ÅRS REDO 2013 VISNING Dnr HS 2013/457-15
Årsredovisning 2013 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2014-02-07 Dnr HS 2013/457-15
Innehållsförteckning Rektor har ordet 1 Studentkåren har ordet 3 Årsredovisningens utformning 4 Underskrifter 5 Resultatredovisning 6 Kortfattat om Högskolan 7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 9 Dimensionering och utfall 9 -Antal studenter och anslagsutnyttjande 9 -Studenter som inte tar poäng 10 -Utbildningsområden 10 -Studenternas ålders- och könsfördelning 11 -Utökat antal programnybörjare 12 -Examina 12 -Vårdutbildning 13 -Lärarutbildning 14 Profilering inom utbildningen 14 -Forskningsanknytning, inriktning och utbud 15 -Utbildning på alla nivåer 18 Excellens inom utbildningen 18 -Intern kvalitetssäkring 19 -Bildning 20 -Jämställdhet och mångfald inom utbildningen 21 -Hållbar utveckling 22 -Studentinflytande 23 Internationalisering 24 -Studentmobilitet och avtal 24 -Lärar- och personalmobilitet 26 -Internationalisering på hemmaplan 26 -Studieavgiftsfinansierad verksamhet 26 -Samarbete med Migrationsverket 27 Forskning och utbildning på forskarnivå 28 Forskningsstrategi 28 Profilering inom forskningen 28 -Forskningens inriktning 29
Excellens inom forskningen 29 -Vetenskaplig produktion 30 -Utbildning på forskarnivå 32 -Intern kvalitetssäkring 36 -Externa medel inom forskningen 37 Samverkan 39 Kunskapsöverföring och nyttiggörande 39 Utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden 40 Uppdragsutbildning 40 Synlighet 42 Studiedestination Skövde/Rekrytering 42 -Marknadsföring av utbildning och studieort 42 -Utbildningarnas attraktivitet 43 Varumärket 44 -Omtänksamhet, öppenhet och nytänkande 44 -Internkommunikation 44 -Synlighet genom sociala medier, webbplats och interaktivitet 45 -Opinionsbildning 47 Forskningskommunikation 48 Miljöledningsarbete 50 Bibliotek 51 Personal 52 Kompetensförsörjning 52 Lärar- och forskarkompetens 53 Jämställdhet och mångfald relaterat till kompetensförsörjning 55 Arbetsmiljö 57 Värdegrund 59 Ekonomiskt resultat och prestationer 60 Ekonomiskt resultat 60 -Samlad verksamhet 60 -Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 61 -Forskning och utbildning på forskarnivå 63 -Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet 64 Kostnad per prestation 65 Finansiell redovisning 67 Resultaträkning 2013 68 Balansräkning 69 Balansräkning (forts) 70 Anslagsredovisning 2013-12-31 70 Tilläggsupplysningar 71 Notupplysningar 75 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet 80 Redovisning av takbelopp 81 Väsentliga uppgifter 83
Rektor har ordet År 2013 har präglats av en fortsatt positiv utveckling för Högskolan i Skövde med avseende på ökat söktryck, kvalitetsutvärderingar och ekonomi i balans. Två stora arbeten har genomförts under 2013. Dels har en utvärdering av forskning och samproduktion, ARC2013, genomförts. Det är den första utvärderingen av Högskolans forskning som har gjorts någonsin. Vidare har institutionsindelningen setts över med målet att föra samman utbildning och forskning i en tydlig organisation. Dessa arbeten har tagit stor kraft i anspråk men har präglats av ett stort engagemang och delaktighet från alla medarbetare. Under året har Högskolan ökat synligheten i omvärlden. Detta är tydligt i ett ökande söktryck till utbildningarna, från 0.8 2012 till 1.0 för program och kurs 2013, och en 19% ökning av forskningsbidrag erhållna i konkurrens. Samtidigt har utbildningsvolymen minskat något i enlighet med budgetpropositionen. Genom det särskilda fokus riktat mot uppdragsutbildning och bildandet av enhet för externa uppdrag har andelen uppdragsutbildning av utbildning ökat under året. Årets resultat på 30,1 miljoner kronor visar på en ekonomi i god balans Högskolan driver sedan flera år ett långsiktigt och målmedvetet kvalitetssäkringsarbete inom utbildning. I den nu pågående nationella examensutvärderingen i Universitetskanslersämbetets regi, presenterades under 2013 15 rapporter avseende Högskolans utbildningar. Av dessa fick tre omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nio omdömet hög kvalitet och tre utbildningar omdömet bristande kvalitet. Sammantaget har utbildningarna på Högskolan i ett nationellt jämförande perspektiv kommit mycket bra ut. Profileringen med fem forskningsspecialiseringar innebär ett kontinuerligt arbete med att se över och utveckla utbildningsutbudet i enlighet med det. Andelen utbildning på avancerad nivå har legat still på c:a 6%, men måste öka och attraktiva magister- och masterprogram behövs för att målet om ytterligare en examensrätt på forskarnivå ska kunna nås. Den nya organisationen med fem institutioner i samklang med de fem forskningsspecialiseringarna kommer vara en god bas för detta arbete. Högskolan driver ett aktivt internationaliseringsarbete. Syftet är dels att öka antalet betalande studenter men också att etablera och ha aktiva samarbeten med nyckelländer. Under året fick Högskolan beviljat medel från STINT för att initiera samarbete med Afrika. Ett antal länder är prioriterade för samarbete varav några faller inom ramen för ansökan om stipendier via biståndsbudgeten. I november gjordes en resa till Sydkorea och efter resan har fyra till fem lärosäten identifierats och avtal planeras med dessa. Antalet utresande studenter är fortsatt lågt. Efter en kraftig minskning 2011 av antalet avgiftsskyldiga studenter 2011, ökar nu dessa främst genom det riktade rekryteringsarbete som Högskolan genomför. I december 2013 ägde den första disputationen i helt egen regi rum. Ett historiskt datum som visar att ett av Högskolans profilområden nu är en komplett miljö, med utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och forskning. Det totala antalet inskrivna doktorander var 70 st. Förutom den egna examensrätten med 22 inskrivna doktorander har Högskolan avtal med olika lärosäten som har examensrätt på forskarnivå vilket medger inskrivning av doktorander från alla fem forskningsspecialiseringarna. Forskningen med projekt vunna i konkurrens ökar återigen. ARC2013 visar på excellens i forskningsspecialiseringarna Informationsteknologi och Systembiologi, där 1
