Gårdsstödet 2008
Innehåll Gårdsstödet i korthet.............................. 4 Vill du veta mer?................................. 6 Nyheter........................................ 7 Undvik att få avdrag på dina stöd.................... 8 Viktiga datum................................... 9 Ansökan....................................... 10 Utbetalning.................................... 11 Mark du kan få gårdsstöd för...................... 12 Sköt din mark.................................. 14 Stödrätter..................................... 15 Kontroller...................................... 21 Du kan få avdrag på stödet........................ 21 Ordlista....................................... 23 Spara broschyren! Nästa år skickar vi inte ut någon ny broschyr om gårdsstödet. I huvudsak gäller den här informationen även under de närmaste åren. Nyheter, ändringar och annan viktig information kan du bland annat hitta på vår webbplats <www.sjv.se> och i SAM-utskicket. 3
Gårdsstödet i korthet Här kan du läsa en kort sammanfattning av gårdsstödet. Du kan läsa mer längre fram i broschyren. BRUKA OCH REDOVISA JORDBRUKSMARK Du kan få gårdsstöd för all jordbruksmark som du brukar och redovisar i SAM-ansökan. Du måste också förfoga över marken den 15 juni. Jordbruksmark är åkermark, betesmark och slåtteräng. I SAM-ansökan ansöker du om utbetalning av gårdsstödet och flera andra jordbrukarstöd. DU MÅSTE HA STÖDRÄTTER För att få gårdsstödet måste du ha stödrätter. Gårdsstödet betalas ut för det antal hektar mark som du har stödrätter för och som du redovisar i SAM-ansökan. Du kan äga stödrätterna eller hyra dem. De är inte knutna till marken. Du får utbetalt för de stödrätter som du äger eller hyr den sista ansökningsdagen för SAM-ansökan ingår i en ansökan om överföring till dig som kommit in senast den 15 juni du tilldelats ur den nationella reserven samma år. VARJE STÖDRÄTT HAR ETT VÄRDE Varje stödrätt har ett bestämt värde som varierar mellan olika stödrätter och olika jordbrukare. Värdet skiljer sig också mellan olika regioner. På sidan 15 kan du se grundbeloppet per stödrätt. I många fall är en stödrätt värd mer för att det finns ett tilläggsbelopp. Hur mycket just dina stödrätter är värda kan du se i SAM Internet eller i din Sammanställning som du får i SAM-utskicket. DU KAN FÖRA ÖVER STÖDRÄTTER Jordbrukare kan föra över stödrätter mellan varandra. Du kan köpa och sälja stödrätter. Du kan hyra och hyra ut stödrätter när du arrenderar eller arrenderar ut jordbruksmark. Det är jordbrukarna som ska komma överens om villkoren för överföringen. Du ska skicka ansökan om överföring av stödrätter till Jordbruksverket. 4
FÖLJ TVÄRVILLKOREN FÖR ATT FÅ FULLT GÅRDSSTÖD För att få fullt gårdsstöd måste du följa tvärvillkoren. Tvärvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark. Du kan läsa mer om tvärvillkoren på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> eller i våra broschyrer om tvärvillkoren. Kontakta din länsstyrelse så får du veta var och när de ordnar kurser om tvärvillkoren. Du kan också köpa personlig rådgivning. SKICKA IN DIN SAM-ANSÖKAN Du ansöker om gårdsstödet på något av dessa sätt: SAM Internet SAM-blanketten Du ska skicka in din SAM-ansökan till din länsstyrelse. Vilket datum som är sista dag för ansökan kan du se i SAM-utskicket. UTBETALNING AV GÅRDSSTÖDET De flesta sökande får gårdsstödet utbetalt i slutet av året. I enstaka fall görs utbetalningen senare. Odlar du hampa? Läs mer om gårdsstödet för hampa på vår webbplats <www.sjv.se> eller i informationsbladet Gårdsstöd för odling av hampa. 5
Vill du veta mer? BESÖK JORDBRUKSVERKETS WEBBPLATS WWW.SJV.SE Läs om alla stöd du kan söka när du är verksam på landsbygden. Hämta eller beställ blanketter och trycksaker. Använd Stödguiden som hjälper dig att hitta den information som rör dig. Ansök i SAM Internet på ett enkelt och tryggt sätt. Prenumerera på nyhetsbrevet om stöd till landsbygden. Hitta information om vilka datum stöden betalas ut. RING TILL DIN LÄNSSTYRELSE Ring din länsstyrelse om du har frågor om gårdsstödet eller om du vill beställa broschyrer eller blanketter. Du hittar en telefonlista på sista sidan. GÅ PÅ KURS Många länsstyrelser ordnar kurser och håller öppet hus för att till exempel informera om regler, svara på frågor och visa SAM Internet. Kontakta din länsstyrelse för mer information om vad som händer i ditt län. 6
Nyheter NYA REGLER FÖR BETESMARKER Nu finns det nya regler för vilka betesmarker som ger rätt till stöd. De nya reglerna sätter gränser för hur mycket träd och buskar som får finnas. Det innebär att det inte är säkert att du kan få stöd för mark som du tidigare har fått stöd för. De två huvudnyheterna är: Det får högst finnas 50 träd per hektar för att betesmarken ska ge rätt till stöd. Hävdträd behöver du dock inte räkna in i de 50 träden. Du kan inte få stöd för områden med tätt växande buskar eller sly som upptar sammanhängande ytor på 0,01 (100 m 2 ) hektar eller mer. Du kan läsa mer om vilka betesmarker som ger rätt till stöd på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> och i vår broschyr om betesmarker. INGEN UTTAGSPLIKT 2008 Uttagsplikten tas bort 2008. Hur