2012 men uppgifterna är inte fullständiga. Källa: Ladok Tabell 29: Uppdragsverksamhet i tkr 2013 2012 2011 2010 Uppdragsverksamhet 15 708 10 564 9 157 11 617 varav uppdragsutbildning 12 488 7 467 7 106 7 236 Det utgångsvärde om 12 miljoner kronor som anges i utvecklingsplanens mål inbegriper all uppdragsverksamhet, dvs även bidragsfinansierad utbildning. 41
Synlighet Utvecklingsplanen innehåller särskilda mål för att utveckla Högskolans synlighet. I detta avsnitt beskriver vi utvecklingen av synligheten inom de områden som tas upp i utvecklingsplanen, nämligen Studiedestination Skövde/Rekrytering, varumärket och forskningskommunikation. Vi redovisar rekrytering och marknadsföring riktad mot uppdragsutbildning och betalande internationella studenter i de särskilda avsnitten för dessa områden. Studiedestination Skövde/Rekrytering Mål i Högskolelagen om breddad rekrytering: - Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap 5 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller rekrytering: - marknadsföringen av Högskolans utbildning och Skövde som utbildningsort har utvecklats i samverkan med närregionen, inom ramen för begreppet Studiedestination Skövde - Högskolans utbildningar är så attraktiva och kända att det går 1,5 förstahandssökande per antagen till program och kurs Marknadsföring av utbildning och studieort Högskolans attraktivitet som studiedestination har inte enbart med utbildningsutbudet eller utbildningarnas kvalitet att göra. Attraktiviteten är också tydligt sammankopplad med studieorten Skövde. Detta gäller såväl programstudenter på campus som de som studerar på distans eller inom kortare kurser. Högskolan i Skövde har därför under 2013 aktivt sökt olika samarbeten för att skapa ökad kännedom om Skövde som studieort. Ett exempel är att Högskolan i Skövde deltar i en regional styrgrupp för Teknikcollege samt en utvecklad relation med såväl rektorer och lärare inom Gymnasium Skövde, Vadsbogymnasiet i Mariestad, Rudbecksgymnasiet i Tidaholm och De la Gardiegymnasiet i Lidköping. I början av oktober anordnades tre praktikdagar på Högskolan i Skövde för 25 gymnasieelever från gymnasium Skövde. Under dessa dagar fick gymnasieeleverna tillfälle att gå på föreläsningar och träffa studenter. Syftet var att få en inblick i vad det innebär att studera på högskola/universitetet. Likaså fick en högstadieelev göra prao som forskare och under två veckor följa några av Högskolan i Skövdes forskare. Satsningarna inom ramen för Studiedestination Skövde är ett långsiktigt arbete. För att välja Skövde som studieort och stanna kvar i Skövde efter avslutade studier krävs också bra arbetsmarknadskontakter. Högskolan i Skövde har en rad samverkansprojekt för att underlätta detta, som till exempel mentorprogram och introduktionsveckan som inleder höstterminen. Högskolan samverkar med Skaraborgs kommuner, näringslivet och Studentkåren i Skövde för att öka kvaliteten inom dessa områden. Exponering Under 2013 har Högskolans marknadsföringsstrategi för att rekrytera program- och kursstudenter lagts om till en digital exponeringsstrategi med utvalda fysiska insatser i 42
mässor och studiebesök och nått större framgång än någonsin tidigare i alla åldersgrupper och geografiska områden. En ny responsiv webbplats lanserades i oktober och är en kvalitetshöjning för att nå ut med information om utbildningarna och skapa större nåbarhet genom såväl datorer som mobiler och läsplattor, samt ge möjlighet till större interaktivitet. Utbildningarnas attraktivitet Marknadsföringen har gett positiva resultat då söktrycket inför höstterminen 2013 var ännu högre än föregående hösttermin. Detta gäller särskilt intresset för utbildningsprogram där förstahandsansökningarna ökade med 37% totalt. Det var den största ökningen av alla lärosäten i Sverige (SCB). Inom denna grupp var ökningen av förstahandssökande från Svealand fortsatt markant. Antalet sökande ökade där med drygt 70% (190 sökande) jämfört med höstterminen 2012. Tabell 30: Antal förstahandssökande till program vid Högskolan i Skövde, uppdelat på landsdelar ht 2013 ht 2012 ht 2011 ht 2010 Götaland 2374 1 712 1 583 1 601 Svealand 607 456 266 207 Norrland 121 104 73 51 Totalt 3102 2 272 1 922 1 859 Tabellen visar antal förstahandssökande (inklusive obehöriga sökande) till program vid Högskolan i Skövde, med folkbokföringsadress i Sverige, till och med den sista officiella ansökningsdagen i mitten av april varje år. Källa: NyA Open 2013-04-18 Vad gäller den kommande minskningen av antalet 19-20 åringar i årskullarna framöver visar åldersfördelning bland de sökande programstudenterna 2013 att minskningen inte påverkar söktrycket. Som framgår av tabellen nedan ökade antalet sökande återigen i samtliga grupper och den största ökningen märks i den yngsta åldersgruppen. Det är en effekt av det strategiska exponeringsarbetet som gör att vi når bredare och når fler människor oavsett ålder. Tabell 31: Antal förstahandssökande till program på Högskolan i Skövde, uppdelat på ålder ht 2013 ht 2012 ht 2011 ht 2010-24 år 1972 1 514 1 258 1 212 25-34 år 742 510 427 426 35 år - 437 283 265 252 Totalt 3151 2307 1950 1890 Tabellen visar åldersfördelning bland de förstahandssökande (inklusive obehöriga sökande) till program på Högskolan i Skövde, inklusive sökande som inte har folkbokföringsadress i Sverige, till och med den sista officiella ansökningsdagen i mitten av april varje år. Källa: NyA Open 2013-04-18 Det totala antalet förstahandssökande skiljer sig något mellan tabellerna. Orsaken är att tabell 30 endast omfattar sökande med svensk folkbokföringsadress. I tabell 31 ingår även personer som inte är folkbokförda i Sverige, det vill säga sökande från utlandet. Som framgår av målet i utvecklingsplanen följer Högskolan upp den statistik som SCB 43
presenterar årligen över antal behöriga förstahandssökande per antagen inför höstterminen. I statistiken räknas såväl programstudenter som kursstudenter, såväl de som tidigare studerat som de som studerar för första gången. Högskolan har förbättrat sitt resultat med två enheter sedan 2012. Tabell 32: Antal behöriga förstahandssökande per antagen till program och kurs ht 2013 ht 2012 ht 2011 ht 2010 Antal behöriga förstahandssökande per antagen till program och kurs 1,0 0,8 0,8 0,8 Källa: SCB: Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden UF 46 SM 1201, UF 46 SM 1101, UF 46 SM 1001 och UF 46 SM 1301 Redovisning av målet som rör marknadsföring riktad mot uppdragsutbildning och betalande internationella studenter lämnas i avsnitten om uppdragsutbildning respektive internationalisering. Varumärket Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller Högskolans varumärke: - varumärket Högskolan i Skövde är känt med utgångspunkt i värdeorden omtänksamhet, öppenhet och nytänkande - satsningar har gjorts på intern kommunikation för att utveckla och stödja intern samstämmighet kring Högskolans varumärke - verksamheten vid Högskolan förklaras tydligare och särskiljs från andra lärosäten - Högskolan är känd som en viktig samhällsaktör av politiker och opinionsbildare Omtänksamhet, öppenhet och nytänkande Varumärkesarbete handlar om att vara tydlig med Högskolans uppdrag, verksamhet och resultat så att studenterna, personalen och omvärlden kan uppfatta och känna delaktighet i verksamheten. Inte minst viktigt är detta i en till stora delar offentligt finansierad verksamhet där insyn och löpande redovisning av verksamheten är ett lagkrav. Det är med utgångspunkt i den gemensamma värdegrunden för statlig verksamhet (se avsnittet om värdegrund) som Högskolan har formulerat värdeorden omtänksamhet, öppenhet och nytänkande. I detta sammanhang arbetar Högskolan även med devisen You create reality. Internkommunikation Ungefär en gång i månaden informerar rektor muntligen Högskolan i Skövdes medarbetare om vad som händer på en strategisk nivå under den närmaste tiden. Rektors information har också skickats som e-post. Under året har Högskolan utarbetat en plan för omorganisation av institutionerna som 44
träder i kraft den 1 januari 2014 och behovet av information direkt från rektor varit särskilt viktig för medarbetarna. I det arbetet har också en särskild grupp arbetat efter en kommunikationsplan för omorganisationen och de konsekvenser som den medför i form av lokalbyten, chefsbyten och annat som påverkar personalen. Kommunikationen har stävat efter öppenhet och omtänksamhet för att ge en trygg förändringsprocess. För att långsiktigt stärka den interna kommunikationen har Högskolan i Skövde under året arbetat med att ta fram ett intranät. Intranätet ska lanseras tidigt 2014. Syftet med intranätet är att vara en startpunkt där medarbetarna kan inhämta viktig information, öka kvaliteten och säkerheten i informationshanteringen, tydliggöra arbetsprocesser och kompetenser samt stärka relationen mellan medarbetarna genom att erbjuda en social mötesplats. För att tydliggöra Högskolan i Skövdes varumärke internt och för att stärka den interna kommunikationen har Högskolan under hösten 2013 påbörjat en utbildning i kommunikation för organisationens nya institutionschefer. Högskolan har också, i utbildningen för nyanställda liksom i det interna programmet Introduktion till ledarskap, lagt till moment med kommunikation. På en övergripande nivå har Högskolan i Skövde under 2013 arbetat fram en kommunikationspolicy som ligger för beslut. Synlighet genom sociala medier, webbplats och interaktivitet Högskolan i Skövde har under 2013 utvecklat närvaron i sociala medier, för att vara en del av samhällets röst och vara tillgänglig för så många som möjligt med en interaktiv öppenhet. Twitter: Högskolans eget Twitterkonto har blivit en allt viktigare kanal för interaktion med allmänheten och hade vid årsskiftet drygt 1286 följare. Därtill har drygt 40 anställda ett twitterkonto där de företräder Högskolan i Skövde. Tabell 33: Antal följare på Twitter 2013 2012 Följare på Twitter 1286 800 Källa: Intern uppgift Facebook: Högskolan i Skövde har två Facebook-sidor; en svensk och en engelsk. Den engelska startades under 2012 och har under 2013 ökat till 796 följare/gillare från hela världen. Den svenska ökade under 2013 med drygt 1000 följare och hade vid årsskiftet 5001 följare/gillare som har en livlig kommunikation med varandra och Högskolans anställda och studenter Tabell 34: Antal följare på Facebook 2013 2012 Svensk Facebook 5001 4086 Engelsk Facebook 796 392 Källa: Intern uppgift Youtube: Högskolan i Skövdes kanal på Youtube visar de programfilmer och andra filmer om verksamheten som har producerats under 2013 för att ge synlighet och tydlighet till verksamheten, våra utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Dessa har haft nära 150 000 visningar fram till årsskiftet, tre gånger så många som 2012. 45
