Beskrivning av delprogrammet Metaller i luft och nederbörd

Relevanta dokument
Beskrivning av delprogrammet Partiklar i luft

Beskrivning av delprogrammet Partiklar i luft

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

Beskrivning av delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd

Beskrivning av delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd

Beskrivning av delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd

Metaller i luft och nederbörd

Beskrivning av delprogrammet Marknära ozon

Beskrivning av delprogrammet ("Organiska miljögifter i luft och nederbörd)

timmedelvärden Programområde: Hälsa Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Ozonmätningar, Version 1 :

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

luft, diffusionsprovtagare

Programområde Luft. Utvärdering av miljöövervakning Bakgrund. Målsättning. Fakta 2014:15

Nationell Miljöövervakning - Luft

Polyaromatiska kolväten PAH i tätortsluft. Undersökningstyp: Hälsa och urban miljö. Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen.

halter och deposition

Beskrivning av delprogram Kustfisk bestånd

dygnsmedelvärden Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi

Version 1 :

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Tungmetaller i nederbörd på Södermalm

diffusionsprovtagare Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi Ozon med diffusionsprovtagare Version 1 :

månadsmedelvärden Programområde: Skog Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi

Redovisning av Verksamhetsåret 2005

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Nederbördskemi, dygnsmedelvärden Version 1:4,

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Utredning angående havssaltsandelen av PM 10 på bakgrundsstationen Råö

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda Mätkampanj. Resultatblad Diarienummer

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Grundvatten på Observationsfält Version 1:3:

Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 2002

/veckomedelvärden. Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen. Nederbördskemi, dygns- och veckomedelvärden 1 Version: 1:2:

Beskrivning av delprogrammet (Krondroppsnätet-NV)

Grundvatten på Observationsfält Version 1:

Ozonmätningar, timmedelvärden Version 1:3,

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

PCB i utomhusluft vid Kv. Messingen, Upplands Väsby

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Miljögifter i odlingslandskapet

Mätningar av försurande ämnen och tungmetaller i Malmö

Beskrivning av delprogrammet (Metaller i mossa)

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Svensk författningssamling

månadsmedelvärden Programområde: Skog Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi Nederbördskemi, Version 2 :

Kriterier för certifiering Giltiga från 1 september 2017 till 1 juni 2018 Fastställt Dokument 2.0

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Beskrivning av delprogrammet (Krondroppsnätet-NV)

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

RAPPORT. Kvävedepositionen till Sverige. Jämförelse av depositionsdata från Krondroppsnätet, Luft- och nederbördskemiska nätet samt EMEP

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Börje Granath, lst Z. Äntligen dags för ph i slutet system på labbet i Östersund och vad detta betyder för provtagningen

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

Mätningar av fallande stoft samt PM 10 i Skövde under 2007

Grundvattenkemi intensiv/integrerad Version 1:1:

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

kvicksilver i nederbörd

PM F Metaller i vattenmossa

Lunds universitets handläggningsordning för forskningsprojekt inom Europeiska Kommissionens ramprogram Horizon 2020 ( )

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Nederbördskemi, månadsmedelvärden. Undersökningstyp: Programområde: Skog. Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Krondroppsnätets roll i forskningen

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Beskrivning av delprogrammet Ozonskiktets tjocklek

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Mätning av. Luftföroreningar

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Transkript:

