Med stöd i Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor föreslås följande gälla för H+:

Relevanta dokument
PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

Energistrategi en kortversion

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

HANDELNS betydelse för Sverige

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Summering av gruppdiskussionerna

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Energi och koldioxid i Växjö 2012

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Energiflödet i Kalmar läns kommuner 2017

Klimatkontrakt för Hyllie

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energiförsörjning Storsjö Strand

Naturskyddsföreningen

Energiläget för Södermanland 2016

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Jämförelse med uppsatta mål

Grundläggande energibegrepp

Energigas en klimatsmart story

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Förnybara energikällor:

Om detta blir en lyckad dag

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Energiöversikt Haparanda kommun

Energihushållning. s i handboken

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Sysselsättningseffekter

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Energiläget 2018 En översikt

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Fysik: Energikällor och kraftverk

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

Miljöprofil

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11,

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

40 %av jordens energianvändning

Falu Energi & Vatten

Lund NorthEast i siffror

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Dagordning Lunch

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Kiruna kommun

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Rutdatabasen 2014: 250m x 250m

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Fjärrvärme och fjärrkyla

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Energiöversikt Överkalix kommun

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

G2 Näringspolitiskt uppdrag

Unionen Gösta Karlsson Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Energisituation idag. Produktion och användning

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Skapa nytta med genomförd energikartläggning

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Transkript:

Energineutralitet 2010-10-28 JEGI - MF, JOST - KSF Miljöprofil H+ bilaga 1 Energineutralitet Sammanfattning Detta PM förklarar innebörden av begreppet energineutralitet och vad det innebär för H+. Energineutralitet introduceras i Helsingborgs styrdokument Energistrategi 2035 som antagits av kommunfullmäktige med syftet att långsiktigt minska beroendet av fossil energi och begränsa stadens utsläpp av klimatpåverkande gaser. Underlaget till energineutraliteten ställs upp i en energibalans, som innefattar en energitillförande och en energianvändande sida. Energibalansens element har valts ut utifrån geografisk, tidsmässig och systembaserad problematisering. Med stöd i Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor föreslås följande gälla för H+: Energitillförseln ska vara förnybar och kunna kopplas till H+ området, för att motivera att H+ bidrar till Helsingborgs stads energineutralitet. Importerad biomassa behöver inte uteslutas. Energianvändningen ska bestå av samma sektorer som Helsingborgs stads energibalans gör och de ska representera H+ boendes vanor och antal. Inledning och syfte Frågan Vad menar vi med energineutralitet? ligger till grund för detta PM. Energineutralitet nämns i Helsingborgs stads styrdokument, planer och program, men är inte djupare definierat. Syftet med detta PM är att definiera vad energineutralitet bör betyda för H+. Härlett ur Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor svarar dokumentet på vilka möjligheter som H+ har; vilken energitillförsel och vilken energianvändning som kan och bör tillräknas H+. Svaret ger en indikation på hur genomförbar idén om energineutralitet är. Avgränsningar Detta dokument förklarar inte varför eller med vilka metoder som H+ området ska bli energineutralt. Om energineutralitetsbegreppet Energineutralitetsbegreppet har en statisk och en dynamisk del. Den statiska delen är vad energineutralitet ska innebära vem man än frågar; kortfattat att plus och minus går jämt ut, men i energisammanhanget gärna med överskott. Den mer dynamiska delen tar form beroende på hur gränsdragningar görs och var de placeras av beslutsfattare. Ett plusenergiområde eller plusstadsdel är ett geografiskt avgränsat område som genererar ett överskott av energi. I sammanhang som liknar H+ projektets saknas idag praxis. Europeiskt exempel Apeldoorn är Nederländernas tolfte största stad och ligger i kommunen Apeldoorn i provinsen Gelderland. Kommunen är 341 km 2 till ytan och har ca 140 000 invånare, vilket gör den mycket lik