det blir kommande år var inte beslutat när den här broschyren trycktes men det diskuteras inom EU att den tas bort även i fortsättningen. Att uttagsplikten tas bort innebär följande: Du som har stödrätter för uttagen areal kan odla all areal 2008. Du behöver inte lägga någon mark i träda för att få gårdsstödet utbetalt. Du kan använda dina stödrätter för uttagen areal på all din åkermark utom för åkermark som du anmälde som så kallad långliggande vall 2005. På vilka block du anmälde sådan mark kan du se i din Sammanställning 2008. Du som vill ha träda kan förstås fortsätta att ha det. Stödrätterna för uttagen areal hindrar dig inte längre att söka de miljöersättningar du vill. Du som hittills har odlat 1-åriga industri- och energigrödor på uttagen areal behöver inte skicka in kontrakt och leveransförsäkran till länsstyrelsen för 2008 års skörd. För dig som odlar energiskog eller rörflen blir det ingen förändring när uttagsplikten tas bort. Tänk på! Om du odlar energigrödor och söker det särskilda stödet för energigrödor ska du fortsätta att skicka in kontraktet och leveransförsäkran. FRÅN OCH MED 2009 MÅSTE DU HA STÖDRÄTTER SISTA ANSÖKNINGSDAG FÖR SAM-ANSÖKAN Från och med 2009 måste du ha stödrätter sista ansökningsdag för SAM-ansökan för att få gårdsstödet. Har du inga stödrätter alls kan du köpa eller hyra stödrätter från någon annan. Ansökan om överföring av stödrätter måste då ha kommit in till Jordbruksverket senast sista dag för SAMansökan. Vissa grupper av jordbrukare kan också ansöka om stödrätter ur den nationella reserven. FÖRFOGA ÖVER MARKEN DEN 15 JUNI För att få gårdsstöd ska du den 15 juni det aktuella året bruka och förfoga över den mark som du söker stöd för. Om du inte förfogar över marken vid detta datum har du inte rätt att få gårdsstöd. Det tidigare kravet på 10 månaders förfogandeperiod har tagits bort. TILLSTÅNDEN FÖR GRÖNSAKER, BÄR OCH MATPOTATIS FÖRSVINNER Tillstånden för grönsaker, bär och matpotatis som varit kopplade till stödrätterna finns inte kvar längre. Ändringen innebär att du kan få gårdsstödet för all mark där du odlar grönsaker, bär och matpotatis. Stödrätter som tillstånden har varit kopplade till finns dock kvar med oförändrat stödvärde. GÅRDSSTÖD FÖR MARK MED FRUKTODLINGAR OCH PLANTSKOLOR 2008 kan du tilldelas stödrätter och därmed få gårdsstöd för mark där du har fruktodlingar eller plantskolor. Du får extra tilldelning av stödrätter genom att redovisa marken i din SAM-ansökan. Tänk på att du bara kan få nya stödrätter för mark som du tidigare inte har fått några stödrätter för. Tilldelning kommer bara att göras 2008. 7
Undvik att få avdrag på dina stöd! Det finns några vanliga fel när det gäller tvärvillkoren som leder till att många jordbrukare får avdrag på sina stöd. För att undvika de 3 vanligaste felen tänk då på det här! 1. Sköt din mark Sköt både din åkermark och betesmark enligt tvärvillkorsreglerna. 2. Rapportera dina djur till CDB Kom ihåg att rapportera dina djurs händelser inom 7 dagar. Gör det till en rutin! 3. Märk dina djur Följ reglerna för djurmärkning och se till att beställa ersättningsbrickor direkt när du märker att ditt djur tappat en bricka. ÖKA DIN EGEN KUNSKAP! Du som sökt stöd kan köpa personlig rådgivning om tvärvillkor samt om arbetarskydd. Rådgivningen genomförs vid ett gårdsbesök och omfattningen och inriktningen anpassas efter förutsättningarna på din egen gård. Du betalar endast 30 % av vad rådgivningen kostar. På Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> kan du läsa mer om rådgivningen och vilka organisationer i ditt område som erbjuder rådgivning. 8
Viktiga datum SISTA ANSÖKNINGSDAG FÖR SAM-ANSÖKAN Sista ansökningsdag för SAM-ansökan är olika för varje år. Vilket datum som gäller kan du se i SAM-utskicket. Sista dag för SAM-ansökan är också sista dag för att ansöka om stödrätter ur den nationella reserven. Från och med 2009 måste du ha stödrätter sista ansökningsdag för SAM-ansökan för att få gårdsstödet innevarande år. Har du inga stödrätter alls kan du köpa eller hyra stödrätter från någon annan. Ansökan om överföring av stödrätter måste då ha kommit in till Jordbruksverket senast sista dag för SAM-ansökan. Vissa grupper av jordbrukare kan också ansöka om stödrätter ur den nationella reserven. 15 JUNI För att få gårdsstöd måste du förfoga över marken den 15 juni. Den 15 juni är sista dag för att anmäla ändring av uppgifter i SAM-ansökan ansöka om överföring av stödrätter från och med 2009 kan du bara föra över stödrätter fram till och med 15 juni om du har en eller flera stödrätter sista dag för SAM-ansökan (läs mer på sidan 20) ansöka om övertagande. Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag, ska ansökan ha kommit in till länsstyrelsen i övertagarens län senast den 15 juni eller innan beslut om utbetalning fattats i de stöd som överlåtarens SAM-ansökan omfattar. Gäller övertagandet delar av ett jordbruksföretag eller enbart åtaganden för miljöersättningar ska ansökan ha kommit in till länsstyrelsen i övertagarens län senast den 15 juni. I SAM-utskicket kan du läsa mer om SAM-ansökan och hur du ändrar i den. Vad är på gång? Prenumerera på Jordbruksverkets nyhetsbrev om stöd till landsbygden. Anmäl dig som prenumerant på <www.sjv.se> 9