Instagram: Under 2013 startade Högskolan ett Instagram-konto. 2013 publicerade Högskolan ett 40-tal inlägg och har vid årsskiftet 83 följare. LinkedIn: Under 2013 har Högskolan undersökt möjligheterna för främst alumner, anställda och samverkanspartners, att nätverka på ett mer strukturerat sätt på LinkedIn. Vid årsskiftet hade Högskolans LinkedInsida ungefär 700 följare. Den alumngrupp som finns på LinkedIn är initierad av en alumn men Högskolan är medaktörer, och hade vid årsskiftet drygt 1150 medlemmar. Tabell 35: Antal följare på LinkedIn 2013 2012 LinkedIn alumngrupp 1154 536 Högskolans LinkedIn-sida 700 - Källa: Intern uppgift Skövde-appen: 10 000 nedladdningar har gjorts av appen som beskriver vad som händer i Skövde och tillhandahåller studentens personliga schema. Appen visar på god användning dagligen, speciellt av våra studenter och anställda gällande sina scheman. Webbplatsen: www.his.se finns på svenska och på engelska. Webbplatsen har under 2013 flyttats över till ett uppgraderat webbpubliceringssystem. Webbplatsen blev samtidigt responsiv, det vill säga att den anpassades för datorer, läsplattor och smarta telefoner. Webbplatsen blev också mer tillgänglig genom att den i större utsträckning följer E-delegationens webbriktlinjer och WCAG 2.0. Arbetet med att göra webbplatsen tillgänglig fortsätter. Studiebesök och mässor: Högskolan arrangerar regelbundet studiebesök för högstadie- och gymnasieklasser samt vuxenutbildningar av olika slag. Högskolan deltar också i en rad mässarrangemang av olika storlek för att vara tillgänglig för studieintresserade och allmänhet. Under 2013 har Högskolan tagit emot 330 personer fördelade på 11 studiebesök och deltagit i 19 externa arrangemang. Högskolan har även arrangerat två informationsdagar, den 20 mars och den 3 april, samt deltagit i Studentums studiestartsturné i Karlstad, Växjö och Örebro. Högskolan hade dessutom cyklande ambassadörer under Matfestivalen i Skövde under augusti månad och arrangerade ett kartsläppsevent i samarbete med föreningen Billingen i september. Inom konceptet Sweden Game Arena arrangerades en Spelfestival på två dagar i oktober med 1500 besökare. Nyhetsbrev: Varannan vecka ungefär skickar Högskolan ut ett nyhetsbrev till drygt 2100 prenumererande e-postadresser och ett nyhetsbrev till cirka 13 500 av Högskolans studenter. Ungdomars kännedom om Högskolan i Skövde En viktig målgrupp för Högskolan i arbetet med tydliggörande och synlighet är svenska ungdomar i åldrarna 15-25 år, personer som ska studera vidare eller redan studerar i början av sitt vuxna liv. Till stöd för att lära känna målgruppen och möta dess uppfattning om Högskolan används bland annat Ungdomsbarometern 3. Kännedomen om Högskolan i Skövde är generellt låg bland ungdomar, särskilt bland dem som ännu inte befinner sig i högskolestudier. Ingen väsentlig förändring av kännedomen om Högskolan noteras i årets upplaga av Ungdomsbarometern (2013). 3 Ungdomsbarometern är en årlig studie som görs föra att kartlägga av beteenden och attityder hos ungdomar (www.ungdomsbarometern.se). 46
Högskolan i Skövde särskiljer sig från andra lärosäten På Högskolan i Skövde finns över 500 dataspelsstudenter på olika utbildningsnivåer, närmare 40 lärare och forskare och på Gothia Science Park finns ett 20-tal dataspelsföretag som sysselsätter cirka 140 utvecklare. Sverige har en framträdande ställning i världen som dataspelsnation och Skövde har en gynnsam och geografiskt koncentrerad tillväxtmiljö för dataspelsutveckling. Totalt är över 660 personer verksamma inom dataspelsbranschen i området kring Högskolan i Skövde och Gothia Science Park med den gemensamma plattformen Sweden Game Arena. Under 2013 skapade Högskolan tillsammans med Gothia Science Park och Skövde kommun Sweden Game Arena. Målet med satsningen är att Skövde kommun, Gothia Science Park och Högskolan i Skövde ska bli det självklara valet för såväl entreprenörer och företag som investerare inom dataspelsbranschen både nationellt och internationellt. I oktober arrangerade aktörerna Sweden Game Festival, som hade cirka 1500 besökare. Synlighet via massmedia Högskolan arbetar aktivt för att positiv och neutral information om lärosätet ska nå ut i olika massmedier. Genom servicekanalen Mynewsdesk och genom sociala medier och webbplatsen syns Högskolan i Skövdes verksamhet och personal regelbundet för journalister som i sin tur ger Högskolan i Skövde synlighet i sina publikationer och medier. Opinionsbildning Under 2013 har Högskolan genomfört insatser med syfte att öka kunskapen om Högskolan i Skövde bland politiker och opinionsbildare. Rektor har under 2013 fortsatt driva Högskolans kontakter med Skaraborgs 15 kommuner och i år även näringslivsrepresentanter. Syftet är att skapa en dialog med företrädare för närregionen. Politiker, högre tjänstemän och näringslivsrepresentanter har under 2013 träffats på två samverkansmöten, ett om forskning och ett om påverkan genom samverkan. Rektor besökte Almedalsveckan 2013 där hon bland annat medverkade i ett av Högskolan arrangerat möte med Skaraborgska politiker, opinionsbildare och tjänstemän. Syftet med mötet i Almedalen var att stärka Högskolan i Skövde som samlande aktör för utbildning och forskning i närregionen. Rektor medverkade också i paneler och möten kring utbildning, forskning och samverkan. Under 2013 har rektor också utvecklat sin blogg och synlighet på Twitter. Hon verkar som en opinionsbildare inom högre utbildning och hade vid årsskiftet 522 följare på Twitter och drygt 2100 unika besök på sin blogg, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2012. Högskolan i Skövdes och rektors arbete med att vara en röst om Sveriges akademiska utveckling och förändring har rönt intresse bland riksdagspolitikerna och flera studiebesök har kommit till Högskolan i syfte att lära sig mer om akademins utveckling i samhället. 47
Forskningskommunikation Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller forskningskommunikation: - ett systematiskt och målgruppsanpassat arbetssätt för forskningskommunikation har utvecklats Genom att systematiskt kommunicera forskningens resultat ökar intresset för Högskolans forskning, forskarna och utbildningen. Nedan redovisas olika åtgärder och aktiviteter som under året har genomförts i syfte att utveckla forskningskommunikationen. ForskarFredag Genom den svenska koordinatorn Vetenskap & Allmänhet anordnades EUkommisionens initiativ ForskarFredag på 32 platser i Sverige, så också på Högskolan i Skövde. Högskolans forskare presenterade sin forskning på ett populärvetenskapligt sätt i Science Slam. I en vetenskapsutställning berättade olika forskargrupper om och visade upp sin forskning i praktiska moment för besökarna. ForskarFredag attraherade 1 500 besökare i Skövde. En informationsfilm visades i TV4, Youtube och på Högskolans egen webbplats, och uppskattningsvis såg 80 000 personer filmen minst en gång. Under arrangemangets deltog därtill 560 skolelever särskilt inbjudna från mellanstadieklasser i ett stort antal aktiviteter som vände sig just till dem. Här samarbetade Högskolan med Skaraborgs två Science Center; Balthazar och Dalénium. Vetenskap & Allmänhets generalsekreterare gästade Högskolan i Skövde den här speciella dagen. Forskarbloggen I samband med ForskarFredag 2013 startade forskargruppen inom informationssystem i Skövde Forskarbloggen. Under hösten har flera av forskarna i gruppen regelbundet medverkat i inlägg. Grunden är nu lagd för en nätbaserad kommunikation om ett av Högskolan i Skövdes forskningsområden. Populärvetenskapliga caféer I syfte att synliggöra forskning genomför Högskolan regelbundet öppna föreläsningar, under rubriken Populärvetenskapliga caféer. Forskarna kommer såväl från Högskolan som andra lärosäten och tar i föreläsningarna upp aktuella frågor eller informerar om nya, spännande rön. Arrangemangen hålls på kvällstid minst en gång i månaden under hela läsåret. Föreläsningarna är ett samarbete med Folkuniversitet och Skaraborgs Senioruniversitetet. Under år 2013 hölls nio populärvetenskapliga caféer varav ett traditionsenligt med inriktning mot årets Nobelpris och Nobelpristagare. Sammanlagt tolv föreläsare medverkade under året varav sju med anknytning till Högskolan i Skövde. Antalet besökare uppskattades till sammanlagt cirka 1 000. Forskningskommunikation mot massmedia Genom en öppen och aktiv information till massmedia och en service till journalister om Högskolans forskning når många nyheter och information om forskningsprojekt och resultat till såväl en bred allmänhet som viktiga intressenter. Ett sätt att göra detta är att lärosätet aktivt sammanställer forskningsnyheter och skickar ut till olika redaktioner. Under 2013 har Högskolan sammanställt och skickat ut ett trettiotal forskningsnyheter av bredare intresse. 48