1(11) Beskrivning av delprogrammet Metaller i luft och nederbörd 1. Övergripande beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Delprogram Metaller i luft och nederbörd är ett nationellt program som startade under 1984. Delprogrammet omfattar provtagning och analys av tungmetaller och totalkvicksilver i nederbörd på öppet fält vid de tre bakgrundsstationerna Vavihill, Råö och Bredkälen samt angående tungmetaller även i Aspvreten. Kvicksilver i nederbörd mäts även vid Pallas i norra Finland. Månadsvis provtagning av tungmetaller i luft (med 50 % tidstäckning) sker i Vavihill, Råö, Bredkälen och Aspvreten med PM 10 -provtagare. I Pallas mäts tungmetaller i Finsk regi och omfattas inte av denna beskrivning av delprogram. Delprogrammet omfattar även provtagning av gasformigt kvicksilver i luft. Två dygnsprov per vecka tas på Råö stationen och i Pallas. Dygnsprovtagning av gasformigt kvicksilver utförs en gång per vecka i Vavihill, och Bredkälen. Provtagning av partikelbundet kvicksilver i luft utförs under två dygn per vecka på Råö och på veckobasis i Pallas. Verksamheten är fortlöpande. Omprövning och uppföljning av verksamheten görs utifrån de mål och syften som finns för den nationella miljöövervakningen. Initiering av omprövning av verksamheten görs antingen av ansvarig på Naturvårdsverket eller av projektansvarig på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Eventuella förändringar genomförs i samråd. Under åren har förändringar avseende antal nederbördsstationer genomförts, på så sätt att stationsantalet för provtagning av tungmetaller i nederbörd har minskat från som mest 9 stationer till nuvarande 4 stationer i Sverige. Antalet bestämda tungmetaller i proverna har under perioden ökat från 6 till 10. Provtagning av tungmetaller i luft tillkom 2002 och till en början provtogs tungmetaller i luft vid två stationer i Sverige och från den 1 januari 2009 på fyra stationer i Sverige. Provtagning och analys av totalkvicksilver och metylkvicksilver i nederbörd tillkom inom delprogrammet under 1992 (fr.o.m. juli månad). För närvarande provtas och analyseras inte metylkvicksilver utan endast totalkvicksilver i nederbörd. Ursprungligen bestod programmet av provtagning vid 4 stationer i Sverige, men innefattar från den 1 januari 2009 tre stationer i Sverige och en i Finland. Provtagning av kvicksilver i luft infördes i delprogrammet under 1995.

2(11) Sedan delprogrammet startade 1984 har, förutom förändringar avseende stationsnät och antal provtagna komponenter i luft- och nederbörd, även en utveckling av analysmetoder skett. Samtliga förändringar som skett inom delprogrammet har genomförts i samråd mellan ansvarig på Naturvårdsverket och projektansvarig på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Sakrapportering sker enligt kontraktet i form av rapporter enligt avtalet. 1.2 Mål och syfte Mål och syfte för delprogrammet är att: övervaka miljön för att finna långsiktiga, storskaliga förändringar som kräver åtgärder eller vidare forskningsinsatser. ge underlag vid utarbetande av lokala, regionala och nationella åtgärdsstrategier studera effekter av vidtagna åtgärder Syftet är vidare att följa utvecklingen av halter och deposition av tungmetaller och kvicksilver, i Sverige och norra Finland. Ingå i ett internationellt nätverk för att följa upp effekterna av ett internationellt avtal (LRTAP) om minskade utsläpp av tungmetaller. Ingå i ett internationellt nätverk för att följa upp förändringar i tungmetalldeposition i den arktiska regionen. De nationella miljömål som främst berörs är giftfri miljö och luft. 1.3 Styrdokument undersökningar/undersökningstyper Delprogrammet består av följande undersökningstyper: Undersökningstyp Status undersökningstyp Metaller inklusive kvicksilver i nederbörd Uppdaterad 2009 Metaller inklusive kvicksilver i luft Ny 2009 1.3 Beställare, ansvarig utförare samt styrning och förankringsprocesser IVL Svenska Miljöinstitutet AB ansvarar, på uppdrag av Naturvårdsverket, för delprogrammets genomförande sedan 1990. Delprogramansvarig på Naturvårdsverket är Lars Klintwall Tel 010-698 12 82 E-post: Lars.Klintwall@naturvardsverket.se