Helsingborg i det avseendet (347 km 2 /130 000 inv.). Stockholms stad skriver om den i sin rapport Städers klimatarbete, 2008. År 2001 formulerades en strategi och handlingsplan om att kommunens alla beslutsprocesser ska genomsyras av hållbar utveckling. Därefter har staden utarbetat ett energi- och klimatprogram. Målsättningen är att bli en energineutral stad år 2020. En energineutral stad använder energi men karaktäriseras av ett extremt lågt energibehov. Energineutraliteten består i att producera lika mycket förnyelsebar energi som staden förbrukar. Apeldoorns kommun arbetar med olika målgrupper för att nå sitt mål. Med byggnadsentreprenörer arbetar staden t.ex. för att gynna förnyelsebar energi och öka energieffektiviteten i nybyggnation. Under 2007 byggs ett större bostadsområde med 2500 lägenheter i Apeldoorn. I området tillämpas värmegenerering genom rening av avloppsvatten samt energi från ett biogaseldat kraftvärmeverk. Svenska exempel Norra Djurgårdsstaden är ett stadsbyggnadsprojekt något större än H+ och med snarlika målsättningar. De har enligt sig själva unika möjligheter att bygga en ny levande och hållbar stadsdel med nya arbetsplatser och bostäder i ett av Stockholms bästa lägen med närhet till city, natur och vatten. Vår yttersta ambition på lång sikt är att visa att det går att bygga plusstadsdelar där stadsdelen levererar mer energi än vad som förbrukas av dess invånare. Sten Nordin, Borgarråd i Stockholm, om Norra Djurgårdsstaden. Kongahälla är ett 14 hektar stort område i Kungälv, som är under detaljplaneringsprocess. Området är betydligt mindre än H+, men har snarlika målsättningar. Kongahälla satsar på att bli Sveriges första plusenergiområde, vilket möts med skepticism av tidningen Energi & Miljö. I det framtida bostadsområdet Kongahälla i Kungälv skissas på att använda den bästa tillgängliga tekniken för att bygga energisnålt kombinerat med system för egen energiproduktion. Det skulle kunna leda till att området blir det första att kunna kallas plusenergiområde, som Energi & Miljö rapporterade om i nr 4/10. Men utan lokal energiproduktion kommer bostadsområdet, trots de höga ambitionerna, antagligen inte att leva upp till de resultat som krävs för att Sverige ska klara målet om 20 procents energieffektivisering till år 2020. Energi & Miljö 2010-05-24 Visionen om energineutralitet Utdrag ur visionen från Energistrategi 2035 Staden är energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. Utdrag ur H+ ledstjärna: H+ är bra för hälsa och miljö Med ny teknik och produktion av förnybar energi ger H+ mer energi till staden än vad området förbrukar, vilket bidrar till att göra Helsingborg energineutralt. Nyansering I formuleringen av visionen och ledstjärnan ryms flera budskap. Vision Energistrategi 2035 Visionsformuleringen implicerar att det finns fler än en tolkning av energineutralitet. Helsingborgs stads har ett anpassat kriterium som bland annat säger att en energitillförande anläggning måste vara belägen inom kommungränsen; att Helsingborg inte förbinder sig till något särskilt ursprung av energikällor; att Helsingborg förbehåller sig rätten att likställa olika energiformer eftersom mängd energi inte differentierar energikvalitet (se sida 5). 2

H+ ledstjärna Formuleringen i ledstjärnan säger bland annat att H+ energidelsystems syfte är att ge till Helsingborg och bidra till dess strävan; att H+ ska bli ett plusenergiområde i Helsingborgs system; att H+ ska producera förnybar energi, men H+ förbinder sig inte att isolera sig ifrån icke förnybar energi. Formuleringen lämnar dessutom tolkningsfrihet av vad områdets förbrukning avser. Miljöprofil H+ syfte Miljöprofil H+ avsnitt om dess syfte och mål påverkar hur begreppet om energineutralitet ska implementeras. Syftet med miljöprofil H+ är att höja ambitionen så att de nya stadsdelarna uppnår en tydlig, trovärdig och nyskapande miljöprofil. Miljöprofil H+ ska vara ett ramverk och ett gemensamt stöd åt samtliga aktörer så att planering, byggande och förvaltning av H+ erhåller egenskaper som leder till en stark och trovärdig miljöprofil. Energineutralitet är ett uttalat miljömål inom Helsingborgs miljöstyrande dokument. Det är identifierat, och med detta PM tämligen konkretiserat. Hög ambitionsnivå innebär att allt som bör och går att omfattas i energibalansen, ska omfattas. Tydlighet och trovärdighet betyder att energibalansens avgränsningar ska vara väl motiverade och fria från oklarheter. Underlaget till energineutraliteten ska vara transparent samt kunna mätas, redovisas och även återkopplas. Ett förnybart plusenergiområde med välutvecklade avgränsningar är nyskapande. Geografiska gränser Helsingborgs energisystem inklusive transportsystem är upprättat efter stadens geografiska gränser. Ett energineutralt H+ område kräver ett mätbart delsystem inom sin omgivning, vilket medför stora utmaningar. Energi kommer att korsa de geografiska gränserna både i inkommande och utgående riktning från H+. De geografiska gränserna är dock av vikt för andra elements belägenhet i rummet; anläggningars belägenhet, energikällors ursprung eller var företeelser äger rum kommer att vara direkt avgörande för hur lämplig respektive element är att omfattas i H+ energibalans. Exempel Pellets som kommer från omvärlden NSR:s biogasanläggning ligger i Helsingborg Västhamnsverket och Öresundsverket ligger i FÖP H+ Framtida sol- och vindkraft kan ligga på H+ området Trafik och elnät är transsektoriella företeelser (över två eller flera sektorer) Fyra geografiska sektorer Energisystem Fjärrvärme- och fjärrkylenätverket tillhör Öresundskraft AB och ligger under större delarna av Helsingborg, respektive 3