Ansökan Du ansöker om utbetalning av gårdsstödet i SAM-ansökan. Du kan göra din SAM-ansökan på två sätt: SAM INTERNET Med SAM Internet gör du ansökan på datorn. SAM Internet leder dig genom ansökan och kontrollerar automatiskt det du fyller i det hjälper dig att göra rätt. Med SAM Internet behöver du inte fylla i alla dina uppgifter på nytt nästa år utan du kan återanvända uppgifterna från årets ansökan. SAM Internet finns på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se>. På webbplatsens första sida finns en länk som heter E-tjänster. Där hittar du SAM Internet. Du kan logga in i SAM Internet på två sätt: e-legitimation användarnamn och lösenord. SAM-BLANKETT Vill du skicka in din ansökan på papper ska du använda SAM-blanketten. SÖK STÖD FÖR RÄTT AREAL Sök inte stöd för en större areal än vad du har rätt till. Ansök för minst 0,30 hektar För att få gårdsstöd måste ansökan omfatta minst 0,30 hektar jordbruksmark. Varje skifte måste vara minst 0,10 hektar Varje skifte måste vara minst 0,10 hektar. För mark som du använder stödrätter för uttagen areal på måste skiftet vara minst 10 meter brett. Om skiftet som du använder stödrätter för uttagen areal på ligger vid ett permanent vattendrag eller en sjö, räcker det att skiftet är minst 0,05 hektar och minst 5 meter brett. Du kan få gårdsstöd för skyddszon längs vattendrag även om skyddszonen är mindre än 0,10 hektar. LÄS MER I SAM-utskicket kan du läsa mer om SAM-ansökan. 1 0
Utbetalning De flesta som sökt gårdsstödet får stödet utbetalt i slutet av december. I enstaka fall görs utbetalningen senare. Stödrätternas värde är fastställda i euro men du kommer att få ditt gårdsstöd utbetalt i kronor. Det är eurons växelkurs gentemot den svenska kronan den 1 oktober det år du ansöker för som gäller för utbetalning av gårdsstödet. För att du ska få gårdsstödet krävs att utbetalningen är minst 100 euro (cirka 900 kronor). För att få gårdsstödet utbetalt för alla stödrätter måste du ha minst lika många hektar jordbruksmark som du har stödrätter. Gårdsstödet betalas ut för det minsta av antalet stödrätter eller antalet hektar mark som du har. Det finns ett budgettak för hur mycket gårdsstöd som får betalas ut i EU:s medlemsländer. Om budgettaket överskrids kan utbetalningen av gårdsstödet komma att dras ner. PENGAR FÖRS FRÅN GÅRDSSTÖDET TILL LANDSBYGDSPROGRAMMET Jordbrukare får ut ett något lägre belopp än det egentliga stödbeloppet på grund av ett så kallat moduleringsavdrag. Moduleringsavdraget är ett generellt avdrag på vissa stöd. För 2008 är detta avdrag 5 procent av ditt totala stödbelopp för följande stöd; gårdsstödet, handjursbidraget, stödet för proteingrödor, stödet för energigrödor, stödet för kvalitetscertifiering, stödet till mervärden i jordbruket och stödet för kontrakterad stärkelsepotatis. En del av avdraget förs över till landsbygdsprogrammet och en del betalas tillbaka till dig vid ett senare tillfälle. Återbetalningen kan som mest vara 250 euro (cirka 2 250 kronor). Vilka stöd rör mig? Med hjälp av Stödguiden på webben får du bara information om stöd som är aktuella för just dig. Läs mer på <www.sjv.se> 1 1
Mark du kan få gårdsstöd för Du kan få gårdsstödet för jordbruksmark som du: har rätt att bruka och sköta förfogar över den 15 juni redovisar i SAM-ansökan. Från och med 2009 måste du också ha en eller flera stödrätter sista ansökningsdag för SAM-ansökan för att få gårdsstödet utbetalt. Som jordbruksmark räknas åkermark, betesmark och slåtteräng. Förfoga innebär att du har rätt att använda marken och att du bär det fulla ansvaret för driften och förvaltningen. ÅKERMARK Åkermark är mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. En åkermark ska kunna plöjas utan större förberedande åtgärder. En väldigt stenbunden mark eller mark där tuvorna växt sig mycket stora är oftast inte lämplig att plöja och är därför inte åkermark. Mark som används för fruktodling eller som plantskola räknas också som åkermark. BETESMARK Betesmark är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. Det har ingen betydelse vilken sorts betesdjur som betar marken. Som betesmark räknas även skogsbete som länsstyrelsen har fastställt och som ingår i ett åtagande för miljöersättningar fäbodbete som inte är skogsmark alvarbete på Öland och Gotland. Sök bara stöd för betesmarker som du använder till bete och som inte har för mycket träd och buskar Tänk efter noga om den mark som du söker stöd för verkligen är en betesmark. Om betesdriften har upphört och du har tagit marken ur produktion räknas den inte längre som betesmark i stödsammanhang. Då ska du inte ta med den marken i SAM-ansökan. Du ska heller inte ta med de skogspartier som betas. Det gäller både de skogspartier som funnits från början och de fall när igenväxningen har gått så långt att marken har blivit skog. Din betesmark får även som mest ha 50 träd per hektar för att kunna ge rätt till stöd. Trädens placering och karaktär är också viktig. Gränsen på 50 träd är satt av EU. Du kan inte heller få stöd för områden med tätt växande buskar eller sly som upptar sammanhängande ytor på 0,01 hektar (100 m 2 ) eller mer. Områden med för mycket träd och buskar ska du inte ta med i din ansökan. Du behöver inte stängsla bort de ytor som inte berättigar till stöd. Läs mer i Jordbruksverkets broschyr om betesmarker och på vår webbplats <www.sjv.se>. Om din mark inte längre är en betesmark och du därför inte tar med den i SAM-ansökan gäller inte tvärvillkoren för den marken. SLÅTTERÄNG Slåtteräng är mark som inte är lämplig att plöja och som på eftersommaren används till slåtter med klippande eller skärande redskap. Även slåtterängar får som mest ha 50 träd per hektar för att kunna ge rätt till stöd. Läs mer i Jordbruksverkets broschyr om betesmarker och på vår webbplats <www.sjv.se>. 1 2