3(11) Den huvudsakliga inriktningen på delprogrammet, att beskriva tillståndet och följa förändringen av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsområden i Sverige och norra Finland, har inte förändrats med tiden. Delprogrammet initierades av MISU och IVL har inte funnit anledning att föreslå några genomgripande förändringar i det rådande upplägget. Eventuell förändring av målsättningen initieras av Naturvårdsverket mot bakgrund av miljöövervakningens övergripande syften. Eventuella förändringar avseende genomförande kan initieras antingen av Naturvårdsverket eller av ansvarig projektledare hos utföraren. Föreslagna förändringar förankras hos Naturvårdsverket. 1.4 Finansiering och kostnad Delprogrammet ingår i den nationella miljöövervakningen och finansieras via medel som beslutas av Naturvårdsverkets miljöövervakningsnämnd. Kostnaden för delprogrammet under år 2015 är 1003 000 SEK. 1.5 Användare och användningsområden Användare av resultat framtagna inom delprogrammet omfattar lokala, regionala och nationella myndigheter (kommuner, länsstyrelser, Naturvårdsverket, SCB m.fl.) och studenter, forskare och lärare vid universitet och högskolor. Majoriteten av de inom delprogrammet framtagna resultaten rapporteras också till olika internationella organ. Användningsområde är inom de olika myndigheternas miljöarbete, som material vid olika typer av forskningsprojekt samt t.ex. som underlagsdata vid bedömningar av miljöpåverkande verksamheter. 1.7 Uppföljning av syfte De mätta variablerna ger en indikation av belastningsnivån av de olika metallerna till bakgrundsområden i olika delar av Sverige. Trots att mätnätet har en gles geografisk utbredning fås ändå en översiktlig bild av belastningen över landet. Genom att delprogrammet är långsiktigt kan också tidstrender i belastning av olika variabler följas upp.

4(11) 2. Information som erhålls inom delprogrammet 2.1 Stationsnät I nedanstående tabell redovisas stationsnätets omfattning under 2015. Tabell 1 Stationsnät. Aktuella mätningar 2015 Station Provtagning av Vavihill Tungmetaller i luft (As, Cd, Ni, Pb, Co, Cr, Cu, Zn, Mn, V) Kvicksilver i luft (gasfas) Tungmetaller i nederbörd (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Kvicksilver i nederbörd Råö Tungmetaller i luft (As, Cd, Ni, Pb, Co, Cr, Cu, Zn, Mn, V) Kvicksilver i luft (gasfas) Kvicksilver i luft (partikulär fas) Tungmetaller i nederbörd (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Kvicksilver i nederbörd Aspvreten Tungmetaller i luft (As, Cd, Ni, Pb, Co, Cr, Cu, Zn, Mn, V) Tungmetaller i nederbörd* (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Bredkälen Tungmetaller i luft (As, Cd, Ni, Pb, Co, Cr, Cu, Zn, Mn, V) Kvicksilver i luft (gasfas) Tungmetaller i nederbörd (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Kvicksilver i nederbörd Pallas (Finland) Tungmetaller i nederbörd** (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Kvicksilver i luft (gasfas) Kvicksilver i luft (partikulär fas) Tungmetaller i nederbörd** (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Kvicksilver i nederbörd *Provtagningen startades 1 februari 2013 ** Tungmetallmätningarna utförs av FMI i Finland. 2.2 Variabler Analyserade variabler, medium samt mätprogram redovisas nedan. Definition av variabler m.m. återfinns även i respektive undersökningstyp som kan hittas på Naturvårdsverkets hemsida. För uppgift om naturliga variationer hänvisas till årsrapporter enligt referenslista eller datauttag från Datavärdskapet för LUFT.