Helsingborgs centrala delar. Gas- och elnät är sammanlänkat under hela Helsingborg och är även kopplade till omvärlden. All värme, kyla, elektricitet och gas som produceras på och runt H+ området kommer i största mån att tillföras Helsingborgs nätverk. Energin som ställs upp i H+ energibalans säger således inte nödvändigtvis att den energi som tillförs av H+ är den exakt samma som används av H+. I de fall som exempelvis solvärme är fastighetsbundet och frikopplat från fjärrvärmenätet, behöver ingen hänsyn tas ur beräkningsaspekt, då fastighetens energieffektivisering i stort sätt har samma inverkan på H+ energibalans som tillräkningen av tillförd fjärrvärme hade haft. Ett helt slutet H+ energisystem är varken önskvärt eller genomförbart. Eftersom H+ inte är ett isolerat system, medför det flera mätningsutmaningar. I de fall som det är svårt eller omöjligt att mäta företeelser inom H+ är alternativet att försöka ta fram representativa andelar som ställs mot Helsingborgs totala värden. Suboptimering Det är viktigt att energistrategi och energiåtgärder inom H+ huvudsakligen görs för Helsingborgs miljömässiga resultats skull och inte för projektets enskilda profilering. Att fokusera för mycket på H+ relaterade resultat, så att Helsingborgs potential kompromissas vore att suboptimera projektets syfte. Energikvalitet Energin i de olika systemen är inte fullt likvärdiga; 1 kwh fjärrvärme är inte likvärdig 1 kwh elektricitet. Det är viktigt att rätt energiform används till rätt ändamål. Måttet på energikvalitet anger hur mycket energi av en viss Energi energiform som kan omvandlas till mekanisk energi. Elektrisk och kemisk energi kan helt omvandlas till mekanisk energi och termisk energi, men värme kan inte fullt ut omvandlas till andra energiformer. Ju högre temperatur som värmen har, desto mer kan den omvandlas till andra energiformer. Energiformer som låter sig omvandlas helt och fullt till andra energiformer har högsta energikvalitet (1,00). Spillvärme med låg temperatur har låg kvalitet (0,07). Kvalitet Elektrisk energi 1,00 Kemisk energi 1,00 Termisk energi, 300 C 0,52 Termisk energi, 80 C 0,23 Termisk energi, 20 C 0,07 Termisk energi, 0 C 0,00 4

Tidsaspekt När ska H+ vara energineutralt? Helsingborgs stads målsättning är att vara energineutralt till år 2035, samma år som H+ området förväntas att stå klart. När energitillförseln inom H+ området kan stå klar är avgörande både för H+ bidrag till stadens visioner och för H+ områdets egen energineutralitet. Målbilden bör sättas till 2035. 2020 2030 2035 2050 År 2020: Energitillförseln från H+ området är låg och energianvändningen är hög på grund av hög byggnadsaktivitet. År 2030: Energitillförseln ökar och energianvändningen är fortfarande hög. År 2035: Balanspunkten är nådd. Energitillförseln är i full gång och energianvändning sjunker. År 2050: H+ området är genom ytterligare effektiviseringar och ny teknik ett plusenergiområde. Energiskuld Planerings- och byggnationsfasen genererar ett energimässigt underskott, en så kallad energiskuld. Om H+ projektet väljer att betala tillbaka energiskulden måste områdets drift generera ett överskott. På så vis finansierar en senare fas en tidigare en relation inte helt olik den mellan Södertunneln och H+ exploatering. Energiskulden omfattar även den energi som används i de respektive energisystemens produktionsled. Möjligheten att mäta energianvändningen under planerings- och byggnationsfaserna bör undersökas. Att uppskatta energiskulden från produktionsleden bakom energisystemen är desto lättare, då sådana siffror alltid är intressanta och ofta finns tillgängliga för potentiella investerare. 5