MARK SOM DU INTE KAN FÅ GÅRDSSTÖD FÖR Du kan inte få gårdsstöd för mark som du använder för annat än jordbruksverksamhet. Med jordbruksverksamhet menas uppfödning av djur, odling av jordbruksprodukter eller verksamhet för att behålla marken som jordbruksmark. Här är exempel på mark som du inte kan få gårdsstöd för: djurparker parker våtmarker flygfält skjutbanor hyggen golfbanor skogsmarker nyröjd skog idrottsplatser tomtmarker camping Du kan heller inte få gårdsstöd för mark som du sedan lång tid tillbaka inte brukat och där marken nu har vuxit igen eller på annat sätt inte går att bruka. Mark som inte hävdats under lång tid räknas inte som jordbruksmark i detta sammanhang. 1 3
Sköt din mark För att få fullt gårdsstöd ska du sköta din jordbruksmark. Det är viktigt att du sköter din mark för att jordbruksmarken i Sverige ska bevaras och för att se till att marken hålls i god jordbrukshävd och bidrar till en god miljö. Du ska sköta all åkermark, betesmark och slåtteräng som du förfogar över. Det är olika regler för hur du ska sköta din mark beroende på om det är åkermark, betesmark eller slåtteräng. Här nedanför kommer en kort beskrivning av reglerna. Du kan läsa mer om hur du ska sköta din mark på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> under rubriken Tvärvillkor. Du kan också läsa mer i broschyrerna om tvärvillkoren. SÅ HÄR SKA DU SKÖTA DIN ÅKERMARK För all åkermark finns några grundläggande regler: Du ska hålla åkern fri från fleråriga skott av sly, buskar och träd. På åkermark får det dock finnas fruktträd, solitärträd, planterad energiskog och sådana bär som kan ge rätt till gårdsstöd som till exempel hallon, vinbär och blåbär. Du ska underhålla befintlig dränering så att marken inte försumpas. Du ska se till att det växer en gröda på marken senast den 15 juli. Om det inte finns någon gröda på skiftet senast den 15 juli kan det anses som att skiftet i praktiken är träda. Det gäller oavsett vilken gröda du redovisat i SAM-ansökan. Om du till exempel har anmält havre, raps eller gröngödsling men inte sår någon gröda senast den 15 juli, betraktas skiftet som träda. För trädan gäller som huvudregel att en fånggröda ska vara etablerad senast den 15 juli men det finns fler regler som skiljer sig mellan olika delar av landet. Du kan läsa mer om hur du ska sköta din träda på vår webbplats <www.sjv.se> under rubriken Tvärvillkor. Du kan också läsa mer i våra broschyrer om tvärvillkoren. SÅ HÄR SKA DU SKÖTA DIN BETESMARK Betesmark ska betas varje år. Det innebär att alla delar av skiftet ska betas så att det senast den 31 oktober tydligt syns att marken använts till bete. Det har ingen betydelse vilken sorts betesdjur som betar marken. Du kan även få gårdsstöd för marker som betas av till exempel hästar och getter. Du ska sköta marken så att den inte växer igen. Igenväxta partier innebär avdrag på ditt gårdsstöd. Du kan ersätta betet med slåtter och skörd ett enstaka år. Hela den delen av skiftet som inte betas ska då slås och skördas. Därefter måste skiftet betas två år innan du kan välja att ersätta betesdriften med slåtter och skörd igen. SÅ HÄR SKA DU SKÖTA DIN SLÅTTERÄNG Slåtterängar ska du sköta med slåtter varje år. Du ska också ta bort skörden. Du ska sköta marken så att den inte växer igen. Igenväxta partier innebär avdrag på ditt gårdsstöd. 1 4
Stödrätter STÖDRÄTTER I KORTHET Stödrätter ger rätt till utbetalning av gårdsstödet för motsvarande hektar jordbruksmark. 1 stödrätt motsvarar oftast 1 hektar. Från och med 2009 måste du ha en eller flera stödrätter sista ansökningsdag för SAM-ansökan för att få gårdsstöd samma år. De stödrätter som du får gårdsstödet utbetalt för är de stödrätter du har sista ansökningsdagen för SAM-ansökan de stödrätter som ingår i en ansökan om överföring till dig som kommit in senast den 15 juni de stödrätter du tilldelats ur den nationella reserven samma år. Varje stödrätt har ett bestämt värde. Det finns olika sorters stödrätter; vanliga stödrätter med värde för åkermark eller för betesmark, stödrätter för uttagen areal och särskilda stödrätter. Du kan köpa, sälja, hyra och hyra ut stödrätter. Vissa grupper av jordbrukare kan få tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven. STÖDRÄTTERNAS VÄRDE Varje stödrätt har ett bestämt värde. Du kan se vilket värde dina stödrätter har i SAM Internet och i din Sammanställning som du får i SAM-utskicket. Det bestämda värdet varierar mellan olika stödrätter. Att det varierar beror på: vilken