Högskolan i Skövde är ansluten till tjänsten Expertsvar. Genom tjänsten kan journalister som står i begrepp att rapportera om ett område söka lämpliga experter att intervjua. Under 2013 gav Högskolan i Skövde förslag på 40-tal experter via Expertsvar. Målet har varit att Högskolans aktivitet i Expertsvar skulle vara högre under 2013 än föregående år vilket vi lyckats med. Vid både utskick av forskningsnyheter och forskarförmedling via Expertsvar är det svårt att följa upp effekten av en enskild insats. Högskolan för i den utsträckning det är möjligt statistik över när och vilka av lärosätets forskare som syns i massmedia. Under 2013 inledde Sveriges Radio Skaraborg en satsning på särskilda vetenskapsprogram under namnet Hjärnkoll där fokus har legat på att rapportera om forskningen på Högskolan i Skövde. Under året har ett flertal av Högskolan forskare medverkat i intervjuer och som experter i programmen. Dessa har sänds en gång i månaden under terminerna. Flera av Högskolans forskare har också hörts i P1:s Vetenskapsradion. Ökat arbete med forskningskommunikation vid institutionerna Vid en av Högskolans institutioner pågår ett arbete vars syfte är att institutionens forskare ska kommunicera mer och bredare samt bli mer frekventa deltagare i samhällsdiskussionen. Projektnamnet En röst i samhället och har resulterat i ett antal åtgärder under året som kommer att intensifieras under 2014, efter bildadet av de nya institutionerna. Likaså har en arbetsinsats med att kommunicera kring verksamheter som Företagsforskarskolan, Volvokoncernens Academic Partner Program (Preferred Research Partner) och samforskningsprojektet mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås genomförts. Internkommunikation om forskning All personal vid Högskolan i Skövde fick information om KK-stiftelsens program KKmiljö och dess betydelse för forskningens utveckling och finansiering i samband med en personalutbildningsdag under hösten 2013. Del av en kommunikatörstjänst (20%) finns avsatt för att stärka intern och extern kommunikation om KK-miljö. Utbildning i populärvetenskaplig presentation Under året har två utbildningar genomförts för forskare och undervisande personal i muntlig och skriftlig presentation av vetenskapliga rön. Den ena var en endagsutbildning i presentationsteknik som syftade till att ge forskarna bättre förutsättningar och verktyg för att - med kroppsspråk och röst - skapa trovärdighet i situationer där forskningsresultat ska presenteras på ett populärvetenskapligt sätt. Ett tiotal medarbetare deltog. Det andra kurstillfället hade rubriken Att skriva för att läsas och handlade om att på en dag lära sig skriva populärvetenskapligt med hjälp av journalistisk prosa, vilket genomfördes av sju deltagare. 49
Miljöledningsarbete Högskolan i Skövde ska inom ramen för sin kärnverksamhet inom utbildning, forskning och samverkan verka för att främja en hållbar utveckling. Högskolan har valt att ersätta begreppet miljösamordning med hållbarhet för att markera intentionen att förutom miljöaspekterna även inkludera de sociala och ekonomiska aspekterna. Högskolans värdeord omtänksamhet, öppenhet och nytänkande är intimt förknippade med hållbarhetsaspekterna. Förordning om miljöledning i statliga myndigheter: - En myndighet [ ] ska inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. (3 ) - Mål i Högskolelagen om hållbar utveckling: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap 5 ) Högskolan har under verksamhetsåret 2013 fokuserat på ett systematiskt arbete med införandet av ett miljöledningssystem. Ett sådant system säkerställer att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta påverkan på miljön. Av största vikt är att hållbarhetsfrågorna blir ett självklart inslag i högskolans styrning och verksamhetsplaner. Resultatet av detta arbete har visats i bl a Naturvårdsverkets utvärdering där vi mycket tydligt kan visa på ett bättre resultat än föregående år. Den miljöutredning som genomfördes under 2012 under ledning av en extern konsult har på ett påtagligt sätt börjat genomsyra verksamheten under 2013. Syftet med miljöutredningen har varit att identifiera och dokumentera vidtagna miljöförbättrande åtgärder, att identifiera eventuella brister som finns i förhållande till miljölagstiftningen samt att identifiera förslag på förbättringar. Miljöutredningen utmynnade i en hållbarhetspolicy som fastställdes i december 2012. Utredningen har lett till att nya föreskrifter för hantering av frågor som avser kemikalier samt labb- och verkstadsmiljöer har utarbetats och beslutats under 2013. En process för anskaffning av stödsystem för kemikaliehantering har inletts och systemet beräknas vara driftsatt under 2014. Under hösten 2013 har det systematiska arbetet fortsatt med uppdatering av riktlinjer för avfallshantering för att dessa ska stämma överens med den nya hållbarhetspolicyn. Högskolan har under hösten 2013 tillsammans med bl a hyresvärdarna, kommunen och andra intressenter startat ett arbete med att ta fram en strategisk campusplan. Visionen sträcker sig fram till år 2025 och behandlar utöver renodlade lokalförsörjningsfrågor även hur högskolan ska uppnå ett hållbart campusområde. Högskolan bidrar bl a till Västra Götalandsregionens klimatstrategi genom att delta i strategins fokusområden. Under 2013 har arbetet med att minska energiåtgången i våra byggnader fortsatt tillsammans med hyresvärdarna. En utredning och projekt i syfte att befrämja resfria möten har inletts och en pilotgrupp väntas vara utsedd under 2014. För en detaljerad beskrivning av samtliga ingående moment i Högskolans systematiska arbete med miljöledning hänvisas till den årliga redovisningen som sker i slutet av februari till Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Utbildningsdepartementet. 50
Bibliotek Biblioteket är Högskolans centrala resurs för informations- och litteraturförsörjning. Med egna samlingar i tryckt och elektronisk form som bas och med informationsteknikens möjligheter som viktigt stöd och komplement finns goda förutsättningar att tillfredsställa informationsbehoven för studenter, forskare och lärare samt övrig personal. Mål i Högskoleförordningen (1993:100) om Högskolebibliotek: - Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande (2 kap 16 ) Mål i Bibliotekslagen (2013:801) om Högskolebibliotek: - Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan (12 ) Biblioteksverksamheten fortsätter att utvecklas vilket framgår av de resultatmått som presenteras i tabellen nedan. De olika miljöerna i bibliotekslokalen uppskattas och utnyttjas i mycket hög grad samtidigt som möjligheterna ökar kontinuerligt att nå fler resurser utanför campus. Att utveckla en excellent lärmiljö med studieplatser av olika slag är en viktig del i bibliotekets verksamhetsutveckling. Större utvecklingsinsatser under året har varit införande av RFID-teknik, lansering av en ny webbplats samt en omfattande arbetsinsats med inmatning och framtagning av publikations- och bibliometriska data till forskningsutvärderingen ARC13. Tabell 36: Biblioteksverksamhetens utveckling 2013 2012 2011 2010 Antal besökare per år * 158 488 158 907 - - Antal e-böcker ** 79 272 75 648 65 021 45 500 Antal tryckta böcker ** 120 261 121 892 121 600 120 000 Antal e-tidskrifter * 14 600 14 600 16 300 14 000 Antal tryckta tidskrifter * 176 184 188 197 Antal lån av tryckta böcker ** 26 481 28 077 30 810 36 408 Antal fjärrinlån inklusive kopior *** 1 049 1 675 1 467 2 181 Antal fjärrutlån, initiala lån ** 753 1 259 1 431 1 821 Antal deltagare inom undervisning i informationskompetens * 2 641 2 491 2 240 1 814 Antal nedladdningar av fulltext från DiVA **** 167 037 178 745 136 043 108 399 Antal konsultationer i Studieverkstan * 402 395 - - Källa: *Interna uppgifter. **Micromarc. ***FFB. ****DiVA Wiki Ett tydligt mått på ökad integration av informationskompetens i undervisningen är den fortsatt stora ökningen av antalet deltagare i undervisningen. Fjärrlånetrafiken minskar som en naturlig följd av den fortsatt ökade tillgången till e-material. Antalet konsultationer i Studieverkstan har ökat något och konsultationerna kan vara i allt från fem minuter till flera timmar. 51
Personal Utvecklingen under år 2013 relaterad till frågor som rör Högskolans personal presenteras i fem avsnitt, nämligen kompetensförsörjning, lärar- och forskarkompetens, jämställdhet och mångfald, arbetsmiljö samt värdegrund. Inom områdena som rör kompetensförsörjning och jämställdhet finns särskilda nationella återrapporteringkrav. Lärar- och forskarkompetens, jämställdhet och mångfald samt värdegrund är också prioriterade områden enligt Högskolans utvecklingsplan. Kompetensförsörjning Förordning om årsredovisning och budgetunderlag: - Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen skall det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. (3 kap 3 ) Vid Högskolan fanns i december 2013 totalt 484 personer anställda, motsvarande 418 heltidsanställningar (heltidsekvivalenter). Tabell 37: Personal per kategori (antal heltidsekvivalenter per 31 december) 2013 2012 2011 2010 Professor (inklusive adjungerade professorer och gästprofessorer) 21 17 23 23 Biträdande professor 13 12 - - Lektor (inklusive adjungerade och kliniska lektorer) 110 103 117 108 Lektor, biträdande 1 - - - Adjunkt (inklusive adjungerade adjunkter) 86 91 97 99 Forskarassistent - - - 2 Postdoktor 4 7 5 1 Annan undervisande och forskande personal 4 4 8 35 Lärarpersonal totalt 239 234 250 234 varav disputerade 151 139 143 138 Doktorander* 27 31 34 38 Teknisk/administrativ personal 139 137 146 141 Bibliotekspersonal 13 12 13 13 Anställda heltidsekvivalenter totalt 418 414 443 454 * Uppgifterna avser anställningar som doktorand. Källa: Palasso En god kompetensförsörjning är av yttersta vikt för verksamheten. Högskolan arbetar enligt utvecklingsplanens långsiktiga och definierade mål avseende lärar- och forskarkompetens. Dessa mål ligger till grund för den kompetensförsörjningsplanering som görs för varje ämne och i institutionernas verksamhetsplaner. Dessa planer följs upp under året, bland annat vid dialogmöten med Högskolans ledning. Högskolan arbetar även med att utveckla arbetsformer för rekrytering i syfte att attrahera 52