har tre av sju utvärderade kriterier fått betyget excellent av de internationella bedömarna. De tre övriga specialiseringarna får också goda betyg. Bedömargruppen har lämnat rekommendationer på hur forskningen ytterligare kan stärkas. Högskolans synlighet i de sociala medierna ökar. Under året syntes utbildning, forskning och samverkan även i de traditionella medier, t.ex. hade DN Kultur ett uppslag om utbildningen och forskningen i dataspel. Öppenhet signaleras också genom deltagandet i Forskarfredag, Öppna föreläsningar och inte minst Nobelkvällen där experter från Högskolan presenterar årets Nobelpris under avspända former. Värdegrundsfrågor är fortsatt viktiga och årets ord har varit respekt, aktiviteter som synliggjort värdeordet har genomförts. Arbetsmiljön vid Högskolan är mycket viktig som grund för att vara en attraktiv arbetsplats och studiemiljö. Året 2013 har inneburit mycket arbete för många genom de två stora projekten ARC2013 och omorganisationen. I det sammanhanget är det därför glädjande att sjukfrånvaron och långtidsjukskrivningarna har minskat. Sammantaget har året stärkt Högskolan inför framtiden med kvalitet i fokus och ledorden profilering, excellens och synlighet. Sigbritt Karlsson Rektor vid Högskolan i Skövde 2
Studentkåren har ordet 2013 har gått i förändringens tecken såväl för Högskolan som för Studentkåren. Förslaget gällande omstrukturering av Högskolans institutioner som har arbetats med sedan mitten av vårterminen har gjort sitt tydliga avtryck i såväl Studentkårens som Högskolans verksamhet. För Högskolans del har man önskat skapa en tydligare koppling mellan utbildning och forskning för att fortsatt stärka kvalitén i verksamheten och därmed gjort en omorganisation av Högskolans institutioner. Till följd av detta har även Studentkåren stuvat om i den interna organisationen för att vara så effektiva som möjligt när det kommer till studentrepresentation och påverkan. Allt arbete är givetvis inte gjort utan mycket återstår, för Studentkåren såväl som för Högskolan. Vi har dock kommit en bra bit på väg och många fördelar går redan nu att utläsa ur den organisation som är på väg att sätta sig. Tydligare och mer renodlade organ som behandlar kursplaner ger dels ett bättre fokus men gör det också lättare för studenter att engagera sig i kvalitetsarbetet. En enskild fakultetsnämnd ger Högskolan en samlingspunkt för de strategiska diskussionerna kring utbildning och placerar tydligt kvalitetsaspekterna högt på dagordningen med dekanens införlivande i högskoleledningen. I arbetet med omorganisationen av Högskolans institutioner har däremot ett problem återupptäckts som Studentkåren lyfte redan i förra årsredovisningen. Det blir allt tydligare att det råder en brist på lokaler på Högskolan i Skövde. Detta gäller dels kontorsutrymmen för personal dels studiemiljöer för studenter. Det är inte ett problem som löses snabbt utan kräver planering på lång sikt och vi utgår ifrån att ledningen för Högskolan är väl medvetna om problemet. Vi gläds också tillsammans med Högskolan i de framgångar 2013 har fört med sig, inom både utbildnings- och forskningskvalitet. Från Studentkåren ser vi det här som ett bevis på den styrka som finns inom Högskolan och det engagemang som flertalet av de anställda visar. Samarbetet mellan Studentkåren och Högskolan har under 2013 fortsatt utvecklas till det bättre och från Studentkårens sida upplever vi att båda parter har gagnats. Introduktionen för de nya studenterna arrangerades under hösten utan några betydelsefulla meningsskiljaktigheter vilket tidigare har varit fallet. Även utvecklingsarbetet av introduktionen inför nästkommande höst har varit mer omfattande och i större samklang än på länge. Det goda samarbetet har sin grund i rak och tydlig kommunikation samt en respekt för varandras perspektiv. Det finns också en enighet mellan Högskolan och Studentkåren i strävan mot att vara ett så bra lärosäte som möjligt och det gemensamma målet suddar ut onödiga gränser och ger möjligheten att prestigelöst kämpa tillsammans. Studentkåren i Skövde genom John Spjuth, Kårordförande 2013 3
Årsredovisningens utformning I årsredovisningen lämnas en redogörelse för verksamheten vid Högskolan i Skövde (Högskolan) under år 2013. Redovisning görs såväl mot nationella som lokala mål för verksamheten. De nationella målen återfinns främst i Högskolelagen och i regleringsbrevet för 2013 medan de lokala målen anges i Högskolans utvecklingsplan för 2012-2016. Årsredovisningens två huvuddelar är resultatredovisning och finansiell redovisning. Resultatredovisningen är indelad i avsnitt för Högskolans kärnverksamhet som är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt samverkan. Vidare finns avsnitt för synlighet, miljöledningsarbete, bibliotek, personal samt ekonomiskt resultat och prestationer. Den finansiella redovisningen består av resultaträkning, redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet, balansräkning, anslagsredovisning, tilläggsupplysningar, notupplysningar, redovisning av takbelopp och väsentliga uppgifter. Högskolans utvecklingsplan är strukturerad efter ledorden profilering, excellens och synlighet. Denna indelning återfinns även i flera av resultatredovisningens avsnitt, i syfte att tydliggöra rapporteringens koppling till de lokala målen. De mål och krav som gäller för de olika delarna av verksamheten återges i rutor i inledningen till de olika avsnitten. Källorna för de uppgifter som presenteras i tabellform är, om inte annat anges, Ladok (det nationella systemet för studieadministration inom högre utbildning), Kursinfo (Högskolans lokala utbildningsdatabas), Agresso (Högskolans ekonomisystem) samt Palasso (Högskolans personaladministrativa system). Denna årsredovisning, som är utformad enligt de krav som anges i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, skickas till regeringen, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Universitetskanslersämbetet. Utöver årsredovisningen sammanställs även en årsberättelse som främst används för att informera det omgivande samhället om Högskolans verksamhet. Årsberättelsen har sin grund i de uppgifter som finns i årsredovisningen. 4