Energibalansmodellen Bilden till höger är från Energistrategi 2035 och visar energikällorna, tillförd energi, i vänsterkanten och hur energin används uppdelat på sektorer i högerkanten. Däremellan visas energiomvandlingen. Enheten är GWh. Sektorerna på högerkanten är kategoriserade någorlunda homogent efter Statistiska Centralbyråns (SCB) SNI 2007 (Svensk standard för näringsgrensindelning). Samma princip ska med relevant anpassning appliceras på H+. Helsingborgs energibalans utgår från Energistrategi 2035 och Helsingborgs stads uppställda ramverk. På motsvarande vis ska H+ energibalans förhålla sig till detta ramverk och därutöver projektets antagna ledstjärnor och vision. Exempel på energibalans (Energistrategi 2035) 6

Energitillförsel Här listas de planerade och kända anläggningarna som är relevanta för H+ energibalans. Att en anläggning listas nedan innebär inte per automatik att den bör tillgodoräknas H+ energibalans. Att energitillförseln ska vara ren och förnybarslås fast i miljöprofil H+, men andra faktorer gör att energianläggningars lämplighet för H+ områdets energibalans varierar. Därför listas även följande vilken typ av energikälla varifrån kommer energikällan i vilken sektor är anläggningen belägen produkt Vindkraft Energikälla: Vind Energikällans ursprung: H+/FÖP H+/Helsingborg Anläggningens belägenhet: H+/FÖP H+/Helsingborg Produkt: El Vågkraft Energikälla: Vågor Energikällans ursprung: FÖP H+/Helsingborg Anläggningens belägenhet: FÖP H+/Helsingborg Produkt: El Öresundsverket Energikälla: Slam Energikällans ursprung: H+ Återvunnen energi: Biogas och spillvärme från avlopp Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: Bränsle (biogas) och Fjärrvärme Liquid Biogas- (LBG)/Biogasanläggning Energikälla: Organiskt avfall Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: Helsingborg Produkt: Bränsle (Biogas och LBG) Energikälla: Biomassa Energikällans ursprung: Omvärld Anläggningens belägenhet: Helsingborg Produkt: Bränsle (Biogas och LBG) Solfångare Energikälla: Sol Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: H+ Produkt: Värme Solceller Energikälla: Sol Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: H+ Produkt: El Västhamnsverket Energikälla: Biobränsle Energikällans ursprung: Omvärld Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: El, fjärrvärme, fjärrkyla Energikälla: Fossilt bränsle Energikällans ursprung: Omvärld Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: El, fjärrvärme, fjärrkyla Återvunnen energi: Spillvärme Energikällans ursprung: Helsingborg Anläggningens belägenhet: FÖP H+ Produkt: Fjärrvärme Avfallsförbränningsanläggning Energikälla: Brännbart avfall 7

Energikällans ursprung: H+ Anläggningens belägenhet: Helsingborg Produkt: El, värme 8

Energianvändning De energianvändande sektorerna i Helsingborgs energibalans är: Offentlig verksamhet Hushåll Industri Övriga tjänster Transporter Kategoriseringen är gjord efter Svensk standard för näringsgrensindelning (SNI 2007). Nedan beskrivs vilka sektorer och delsektorer som Helsingborgs energibalans omfattar. Definitionerna av sektorerna återfinns på SCB:s hemsida (http://www.sni2007.scb.se/default.asp). I stora drag representerar SNI 01-45 varor och SNI 46-99 tjänster. Offentlig verksamhet I sektorn offentlig verksamhet ingår: Offentlig förvaltning, försvar, polisväsende och brandskyddsverksamhet (SNI 84) Utbildning (SNI 85) Offentliga delar av vård, omsorg och sociala insatser (SNI 75, 86-88) Offentliga delar av kultur, nöje och fritid (SNI 91-93) Vägbelysning Hushåll Hushållssektorn omfattar all privat konsumtion förutom privatbilism. Hushållens energianvändning inkluderar både bostadskonsumtion som övrig varu- och tjänstekonsumtion. Industri I sektorn industri ingår: Skogsbruk, jordbruk, jakt och fiske (SNI 01-03) Mineralutvinning (SNI 05-09) Tillverkning och reparationer (SNI 10-33) El-, gas- och värmeverk (SNI 35) Byggverksamhet (SNI 41-43) Övriga tjänster Övriga tjänster innehåller de tjänsteproducerande näringsgrenarna: Handel (SNI 45-47) Media (SNI 58-60) IT (SNI 62-63) Finansverksamhet (SNI 64-66) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (SNI 69-74) Uthyrning, fastighetsservice och resetjänster (SNI 77-82) Kultur, nöje och fritid (SNI 90-93) Reparationer och andra konsumenttjänster (SNI 95-96) 9