efterfrågad kompetens. Högskolan har under året arbetat utifrån en mer strategisk utgångspunkt även när det gäller karriärplanering, ledarförsörjning och kompetensutveckling. Ett arbete har tidigare genomförts med att identifiera viktiga faktorer för akademisk karriärplanering, med syfte att få fler docenter, biträdande professorer och professorer. Denna kartläggning har tillsammans med uppföljningar av hur rekrytering och befordran av professorer och lektorer fortskrider legat som underlag för ett arbete med karriärvägar som ska påbörjas under 2014. Arbetet med att identifiera, utbilda och förbereda framtida ledare med syfte att säkerställa en strategisk ledarförsörjning har fortsatt under året. Som stöd i arbetet har ett internt ledarskapsförsörjningsprogram, Introduktion till ledarskap, genomförts. Under 2013 har satsningen på kompetensutvecklingsinsatser för personalen fortsatt. Ett omfattande utbud av personalutbildningar har erbjudits och genomförts och stort intresse har funnits bland Högskolans personal. Den särskilda satsningen på att öka andelen lärare med utbildning i forskarhandledning har fortsatt. Under 2011-2012 genomgick 45 lärare utbildningen och under 2013 har ytterligare 15 lärare genomgått forskarhandledningsutbildning. Ett kartläggningsarbete angående lärares högskolepedagogiska kompetens pågår med syfte att säkerställa att all undervisande personal har högskolepedagogisk kompetens motsvarande lägst 15 hp. I januari 2013 startades en högskolepedagogisk enhet med syfte att fokusera på kompetensfrågor och då särskilt pedagogiska karriärvägar för Högskolans lärare. Under året har en mängd olika pedagogiska seminarier genomförts under den högskolepedagogiska enhetens ledning. Högskolan ska vara en attraktiv arbetsplats som både attraherar ny personal och behåller den personal som finns på lärosätet idag. Genom att satsa långsiktigt på frågor som rör värdegrund, ledarskap, arbetsmiljö och kompetensutveckling blir Högskolan en arbetsplats som ger goda förutsättningar för att kunna erbjuda en excellent lärmiljö. Högskolan strävar ständigt efter att alla personalkategorier ska vara sammansatta utifrån den mångfald som råder i samhället. Ett flertal som anställts under året har utländsk bakgrund. Genomsnittsåldern för alla anställda är 44 år vilket är samma nivå som inom övrig statlig sektor. Under året har Högskolan inte haft några stora pensionsavgångar. Några större pensionsavgångar är heller inte att vänta under den kommande tioårsperioden. Kommentarer om andelen kvinnor respektive män inom de olika kategorierna görs i avsnittet jämställdhet och mångfald relaterat till kompetensförsörjning. Lärar- och forskarkompetens Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om lärar- och forskarkompetens: - minst 80% av de tillsvidareanställda lärarna har doktorsexamen år 2016 mot 59% år 2010 - minst 25% av de tillsvidareanställda lärarna har genomgått minst två steg av pedagogisk meritering - antalet professorer har ökat från 24 år 2010 till minst 35 år 2016 Lärare med doktorsexamen Andelen lärare med doktorsexamen har ökat, från 59% 2010 till 68% 2013. Delmålet för 2013 var 68% och målet är därmed uppnått. Ökningen är ett resultat av att det vid varje rekrytering görs en noggrann avvägning av kompetensbehovet. Utgångspunkten är att i första hand rekrytera lärare med doktorsexamen. Fortsatta insatser kommer att 53
behöva göras för att säkerställa att målet, 80% 2016, kan nås. Tabell 38: Andel tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen i procent 2013 2012 2011 2010 Andel tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen i procent 68 65 61 59 Andelen utgår från antalet personer inom gruppen tillsvidareanställda lärare med doktorsexamen. Källa: Palasso Pedagogisk meritering Lärare vid Högskolan ges möjlighet att meritera sig via en pedagogisk karriärstege i tre steg. Enligt utvecklingsplanen ska minst 25% av tillsvidareanställda lärare ha genomgått minst två steg av pedagogisk meritering år 2016. Under 2013 har arbetet startat med att tydligöra organisation och processer som stödjer lärarna för att nå detta mål. Under 2013 har 147 lärare (68 %) vid Högskolan blivit godkända på basnivå och 6 lärare (3 %) på nivån för meriterad lärare. Ingen lärare har ännu blivit godkänd för nivån excellent lärare. För att stimulera lärare för att utveckla sin pedagogiska förmåga enligt de olika meriteringsstegen har den högskolepedagogiska enheten delat ut stipendier till lärare eller ämnesgrupper som avser att genomföra utvecklingsprojekt inom det högskolepedagogiska området. Tabell 39: Pedagogisk meritering (antal lärare) Bas Kvinnor 73 1 Män 74 5 2013 Meriterad Excellent Alla 147 6 - Andel av totala antalet tillsvidareanställda lärare 68% 3% Källa: Rektors beslut, dnr HS 2013/43, 44, 45 Professorer Antalet professorer har ökat under året. Det har skett genom nyrekrytering och befordran. En fortsatt satsning kommer att behöva göras för att uppnå målet om minst 35 professorer år 2016. Högskolan har 15 biträdande professorer. En avsikt med denna anställningsform är att skapa förutsättningar för fortsatt meritering till professor. Tabell 40: Antal professorer 2013 2012 2011 2010 Antal professorer (personer) totalt 28 24 29 24 varav kvinnor 7 7 8 5 varav män 21 17 21 19 Källa: Palasso 54
Jämställdhet och mångfald relaterat till kompetensförsörjning Mål i Högskolelagen om jämställdhet: - I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas. (1 kap 5 ) Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 vad gäller jämställdhet: - Under 2012-2015 ska minst 32% av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om jämställdhet: - andelen kvinnor bland Högskolans professorer har ökat från en femtedel år 2010 till en tredjedel år 2016 Mål i Högskolans handlingsplan för lika villkor 2013: - att uppnå en jämn könsfördelning inom olika anställningskategorier - att öka andelen kvinnor på ledande befattningar och i nämnder, organ och arbetsgrupper Rekrytering av lärare Högskolan har som mål att vid rekryteringar nå en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män på olika nivåer och inom olika befattningar. Med jämn könsfördelning menas att fördelningen mellan kvinnor och män är inom intervallet 40-60%. Särskilt viktigt för att nå målen är att rekrytera fler kvinnor i kategorierna professor och biträdande professor, fler kvinnor bland lärare inom teknik och naturvetenskap samt fler män inom områdena vård, humaniora och samhällsvetenskap. Könsfördelningen inom lärarkategorierna och utfallet av nyanställningar under 2013 framgår av tabell 41. Av det totala antalet professorer på Högskolan är 7 kvinnor och 21 män vilket innebär att kvinnorna utgör 25% av professorerna. Under 2013 har fem män och en kvinna anställts som professorer. Andelen kvinnor som nyanställts inom professorskategorin är därmed 17%. Regleringsbrevets mål att minst 32% av de professorer som anställs ska vara kvinnor har därmed inte uppnåtts. Särskilda satsningar planeras för att på sikt kunna nå uppsatta mål. I personalkategorin biträdande professorer är könsfördelningen ojämn, med 33% kvinnor och 67% män. Tillsättningen av biträdande professorer har i samtliga fall skett genom befordran av lektorer. Under 2013 har fyra personer anställts som biträdande professorer, två kvinnor och två män. Inom kategorin postdoktorer är förhållandet jämnt. Av fem postdoktorer totalt är det tre kvinnor och två män. Inom lektorskategorin är könsfördelningen jämn, enligt angiven definition, med 41% kvinnor och 59% män. Under året har 18 lektorer anställts varav fyra var kvinnor. Under året har en kvinna anställts som biträdande lektor. Bland adjunkterna är könsfördelningen jämn, med 46% kvinnor och 53% män. 55
Tabell 41: Antal anställda lärare (personer) per kategori 2013 2012 2011 2010 Kategori K M K M K M K M Professorer (inklusive befordrade professorer och gästprofessorer) 7 19 7 17 8 21 5 19 varav nyanställda 1 5 1 2 3 3-2 Biträdande professor (ny kategori fr o m 2012) 5 10 4 8 - - - - varav nyanställda 2 2 - - - - - - Lektorer (inklusive befordrade lektorer och gästlektorer) 53 77 56 70 62 79 53 74 varav nyanställda 4 14 5 2 3 6 8 7 Adjunkter 46 varav nyanställda 8 9-2 1 2 5 4 Forskarassistenter - 53 53 59 56 59 63 48 varav nyanställda - - - - - - - - Postdoktorer 3 - - - - - 1 3 varav nyanställda 1 1 2-3 2 - - K = kvinnor, M = män. Källa: Palasso samt diarium (antal nyanställda) 2 5 2 3 2 1 1 Andelen kvinnor i kategorin lärare med doktorsexamen är 39% år 2013. Motsvarande siffra för 2012 var 44%. Under 2013 har 3 kvinnor och 7 män disputerat. Ingen av de tre kvinnorna finns kvar på lärosätet. Könsfördelningen i den sammantagna lärarkåren vid lärosätet är 41% kvinnor och 59% män. Andelen kvinnor har minskat med 3 procentenheter jämfört med föregående år då kvinnorna utgjorde 44% av lärarkåren. Fortsatt utveckling kommer att följas under 2014 och vid behov kommer åtgärder att vidtas. Personal med ledningsuppdrag De chefsbefattningar och ledningsuppdrag som fanns på Högskolan vid årets början bemannades av 34 personer. 17 av 34 personer med chefsbefattningar eller ledningsuppdrag var kvinnor. Andelen kvinnor respektive män i ledningskategorin uppgick således till 50%. Under året togs beslut om att förändra ledningsstrukturerna något och proprefektrollen avvecklades i samband med att respektive uppdrag löpte ut. Denna förändring tillsammans med viss omsättning på ledningspersonal innebar att Högskolans ledningsstruktur vid årets slut innefattar: fem personer i högskoleledningen, tre prefekter, nio avdelningschefer och fyra biträdande avdelningschefer vid institution, åtta avdelningschefer och tre biträdande avdelningschefer inom förvaltningen samt två dekaner och två prodekaner. Förändringarna som skedde under året innebar att 36 personer ingår i ledningskategorin vid årets slut. Av de 36 personerna är 18 kvinnor och 18 män vilket innebär att en helt jämn könsfördelning har bibehållits. I ledarförsörjningsprogrammet, Introduktion till ledarskap, som startades 2012 deltog 28 personer, varav 19 kvinnor (68%) och 9 män (32%). Programmet som avslutades i december 2013 bestod av deltagare som har valts ut av sina chefer. Könsfördelningen på programmet var sned vilket bör uppmärksammas vid nästa programstart 2015. Ytterligare jämställdhets- och mångfaldsarbete 56