slags mark (åkermark eller betesmark) som har legat till grund för tilldelningen av stödrätterna vilken region som stödrätterna tilldelades i om stödrätterna, förutom grundbelopp, även består av ett tilläggsbelopp. Läs om tilläggsbeloppet på nästa sida. Grundbelopp per stödrätt 2008 Region Stödrätt med värde för åkermark och stödrätt för uttagen areal Stödrätt med värde för betesmark 1 Ca 2 550 kronor (276,33 euro) Ca 1 320 kronor (142,89 euro) 2 Ca 2 200 kronor (238,94 euro) Ca 1 130 kronor (122,36 euro) 3 Ca 1 840 kronor (200,27 euro) Ca 1 130 kronor (123,03 euro) 4 Ca 1 450 kronor (157,66 euro) Ca 1 160 kronor (126,02 euro) 5 Ca 1 160 kronor (125,68 euro) Ca 1 160 kronor (125,68 euro) (1 euro är cirka 9 kronor.) I din Sammanställning som du får i SAM-utskicket kan du se i vilken region din gård ligger. Du kan även hitta mer information om regiongränserna på vår webbplats <www.sjv.se> eller hos din länsstyrelse. 1 5
Tilläggsbeloppet Tilläggsbeloppet är olika för alla jordbrukare på grund av att det bland annat baseras på de stöd du fick under åren 2000 2002. Vissa jordbrukare har också tilldelats tilläggsbelopp ur den nationella reserven. OLIKA SORTERS STÖDRÄTTER Det finns olika sorters stödrätter: vanliga stödrätter med värde för åkermark vanliga stödrätter med värde för betesmark stödrätter för uttagen areal särskilda stödrätter, läs mer på vår webbplats <www.sjv.se>. VANLIGA STÖDRÄTTER MED VÄRDE FÖR ÅKERMARK OCH BETESMARK Stödrätter med värde för åkermark och med värde för betesmark kan användas både på åker- och betesmark som ligger inom den region som stödrätterna är knutna till. Exempel Kalle har 5 hektar åkermark och 5 hektar betesmark. Han har 10 stödrätter med värde för åkermark. Han kan använda dessa 10 stödrätter både på åkermarken och betesmarken. Utbetalningen för stödrätten beror på stödrättens värde och är lika stor oavsett om stödrätten används på åker- eller betesmark. Oavsett om du använder vanliga stödrätter på åkermark eller betesmark gäller skötselkraven för respektive marktyp. STÖDRÄTTER FÖR UTTAGEN AREAL År 2008 tas uttagsplikten bort och du behöver inte lägga någon mark i träda för att få gårdsstödet utbetalt. Stödrätterna för uttagen areal finns dock kvar. Hur det blir för kommande år var inte beslutat när den här broschyren trycks. Du kan läsa mer på sidan 7. Du kan använda dina stödrätter för uttagen areal på all din åkermark utom på åkermark som du anmälde som långliggande vall 2005. I din Sammanställning kan du se inom vilka jordbruksblock det finns mark där du inte kan använda dina stödrätter för uttagen areal. 1 6
DU MÅSTE ANVÄNDA DINA STÖDRÄTTER För att få behålla dina stödrätter måste du använda varje stödrätt minst 1 gång under en 3-årsperiod. Om du inte använder stödrätterna dras de in till den nationella reserven. Du använder stödrätten genom att du ansöker om utbetalning för mark som finns i den region som stödrätterna är knutna till motsvarar lika många hektar mark som du har stödrätter för uppfyller villkoren för utbetalning. Om du har särskilda stödrätter måste du ha det antal djurenheter som krävs. I vissa fall måste du använda stödrätterna varje år i 5 år I vissa fall måste du använda stödrätterna varje år i 5 år. Det gäller stödrätter som du tilldelats från den nationella reserven. Vilka av dina stödrätter som du måste använda varje år i 5 år kan du se i ditt beslut om tilldelning av stödrätter, i SAM Internet eller i din Sammanställning som du får i SAMutskicket. Det är du som måste använda stödrätten i 5 år. Du får inte föra över stödrätten till någon annan under de 5 åren utom vid arv eller generationsskifte. Om stödrätterna inte används varje år i 5 år kommer det tilläggsbelopp som tilldelats från den nationella reserven att dras in från dessa stödrätter. Har hela stödrätten tilldelats från den nationella reserven dras hela stödrätten in. Om du har mindre areal än antal stödrätter De stödrätter som ligger till grund för utbetalning av gårdsstödet är de stödrätter som du har den sista ansökningsdagen för SAM-ansökan de stödrätter som ingår i en ansökan om överföring till dig som kommit in senast den 15 juni och som godkänns av Jordbruksverket de stödrätter som du tilldelats ur den nationella reserven samma år. Om din ansökta areal eller den areal som konstaterats vid en kontroll är mindre än antalet stödrätter används stödrätterna i följande ordning: 1. stödrätter för uttagen areal 2. stödrätter med krav på att de måste användas varje år i 5 år (se ovan) 3. stödrätter i värdeordning. De med högst värde används först. Om du vill att stödrätterna ska användas i en annan ordning ska du meddela det till Jordbruksverket senast den 15 juni. 1 7
