Ljudabsorption - Rumsakustik. Hur stoppar vi ljudet? Kvantifiering Isolering. 2. Absorption

Relevanta dokument
F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

F9 Rumsakustik, ljudabsorption

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F10 Rumsakustik, efterklangstid

App for measurements

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

Ljudisolering. Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

Ljudrum. Inspelningsstudio Projektstudio Masteringstudio Hörsal Konsertsal

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Grundläggande Akustik

Bulleråtgärder i trapphus

F11 Ljudisolering 1. Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption. Blockera ljudvägen ingen energiförlust

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Ljudisolering. Hur stoppar vi ljudet? Kvantifiering

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption

Hur stoppar vi ljudet?

Akustikguiden.

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning

TR

Ljudisolering 2. SDOF-system. Kraft förskjutning Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090. Ökandefrekvens.

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM

Skapa god ljudmiljö i öppna kontor

Fö Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24]

Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler

ABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ BORDSSKÄRMAR FRÅN GÖTESSONS INDUSTRI AB

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP

Stöd vid avrop av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mätningar. Uppdragsnr: Abstracta AB Elin Nork. Göteborg

Den rumsakustiska upplevelsen eller: är det bra akustik i det där rummet?

Ljudreduktion i väggar

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Hur ska man dimensionera ljudabsorptionen i lokaler?

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället?

Inverkan av takabsorbenter och ljudisolering på talavskildheten mellan rum

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

PM Absorptionsmätningar DOMO

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik, Osama Hassan BYGGNADSAKUSTIK- FORMELSAMLING

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Kursprogram Ljud i byggnad och samhälle VTAF01

Kursprogram Ljud i byggnad och samhälle VTAF

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Kursprogram Ljud i byggnad och samhälle VTAF

Att placera studiomikrofoner

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

GUIDE AKUSTIK. Akustik del 2. Musikrum och kontrollrum Text: Björn Asplind Foto & Illustrationer: Björn Asplind & Fredrike Asplind

Stenullen vi använder i våra produkter är ett naturligt. material som har samma ljudabsorption som snö.

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 RUM, REVERB,

Introduktion till Akustik

Stenullen vi använder i våra produkter är ett naturligt. material som har samma ljudabsorption som snö.

EXAMENSARBETE. Akustikdriven träkonstruktionsutformning för Studio Acusticum. Estetik, akustik och teknik för ett konsertsalstak

QUBE HÖGTALARE GOLVHÖGTALARE SOM FYLLER HELA DITT RUM MED REFLEKTERAT LJUD

Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

F12 Ljudisolering 2. SDOF-system. Kraft förskjutning. Frekvens och massa. Reduktionstal enkelvägg. Kritisk frekvens koincidens

Akustisk Planering VTA070-3p

Bilaga A, Akustiska begrepp

Svängningar och frekvenser

Room Acoustic Comfort. - fyra steg till god ljudkomfort

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.

Effekter och ljudprocessorer

LAYERS PROGRAM. Multisalen ska användas i många olika sammanhang så som

IFM Department of Physics, Chemistry and Biology. Ljudlaboration. Namn. Personnummer Datum Godkänd. Peter Andersson Per Sandström

= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm

Gyptone akustikvägglösningar

Akustikundertaket utan synliga skarvar och med lång livslängd

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Akustik RÅDGIVANDE REFERENS. Bakgrund. Om SISAB:s referenser. 11 december 2015

Kursprogram Ljud i byggnad och samhälle VTAF01

Standarder, termer & begrepp

Knauf Danoline 07/2012. Bostadsakustik AKUSTIKREGLERANDE MATERIAL

Akustisk dimensionering

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?

Bilaga B, Lösningar med hänsyn till ljudkrav

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument Uppdragsnummer: Rapportnummer: R01

2.2 GOLVREGLAR FÖR FLYTANDE GOLV

Brand och ljud. Jämförelse mellan vanlig spånskiva och cement-spånskiva. Brandklass av Elam-inredningsskivor:

Vågfysik. Superpositionsprincipen

F12 Ljudisolering 2. SDOF-system Ökandefrekvens. Massan bestämmer. Fjädern bestämmer. Resonans

Ljud och vibrationer från garage

Vår upplevelse av ett rum hänger samman med rummets akustik. Du kan lita på Silent Gliss långa erfarenhet.

Uppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF

Ljudisolerande gardiner

Mätmetoder för ljudnivåskillnad för fasad och ljudnivå inomhus

Största möjliga. tysssstnad

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Projektering av fasadåtgärder

Ultraljudsfysik. Falun

Determination of absorption factor for new composite material

Musiklokaler, akustik

Rum och klang i upptagning och återgivning

RAPPORT. och SS (7 bilagor) Provobjekt. Provning. Resultat. Rönnåsgatan 5B Ulricehamn

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Gyptone akustikvägglösningar

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

RÄKNESTUGA 2. Rumsakustik

THE CAVE. ACEx15 Kandidatarbete i Arkitektur och teknik VT19 av Felicia Andersson och Cecilia Lewensetdt, AT3

Transkript:

Ljudabsorption - Rumsakustik Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Hur stoppar vi ljudet? 1. Isolering - Blockera ljudvägen ingen energiförlust 2. Absorption - Omvandla ljud till värme energiförlust Kvantifiering Π i Π r Π t Π a Infallande vågens effekt Reflekterade vågens effekt Transmitterade vågens effekt Effektminskning pga absorption 1

Koefficienter Transmissionskoefficient: t i [-] Absorptionskoefficient: a i [-] Reflektionskoefficient r i [-] 1 Rumsakustik 3 områden Statistisk rumsakustik Diffust ljudfält, exponentiellt avtagande ljudnivå Vågteoretisk rumsakustik Egenfrekvenser, stående vågor, interferens... Geometrisk rumsakustik Strålgångsakustik, spegelkällor Statistisk rumsakustik 2

Statistisk Rumsakustik: Efterklangstid Oberoende av hur starkt direktljudet är Ljudenergin i ett rum klingar av exponentiellt: t Et E 0 e T 60 = tiden det tar tills ljudnivån har sjunkit med 60 db efter att källan stängts av. Mätning av efterklangstid Typiska efterklangstider 3

Rekomenderade efterklangstider Tal: T 60 < 0,8 s. Tolerans 0,1 s, eller 10% över frekvensområdet 125Hz f 8 khz Rekomenderade efterklangstider 4

Absorptionsarea S a i Absorptionsarea: A = S [m²] eller [m 2 S] Absorptionskoefficienter - α Väggar: 125 250 500 1k 2k 4k Betong 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,03 Tegel 0,03 0,03 0,03 0,04 0,05 0,07 Tegel, putsad 0,02 0,02 0,03 0,04 0,05 0,05 Tegel, målad 0,01 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 Gipsskivevägg 0,12 0,1 0,08 0,06 0,06 0,06 13 Gips på 25 reglar 0,16 0,15 0,07 0,07 0,05 0,06 13 Gips på 25 reglar med mineralull 0,26 0,2 0,1 0,07 0,04 0,07 13 Gips på 100 reglar 0,29 0,1 0,05 0,04 0,07 0,09 50 Träpanel 0,1 0,07 0,05 0,05 0,04 0,04 Absorptionsareor - [m 2 S] Ljudasbsorption per föremål (m2/st): 125 250 500 1k 2k 4k Stående person i ytterkläder 0,17 0,41 0,91 1,3 1,43 1,47 Stående person i innekläder 0,12 0,24 0,59 0,98 1,13 1,12 Sittande person 0,17 0,36 0,47 0,52 0,5 0,46 Trästol 0,02 0,02 0,02 0,04 0,04 0,03 Trästol med klädd sits 0,09 0,13 0,15 0,15 0,11 0,07 Stol med klädd sits och rygg 0,17 0,23 0,23 0,22 0,19 0,18 Stoppad teaterstol, tom 0,17 0,24 0,31 0,37 0,36 0,31 Stoppad teaterstol, med en pers/stol 0,24 0,38 0,49 0,6 0,61 0,63 5

Sabines formel - Statistisk rumsakustik Koppling mellan efterklangstid och absorptionsarea: V T60 0, 16 A A : absorptionsarea V : rummets volym Wallace C. Sabine (1868-1919) Förutsättningar för Sabines formel Idealt diffust ljudfält Medelabsorptionsfaktor d < 0,3 Ljudabsorberande ytor jämnt fördelade i rummet Rummet har inte alltför extrem form (tex korridor eller kontorslandskap) Mätning av i efterklangsrum Rum utan absorbent: V A I T60 0, 16 I Rum med absorbent: II V T60 0, 16II A Tillsatt absorptionsarea: 11 II I AAA,0 16 VII I TT 6060 6