Underskrifter Högskolans styrelse har vid sitt sammanträde 2014-02-07 beslutat att fastställa årsredovisningen för Högskolan i Skövde 2013. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Urban Wass Ordförande Sigbritt Karlsson Rektor Claes Bjerkne Per Fagrell Pia Falk Ann Lantz Carl Henrik Ohlsson Helena L Nilsson Christina Rogestam Tom Ziemke Catharina Gillsjö Mikael Wickelgren John Spjuth Ruben Johansson Oscar Danielsson 5
Resultatredovisning 6
Kortfattat om Högskolan År 2013 har präglats av en fortsatt positiv utveckling för Högskolan i Skövde. I enlighet med utvecklingsplanen för 2012-2016 pågår ett fokuserat och intensivt arbete för att nå de uppsatta målen. Årets resultat på 30,1 miljoner kronor visar på en ekonomi i god balans. Utbildning Högskolans arbete med profilering av utbildningar mot väl avgränsade områden som knyter an till den forskning som bedrivs har under året fortsatt. Nya program med inriktning mot ekonomi och ingenjörsvetenskap startades under året. Nyutveckling har skett av ett kandidatprogram inom folkhälsovetenskap och av flera magister- och masterprogram inom det biovetenskapliga området för studiestart 2014. För att anpassa Högskolans verksamhet till det minskande statsanslaget har utbildningsvolymen reducerats i förhållande till föregående år. Antalet helårsstudenter 2013 var 4 089, vilket är en minskning med cirka 5 %. Av dessa finansierades 4 066 via anslag. Campusförlagd programutbildning har prioriterats framför fristående kurser och utbildning på distans. Under året var 75% av helårsstudenterna programstudenter. Andelen distansstudenter minskade från knappt 30% till drygt 27%. Högskolans målmedvetna kvalitetssäkringsarbete gav under 2013 sammantaget ett positivt resultat i Universitetskanslersämbetets nationella examensutvärderingar. Rapporter om 15 av Högskolans utbildningar presenterades under året. Av dessa fick tre omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nio omdömet hög kvalitet och tre utbildningar omdömet bristande kvalitet. I ett jämförande nationellt perspektiv är dessa resultat tillsammans med de resultat som tidigare har erhållits inom utvärderingscykelns första omgång mycket goda. Forskning och utbildning på forskarnivå I enlighet med utvecklingsplanen har en fortsatt utveckling skett av forskningen inom Högskolans tre inrättade forskningscentrum Informationsteknologi, Virtuella system och Systembiologi. Inom dessa centrum har ett antal delområden identifierats och utgjort prioriterade områden för ansökningsomgången inom Högskolans KK-miljö under 2013. Även när det gäller Högskolans forskningsspecialiseringar Hälsa- och välbefinnande och Framtidens företagande har profileringsarbetet gett resultat i form aktiva forskargrupper. Strategisk forskningssamverkan med Högskolan i Borås har under året fått fart med igångsatta och planerade projekt, rekrytering av post-doktorer och gästprofessurer m.m. Samarbetet är organiserat i fyra forskningsteman. Med finansiellt stöd av KK-stiftelsen genomförde Högskolan en genomgripande kvalitetsgranskning av all forskning vid lärosätet under 2013 (ARC13). En internationell expertpanel granskade underlaget och genomförde även ett platsbesök under hösten för att komplettera underlaget. Förutom en värdering av varje forskningsspecialisering gav expertpanelen ett antal rekommendationer som kommer att utgöra ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla forskningen vid Högskolan. Högskolans intäkter för forskning uppgick under året till 98 miljoner kronor, varav 59% utgjordes av externa medel. Viktigaste finansiär var KK-stiftelsen som stod för 44% av de externa medlen. Under 2013 har tre kvinnor och fem män av Högskolans forskarstuderande avlagt 7
doktorsexamen. Den första disputationen inom den egna examinationsrättigheten i informationsteknologi genomfördes under slutet av året. Antalet forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2013 till 70 personer. Av det totala antalet forskarstuderande är 22 antagna till Högskolans egen forskarutbildning inom informationsteknologi. Samverkan, synlighet och värdegrund Under året har satsningar skett för att stärka arbetet med internationalisering och uppdragsutbildning. Ökad synlighet har varit i fokus genom aktiv och målgruppsanpassad kommunikation med omvärlden. Marknadsföring av Högskolans utbildning och Skövde som studieort, forskningskommunikation riktad mot allmänheten samt opinionsbildande aktiviteter har bidragit till att tydliggöra Högskolan i Skövde och stärka varumärket. Frågor som rör hållbar utveckling, arbetsmiljö och värdegrund har även varit viktiga under året, inte minst i det interna arbetet. Målet har varit att ledorden omtänksamhet, öppenhet och nytänkande ska vara utmärkande för hela Högskolans verksamhet. 8
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utvecklingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå under år 2013 presenteras i fyra avsnitt. Indelningen grundar sig på den struktur som finns i Högskolans utvecklingsplan samt de mål och återrapporteringskrav som anges i Högskolelagen och i regleringsbrevet för budgetåret 2013. Avsnitten har rubrikerna dimensionering och utfall, profilering inom utbildningen, excellens inom utbildningen samt internationalisering. Dimensionering och utfall Antal studenter och anslagsutnyttjande Takbeloppet för ramanslaget till grundutbildning för Högskolan i Skövde enligt regleringsbrevet för budgetåret 2013 är: - 309 598 000 kr Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 om studenter som inte tar poäng: - Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen 2013. Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i underlaget. Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende utökat antal programnybörjare: - Antalet programnybörjare ska under 2013 öka vid Högskolan i Skövde enligt nedan Högskoleingenjörsutbildning 5 Sjuksköterskeutbildning 25 Antalet helårsstudenter vid Högskolan i Skövde år 2013 uppgår till 4 089. I detta antal inkluderas 24 avgiftsfinansierade helårsstudenter. Avgiftsfinansierad utbildning presenteras mer ingående i avsnittet om internationalisering. Volymen inom den anslagsfinansierade utbildningen uppgår under året till 4 066 helårsstudenter. Jämfört med föregående år har en minskning skett med 5 % (228 helårsstudenter). Denna minskning ligger helt i linje med den planering som skett, i syfte att anpassa utbildningsvolymen till de minskade anslagsresurserna. I tabellen nedan presenteras utvecklingen under åren 2010-2013 av helårsstudenter, helårsprestationer och personer registrerade i någon form av utbildning. 9