NATIONELLA RESERVEN Det finns en nationell reserv för stödrätter. Följande jordbrukare kan få tilldelning från den nationella reserven: Jordägare som har haft mark utarrenderad och som nu själv börjar bruka sin mark. Jordbrukare som har restaurerat betesmarker och slåtterängar. De stödrätter som delas ut kommer att ha samma värde som det grundbelopp som gäller i regionen. Om ansökan gäller åkermark kommer stödrätten att ha ett värde för åkermark. Om ansökan gäller betesmark kommer stödrätten att ha ett värde för betesmark. Först tilldelas jordägare som uppfyller villkoren. Om det finns pengar kvar kan också jordbrukare som har restaurerat betesmark och slåtteräng tilldelas stödrätter från den nationella reserven. Hur stor tilldelningen av stödrätter blir beror på hur mycket pengar som finns kvar. Du kan läsa mer om tilldelning ur den nationella reserven på vår webbplats <www.sjv.se>. Krav som följer med en tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven Följande gäller för de stödrätter som du tilldelats ur den nationella reserven: Om du får tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven måste du använda dessa stödrätter varje år i 5 år annars dras de tillbaka. Vilka av dina stödrätter som du måste använda varje år kan du se i ditt beslut om tilldelning av stödrätter, i SAM Internet eller i din Sammanställning som du får i SAM-utskicket. De stödrätter som du tilldelas ur den nationella reserven får du inte föra över till någon annan under de första 5 åren. Det gäller dock inte överföringar på grund av arv eller generationsskifte. Så här ansöker du Du ansöker på blanketten Ansökan stödrätter ur den nationella reserven. Ansökan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast sista ansökningsdag för SAM-ansökan. 1 8
ÖVERFÖRING AV STÖDRÄTTER Jordbrukare kan överföra stödrätter mellan varandra på olika sätt. Det kan ske genom handel med stödrätter hyra av stödrätter i samband med arrende av jordbruksmark. Stödrätterna tillhör dig som är jordbrukare och är inte knutna till marken. Det innebär att stödrätter aldrig överförs automatiskt när marken byter brukare. Vid överföring av stödrätter är det jordbrukarna gemensamt som bestämmer villkoren för överföringen. Jordbrukarna måste också gemensamt ansöka om överföring av stödrätter hos Jordbruksverket. De stödrätter som måste användas varje år i 5 år kan inte föras över till någon annan jordbrukare under dessa 5 år utom vid arv och generationsskifte. Läs mer om vilka stödrätter detta gäller på sidan 17. Stödrätter som tilldelats på felaktig grund kan dras in till den nationella reserven. Det gäller även om stödrätterna har förts över till en annan jordbrukare. Tänk på! Eftersom stödrätterna bara kan användas i den region som de är tilldelade måste du även bruka mark i samma region för att få gårdsstödet. Handel med stödrätter Det är fri handel med stödrätter vilket innebär att handeln sker direkt mellan jordbrukarna. Det är köpare och säljare som gemensamt bestämmer villkoren för överföringen. För att stödrätterna ska föras över från säljaren till köparen måste båda parter gemensamt ansöka hos Jordbruksverket om att överföra stödrätterna. Hyra av stödrätter För att hyra eller hyra ut stödrätter måste parterna teckna ett arrendekontrakt på motsvarande antal hektar jordbruksmark. Det måste vara samma jordbrukare som hyr ut stödrätterna som även arrenderar ut jordbruksmarken. För att stödrätterna ska föras över från jordbrukaren som hyr ut stödrätterna till jordbrukaren som ska hyra stödrätterna måste jordbrukarna gemensamt ansöka om överföring av stödrätter hos Jordbruksverket. Läs mer om hyra av stödrätter på Jordbruksverkets webbplats <www.sjv.se> och i anvisningen Så här gör du för att föra över stödrätter. 1 9
När är det viktigt att tänka på överföring? För att få gårdsstödet utbetalt är det viktigt att du som brukar marken även har stödrätter. Tänk därför på att komma överens om stödrätterna när du gör dig av med mark eller får mer mark. Jordbrukaren som tar över marken kan behöva stödrätterna för att få gårdsstödet utbetalt för den mark som han tar över. Om den jordbrukare som tar över marken inte tar över stödrätterna kan han köpa stödrätter i stället. Här är några exempel på när det är viktigt att tänka på om stödrätterna ska föras över eller inte: Köp av företag Försäljning av företag Arv och generationsskifte Arrende av hela eller delar av ett företag Ändring av företagsform Sammanslagning av flera företag till ett nytt Uppdelning av ett företag till flera nya Byte av stödsökande inom företaget Tänk på! Eftersom stödrätterna är knutna till ett kundnummer kan det bli aktuellt att föra över stödrätter i samband med till exempel ändring av företagsform. Det innebär att om det är en annan person inom företaget som söker stöd jämfört med förra året måste stödrätterna föras över till den nya stödsökanden. Det kan till exempel vara när två syskon driver ett företag tillsammans. Det ena syskonet har tidigare sökt gårdsstöd och nu ska det andra syskonet söka stödet. Så här ansöker du Du ansöker på blanketten Ansökan överföring av stödrätter. Det är viktigt att du läser anvisningen Så här gör du för att föra över stödrätter innan du fyller i blanketten. Båda parter ska ansöka gemensamt på samma blankett. 