Ett förslag har tagits fram på en reviderad policy och handlingsplan för det fortsatta tillgänglighetsarbetet vid Högskolan. Planen beskriver hur Högskolan på ett systematiskt sätt ska arbeta med tillgänglighetsfrågor de närmaste tre åren. De identifierade målen ska vara uppnådda senast under 2016. Mångfald och jämställdhetsaktiviteter i form av utdelande av mångfaldsstipendium samt deltagande i mångfaldsforum har genomförts. Vårens personaldag behandlade jämställdhet där högskolans personal fick ta del av resultatet från en studie vars fokusområde var jämställda fakulteter. Målet med ovan nämnda insatser är att uppnå ökad medvetenhet hos personalen samt en ökad kunskap avseende diskrimineringsgrunderna. Ytterligare mål och åtgärder för jämställdhets- och mångfaldsarbetet finns i Högskolans handlingsplan för lika villkor. I årsredovisningen tas Högskolans arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor även upp i avsnittet om jämställdhet och mångfald inom utbildningen. Arbetsmiljö Friskvård och systematiskt arbetsmiljöarbete Under 2013 har implementering av ny organisation för arbetsmiljöfrågor pågått och är nu en del av verksamheten. Den för 2013 planerade fördjupningsutbildningen i arbetsmiljöfrågor för Högskolans chefer skjuts, på grund av omorganisation, över till 2014. Dock har en grundläggande arbetsmiljöutbildning genomförts under våren för nytillkomna chefer samt för studentombud. En partsgemensam utbildning om rehabilitering har även genomförts för chefer under året. Under 2013 har ett arbete avseende strategiskt friskvårdsarbete påbörjats. Ett förslag på hälsopolicy samt mål avseende Högskolans friskvårdsarbete har tagits fram. En satsning pågår sedan 2009 på hälsoprofilsbedömningar för anställda. Arbetet som bedrivs med hjälp av företagshälsovården kommer att fortsätta under 2014 då ambitionen är att hela Högskolans personal ska ha erbjudits en hälsoprofilsbedömning. Under hösten påbörjades ett arbete med en friskvårdssatsning för chefer då högskoleledningen erbjöds livsstilstestning via företagshälsovården. Denna satsning beräknas fortsätta även under 2014-2015 då samtliga chefer ska ha fått erbjudandet. I övrigt arbetar Högskolan vidare med att erbjuda friskvårdsaktiviteter till anställda. Kurser i qigong, yoga och zumba har genomförts. Möjlighet att anlita en personlig tränare i Högskolans gym samt möjlighet att anlita massör i Högskolans lokaler finns också. Friskvårdsföreläsning med fokus på bland annat stress, sömn och motion genomfördes under våren. Ett försök med att starta en rökavvänjningsgrupp gjordes också men sköts på framtiden på grund av för få deltagare. Ytterligare en friskvårdssatsning är högskolekören som startade upp under 2012. Under våren 2012 genomfördes en medarbetarundersökning, Personalbarometern 2012, som riktade sig till alla anställda. Högskolans samlade resultat var på en bra nivå ur ett arbetsmiljöperspektiv. Under 2013 har ett fortsatt aktivt arbete med åtgärder utifrån avdelningsresultat pågått utifrån de handlingsplaner som upprättades efter undersökningen. En utvärdering av metod och process genomfördes under 2013 som förberedelse inför Personalbarometern 2014. Under hösten har vissa förberedelser inför 2014 års medarbetarundersökning påbörjats, bland annat genom deltagande i en nätverksträff med andra universitet och högskolor som arbetar med samma mätinstrument. Under hösten 2013 genomfördes en fysisk skyddsrond på Högskolan där ett 57
fokusområde var den yttre närmiljön och laboratoriemiljön ett annat. Identifierade brister åtgärdas. Implementering och arbete utifrån den hållbarhetspolicy som inrättades under 2012 har pågått under 2013. Under 2013 har också ett stödsystem för kemikaliehantering (KLARA) köpts in för hela Högskolan, i syfte att ytterligare förbättra och kvalitetssäkra hanteringen på nämnt område. På Högskolan finns tre defibrillatorer (hjärtstartare) utplacerade. Under hösten 2013 genomfördes HLR utbildning. En fördjupad defibrillatorutbildning genomfördes dessutom för ett antal nyckelfunktioner vid myndigheten. Sjukfrånvaro I tabellen som följer redovisas de anställdas sjukfrånvaro i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas också andel av sjukfrånvaron som avser långtidssjukskrivning (sjukfrånvaro som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer). I uppgifterna ingår också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron utgörs av 1,8% under år 2013 vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen långtidssjukskrivna har minskat med drygt 18 procentenheter jämfört med 2012. Tabell 42: Andel sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2013 2012 2011 2010 Totalt 1,8 2,3 1,6 1,4 Kvinnor 2,4 2,7 2,0 5 Män 1,3 1,9 1,3 19 Anställda - 29 år 0,7 1,4 1,6 0,7 Anställda 30-49 år 1,6 2,1 1,6 1,3 Anställda 50 år - 2,4 2,9 1,8 1,8 Andel långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer)* 54,0 72,5 43,1 38,4 * Andelen långtidssjukskrivna är presenterad som andel av alla sjukskrivna. Källa: Palasso Den markanta ökning av sjukfrånvaro som skedde under 2012 har följts noggrant av Högskolans chefer under det gångna året. Vid årets slut har siffrorna sjunkit betydligt och trenden är att sjukskrivningarna har sjunkit inom alla kategorier. Högskolan har under de senaste åren arbetat med förebyggande åtgärder genom att arbeta med tidig rehabilitering och med att involvera företagshälsovården i ett tidigt stadium. Högskolan kommer att fortsätta och även utveckla dessa arbetssätt. Hälsoprofilsbedömningarna kan nämnas som en viktig del i detta förebyggande arbete. Noteras kan också att den tjänst hos företagshälsovården som har anlitats mest under 2013 är den förebyggande kompetensen som finns hos hälsoutvecklaren. Under året har också ett intensivt arbete pågått med att ta hand om och arbeta med det resultat som framkom i medarbetarundersökningen vilken genomfördes våren 2012 och där vissa indikationer fanns på att medarbetare upplevde en hög arbetsbelastning och som en följd av detta även stress. Detta arbete skulle kunna vara en bidragande orsak till att sjukfrånvaron är på väg ned. Alla chefer har under 2013 genomfört en utbildning i tidiga signaler och rehabilitering. Riktlinjer och checklistor som komplement till utbildningen och stöd i chefernas fortsatta arbete har också tagits fram. 58
Högskolan har idag mer effektiva verktyg för att upptäcka och förebygga risker och ohälsa så tidigt som möjligt. Den nya organisationen för systematiskt arbetsmiljöarbete som implementerades under 2013 är idag en del av den ordinarie verksamheten. Tillsammans med det pågående friskvårdsarbetet samt via genomförandet av fysisk skyddsrond såväl som medarbetarundersökning bör Högskolan fånga upp alla aspekter av arbetsmiljöfrågorna. Högskolan är angelägen om att bibehålla den positiva trenden mot en minskad sjukfrånvaro och arbetsmiljönsvariga fortsätter därmed att följa utvecklingen med största noggrannhet. Värdegrund Högskolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor i linje med Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda 4. Arbetet utgår från utvecklingsplanens bilaga 1, Utgångspunkter för en gemensam värdegrund. Utgångspunkterna innefattar begreppen demokrati, lag, fri åsiktsbildning, objektivitet, saklighet och likabehandling, respekt samt effektivitet och service. Under de närmaste fyra åren ska arbetet genomföras stegvis med särskild satsning på ett fokusområde per år men med en adderande princip. Målet är att alla anställda väl ska känna till begreppen och kunna omsätta dem till ett personligt förhållningssätt i det egna arbetet. Dessutom ska alla anställda vara väl insatta i Högskolans ställningstagande i värdegrundsfrågorna. Högskolan avser att fortsätta samarbeta med den nyligen inrättade Värdegrundsdelegationen och vi avser att delta i delegationens aktiviteter såsom exempelvis seminarier. Genomfört arbete under 2013 Arbetsgruppen för värdegrund fortsatte sitt arbete under året. Som en utveckling av gruppens arbete bildades även en referensgrupp för värdegrundsfrågor bestående av processledarna för värdegrund. Grupperna arbetade tillsammans under året med att ta fram ett förslag på chefsstöd i värdegrundsfrågor samt att planera inför och genomföra ett värdegrundsseminarium för högskolans samtliga ledare. Ett ledarseminarium på temat Respekt genomfördes och chefsstödet presenterades. På seminariet diskuterades 2014 års inriktning på värdegrundsarbetet vilket vid sidan av respekt kommer att fokusera på området Effektivitet och Service. Återigen betonades synen på värdegrundsarbetet som en ständigt pågående process och att arbetet med värdegrundsfrågor ska integreras i all verksamhet vid Högskolan. Vid revideringar av styrande HR-dokument har under året värdegrundaspekter beaktats och förts in där det var relevant. Värdegrundsaspekter belystes på ett tydligt sätt i introduktion av nyanställda och nyanställda uppmanas att ta del av material som finns tillgängligt kring Högskolans hållning i värdegrundsfrågor. En hemsida för anställda skapades med samlat material om högskolans värdegrund såväl som den statliga värdegrunden. Bilagan i utvecklingsplanen är ett viktigt redskap i arbetet och den används som utgångspunkt för att visa på vikten av att arbeta enligt statens gemensamma värdegrund. Värdegrundsfrågor ligger fortsatt som ett delmoment i högskolepedagogisk utbildning samt i forskarhandledningsutbildning. Att planera för arbetet med värdegrundsfrågor finns med som en förutsättning i verksamhetsplanering för 2014. Högskolan kommer att fortsätta det påbörjade värdegrundsarbetet kring begreppet Respekt och samtidigt påbörjas arbetet med att belysa innebörden av begreppen Effektivitet och Service som kommer att vara fokusområden för kommande år. 4 Promemoria framtagen av KRUS, 2012 (www.statskontoret.se/krus-publikationer) 59