Tabell 1: Antal helårsstudenter, helårsprestationer och registrerade 2013 2012 2011 2010 Antal helårsstudenter 4 089 4 315 4 514 4 475 varav anslagsfinansierade helårsstudenter 4 066 4 294 4 509 4 475 varav helårsstudenter som finansieras via studieavgifter 24 21 5 - Antal helårsprestationer 3 207 3 188 3 245 3 468 varav prestationer från anslagsfinansierade studenter varav prestationer från studenter som finansieras via studieavgifter 3 186 3 175 3 243 3 468 20 13 2 - Antal personer registrerade i utbildning* 9 907 10 905 11 047 10 277 varav anslagsfinansierade studenter 9 857 10 860 11 035 10 277 varav avgiftsfinansierade studenter 50 45 12 - * Varje person räknas bara en gång. Källa: Ladok Som framgår av tabell 2 utnyttjar Högskolan hela ramanslaget under år 2013. Utbildningsvolymen motsvarar 100,3% av takbeloppet. Under föregående år var utnyttjandegraden 99,5%. Tabell 2: Anslagsutnyttjande 2013 2012 2011 2010 Ramanslag i tkr 309 598 306 704 321 473 319 156 Utfall i tkr 310 591 305 295 305 293 302 314 Andel anslagsutnyttjande i procent 100,3 99,5 95,0 94,7 Källa: Regleringsbrev 2013, Ladok Studenter som inte tar poäng Antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen 2013 är 489. Utresande utbytesstudenter ingår inte i detta antal. Av de 489 helårsstudenterna har 100 ett underkänt betyg och 86 har begärt ett sent studieavbrott. Utbildningsområden Studenternas fördelning inom olika utbildningsområden framgår av tabellerna 3 och 4. Under jämförelseperioden har antalet och andelen studenter inom områdena vård och medicin ökat. Detta beror till stor del på målet i regleringsbrevet att öka antalet programnybörjare inom sjuksköterskeutbildningen, men också på att utbildningen nu har kommit upp i full volym. Inom övriga områden har en minskning av antalet helårsstudenter skett, även om andelen helårsstudenter inom teknikområdet har ökat något. 10
Tabell 3: Antal helårsstudenter inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2013 2012 2011 2010 Naturvetenskap 657 724 884 660 Teknik 1 472 1 493 1 412 1 315 Samhällsvetenskap och juridik 967 1 141 1 270 1 315 Medicin och vård 672 563 469 490 Undervisning 98 148 203 306 Humaniora 154 168 188 260 Övriga områden (design och musik) 69 78 88 129 Helårsstudenter totalt 4 089 4 315 4 514 4 475 Källa:Ladok Tabell 4: Andel helårsstudenter i procent inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2013 2012 2011 2010 Naturvetenskap 16 17 20 15 Teknik 36 35 31 29 Samhällsvetenskap och juridik 24 26 28 29 Medicin och vård 16 13 10 11 Undervisning 2 3 5 7 Humaniora 4 4 4 6 Övriga områden (design och musik) 2 2 2 3 Källa: Ladok Studenternas ålders- och könsfördelning Andelen studenter under 24 år har ökat till 54%, medan andelen studenter mellan 25-34 år är oförändrad på 32% i förhållande till föregående år. De studenter som är 35 eller över har minskat till 14%. Tabell 5: Studenternas åldersfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2013 2012 2011 2010-24 år 54 51 50 51 25-34 år 32 32 33 33 35 år - 14 17 17 16 Källa: Ladok 11
En majoritet av Högskolans studenter är kvinnor, 57%. Som framgår av tabell 6 har andelen kvinnor minskat för första gången på flera år. Könsfördelningen inom olika utbildningar behandlas i avsnittet om jämställdhet och mångfald inom utbildningen. Tabell 6: Studenternas könsfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2013 2012 2011 2010 Kvinnor 57 58 56 55 Män 43 42 44 45 Källa: Ladok Utökat antal programnybörjare Enligt mål i regleringsbrevet 2013 ska Högskolan i Skövde öka antalet programnybörjare inom områdena högskoleingenjörsutbildning (5 nybörjare) och sjuksköterskeutbildning (25 nybörjare). Högskoleingenjörsutbildningen ökade med en person till 74 programnybörjare och når därmed inte upp till målet. Sjuksköterskeutbildningen ökade med 32 programnybörjare till 195 nybörjare och når med marginal det uppsatta målet. Tabell 7: Antal programnybörjare på högskoleingenjörsutbildning och sjuksköterskeutbildning 2013 2012 2011 2010 Högskoleingenjörsutbildning 74 73 63 71 Sjuksköterskeutbildning 195 163 127 38 Källa:Ladok Examina Antalet utfärdade examina vid Högskolan år 2013 var totalt 916. Då vissa studenter har avlagt mer än en examen är antalet examinerade studenter mindre än antalet examina. Under året examinerades 807 individer. Som framgår av den följande tabellen ligger antalet examina på ungefär samma nivå som förra året. Den vikande trenden med magisterexamen har fortsatt vilket sannolikt är en följd av införandet av studieavgifter. Under året har flera nya magisterprogram inrättats vilket förhoppningsvis leder till fler studenter som tar examen nästa år. Högskolan har utfärdat fler sjuksköterskeexamen än förra året då den första gruppen från det nya sjuksköterskeprogrammet blev färdiga våren 2013. Under året utfärdades yrkeslärarexamina för första gången. 12
Tabell 8: Antal utfärdade examina Examenstyp 2013 2012 2011 2010 Generella examina på grundnivå Högskoleexamen 100 83 122 125 Kandidatexamen 444 428 488 501 Generella examina på avancerad nivå Magisterexamen 138 176 183 202 Masterexamen 3 3 1 - Yrkesexamina på grundnivå Yrkeshögskoleexamen 1 2-1 Högskoleingenjörsexamen 32 34 41 46 Sjuksköterskeexamen 38 19 172 143 Yrkeslärarexamen 19 - - - Yrkesexamina på avancerad nivå Barnmorskeexamen 20 19 21 20 Specialistsjuksköterskeexamen 12 9 7 54 Lärarexamen (enligt tidigare utbildningsstruktur) 109 83 110 108 Antal examina totalt 916 856 1 115 1 229 Antal individer som tagit examen 807 770 893 954 Källa: Ladok Vårdutbildning Högskolan har tagit ytterligare steg i utvecklingen av vårdutbildningarna. Den nya sjuksköterskeutbildningen har nu genomförts i sin helhet efter omstart höstterminen - 2010. Sjuksköterskeprogrammet tillsammans med specialistutbildning till distriktssköterska, skolsköterskeutbildning och barnmorskeutbildning utgör ett starkt område med hög kvalitet och gott söktryck. Under 2013 har, generell kandidatexamen i omvårdnad, generell magisterexamen i