5(11) Mätprogram 2015 Medie Ämne Station Mätfrekvens Luft Tungmetaller (As, Cd, Ni, Pb, Co, Cr, Cu, Vavihill Månad, provtagning varannan timme (analyseras på PM 10 -fraktionen) Zn, Mn, V) enhet ng/m 3 Råö Månad, provtagning varannan timme (analyseras på PM 10 -fraktionen) Bredkälen Månad, provtagning varannan timme (analyseras på PM 10 -fraktionen) Aspvreten Månad, provtagning varannan timme (analyseras på PM 10 -fraktionen) Kvicksilver i gasfas Vavihill 1 st. 24 h-prov per vecka (TGM) enhet ng/m 3 Råö 2 st. 24 h-prov per vecka Bredkälen 1 st. 24 h-prov per vecka Pallas 2 st. 24 h-prov per vecka Partikulärt kvicksilver Råö 2 st 24 h-prov per vecka (TPM) enhet pg/m 3 Pallas Veckoprov Nederbörd Tungmetaller (As, Cd, Vavihill Månad (Tre replikat) Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Råö Månad (Tre replikat) Zn, Mn, V) enhet µg/l Bredkälen Månad (Tre replikat) Aspvreten Månad (Tre replikat) Totalkvicksilver, Vavihill 14-dagars prov enhet ng/l Råö 14-dagars prov Bredkälen 14-dagars prov Pallas Månad (Två replikat) 2.2.1 Beräkningar Nederbördsmängd i mm beräknas enligt: n = 10*v/a där v = uppmätt volym i ml och a = trattöppningens area i cm 2. Depositionen i µg/m 2 beräknas enligt: d = n*c där n = nederbördsmängd i mm och c = koncentration i µg/l. Om koncentrationen är angiven i ng/l beräknas depositionen enligt d = n*c/1000. Data från nederbördsmätningarna redovisas i form av årsvis viktad medelkoncentration och årlig respektive säsongvis deposition av olika parametrar. Viktad medelkoncentration beräknas enligt:

6(11) X vikt = n i c m i m i där X vikt = viktad medelkoncentration c i = uppmätt koncentration under en delperiod m i = nederbördsmängd under samma delperiod m = nederbördsmängd under hela den tid som medelvärdet beräknas för Långtidsmedelhalter i luft av gasformigt och partikulärt kvicksilver beräknas som aritmetiskt medelvärde av erhållna resultat (2 dygn/vecka, respektive veckomedelvärde). 2.2.2 Utvärdering av trippelprover från provtagning av nederbörd All nederbördsprovtagning för tungmetallerna sker med tre parallella provtagningsutrustningar, där proverna analyseras separat. I samtliga fall är det rapporterade månadsresultatet det viktade medelvärdet av halterna från de tre enskilda proverna. Om ett av proverna uppvisar stor avvikelse i uppmätt koncentration i jämförelse med de två övriga kan det strykas. 2.2.3 Hantering av saknade data vid beräkning av årsvärden I och med att nederbördsprovtagningen sker med tre parallella provtagare som analyseras separat är det ytterst sällsynt att samtliga tre faller bort. Det är således ovanligt att månadsresultat saknas. Årsvärden av koncentration i nederbörd och årsdeposition beräknas då högst 2 månadsresultat saknas från aktuell mätstation. Då 1 eller 2 månaders resultat saknas används uppmätt nederbördsmängd, om den finns tillgänglig, annars ansätts nederbördsmängd från andra typer av nederbördsmätningar vid samma station. Koncentrationen av de olika variablerna i nederbörden ansätts som det beräknade viktade medelvärdet av tillgängliga månadsresultat vid beräkning av årsvärden. Mätnätet över landet är för glest för att resultat från en annan station ska kunna användas i de fall månadsresultat saknas. 2.3 Kringinformation som samlas in i delprogrammet Den kringinformation som insamlas i delprogrammet omfattar beskrivning av stationer såsom koordinater, fotodokumentation, anteckningar från besök vid stationer eller vid någon form av förändring vid stationerna.