Ekonomiskt resultat och prestationer Förordning om årsredovisning och budgetunderlag: - Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. (3 kap 1 ) Myndigheten ska fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt den indelning som följer av 1 tredje stycket. (3 kap 2 ). Ekonomiskt resultat Samlad verksamhet Resultatet för Högskolans samlade verksamhet uppgår under år 2013 till 30,1 miljoner kronor. Resultatet fördelas med 25,6 miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive 4,5 miljoner kronor för forskning och utbildning på forskarnivå. De totala intäkterna uppgår under år 2013 till 437 miljoner kronor vilket innebär en ökning jämfört med 2012. 2012 var de totala intäkterna 417 miljoner kronor. Under budgetåret svarar anslagen för huvuddelen av intäkterna, 80%. Anslagsfinansieringen har varit på ungefär samma nivå de senaste åren, 83% år 2012, 82% år 2011 och 84% år 2010. I volym (tkr) har anslag, avgifter och bidrag ökat i jämförelse med föregående år. Tabell 43: Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 Intäkter* 436 896 417 009 418 211 403 089 varav anslag 350 798 344 142 344 609 339 871 varav avgifter 25 518 20 595 19 181 14 731 varav bidrag 57 612 48 874 51 229 46 656 Kostnader -406 776-402 601-416 044-409 774 Verksamhetsutfall 30 120 14 408 2 167-6 685 * I de totala intäkterna ingår även - förutom anslag, avgifter och bidrag - finansiella intäkter. Källa: Regleringsbrev 2013, Agresso, Ladok Årets överskott om 30,1 miljoner kronor kommer att balanseras i Högskolans myndighetskapital. Myndighetskapitalet uppgick vid utgången av 2013 till 85,6 miljoner kronor. 60
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå För år 2013 uppgick antalet anslagsfinansierade helårsstudenter till 4 066. Det är en minskning med 228 helårsstudenter i jämförelse med 2012 års utfall. Mellan 2012 och 2011 var minskningen 215 helårsstudenter. Under 2013 har helårsprestationerna ökat med 11 stycken i jämförelse med 2012, från 3 175 år 2012 till 3 186 år 2013, Ökningen av helårsprestationer är marginell. Högskolan överstiger takbeloppet med 945 tkr. De totala intäkterna inom området uppgår till 339 miljoner kronor, se tabell nedan. Intäkterna utgörs till 92% av anslag, vilket är samma anslagsandel som år 2012. Åren 2011 och 2010 utgjorde anslagsandelen 94%. Avgifter har ökat i volym (tkr) under 2013. Bidragen har endast ökat marginellt i volym (tkr) under samma period. Den ökade volymen beror främst på att uppdragsutbildningen ökat i omfattning. Tabell 44: Resultaträkning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag 311 031 305 361 306 532 302 218 Avgifter 22 314 19 272 16 011 13 884 Bidrag 4 452 4 353 3 477 4 755 Finansiella intäkter 1 077 1 220 1 413 406 Summa intäkter 338 874 330 206 327 424 321 263 Verksamhetens kostnader Personal -202 039-196 629-213 023-205 742 Lokaler -51 155-54 401-53 324-53 596 Övrig drift -49 291-52 200-49 881-53 294 Finansiella kostnader -557-719 -894-290 Avskrivningar -10 235-12 938-13 108-11 510 Summa kostnader -313 277-316 887-330 230-324 432 Verksamhetsutfall 25 597 13 319-2 806-3 169 Transfereringar Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 0 0 0 665 1 911 1 284 1 603 568 183 Lämnade bidrag -2 094-1 284-1 603-1 233 Summa transfereringar 0 0 0 0 Resultat 25 597 13 319-2 806-3 169 Källa: Regleringsbrev 2013, Agresso, Ladok 61
Det sammantagna resultatet (kapitalförändringen) för området utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till 25,6 miljoner kronor. Uppdragsutbildning I tabell 45 redovisas resultatet inom uppdragsverksamheten, inom området utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Under jämförelseperioden har intäkterna först minskat (år 2011) för att sedan öka igen något under 2012. Under år 2013 har intäkterna ökat ytterligare, vilket är enligt målet att uppdragsutbildningen ska öka avsevärt under de kommande åren (Högskolans utvecklingsplan för år 2012 2016). Tabell 45: Resultaträkning för uppdragsverksamhet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Avgifter 12 488 7 467 7 106 7 326 Bidrag 3 220 3 097 2 051 4 291 Finansiella intäkter 0 0 0 0 Summa intäkter 15 708 10 564 9 157 11 617 Verksamhetens kostnader Personal -10 533-9 220-7 541-8 964 Lokaler -1 287-769 -797-371 Övrig drift -1 308-1 426-977 -1 911 Finansiella kostnader 0 0 0 0 Avskrivningar -6 0 0 0 Summa kostnader -13 134-11 415-9 315-11 246 Verksamhetsutfall 2 574-851 -158 371 Transfereringar Medel från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 406 340 118 275 183 Lämnade bidrag -589-340 -118-275 Summa transfereringar 0 0 0 0 Resultat 2 574-851 -158 371 Källa: Agresso Redovisning av den samlade avgiftsfinansierade verksamheten, enligt särskild tabell i regleringsbrevets bilaga 4, lämnas i årsredovisningens finansiella del. 62
Forskning och utbildning på forskarnivå Intäkterna inom området forskning och utbildning på forskarnivå uppgår under året till 98 miljoner kronor. 59% av intäkterna utgörs av externa medel. Bidragsintäkterna har ökat med 8,6 miljoner kronor i förhållande till år 2012. Tabell 46: Resultaträkning för forskning och utbildning på forskarnivå Verksamhetens intäkter 2013 2012 2011 2010 Anslag 39 767 38 781 38 086 37 653 Avgifter 3 204 1 323 3 170 847 Bidrag 53 160 44 521 47 752 41 901 varav från forskningsråd 3 795 541 2 049 2 367 varav från statliga myndigheter 12 039 12 652 14 608 14 077 varav från kommun/landsting 1 655 2 742 3 087 1 336 varav från EU 6 403 6 120 6 078 4 883 varav från svenska företag 3 071 1 508 1 952 1 317 varav från svenska org utan vinstsyfte varav från utländska org utan vinstsyfte 26 187 20 958 19 522 17 921 10 0 456 0 Finansiella intäkter 1 891 2 178 1 779 1 425 Summa intäkter 98 022 86 803 90 787 81 826 Verksamhetens kostnader Personal -72 753-69 574-69 466-68 920 Lokaler -8 478-5 575-5 594-5 728 Övrig drift -11 492-10 013-10 187-10 023 Finansiella kostnader -3-3 0-1 Avskrivningar -773-549 -567-670 Summa kostnader -93 499-85 714-85 814-85 342 Verksamhetsutfall 1 089 4 973-3 516 Transfereringar Övriga medel för finansiering av bidrag 0 0 o o Lämnade bidrag 0 0 0 0 Summa transfereringar 0 0 0 0 Resultat 4 523 1 089 4 973-3 516 Källa: Regleringsbrev 2013, Agresso 63
Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet I årsredovisningen ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Högskolan har sedan år 2010 tillämpat Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) modell för full kostnadstäckning. Av tabellen nedan framgår, uppdelat på område, omfattning av anslagsmedel som använts för samfinansiering samt anslagens andel av den totala finansieringen. Tabell 47: Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2013 2012 2011 2010 Belopp i tkr 2 150 2 134 2 770 2 595 Andel i procent av total finansiering 40 40,9 42 37 Forskning och utbildning på forskarnivå Belopp i tkr 14 170 10 540 11 002 12 811 Andel i procent av total finansiering Källa: Agresso 23,63 19,1 29 24 64
Kostnad per prestation I sammanställningen Väsentliga uppgifter presenteras kostnader per prestation med avseende på kostnad per helårsstudent, helårsprestation och refereegranskad vetenskaplig publikation. I nedanstående tabell redovisas motsvarande kostnader per prestationer, uppdelat per institution. Tabell 48: Kostnad institutionsvis per helårstudent, helårsprestation och publikation Kostnad per helårsstudent (kr)* Institution 2013 2012 2011 2010 2009 Institutionen för kommunikation och information Institutionen för teknik och samhälle Institutionen för vård och natur 74 108 71 938 73 120 66 394 65 612 62 717 50 536 49 907 48 980 52 187 91 034 99 084 110 134 125 299 100 292 Totalt 74 707 70 786 73 245 72 499 69 705 Kostnad per helårsprestation (kr)* Institution 2013 2012 2011 2010 2009 Institutionen för kommunikation och information Institutionen för teknik och samhälle Institutionen för vård och natur 97 722 102 438 103 455 86 658 93 740 76 123 67 105 68 202 65 842 69 607 118 812 129 028 153 780 148 113 115 495 Totalt 95 253 95 815 101 837 93 550 91 404 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (kr)** Institution 2013 2012 2011 2010 2009 Institutionen för kommunikation och information Institutionen för teknik och samhälle Institutionen för vård och natur 384 658 578 270 546 655 667 153 468 911 577 265 442 680 379 711 532 972 321 833 295 654 329 262 289 641 250 646 395 704 Totalt 399 805 393 183 391 845 446 817 396 609 Källa: * Ladok, Agresso. ** Agresso, Intern uppgift 65
Kostnad för prestationer avseende samverkan Enligt 3 kap. 1 i Förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Vad gäller prestationer för samverkan kan dessa vara av helt olika karaktär och ekonomiska mått är svåra att definiera och ställa i relation till prestationer. Ett sätt att åskådliggöra prestationer för samverkan kan vara att redovisa andelen av externt finansierad verksamhet i ekonomiska termer som omsättning i relation till total omsättning för grundutbildning respektive forskning, se tabell 49 Detta mått kan påvisa förändringen av samverkan med ekonomiska mått som bas. Tabell 49: Andel externfinansierad verksamhet i procent 2013 2012 2011 2010 2009 Grundutbildning 8,2 7,5 6,4 5,9 6,2 Forskning 59,4 55,3 58 54 56 Källa: Agresso 66
Finansiell redovisning 67
Resultaträkning 2013 Högskolans samlade verksamhet (tkr) Not 2013 2012 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 2 Summa intäkter 350 798 344 142 25 518 20 595 57 612 48 874 2 968 3 398 436 896 417 009 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3 Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader 4 Finansiella kostnader 5 Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader -274 791-266 203-59 633-59 976-60 783-62 213-561 -722-11 008-13 487-406 776-402 601 Verksamhetsutfall 30 120 14 408 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Summa transfereringar 6 0 0 1 911 1 284 183-2 094-1 284 0 0 Årets kapitalförändring 7 30 120 14 408 68
Balansräkning Balansräkning (tkr) Tillgångar Not 2013-12-31 2012-12-31 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 3 700 0 Rättigheter och andra immateriella anl tillg 935 1 046 Summa 8 4 635 1 046 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 16 954 19 419 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 19 215 20 862 Summa 9 36 169 40 281 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 10 45 507 43 616 Fordringar Kundfordringar 5 034 5 577 Fordringar hos andra myndigheter 11 6 497 6 055 Övriga fordringar 34 658 Summa 11 565 12 290 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 12 882 14 349 Upplupna bidragsintäkter 12 546 7 354 Övriga upplupna intäkter 0 0 Summa 12 25 428 21 703 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 13-29 677-33 490 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 122 482 99 039 Kassa och bank 0 0 Summa 122 482 99 039 Summa tillgångar 216 109 184 485 69