omvårdnad, specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterka, barnmorskeexamen samt generell magisterexamen i reproduktiv perinatal och sexuell hälsa, granskats av Universitetskanslersämbetet. Resultatet från denna granskning väntas våren 2014. Under året har Högskolan samarbetat med Hälsohögskolan i Jönköping (HHJ) om utbildning som leder till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Samarbetet innebär att 20 studenter som har antagits vid HHJ delvis genomför sina studier vid Högskolan i Skövde i en studiegrupp. Fördelen med denna lösning är att studenter som vill utbilda sig till barnsjuksköterskor kan bedriva sina studier på hemmaplan. För tillfället har Högskolan inte möjlighet att driva detta specialistsjuksköterskeprogram i egen regi då det är svårt att rekrytera lärare med rätt komptens. Under året har Universitetskanslersämbetet öppnat upp en tolfte inriktning för specialistsjuksköterskeexamen i högskoleförordningen, vilket innebär att Högskolan nu kan erbjuda specialistsjuksköterskeexamen för de studenter som går 13
skolsköterskeprogrammet. Fram till nu har detta program endast gett en generell magisterexamen. Beskedet från Universitetskanslerämbetet innebär att Högskolan utökar antalet program som leder till en specialistsjuksköterskeexamen. Lärarutbildning Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 om dimensionering av lärarutbildning: - Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda förskollärar- och lärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika inriktningar och ämneskombinationer, så att den svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Överväganden och vilka åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Högskolan i Skövde erbjuder utbildning som leder till en yrkeslärarexamen. Efterfrågan på behöriga yrkeslärare är stor och för att möta detta behov ges yrkeslärarprogrammet både på hel- och halvfart samt för alla yrkesämnen. Hösten 2013 genomfördes antagning med 225 sökande (varav 87 förstahandssökande) till 40 platser. Samtliga behöriga antogs till programmet. De som studerar på halvfart arbetar oftast som obehöriga yrkeslärare. Det finns även en stor efterfrågan på helfartsstudier för de som inte har erfarenhet av yrket eller en anställning. De olika distributionsformerna som finns vid Högskolan (hel- och halvfart) innebär att olika kategorier av intresserade personer ges möjlighet genomföra utbildningen. Möjlighet finns också till validering av verksamhetsförlagd utbildning för den som har erfarenhet av arbete som lärare vilket förkortar utbildningen. Valideringen genomförs genom att studenten såväl teoretiskt som praktiskt får redovisa sin kunskap utifrån relevanta mål i examensordningen nedbrutna i mål i kursplan. Samtliga studenter har presonlig kontakt med Högskolans lärare under utbildningen för att identifiera behov och för att vägleda studenterna. Högskolan har på olika sätt kontakt med avnämare avseende innehåll i utbildningen. Profilering inom utbildningen Högskolans utbildning ska, enligt utvecklingsplanen, profileras genom utveckling av utbildningsutbudets relation till forskning (forskningsanknytning, inriktning och utbud), utbildning på alla nivåer, användbarhet på arbetsmarknaden samt samverkan med regionen. Redovisning av mål som rör användbarhet och samverkan görs i avsnittet om samverkan. Detsamma gäller den redovisning som efterfrågas i regleringsbrevet över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolan i Skövde ska vara en profilerad högskola med ett fåtal excellenta och väl kända utbildningsinriktningar och forskningsspecialiseringar. På sikt ska utbildning inom samtliga inriktningar ges på alla nivåer, dvs grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildningarna ska ha hög kvalitet och vara väl kända nationellt och internationellt. De ska också svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. 14
Forskningsanknytning, inriktning och utbud Mål i Högskolelagen om inriktning och forskningsanknytning: Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. (1 kap 2 ) Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om forskningsanknytning, inriktning och utbud: - utbildningen är inriktad mot de områden där Högskolan har forskningsspecialiseringar - utbildningens forskningsförankring är djup och genomgående samt framstår som ett tydligt inslag i Högskolans varumärke - samtliga utbildningsprogram på grundnivå leder till en examen som omfattar minst 180 högskolepoäng Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2013 om utbildningsutbud: - Utbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Lärosätets avvägningar när det gäller t ex fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Forskningsanknytning Ett kontinuerligt arbete sker inom Högskolans olika ämnen för att stärka utbildningens forskningsanknytning. Inom ramen för detta arbete har det under året gjorts särskilda insatser, bland annat för att öka andelen disputerade lärare i undervisningen. Ett annat mål för insatserna har varit att uppnå en större koppling mellan studenternas examensarbeten och lärarnas forskningsprojekt. Vidare har nya kurser införts och kursplaner har reviderats, i syfte att stärka forskningsperspektivet i utbildningarna. För att på ett organisatoriskt och mer övergripande sätt öka närheten mellan forskning och utbildning har det under året gjorts en översyn av Högskolans institutionsindelning. Ett av de främsta syftena med översynen var att skapa bättre balans och integrering mellan utbildning och forskning i de organisatoriska enheterna. Fem nya institutioner har formats, med utgångspunkt i Högskolans fem forskningsspecialiseringar, vilket utgör en god grund för ökad forskningsförankring av utbildningen. Utbildning och forskning kommer, från och med januari 2014, att bedrivas samlat inom följande områden: biovetenskap, handel och företagande, hälsa och lärande, informationsteknologi samt ingenjörsvetenskap. Inriktning och utbud Som ett resultat av det profileringsarbete som har bedrivits under de senaste åren har Högskolan utbildningar inom väl avgränsade områden, som knyter an till den 15