7(11) 2.4 Information som krävs från andra delprogram Den information som utnyttjas från andra delprogram omfattas främst av uppmätta nederbördsmängder vid samlokaliserade stationer inom delprogrammen Luft- och nederbördskemi inom EMEP och inom Luft- och nederbördskemiska nätet. Informationen utnyttjas som jämförelse vid validering av uppmätta nederbördsmängder. Resultat avseende tungmetallhalter i nederbörd från andra mätningar som administreras av IVL används som jämförelse. 3. Organisation, kvalitetsrutiner och ansvarsfördelning 3.1 Ansvar för delprogrammets utformning samt administration och genomförande Delprogrammets utformning utvärderas fortlöpande av projektansvarig på IVL Svenska Miljöinstitutet AB i samråd med ansvarig för LUFT-programmet på Naturvårdsverket. Det övergripande ansvaret för delprogrammets administration och genomförande ligger hos namngiven projektledare enligt Naturvårdsverkets kontrakt, för närvarande är det Ingvar Wängberg. 3.2 Kvalitetsrutiner och ansvarsfördelning 3.2.1 Provtagning och analys IVL Svenska Miljöinstitutet AB är ackrediterat enligt SWEDAC, ackrediteringsnumret är 1213, för merparten av den provtagning- och analysverksamhet som förekommer inom delprogrammet. Kvalitetsansvarig för dessa delar är för närvarande Camilla Hållinder-Ehrencrona vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Fältpersonalen som sköter provtagningen inom delprogrammet består antingen av IVLpersonal, personal vid EMEP-stationer eller av privatpersoner boende i närheten av respektive mätstation. I de flesta fall har de innehaft provtagningsuppdraget i flera år. Fältpersonalen har skriftliga rutiner (enligt ackrediteringen) för de arbetsmoment som de ansvarar för. Via årligt återkommande besök av IVL-personal gås rutiner igenom och den ansvariga provtagaren signerar en blankett att rutiner är genomgångna och förstådda. Blanketter arkiveras vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Vid dessa besök kontrolleras också att mätplatsen håller önskad standard t.ex. avseende utrustningens skick och provtagningsplatsens omedelbara omgivning. Vid behov förekommer kontakter via utskick av brev eller via telefon, vilka initieras antingen från fältpersonal eller från IVL. Vid de tillfällen ny provtagningspersonal rekryterats görs ett extra besök för genomgång av provtagningsrutiner. Berörd laboratoriepersonal på IVLs ackrediterade laboratorium har genomgått utbildning för de kemiska analyser och den provhantering de utför och har s.k. körkort för verksamheten.

8(11) 3.2.2 Utvärdering och resultatredovisning Ansvarig för utvärdering och resultatredovisning, samt kvaliteten i dessa steg, är projektansvarig, Ingvar Wängberg. 3.2.3 Datalagring Lagring av primärdata sker i IVLs databas enligt ackrediterade kvalitetsrutiner vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Projektansvarig ansvarar för att utvärderade och validerade resultat lagras i databasen. Efter utvärdering och validering är lagrade resultat även tillgängliga inom ramen för Datavärdskapet för LUFT, vilket f.n. innehas av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 3.2.4 Kvalitetskontroller IVL Svenska Miljöinstitutet AB är ackrediterade enligt SWEDAC för såväl den provtagnings- och som analysverksamhet som förekommer inom delprogrammet. SWEDAC genomför en årlig revision. IVLs laboratorium deltar även regelbundet i provningsjämförelser, vilka finns dokumenterade enlighet med ackrediteringen. 4. Tillgänglighet och dokumentation 4.1 Data/Resultat Rapportering av utvärderade och validerade data sker kalenderårsvis till den nationella datavärden, för närvarande IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Datarapportering nationellt görs av projektledare till den nationella datavärden (f.n. IVL Svenska Miljöinstitutet AB) som tillhandahåller data samt rapporterar resultaten internationellt årligen. 4.2 Rapporter/Produkter Sakrapportering i form av rapport (f.n. i IVLs rapportserie), sker enligt kontrakt ibland enskilt och ibland samordnat med delprogrammen Luft- och nederbördskemiska nätet och Luft- och nederbördskemi inom EMEP, se referenslista. 4.3 Dokumentation av delprogrammet Dokumentation avseende provtagnings- och analysmetoder finns lättillgängligt i respektive undersökningstyp som finns på Naturvårdsverkets hemsida. Uppdaterad dokumentation av delprogrammet avseende metoder för provtagning och analys,