2008 ska ansökan om överföring av stödrätter ha kommit in till Jordbruksverket senast den 15 juni för att få gårdsstödet utbetalt 2008. Från och med 2009 gäller nya regler: För att få gårdsstödet utbetalt innevarande år ska ansökan om överföring av stödrätter ha kommit in till Jordbruksverket senast sista ansökningsdag för SAM-ansökan när du inte har några stödrätter alls sista dag för SAM-ansökan 15 juni när du har en eller flera stödrätter sista ansökningsdag för SAM-ansökan. ÖVERFÖRING AV STÖDRÄTTER NÄR SAM-ANSÖKAN ÖVERTAS Om du tar över ett jordbruksföretag efter att överlåtaren har lämnat in sin SAM-ansökan kan du ta över stödrätterna samtidigt som du tar över hela eller delar av överlåtarens SAM-ansökan. Så här ansöker du Du ansöker på blanketten Övertagande som består av två delar. På den ena delen kan du ansöka om att föra över SAM-ansökan och på den andra delen ansöker du om att föra över stödrätterna. Den del av blanketten som gäller stödrätterna ska du skicka till Jordbruksverket. Det är viktigt att du läser Anvisningar till övertagande innan du fyller i blanketten. Om övertagandet gäller ett helt jordbruksföretag ska blanketten ha kommit in till länsstyrelsen i övertagarens län senast den 15 juni det aktuella året eller innan beslut om utbetalning fattats i de stöd som överlåtarens SAM-ansökan omfattar. Gäller övertagandet delar av jordbruksföretag ska blanketten ha kommit in till länsstyrelsen senast den 15 juni det aktuella året. Om du har frågor om övertagande kan du kontakta din länsstyrelse. 2 0
Kontroller För att få fullt gårdsstöd måste du följa alla de regler som gäller för gårdsstödet. Därför kommer i huvudsak länsstyrelsen kontrollera att din ansökan stämmer med verkligheten och att du följer tvärvillkoren. Kontrollerna görs både i samband med att din ansökan handläggs på länsstyrelsen och ute på din gård. I vissa fall får du veta en kort tid före kontrolltillfället att din gård kommer att kontrolleras, men kontrollen kan också ske utan förvarning. Du måste ge kontrollanten den hjälp som är nödvändig för att kontrollen ska kunna genomföras. Du kan få avdrag på stödet Om du inte följer reglerna riskerar du att få avdrag på ditt gårdsstöd. Det finns olika anledningar till att du kan få avdrag: Din ansökan kommer in för sent. Den verkliga arealen stämmer inte med din ansökta areal. Du har inte följt reglerna för tvärvillkoren. Du har tilldelats stödrätter på felaktiga grunder. Om du varit grovt oaktsam när du lämnade uppgifterna eller lämnat felaktiga uppgifter med avsikt kan du få hela din ansökan underkänd. DIN ANSÖKAN KOMMER IN FÖR SENT Om du lämnar in din ansökan efter sista ansökningsdagen får du avdrag på ditt gårdsstöd med 1 procent per arbetsdag som ansökan kommer in för sent. Om ansökan kommer in mer än 25 kalenderdagar för sent får du inget gårdsstöd alls. DEN VERKLIGA AREALEN STÄMMER INTE MED DEN AREAL DU SÖKT STÖD FÖR Om den verkliga arealen som länsstyrelsen konstaterar vid en kontroll är mindre än den areal du sökt stöd för räknas avdraget på stödet ut så här: Först räknas det ut hur stort felet är i hektar. Det görs genom att minska den areal som du sökt stöd för med den areal som konstaterades vid kontrollen. För att få fram en procentsats divideras därefter felet i hektar med den areal som konstaterades vid kontrollen. Se exemplet på nästa sida. Om felet är 3 procent eller mindre eller högst 2 hektar får du betalt för den areal som konstaterades vid kontrollen. Om felet är mer än 3 procent eller 2 hektar, dock maximalt 20 procent, motsvarar avdraget det dubbla felet (se exemplet på nästa sida). Om felet är större än 20 procent avslås din ansökan och du får inget gårdsstöd det året. Om felet är större än 30 procent får du även avslag på din ansökan om andra jordbrukarstöd samma år. Om felet är större än 50 procent får du dels avslag på det årets ansökan och dessutom avdrag på framtida jordbrukarstöd upp till tre år därefter. 2 1
Exempel Du har sökt stöd för 104 hektar. Den areal som länsstyrelsen konstaterade vid kontrollen är 100 hektar. Felet är 4 hektar (104-100). Felet i procent är 4 % (4 / 100). Det genomsnittliga värdet per stödrätt är 1 090 kronor. Utbetalningen beräknas så här: 1. Den konstaterade arealen från kontrollen multipliceras med det genomsnittliga värdet per stödrätt: 100 hektar x 1 090 kronor = 109 000. 2. Därefter görs avdrag för felen som upptäcktes i kontrollen. Felet som är 4 hektar multipliceras med 2 eftersom felet är mer än 2 hektar men mindre än 20 procent: 8 (4 hektar x 2) x 1 090 kronor = 8 720. 3. På det återstående beloppet 100 280 kronor (109 000-8 720) görs avdraget för modulering. Moduleringen för 2008 är 5 procent : 100 280 x 0,05 = 5 014 kronor. 4. Ditt gårdsstöd blir: 95 266 kronor (100 280 5 014). DU HAR INTE FÖLJT REGLERNA FÖR TVÄRVILLKOREN Om en kontroll visar att du har brutit mot något tvärvillkor beslutar länsstyrelsen hur många procent som ska dras av från utbetalningen av dina jordbrukarstöd. När ett fel upptäcks första gången blir avdraget i normala fall 3 procent men det kan sänkas till 1 procent eller höjas till 5 procent beroende på hur allvarligt felet är. Om ett fel upptäcks flera år i rad blir avdragen högre och i allvarliga och avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent. För att undvika de 3 vanligaste felen läs mer på sidan 8. DU HAR TILLDELATS STÖDRÄTTER PÅ FELAKTIGA GRUNDER Om du tilldelats stödrätter på felaktiga grunder, till exempel för mark som inte är jordbruksmark, kommer Jordbruksverket att dra in dessa stödrätter. Stödrätterna kan dras in även om de har förts över till någon annan. Eventuella utbetalningar som du redan fått kommer att krävas tillbaka. 2 2