forskning som bedrivs vid lärosätet. De utbildningar som erbjuds ska, förutom att vara väl forskningsförankrade, även svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. För att möta dessa behov sker en ständig anpassning av utbudet av program och kurser. Höstterminen 2013 startades flera nya program, bland annat ett ekonomprogram med inriktning mot redovisning och revision samt ett ingenjörsprogram med inriktning mot produktionsteknik och ledarskap. Under året har utveckling skett av ett kandidatprogram inom folkhälsovetenskap samt flera magister- och masterprogram inom det biovetenskapliga området. Dessa utbildningar kommer att erbjudas första gången under år 2014. Tabell 9: Utbud av program och kurser 2013 2012 2011 2010 Utbildningsprogram totalt 47 45 46 51 Basutbildningar 2 2 3 3 Utbildningsprogram på grundnivå 31 28 31 36 varav program om 180 hp 27 24 25 26 varav program om 120 hp 3 3 4 3 varav övriga program 1 1 2 7 Utbildningsprogram på avancerad nivå 14 15 12 12 varav magisterprogram 10 10 7 8 varav masterprogram 1 2 2 2 varav yrkesprogram inom vårdområdet 3 3 3 2 varav med internationell antagning 10 10 7 10 Fristående kurser 386 466 508 530 varav med internationell antagning - 72 16 - Källa: KursInfo Som framgår av tabell 9 har det inte skett några stora förändringar under de senaste åren vad gäller antal program i utbudet. Knappt 50 program erbjuds varav cirka 30 på grundnivå. En kraftig minskning har dock skett vad gäller antalet fristående kurser, i linje med den inriktning mot programutbildning som valts vid Högskolan. Under år 2013 erbjöds 386 fristående kurser, jämfört med 530 år 2010. Antalet och andelen studenter inom program jämfört med studenter inom fristående kurser har också ökat, i enlighet med den ändring som gjorts i utbudet. Under året var 75% av helårsstudenterna programstudenter. Motsvarande andel studenter inom program år 2010 var 64%. Då fristående kurser i högre grad än program har erbjudits via distans har också antal och andel studenter inom distansutbildning minskat. Andelen distansstudenter uppgick föregående år till drygt 27%. Detta utgör en minskning med flera procentenheter gentemot föregående år då siffran var knappt 30%. Fördelning och utveckling under jämförelseperioden vad gäller de olika utbildningsoch distributionsformerna framgår av tabellerna 10,11 och 12 nedan. 16
Tabell 10: Antal helårsstudenter inom program, fristående kurser och distansutbildning 2013 2012 2011 2010 Helårsstudenter inom program 3 050 2 951 2 971 2 859 varav inom distansutbildning 521 534 524 536 Helårsstudenter inom fristående kurser 1 039 1 364 1 543 1 616 varav inom distansutbildning 586 751 836 634 Helårsstudenter totalt 4 089 4 315 4 514 4 475 varav inom distansutbildning 1 107 1 285 1 360 1 170 Källa: Ladok Tabell 11: Andel helårsstudenter i procent inom program och fristående kurser 2013 2012 2011 2010 Helårsstudenter inom program 75 68 66 64 Helårsstudenter inom fristående kurser 25 32 34 36 Källa: Ladok Tabell 12: Andel helårsstudenter i procent inom distansutbildning 2013 2012 2011 2010 Andel helårsstudenter totalt inom distansutbildning Källa: Ladok 27,1 29,8 30,1 26,1 Som framgår av utvecklingsplanens mål ska utbildningsprogram på grundnivå normalt omfatta tre år (180 högskolepoäng). De kortare, tvååriga program (om 120 högskolepoäng) som erbjuds (Butikschefsprogrammet, Hälsocoach samt Produktionsteknikerprogrammet) ska successivt utvecklas till att omfatta tre år. En sådan utveckling har också skett under året då ett treårigt butikschefsprogram har startat. Liknande planering sker för övriga tvååriga program. Studenterna inom dessa program erbjuds redan idag möjlighet att komplettera sina studier med ett tredje år så att de uppfyller kraven för en kandidatexamen. Tabell 13 visar att andelen studenter inom treåriga program (omfattande 180 högskolepoäng) successivt har ökat under perioden. Under 2013 var 82% av programstudenterna registrerade på treåriga program, jämfört med 68% år 2010. Tabell 13: Andel helårsstudenter i procent inom program på grundnivå 2013 2012 2011 2010 Andel helårsstudenter inom program om 180 hp 82 76 72 68 Andel helårsstudenter inom program om 120 hp 13 15 17 20 Andel studenter inom övriga program på grundnivå 5 9 11 12 Källa: Ladok 17
Utbildning på alla nivåer Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildning på alla nivåer: - andelen utbildning på avancerad nivå har ökat från 8% av helårsstudenterna år 2010 till 15% år 2016 Det långsiktiga målet är att utbildningen på avancerad nivå ska öka i omfattning för att skapa bättre balans mellan de olika nivåerna. Tabell 14 visar dock att utvecklingen, på kort sikt, har varit den motsatta. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har under de senaste två åren varit endast 6% vilket är mindre än åren dessförinnan. Skälet till minskningen är främst införandet av studieavgifter för studenter utanför EES-området. Högskolans magister- och masterprogram har till stor del haft internationell antagning och rekryterat många studenter från så kallat tredje land (studenter som nu blivit betalningsskyldiga). Tabell 14: Antal helårsstudenter på olika nivåer 2013 2012 2011 2010 Förberedande nivå 180 151 113 92 Grundnivå 3 636 3 867 3 993 4 009 Avancerad nivå 264 277 398 362 Utlandsstudier (ej nivåindelade) 9 20 10 12 Antal helårsstudenter totalt 4 089 4 315 4 514 4 475 varav andel på avancerad nivå 6 % 6 % 9 % 8 % Källa: Ladok För att vända trenden och skapa förutsättningar att nå målet om fler studenter på avancerad nivå är utveckling och marknadsföring av internationellt attraktiva magisteroch masterprogram ett område som prioriteras högt i Högskolans verksamhet. För att öka attraktiviteten kommer nya och mer profilerade program att erbjudas år 2014 inom områdena molekylärbiologi och systembiologi. Översyner av magister- och masterutbildningar har under året även inletts inom områdena informationsteknologi och ingenjörsvetenskap. En mer detaljerad redogörelse för Högskolans arbete med att attrahera internationella studenter lämnas i avsnittet om internationalisering. Under året har också särskilda insatser genomförts för att öka övergången till magisterprogram från Högskolans egna utbildningsprogram på grundnivå. Redovisning som rör den tredje nivån, utbildning på forskarnivå, görs i avsnittet om utbildning på forskarnivå. Excellens inom utbildningen Enligt Högskolans utvecklingsplan ska en excellent lärmiljö vara utmärkande för Högskolans utbildning. Den excellenta lärmiljön ska uppnås genom utveckling av intern kvalitetssäkring, lärarkompetens, bildning, internationalisering, jämställdhet och mångfald samt studentinflytande. Redovisning av mål som rör lärarkompetens görs i avsnittet om personal. Utvecklingen av internationaliseringsarbetet presenteras i särskilt avsnitt. Förutom de avsnitt som nämns ovan innehåller detta avsnitt även redovisning av arbetet med hållbar utveckling inom Högskolans utbildning. 18