Transporter Energianvändningen på följande områden skall täcka all transportaktivitet oavsett sektortillhörighet. Däremot skall energianvändningen för arbetsplatsfordon och transportarbete inom avgränsade arbetsområden registreras till respektive verksamhet. Transporter på räls och allmänna vägar (SNI 49) Inrikes sjötransporter (SNI 50) Lufttransporter (SNI 51) 10

Konklusion I praktisk mening är energineutralitet ett överskott av tillförsel i energibalansen. Energineutralitet för städer eller stora områden inom städer är så pass nyskapande att ingen praxis finns idag, vilket ger Helsingborg en del frihet att modifiera uppställningen av energibalansen. Helsingborgs stad har genom Energistrategi 2035 en uttalad vision om energineutralitet med angränsande villkor och förbehåll. H+ ledstjärna om hälsa och miljö beskriver hur H+ förhåller sig till Helsingborgs stads målsättningar. Med avstamp i detta kan lämpliga avgränsningar göras. Energitillförsel All energitillförsel inom följande avgränsningar kan omfattas i H+ energibalans. Avgränsningsförslag Avgränsningen går i linje med visioner och ledstjärnor, men utnyttjar viss tolkningsfrihet. Energikällan ska vara förnybar. Återvunna restprodukter från H+, som slam och avfall, bör räknas som förnybar energikälla från H+. Importerad biomassa utesluts inte. Energikällan bör åtminstone vara länkad till H+ området, för att motivera att H+ bidrar till Helsingborg. Energianvändning Helsingborgs stads vision är att energibalansen till år 2035 uteslutande visar lokalt tillförd förnybar energi som motsvarar stadens användning alltså att Helsingborg är energineutralt. Då H+ ledstjärna säger att H+ ska bidra till denna energineutralitet bör samtliga energianvändande sektorer i Helsingborgs energibalans också vara representerade i H+ energibalans. Sektorerna är Offentlig verksamhet Hushåll Industri Övriga tjänster Transporter Avgränsningsförslag invånarcentrerad En invånarcentrerad avgränsning innebär att en andelsenlig portion av Helsingborgs totala energianvändning tillskrivs de H+ boende. Den andelsenliga portionen erhålls genom att Helsingborgs energianvändning per capita multipliceras med antalet boende inom H+ geografiska område. Denna avgränsning vore en lämplig utgångspunkt eftersom boende inom H+ har samma genomsnittliga relation till Helsingborgs energianvändande sektorer, som boende i andra områden inom kommunen har. Fördelen är att relevant data blir väldigt lättillgängliga. Befintliga data och metoder kan användas för att ta fram en siffra, som sedan kan göras H+ representativ genom mätningar av skillnaden mellan boende inom H+ och övriga Helsingborgares vanor. 11

Föreslagna element till H+ energibalans Energibalansen omfattar inte omvandling och eventuella distributionsförluster. I enlighet med Energistrategi 2035:s vision, särskiljs inte olika energikvaliteter. Energibalansen och bakomliggande faktorer bör uppdateras och kompletteras allt eftersom information om tillförsel och användning blir tillgänglig. Tillförsel Energikällor i H+ framtida energibalans är vågor, vind, sol, biomassa samt slam och avfall; samtliga är förnybara. Biomassan är importerad, men i enlighet med Energistrategi 2035 är det en för stadens energineutralitet godkänd energikälla. Energikällor från H+ området är oomstritt tillräknade, men att trovärdigt länka utanförliggande energikällor till H+ är en utmaning. Vindkraft, vågkraft och förbränningsanläggning utanför H+ område måste länkas till området utan konflikt med H+ ledstjärnor. Användning H+ energianvändning består av en andelsenlig siffra av Helsingborgs totala energianvändning, bestämd av kvoten av antalet boende i H+ området och antalet invånare i Helsingborgs kommun. H+ använder samma kategorisering som Helsingborgs stad. Exempel baserad på approximativ data för år 2035: Utgångssiffra för H+ årliga energianvändning: 220 GWh Den andelsenliga utgångssiffran kan sedan reduceras genom att mäta skillnader mellan H+ bors vanor med Helsingborgs genomsnittliga. Exempelvis resvanor, användning av hushållsel eller andra konsumtionsvanor. 12