ORDLISTA Som jordbruksverksamhet räknas uppfödning av djur, odling av jord- bruksprodukter eller verksamhet för att sköta jordbruksmarken. Grundbelopp Jordbruksverksamhet Långliggande vall Modulering Nationell reserv Referensareal SAM-ansökan SAM Internet Sammanställning Stödrätt Tilläggsbelopp Tvärvillkor Tvärvillkorsrådgivning Överföra stödrätter Grundbeloppet är ett bestämt belopp per hektar jordbruksmark och är en del av stödrätten. Grundbeloppet för stödrätter med värde för åkermark och med värde för betesmark varierar mellan regionerna men är lika stort för alla jordbrukare inom samma region. Dessutom kan stödrättens värde också bestå av ett tilläggsbelopp. Åkermark som var slåtter- och betesvall under åren 1998 2003 och som ingen skördade ensilage på år 2003. Du kan inte använda dina stödrätter för uttagen areal på åkermark som du anmälde som långliggande vall i SAM-ansökan 2005. I din Sammanställning kan du se inom vilka block det finns mark där du inte kan använda dina stödrätter för uttagen areal. Moduleringsavdraget är ett generellt avdrag på vissa stöd. En del av dessa pengar förs över till landsbygdsprogrammet och en del betalas tillbaka till dig. I den nationella reserven finns pengar som delas ut som stödrätter till vissa grupper av jordbrukare. Referensarealen är den areal som du maximalt kan söka stöd för inom ett block. Hur stor referensarealen är per block kan du se i din Sammanställning. I SAM-ansökan ansöker du om utbetalning av gårdsstödet och de flesta andra jordbrukarstöd. Du kan göra din SAM-ansökan i SAM Internet eller på SAMblanketten. SAM Internet är en Internettjänst som gör det enklare för dig att ansöka om jordbrukarstöd Din Sammanställning innehåller uppgifter om ditt jordbruksföretag och är en hjälp när du gör din SAM-ansökan. Du hittar din Sammanställning i SAM-utskicket. En stödrätt ger rätt till utbetalning av gårdsstödet för motsvarande hektar jordbruksmark. Varje stödrätt har ett bestämt värde som kan variera mellan jordbrukare. Stödrättens värde kan, förutom grundbeloppet, i vissa fall bestå av ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet beräknades 2005 och blev olika stort beroende på vilka stöd du fick under åren 2000 2002. För att få fullt gårdsstöd måste du följa de så kallade tvärvillkoren. Tvärvillkor är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark. Du kan köpa personlig rådgivning om tvärvillkor samt om arbetar skydd. Rådgivningen genomförs vid ett gårdsbesök och omfattningen och inriktningen anpassas efter förutsättningarna på din egen gård. Jordbrukare kan föra över stödrätter mellan varandra. Det kan ske genom handel eller hyra av stödrätter. 2 3
ADRESSER OCH TELEFONNUMMER TILL LÄNSSTYRELSERNA Län Postadress Telefon Fax Blekinge Lantbruksfunktionen eller 0455-871 13 0455-870 76 Regionalek. funktionen 0455-870 00 0455-871 45 Dalarna Gotland 371 86 Karlskrona Lantbruksenheten eller Näringslivsenheten 791 84 Falun 023-810 00 023-818 18 Landsbygd och lantbruk 621 85 Visby 0498-29 21 00 0498-21 21 31 Gävleborg Enh. för Lantbruk o Länsveterinär eller 026-17 10 00 026-17 13 08 Enh. för Regional utveckling 026-17 13 64 801 70 Gävle Halland Lantbruksenheten 301 86 Halmstad 035-13 20 00 035-13 21 47 Jämtland Lantbruksavdelningen eller 063-14 60 00 063-14 60 05 Regional utveckling 063-14 63 35 831 86 Östersund Jönköping Kalmar Landsbygdsavdelningen 551 86 Jönköping 036-39 50 00 036-16 29 14 Lantbruksenheten eller Samhällsutvecklingsenh. 391 86 Kalmar 0480-820 00 0480-294 92 Kronoberg Landsbygdsenheten 0470-860 00 0470-863 09 351 86 Växjö Norrbotten Landsbygdsenhenten eller 0920-960 00 0920-677 35 Företagsstödsenheten 0920-22 60 67 971 86 Luleå Skåne Landsbygdsavdelningen 044-25 20 00 044-25 25 00 291 86 Kristianstad Stockholm Lantbruksenheten 08-785 40 00 08-650 77 40 Box 22067, 104 22 Stockholm Södermanland Landsbygdsenheten 0155-26 40 00 0155-21 19 10 611 86 Nyköping Uppsala Landsbygdsenheten 018-19 50 00 018-69 64 27 751 86 Uppsala Värmland Lantbruksstödsenheten 054-19 70 00 054-19 73 90 eller Näringslivsenheten 054-18 64 83 651 86 Karlstad Västmanland Lantbruks- och fiskeenheten 021-19 50 00 021-19 50 50 721 86 Västerås 021-19 50 00 021-19 51 73 Västerbotten Lantbruk 090-10 70 00 090-12 89 64 901 86 Umeå Västernorrland Lantbruks- och fiskeavdelningen eller 0611-34 90 00 0611-34 93 86 Näringslivsavdelningen 0611-34 93 85 871 86 Härnösand Västra Götaland Landsbygdsenh. Box 224, 532 23 Skara 0501-60 50 00 0501-60 58 20 Landsbygdsenh. Box 767, 451 26 Uddevalla 0521-60 50 00 0521-60 56 89 Landsbygdsenh. Box 496, 503 13 Borås 031-60 50 00 031-60 59 68 Örebro Lantbruk eller 019-19 38 02 019-19 30 24 Regionalutveckling 019-19 30 40 019-19 30 23 701 86 Örebro Östergötland Lantbruksenheten eller 013-19 60 00 013-12 19 10 Regionalekonomiska enheten 013-19 60 38 581 86 Linköping Besök länsstyrelsernas gemensamma webbplats (www.lst.se) Foto: Mats Pettersson (omslag, sid. 6), Åsa Schentz (sid. 8), Göran Molin (sid.13) Illustrationer: Bo Nordin (sid. 10, 19) Jordbruksverket Tryckt i februari 2008 JS96