Intern kvalitetssäkring Mål i Högskolelagen om kvalitet: - Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (1 kap 4 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om excellens och kvalitet: - begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tydliggörs inom Högskolans samtliga utbildningar - det nya systemet för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå är implementerat - samtliga utbildningar som utvärderas av Högskoleverket 1 har godkänts och minst hälften har fått högsta betyg Högskolan har under flera år bedrivit ett målmedvetet kvalitetssäkringsarbete inom utbildningarna vilket har gett ett gott utfall i Universitetskanslerämbetets nationella examensutvärderingar. År 2013 presenterades rapporterna från utvärderingarna av utbildningarna inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och informationsteknologi. Sammanlagt 15 av Högskolans utbildningar ingick i utvärderingarna (se tabell 15). Tre av dessa utbildningar fick omdömet mycket hög kvalitet (högsta betyg), nämligen kandidatutbildningarna i datalogi och medier, estetik och berättande samt magisterutbildningen i datavetenskap. Nio utbildningar fick omdömet hög kvalitet och tre utbildningar fick omdömet bristande kvalitet. I ett jämförande nationellt perspektiv är dessa resultat tillsammans med de resultat som tidigare har erhållits inom utvärderingscykels första omgång mycket goda. Under året har också utbildningen i socialpsykologi, efter förnyad prövning av Universitetskanslerämbetet, fått omdömet hög kvalitet. Ett utvecklingsarbete har skett inom denna utbildning då den år 2012 ifrågasattes inom ramen för den första omgången av utvärderingarna. Självvärderingar inom ramen för de nationella utvärderingarna har under 2013 lämnats för sju utbildningar inom områdena biomedicin, omvårdnad samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Universitetskanslerämbetet kommer också att utvärdera Högskolans magisterexamen i pedagogik och självvärderingsarbete har därför även skett inom detta ämne under året. Självvärderingsrapport för magisterexamen i pedagogik ska lämnas i januari 2014. Då de nationella utvärderingarna utgår från de allmänna målen för högskoleutbildning berörs även utvecklingsplanens mål som relaterar till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En stor del av redovisningarna i självvärderingarna svarar mot mål som utgår från den vetenskapliga grunden vilket innebär att fokus läggs på detta vid genomgången av utbildningarna. Styrkor bekräftas och eventuella utvecklingsbehov synliggörs. Även den beprövade erfarenheten har lyfts fram i flera självvärderingar då ett antal av de utbildningar som har eller håller på att utvärderas leder till en yrkesexamen. 1 Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Ansvaret för de nationella utbildningsutvärderingarna har överförts till den nya myndigheten Universitetskanslersämbetet. 19
Tabell 15: Resultat från nationella utbildningsutvärderingar 2013 Utvärderad examen Automatiseringsteknik - högskoleingenjörsexamen Automatiseringsteknik - kandidatexamen Bioinformatik - magiserexamen Datalogi - kandidatexamen Datavetenskap - kandidatexamen Datavetenskap - magisterexamen Integrerad produktutveckling högskoleingenjörsexamen Integrerad produktutveckling kandidatexamen Logistik kandidatexamen Maskinteknik högskoleingenjörsexamen Maskinteknik kandidatexamen Maskinteknik - magisterexamen Medier, estetik och berättande kandidatexamen Molekylärbiologi kandidatexamen Molekylärbiologi - magisterexamen Källa: Universitetskanslersämbetet-Resultatsök Omdöme Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Mycket hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Hög kvalitet Bristande kvalitet Bristande kvalitet Mycket hög kvalitet Bristande kvalitet Hög kvalitet Vid Högskolan har under de senaste åren ett system för lokal utvärdering provats, genom utvärdering av utbildningarna inom vård och pedagogik. De lokala utvärderingarna har utgjort en god förberedelse för de nationella utvärderingarna och de har därför varit viktiga för det sammantagna kvalitetsarbetet. Dessa positiva effekter framkom vid den uppföljning av systemet som gjordes under hösten 2013. Erfarenheterna visade dock också att utvärderingsprocesserna varit mycket krävande vad gäller resurser och tid. En utveckling av systemet behöver därför ske, i syfte att skapa ett mer anpassningsbart och resurssnålt lokalt utvärderingssystem. Bildning Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om bildning: - inslag av bildning finns och tydliggörs inom samtliga utbildningar Bildningsperspektivet i utbildningen har under året uppmärksammats på olika sätt, såväl inom ramen för ämnesgruppernas kvalitetsarbete som centralt vid lärosätet. En viktig aspekt inom bildningsperspektivet är etik och etikaspekter inom Högskolans olika utbildningar. Dessa aspekter har under året varit föremål för diskussion och tydliggörande, inom ramen för arbetet med Universitetskanslerämbetets nationella utvärderingar. I de självvärderingar som har utformats har redogörelse lämnats för hur utbildningarna möter examensmålet som rör studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter. I oktober hölls ett seminarium med temat bildning och värdegrund som riktade sig till samtliga Högskolans chefer. Seminariet leddes av Max Scheja, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. De öppna populärvetenskapliga föreläsningar som anordnas varje månad vid 20