9(11) datalagring samt av genomförda provningsjämförelser handhas av kvalitetsansvarig vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Dokumentation avseende provtagningsstationer finns dels i databasens stationsregister (koordinater, mätperiod samt fotodokumentation av stationerna samt kommentarer om förändringar vid stationerna). 4.4. Revision av beskrivningen Kvalitetsdeklarationen uppdateras/revideras i samband med avtalsskrivning. Huvudansvarig för uppdateringen är programområdesansvarig vid Naturvårdsverket. 7. Referenser Karin Sjöberg, Eva Brorström-Lundén, Gunilla Pihl Karlsson, Helena Danielsson, Katarina Hansson, Ingvar Wängberg, Annika Potter (IVL), Jenny Kreuger, Bodil Lindström (SLU), Hans Areskoug (ITM), Heléne Alpfjord och Camilla Andersson (SMHI). (2014). Sakrapport 2013. Data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2013. Rapportnummer: C53. Sjöberg K., Pihl Karlsson G., Svensson A., Wängberg I., Brorström-Lundén E., Potter A., Hansson K., Rehngren E., Persson K., Areskoug H., Kreuger J. (2011). Nationell Miljöövervakning Luft; data t.o.m. 2009. IVL rapport B 1968. Pihl Karlsson, G. (IVL) (2006). Metaller i luft och nederbörd 2004-2005. Redovisning av uppdrag med avtal nr 2110404. IVL rapport U 1866. Pihl Karlsson, G., Blomgren, H., Petterson, K., Svensson, A. & Sjöberg, K. (IVL) (2003). Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 2002. IVL rapport U 852.

10(11) Bilaga 1. Delprogrammets Mål Preciserat syfte Metaller i luft och nederbörd Mål och syfte för delprogrammet är att: övervaka miljön för att finna långsiktiga, storskaliga förändringar som kräver åtgärder eller vidare forskningsinsatser. ge underlag vid utarbetande av lokala, regionala och nationella åtgärdsstrategier studera effekter av vidtagna åtgärder Syftet är vidare att följa utvecklingen för halter och deposition av tungmetaller, särskilt kvicksilver, i Sverige och norra Finland. Ingå i ett internationellt nätverk för att följa upp effekterna av ett internationellt avtal (LRTAP) om minskade utsläpp av tungmetaller. Ingå i ett internationellt nätverk för att följa upp förändringar i tungmetalldeposition i den arktiska regionen. Undersökningar Metaller inklusive kvicksilver i nederbörd Metaller inklusive kvicksilver i luft Stationsnät Delprogrammet omfattar provtagning och analys av tungmetaller och totalkvicksilver i nederbörd på öppet fält vid de tre bakgrundsstationerna Vavihill, Råö och Bredkälen samt angående tungmetaller även i Aspvreten. Kvicksilver i nederbörd mäts även vid Pallas i norra Finland. Månadsvis provtagning av tungmetaller i luft (med 50 % tidstäckning) sker på Vavihill, Råö, Bredkälen och Aspvreten med PM 10 -provtagare. I Pallas mäts tungmetaller i Finsk regi och omfattas inte av denna beskrivning av delprogram. Delprogrammet omfattar även provtagning av gasformigt kvicksilver i luft. Två dygnsprov per vecka tas på Råö stationen i Sverige och i Pallas. Dygnsprovtagning av gasformigt kvicksilver utförs en gång per vecka vid Vavihill, och Bredkälen. Provtagning av partikelbundet kvicksilver i luft utförs under två dygn per vecka på Råö och på veckobasis i Pallas. Variabler Tungmetaller i luft (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Kvicksilver i luft (gasfas) Kvicksilver i luft (partikulär fas) Tungmetaller i nederbörd (As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Mn, V) Kvicksilver i nederbörd Styrdokument Undersökningstyper Metaller inklusive kvicksilver i nederbörd Metaller inklusive kvicksilver i luft Kvalitetsdeklaration Övrigt Överenskommelse 2211-13-009

11(11) Utvärderingsverktyg - Underlag till nationella indikatorer Dataleveranser Nationellt Internationellt Rapportering av utvärderade och validerade data sker kalenderårsvis till den nationella datavärden, för närvarande IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Den nationella datavärden (f.n. IVL Svenska Miljöinstitutet AB) rapporterar resultaten internationellt årligen till EUkommissionen, EMEP, OSPAR, HELCOM samt AMAP. Rapporter/produkter Sakrapportering i form av rapport sker enligt avtal med Naturvårdsverket. Ansvarig utförare år 2015 Organisation Projektledare Kvalitetsansvarig IVL Svenska Miljöinstitutet AB Ingvar Wängberg Camilla Hållinder- Ehrencrona