Balansräkning (forts) Balansräkning (tkr) Kapital och skulder Not 2013-12-31 2012-12-31 Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 55 524 41 116 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 30 120 14 408 Summa 14 85 644 55 524 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2 542 5 084 Övriga avsättningar 4 450 3 085 Summa 15 6 992 8 169 Skulder Lån i Riksgäldskontoret 16 41 413 40 847 Skulder till andra myndigheter 17 7 807 7 255 Leverantörsskulder 8 382 9 383 Övriga skulder 4 832 4 204 Depositioner 337 337 Förskott från uppdragsgivare och kunder 2 228 1 672 Summa 64 999 63 698 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 22 133 20 744 Oförbrukade bidrag 33 457 34 267 Övriga förutbetalda intäkter 2 884 2 083 Summa 18 58 474 57 094 Summa kapital och skulder 216 109 184 485 Anslagsredovisning 2013-12-31 Belopp i tkr Anslag Benämning 16 2:53 Grundutbildning (ramanslag) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 16 2:53:001 Takbelopp 33 490 309 598-2 820 340 268-310 591 29 677 16 2:54:001 Forskning och forskarutbildning (Ramanslag) 0 39 767 0 39 767-39 767 0 16 02:071 Särskilda medel till universitet och högskolor m.m. 16 02:071:056 Kvalitetsbaserad resursfördelning 440 440-440 0 Summa 33 490 349 805-2 820 380 475-350 798 29 677 Finansiella villkor Universitet och högskolor får belasta anslagen med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kr per helårsstudent. Maximerat belopp i kr 24 18 Utnyttjat belopp i kr 70
Tilläggsupplysningar Kommentarer till noter Högskolan i Skövde benämns HS om inget annat anges. Belopp i tkr där inte annat anges. Undantag HS medges undantag från bestämmelsen om att årsredovisningen skall innehålla redovisning av väsentliga uppgifter enligt 2 kap 4 3:e stycket enligt förordningen (2000:605) årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). HS skall i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 till regleringsbrevet Väsentliga uppgifter. HS har undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 anslagsförordningen (2011:223). HS medges undantag från 7 anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagsparande) till ett värde av högst 10% av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). HS har följt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till Densamma. HS följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 6 Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. HS avviker från allmänna råd utfärdade av ESV vid redovisningen av bärbara datorer samt immateriella anläggningstillgångar. Dessa avvikelser kommenteras i anslutning till aktuell post. Transfereringar Årets transfereringar består huvudsakligen av Erasmusmedel, stipendiemedel för 3:e landsstudenter utbetalda från Svenska Institutet och Internationella Programkontoret samt medel till Skövde Studentkår från Kammarkollegiet. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. I de fall faktura har inkommit efter fastställd brytdag (2014-01-03) eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. 71
Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. För förbättringsutgifter på annans fastighet skall värdet vara minst 100 tkr. Följande avskrivningstider tillämpas: Datorer Immateriella anläggningstillgångar Maskiner, fordon m.m. Inredning, möbler m.m. Förbättringsutgifter på annans fastighet 3år 3år 5år 7år 10år HS avviker från ESV:s allmänna råd till 5 kap 4 FÅB avseende rekommenderad livslängd för datorer. HS redovisar inte bärbara datorer som anläggningstillgångar utan kostnadsför dem löpande. Anledningen till detta är att utrustningen inte har en ekonomisk livslängd om 3 år p.g.a. det extra slitage användningen innebär. Enl. 5 kap 2 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag gäller: Utgifter för en utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens kommande år skall tas upp som Immateriell anläggningstillgång. Detta innebär att HS tillämpar sedvanliga kriterier även för immateriella anläggningstillgångar som ekonomisk livslängd om minst 3 år och ett värde på minst 20 tkr. För egenutvecklad immateriell anläggningstillgång skall värdet vara minst 100 tkr för att tillgången skall aktiveras. Värdering av finansiella anläggningstillgångar HS finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet. Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2014-01-03. Ersättningar och uppdrag Ersättningar till HS styrelse år 2013 samt uppgifter om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska). 72
Styrelsen 2013/2014 Uppgifter om styrelsen enligt 7kap 2 FÅB gällande ersättning m.m. till styrelse och ledande befattningshavare. Allmänna företrädare Bjerkne, Claes 0 Ordförande i Visita Service AB Ordförande i Bjerkne & Co AB Ordförande i Next Skövde Destinationsutveckling AB Ordförande i Ursand Resort & Camping AB tkr Ekholm, Mats Ledamot i Högskolan för lärande och kommunikation AB i Jönköping Eklöf, Kristina 16 22 Fagrell, Per Ledamot i KTHs fakultetsråd Falk, Pia Härenstam, Lars Ordförande i IHM Business School Ordförande i First Executive Club AB Ledamot i Iris Utvecklings AB Ledamot i Blå Stjärnans Djursjukhus Ledamot i Stadsmissionen i Göteborg Ledamot och ägare i HR People Management Sweden Ledamot och ägare i Härenstam & Partners AB Jonäng, Kristina Lantz, Ann Ledamot i Institutet för Human Teknologi AB 0 22 22 22 0 Nilsson, Helena L 22 Ohlsson, Carl Henrik VD i Länsförsäkringar Skaraborg Ordförande i Skaraborg Invest AB Ordförande i Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB Ledamot i Länsförsäkringar Sak AB Rogestam, Christina Ordförande i Svevia AB Ordförande i Särnmarks Ordförande i Metria AB Ledamot i Lönnbacken AB Suppl. i Rogestam & Widing Rådgivning o Rekrytering AB Ordförande i Fastighets AB Balder Ordförande i Göteborgs Kyrkliga Stadsmission Svensson, Bertil Ledamot i Högskolan i Halmstads Utveckling AB Ledamot i Högskolan i Halmstads Investerings AB Ledamot i Sondero Technologies AB 0 0 22 73
Wass, Urban Karlsson, Sigbritt (Rektor) 50 1 019 Företrädare för verksamheten Till företrädarna för verksamheten utgår inget arvode utan dessa fullgör sitt uppdrag inom ramen för sina respektive anställningar Ziemke, Tom (professor) 823 Gillsjö, Catharina (universitetslektor) 513 Wickelgren, Mikael (universitetslektor) 466 Företrädare för studenterna Andersson, Tobias Danielsson, Oscar Johansson, Ruben Kävrestad, Joakim Spjuth, John Wallgren, Henric 22 0 0 11 11 22 74
Notupplysningar Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2013 2012 4 avgiftsförordningen 5 986 7 642 Avgiftsintäkter från tjänsteexport 2 945 0 Avgift enl 6kap 1 Kapitalförsörjningsförordningen 0 0 Offentligrättsliga avgifter 829 977 Övriga intäkter av avgifter och ersättningar 15 758 11 976 Summa 25 518 20 595 Avgiftsintäkter från tjänsteexport avser studieavgiftsskyldiga studenter vilka 2012 låg under 4 avgiftsförordningen. Avgiftsintäkter för gemensamt kursinformationssystem har redovisats under 4 avgiftsförordningen under 2012 var dessa intäkter redovisade under övriga intäkter av avgifter och ersättningar. Not 2 Finansiella intäkter 2013 2012 Räntor på räntekonto i Riksgäldskontoret 1 076 1 217 Ränteintäkter från bankmedel 860 932 Utdelning på aktier 1 032 1 249 Summa 2 968 3 398 Not 3 Kostnader för personal 2013 2012 Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter m.m. 185 204 174 692 Övriga personalkostnader 89 587 91 511 Summa 274 791 266 203 Not 4 Övriga driftskostnader 2013 2012 Reparationer och underhåll m.m. 3 597 3 609 Offentlig rättsliga avgifter 79 Resor, representation, information 12 566 11 911 Inköp av varor 13 310 12 285 Köp av porto, telefon och tjänster m.m. 31 231 34 408 Summa 60 783 62 213 Not 5 Finansiella kostnader 2013 2012 Räntekostnader avseende räntekonto RGK 0 0 Räntekostnader avseende lån RGK 404 661 Räntekostnader avseende leverantörsskulder 7 6 Övriga räntekostnader 100 3 Bankkostnader 33 35 Realiserade valutakursförluster 17 17 Summa 561 722 Not 6 Transfereringar Årets transfereringar består huvudsakligen av Erasmusmedel, stipendiemedel till 3:e landsstudenter samt medel till Skövde Studentkår från Kammarkollegiet. 75
Not 7 Årets kapitalförändring Årets kapitalförändring om 30 120 tkr är bättre än budget som fastställdes av styrelsen i december 2012. Där budgeterades med ett underskott om -915 tkr. Skillnaden mot budget beror på att samtliga kostnader ligger under budgeterade värden (framförallt personalkostnaderna) samt att intäkterna ligger över sina budgeterade värden. Noter till balansräkningen Not 8 Immateriella anläggningstillgångar 2013 2012 Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde 1 668 1 668 Tillkommande tillgångar 3 711 0 Avgående tillgångar -1 472 0 Anskaffningsvärde UB 3 907 1 668 IB ack avskrivningar -1 668-1 452 Årets avskrivningar -11-216 Avgående tillgångar 1 472 0 Ack avskrivningar UB -207-1 668 Bokfört värde 3 700 0 Under 2013 har Högskolan tagit i bruk ny Webb vilket förklarar skillnaden mellan åren. Rättigheter och andra immateriella 2013 2012 anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde 8 233 7 643 Tillkommande tillgångar 562 590 Avgående tillgångar -1 189 0 Anskaffningsvärde UB 7 606 8 233 IB ack avskrivningar -7 187-6 055 Årets avskrivningar -673-1 132 Avgående tillgångar 1 189 0 Ack avskrivningar UB -6 671-7 187 Bokfört värde 935 1 046 Not 9 Materiella anläggningstillgångar 2013 2012 Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde 39 397 40 653 Tillkommande tillgångar 201 611 Avgående tillgångar -1 230-1 867 Anskaffningsvärde UB 38 368 39 397 IB ack avskrivningar -19 978-17 954 Årets avskrivningar -2 666-2 973 Avgående tillgångar 1 230 949 Ack avskrivningar UB -21 414-19 978 Bokfört värde 16 954 19 419 76