Högskolan främjar också bildningsperspektivet i verksamheten. Inom ramen för denna föreläsningsserie hålls även en särskild Nobelföreläsning där forskare vid Högskolan på ett lättillgängligt sätt beskriver årets nobelpris i ekonomi, fysik, kemi, litteratur och medicin. Jämställdhet och mångfald inom utbildningen Mål i Högskolelagen om jämställdhet och mångfald: - I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap 5 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om jämställdhet och mångfald: - planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering har utarbetats för samtliga utbildningar - utbildningar med ojämn könsfördelning har utvecklats mot en jämnare könsfördelning Inom Högskolans samlade studentpopulation är könsfördelningen relativt jämn, med något fler kvinnor än män bland studenterna. År 2013 utgjorde kvinnorna 57% av det totala antalet helårsstudenter. Könsfördelningen inom de olika utbildningarna är snedare än inom den samlade studentgruppen. Sett till utbildningsområden finns det en stor majoritet av kvinnor inom samhällsvetenskap, juridik, medicin, vård och undervisning. En motsatt situation finns inom teknik samt design och musik där männen är överrepresenterade. Som framgår av tabell 16 är den ojämna könsfördelningen inom utbildningsområdena relativt konstant under jämförelseperioden. Den positiva ökning av andelen män inom undervisningsområdet förklaras av det skifte i inriktning som skett inom lärarutbildningen. Lärarprogrammen som riktade sig mot förskola och tidigare år har ersatts av ett yrkeslärarprogram. Tabell 16: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom utbildningsområden 2013 2012 2011 2010 M K M K M K M K Naturvetenskap 49 51 44 56 48 52 55 45 Teknik 67 33 66 34 67 33 71 29 Samhällsvetenskap och juridik 26 74 26 74 29 71 30 70 Medicin och vård 11 89 12 88 13 87 14 86 Undervisning 22 78 17 83 12 88 11 89 Humaniora 41 59 45 55 48 52 51 49 Övriga områden (design och musik) 62 38 65 35 69 31 67 33 Totalt 43 57 42 58 44 56 45 55 M= män K= kvinnor. Källa: Ladok 21
I tabellen nedan redovisas andelen män och kvinnor inom de olika utbildningsprogrammen, räknat i helårsstudenter. Den utveckling av könsfördelningen som visas genom fördelningen på utbildningsområden framgår även i programmen. Såväl positiva som negativa trender framgår av tabellen. Inom dataspelsprogrammen och lärarprogrammen noteras en utveckling mot en något jämnare könsfördelning, med fler kvinnor inom de förstnämnda utbildningarna och fler män inom de sistnämnda. En motsatt utveckling märks inom ingenjörs- och IT-utbildningarna där de redan underrepresenterade kvinnorna minskar i andel. Inom dataspelsutbildningen har arbete för jämnare könsfördelning skett inom ett särskilt projekt, nätverket Donna. Projektets syfte har varit att inspirera och bana väg för kvinnor som spelskapare. Samarbete har inletts inom olika tekniska utbildningar för att kunna använda kunskaperna och erfarenheterna från Donna-projektet. Ytterligare satsningar och åtgärder krävs under kommande år för att motverka den ojämna könsfördelningen inom utbildningarna. Arbetet med planer för jämställdhetsoch mångfaldsintegrering, som under året pågått vid institutionerna, är en del av detta. Tabell 17: Andel män och kvinnor i procent av helårsstudenter inom program Utbildningsprogram 2013 2012 2011 2010 M K M K M K M K Dataspelsprogram 83 17 86 14 88 12 89 11 Program inom ekonomi 31 69 29 71 30 70 33 67 Ingenjörsprogram 74 26 68 32 69 31 73 27 Program inom IT 83 17 78 22 79 21 81 19 Lärarprogram 17 83 14 86 9 91 9 91 Program inom naturvetenskap 34 66 38 62 53 47 53 47 Program inom vård och hälsa 12 88 12 88 14 86 13 87 Övriga program 44 56 39 61 40 60 42 58 M=män, K=kvinnor. Källa: Ladok Hållbar utveckling Mål i Högskolelagen om hållbar utveckling: - Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap 5 ) En särskild granskning av hållbar utveckling inom utbildning har gjorts inom ramen för Universitetskanslerämbetets utvärdering av landets ingenjörsutbildningar. De nationella examensmålen för dessa utbildningar inbegriper nämligen ett mål som rör ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Samtliga tre högskoleingenjörsutbildningar vid Högskolan fick i utvärderingen omdömet hög kvalitet för aktuellt examensmål. Under året har det även gjorts en särskild intern utredning som rör hållbar utveckling, Integrering av hållbar utveckling i ingenjörsprogram. I utredningen förslås inrättande av två baskurser där hållbar utveckling behandlas, en introduktionskurs och en kurs som särskilt riktar sig mot ingenjörsprogrammen. Enligt utredningsförslaget ska dessa 22
två kurser integreras i Högskolans nya högskoleingenjörsutbildning som startar höstterminen 2015. Introduktionskursen kan även ingå i andra program vid lärosätet. Inom ramen för Högskolans systematiska arbete med införandet av ett miljöledningssystem fastställdes i augusti 2013 särskilda riktlinjer för hantering av kemiska produkter. Miljöledningsarbetet beskrivs i särskilt avsnitt. Studentinflytande Mål i Högskolelagen om studentinflytande: - Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (1 kap 4a ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om studentinflytande: - formerna för studenternas inflytande i utbildningen är utvecklade och kvalitetssäkrade - ett systematiskt arbetssätt har utvecklats för att kontinuerligt inhämta synpunkter från studenter och alumner Studentkåren är väl representerad i Högskolans olika organ och grupper. Studentrepresentanterna deltar i det kontinuerliga arbete som bedrivits av styrelse, rektors strategiråd, fakultetsnämnder, kursplanekommittéer med mera. Under året har studenterna varit aktiva i de särskilda grupper som har arbetat med ny institutionsstruktur och implementering av den nya strukturen. Vidare är studenterna viktiga aktörer i det lokala arbetet med de nationella utbildningsutvärderingarna. Inom ramen för detta arbete har de bland annat ingått i fakultetsnämndernas styrgrupper och i de grupper som intervjuas av Universitetskanslerämbetets bedömargrupper. Kursvärderingar görs efter varje kurs, genom det webbaserade högskolegemensamma systemet EvaSys. Under året har också flera program- och alumnenkäter gjorts vid institutionerna. Högskolan har även en god dialog med studenterna i samband med disciplinnämnden eller andra typer av händelser som rör studenterna. 23