Ex: Hur mycket absorptionsmaterial krävs i en konsertsal? Önskade efterklangstider: Frekvens Hz 125 250 500 1000 2000 4000 Efterklangstid, s 2,6 2,0 Rummets volym: 23 7,7 46 8000 m 3 Antal åhörare: 1000 pers. T606,2 A m V V TK 60 AK T600,2 A m A T60 T 7,1 A m 60 2 500 2 650 2 750 Ex: Absorptionsmaterial i konsertsal Absorptionsarea för en person: Frekvens, Hz 125 250 500 1000 2000 4000 Absorptionsyta A, m 2 0,17 0,36 0,47 0,52 0,50 0,46 Dra bort absorptionsareorna för 1000 pers: Frekvens, Hz 125 250 500 1000 2000 4000 Absorptionsyta A, m 2 330 290 280 230 226 230 Ex: Absorptionsmaterial i konsertsal Golv (1058m 2 ): trägolv på regel Frekvens, Hz 125 250 500 1000 2000 4000 Absorptions koefficient 0,15 0,11 0,10 0,07 0,06 0,07 Absorptionsyta A, m 2 158 116 105 77 63 77 Återstående absorptionsyta A, m 2 330-158 = 290-116 280-105 230-77 226-63 230-77 172 = 174 = 175 = 153 = 163 = 153 Sido- och podieväggar (900 m 2 ): plywood Frekvens, Hz 125 250 500 1000 2000 4000 Absorptions -koefficient 0,28 0,22 0,17 0,09 0,10 0,11 Absorptionsyta A, m 2 250 198 153 81 90 97 Avvikelse från önskat A, m 2 172-250 = -78 174-198 = -24 175-153 = 22 153-81 = 72 163-90 = 73 153-97 = 56 7

Ex: Absorptionsmaterial i konsertsal Slutresultat: Frekvens, Hz 125 250 500 1000 2000 4000 Önskad absorptionsarea, m 2 500 650 750 750 750 750 Erhållen absorptionsarea, m 2 578 674 728 678 677 687 Önskad efterklangstid (s) 2,6 2,0 Erhållen efterklangstid (s) 2,2 1,9 1,8 1,9 1,9 1,9 Hur kan man variera T 60 i en befintlig lokal? Variabla absorbenter Studio Acusticum Piteå T 60 = 1.1 2.5 s 8

Acusticum Ljudvägar i rum - Geometrisk rumsakustik Direktljud: Ljud som ej reflekterats. Diffusa ljud: oregelbundna, slumpvisa, tex sidoväggsreflexer. (se upp för fokuseringar) Bla bla bla bla byggakustik bla Diffusorer och reflektorer Spegling av ljudreflexer om ytans ojämnhet << λ Reflektor Diffus reflex om ytans ojämnhet > λ/4 Diffusor Var placera vad i en tallokal? I en musiklyssningslokal? 9

Geometrisk rumsakustik Precedence-effekt Om man hör ett ljud dels direkt från talaren och dels som en reflex (eller en fördröjd högtalar återgivning) inom 25 ms därefter, så uppfattar man bara det första direktljudet (talaren), fast starkare. 10

Fladdereko uppstår när ett rum har två hårda parallella väggar och övriga ytor antingen absorberar eller diffuserar ljudet Vågteoretisk rumsakustik Tryck: pxt (,) psint 0 x c Hastighet: vxt (,) vsint 0 x c x x Egenfrekvenser och egenmoder 3-dimensionellt rum med måtten L B H: där c = ljudhast. n x, n y och n z är heltal = 0, 1, 2 11

Egenfrekvenser och egenmoder Endimensionella modformer Hastighetsfördelning: Varje modform motsvarar en frekvens Tvådimensionella modformer Tryckfördelning Reflektion: Superposition av vågor Stående våg: 2 vågor med samma möts 12

3 2009-02-24 Reflektion mot hård yta Absorbenttyper Porösa absorbenter Ljudenergin (rörelseenergin) omvandlas till värme när luften strömmar mellan fibrerna. Tex mineralullsmattor, porösa träfiberplattor, filt, tyg Resonansabsorbenter Ljudenergin omvandlas till rörelseenergi i någon kropp, tex en platta. Tex en perforerad platta med luftspalt till vägg. Porösa absorbenter Luftmolekylernas rörelse omvandlas till rörelse och värme i absorbenten Mattor dämpar luftljud dåligt. Rak gardin dämpar enstaka frekvenser bra Porösa plattor bäst för höga frekvenser 1 0.9 200 mm tjock absorbent mot vägg Tunt tyg 200 mm framför vägg 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 3 125 250 500 110 210 410 3 frekvens f [Hz] 13

Ex: Absorbent Hur tjock måste en mineralullsabsorbent vara för att dämpa riktigt bra ända ner till 100 Hz? 1 om d /4 = c abs /4f = 280/(4 100) = 0,70 m Resonansabsorbenter membranabsorbent Tar upp luftmolekylernas rörelse och därefter sker värmeförluster Lätt att sätta igång: fjäder + massa Fungerar bäst vid resonansfrekvensen resonans f Resonansabsorbenter 0 1 1 1 D60 22 Md Md 1 f 0 f [Hz] 14

Resonansabsorbent Helmholzresonator Tips för hemmalyssnaren: Sitt inte för nära väggen Inte högtalare för nära väggen Lagom mycket absorbenter Bokhyllor bra diffusorer Lyssna justera lyssna! 15