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 2013 2012 IB anskaffningsvärde 116 588 109 416 Tillkommande tillgångar 6 010 7 172 Avgående tillgångar -16 613 0 Anskaffningsvärde UB 105 985 116 588 IB ack avskrivningar -95 726-87 478 Årets avskrivningar -7 766-8 248 Avgående tillgångar 16 722 0 Ack avskrivningar UB -86 770-95 726 Bokfört värde 19 215 20 862 Not 10 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2013 2012 Bokfört värde Aktiefonder 20 726 19 694 Obligationsfonder 24 781 22 922 Summa 45 507 43 616 Marknadsvärde 2013 2012 Aktiefonder 31 239 24 726 Obligationsfonder 25 234 24 641 Summa 56 473 49 367 Beloppen avser medel placerade hos Kammarkollegiets fondförvaltning. Not 11 Fordringar hos andra myndigheter 2013 2012 Kundfordringar statliga 1 841 2 872 Mervärdesskattefordran 4 597 2 926 Övriga fordringar 59 257 Summa 6 497 6 055 Not 12 Periodavgränsningsposter 2013 2012 Förutbetalda hyror 12 241 12 638 Upplupna bidragsintäkter (utomstatliga) 11 988 5 383 Övriga periodavgränsningsposter 1 199 3 682 Summa 25 428 21 703 Posten upplupna bidragsintäkter (utomstatliga) består av upparbetade kostnader avseende 20 bidragsfinansierade projekt. 2012 bestod posten av 24 bidragsfinansierade projekt. Skillnaden i belopp mellan åren beror till stor del på att inbetalningar till några EU-finansierade projekt ännu inte gjorts. 77
Not 13 Avräkning med statsverket 2013 2012 Avräkning med statsverket IB -33 490-46 865 Redovisat mot anslag 350 798 344 142 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -349 805-345 485 Återbetalning av anslagsmedel 2 820 14 718 Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -29 677-33 490 Not 14 Balanserad kapitalförändring Redovisning av myndighetskapital m.m. Belopp A. Ackumulerat över- eller underskott (årets och balanserad kapitalförändring 85 644 B Årets totala kostnader 406 776 A i procent av B 21% Redovisning av kapitalförändring per område Verksamhet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i Balanserad Årets Summa kapitalför- kapitalförändring (A) ändring (B) (A+B) Regleringsbrev 65 225 23 022 88 247 Uppdragsverksamhet (enligt bilaga 4) 184 2 574 2 758 Summa 65 409 25 596 91 005 Forskning/konstnärligt utvecklingsarbete/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning -41 290 4 550-36 740 Uppdragsverksamhet 31 405-26 31 379 (enligt bilaga 4) Summa -9 885 4 524-5 361 Not 15 Avsättningar 2013 2012 Ingående avsättning pensioner 5 084 2 252 +Årets kostnad 116 9 783 -Årets utbetalning -2 658-6 951 = Utgående avsättning 2 542 5 084 Ingående avsättning övrigt 3 085 8 553 +Årets kostnad 4 450 1 973 -Årets utbetalningar -3 085-7 441 = Utgående avsättning 4 450 3 085 I år beviljades en person delpension, därav låga pensionskostnader under året. Under 2013 har tagits omställningskostnader på 4 450 tkr då Högskolan i Skövde beslutat avveckla ämne inom ingenjörsvetenskap samt reserverat belopp för pågående tvist i Arbetsdomstolen. 78
Not 16 Lån i Riksgäldskontoret 2013 2012 Ingående skuld 40 847 47 029 Lån upptagna under året 11 437 7 730 Årets amorteringar -10 871-13 912 Summa 41 413 40 847 Beviljad låneram 55 000 55 000 Kreditram på räntekonto 33 045 33 045 Nettoeffekten för decemberinvesteringar 2013 är 232 tkr Not 17 Skulder till andra myndigheter 2013 2012 Skuld till Skatteverket (arbetsgivaravgifter) 4 988 4 493 Skuld till Skatteverket 661 421 (mervärdesskatt) Leverantörsskulder till statliga myndigheter 2 158 2 341 Summa 7 807 7 255 Not 18 Periodavgränsningsposter 2013 2012 Oförbrukade bidrag (statliga) 16 734 20 778 Oförbrukade bidrag (utomstatliga) 15 140 13 265 Oförbrukade bidrag ang transfereringar 1 583 224 Upplupna löner 905 1 129 Semesterlöneskuld 16 653 16 600 Kompetensutvecklingsmedel 1 071 902 Upplupna räntor (statliga) 0 3 Övriga upplupna kostnader 3 504 2 110 Övriga förutbetalda intäkter 2 884 2 083 Summa 58 474 57 094 I posten oförbrukade bidrag består saldot av 60 bidragsfinansierade projekt. 2012 bestod posten av 56 bidragsfinansierade projekt. Beräknad förbrukning av oförbrukade bidrag (statliga) - inom tre månader 3 778 - mer än tre månader till ett år 11 333 - mer än ett år till tre 1 623 - mer än tre år 0 79
Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet (enligt bilaga 4 till regleringsbrev) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Verksamhet Över-/ undersk ott tom år 2011 Över-/ underskott år 2012 Intäkter år 2013 Kostnader år 2013 Över-/ underskot t år 2013 Ack. över-/ underskott utgående år 2013 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning 0 0 0 0 0 0 Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning 90-851 12 347-9 773 2 574 1 813 Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter -172 301 2 945-3 021-76 53 Övrigt 0 0 621-621 0 0 Summering -82-550 15 913-13 415 2 498 1 866 Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning 16-5 2 790-2 816-26 -15 Summering 16-5 2 790-2 816-26 -15 Verksamhet Över-/ undersk ott tom år 2011 Över-/ underskott år 2011 Intäkter år 2013 Kostnader år 2013 Över-/ underskot t år 2013 Ack. över-/ underskott utgående år 2013 Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet 21-21 829-889 -60-60 Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Övrigt Summering 21-21 829-889 -60-60 80
Redovisning av takbelopp (enligt bilaga 3 till regleringsbrev) Tabell 1 Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) Utfall avseende perioden 2013-01-01-2013-12-31 Enligt bilaga 3 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. A B C D E HST HPR Utfall Utbildningsområde Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. Total HST HPR (tkr) (tkr) Ersättning Humaniora 154 87 4 356 1 681 6 037 Juridik 207 152 5 866 2 919 8 785 Samhällsvetenskap 760 696 21 560 13 404 34 964 Naturvetenskap 642 431 32 333 18 314 50 647 Teknik 1 473 1 077 74 186 45 757 119 943 Vård 443 388 23 709 18 013 41 722 Medicin 229 190 13 717 13 828 27 545 Undervisning 72 102 2 293 3 841 6 134 VFU 26 3 1 105 162 1 267 Övrigt 0 0 0 0 0 Design 50 50 7 138 4 349 11 487 Musik 10 10 1 232 779 2 011 Summa 4 066 3 186 187 495 123 047 310 542 Takbelopp (tkr) 309 598 Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med 945 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 53 inom design. Högst får 50 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 16 inom musik. Högst får 10 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet teknik. C+D 81
Redovisning av takbelopp (forts) (enligt bilaga 3 till regleringsbrev) Tabell 2 Beräkning av anslagssparande och överproduktion A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 309 598 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) 30 670 Summa (A) 340 268 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår 49 Utfall total ersättning enligt tabell 1 310 542 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) 310 591 Summa (A-B) 1. 29 677 1. Positiv summa förs till tabell över anslagssparande nedan Negativ summaförs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) 29 677 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet² 0 Utgående anslagssparande 29 677 Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. anslagsparade över 10% av takbeloppet² Utgående överproduktion 0 2. Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande 82
Väsentliga uppgifter (enligt bilaga 6 till regleringsbrev) 2013 2012 2011 2010 2009 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 4 066 4 294 4 509 4 475 4 423 Kostnad per helårsstudent 74 707 70 786 73 245 72 499 69 705 Totalt antal helårsprestationer 1 3 186 3 175 3 243 3 468 3 373 Kostnad per helårsprestation 95 253 95815 101 837 93 550 91 404 Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 24 21 5 0 0 Totalt antal nyantagna doktorander 8 13 11 17 10 - andel kvinnor 50% 38% 9% 59% 50% - andel män 50% 62% 91% 41% 50% Totalt antal doktorander med någon aktivitet 70 59 59 66 59 - andel kvinnor 44% 41% 51% 56% 52% - andel män 56% 59% 49% 44% 48% Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 27 31 34 38 35 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 0 0 0 0 0 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 3,2 3,4 2,7 0 2,7 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 6,7 5,5 5,6 5,9 7,1 Totalt antal doktorsexamina 8 10 15 9 15 Totalt antal licentiatexamina 6 7 6 0 3 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 200 218 219 191 192 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation 399 805 393 183 391 845 446 817 396 609 Personal Totalt antal årsarbetskrafter 418 414 443 454 439 Medelantal anställda 480 480 524 516 429 Totalt antal lärare (årsarb.) 239 234 250 262 269 - andel kvinnor 40% 43% 43% 47% 45% - andel män 60% 57% 57% 53% 55% Antal disputerade lärare (årsarb.) 151 139 143 138 118 - andel kvinnor 38% 42% 39% 39% 33% - andel män 62% 58% 61% 61% 67% Antal professorer (årsarb.) 21 17 23 17 18 - andel kvinnor 30% 41% 27% 21% 19% - andel män 70% 59% 73% 79% 81% 83
Ekonomi 2013 2012 2011 2010 2009 Intäkter totalt (mnkr), varav 437 417 418 403 380 utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 339 330 327 322 309 - andel anslag (%) 92% 92% 94% 94% 94% - andel externa intäkter (%) 8% 7% 6% 6% 6% forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 98 87 91 82 71 - andel anslag (%) 41% 45% 42% 46% 44% - andel externa intäkter (%) 59% 55% 58% 54% 56% Kostnader totalt (mnkr) 407 403 416 410 384 - andel personal 68% 66% 68% 67% 67% - andel lokaler 15% 15% 14% 14% 14% Lokalkostnader² per kvm (kr) 1 570 1 583 1 567 1 707 1 358 Balansomslutning (mnkr) 216 184 176 172 161 - varav oförbrukade bidrag 33 34 29 26 28 - varav årets kapitalförändring 30 14 2-7 -4 - varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 3 86 56 41 39 46 ¹ Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning ² Enligt resultaträkningen 3 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat 84
POSTADRESS Högskolan i Skövde Box 408, 541 28 Skövde BESÖKSADRESS Högskolevägen TELEFON 0500-44 80 00 FAX 0500-44 80 99 E-POST info@his.se INTERNET www.his.se