Brandstorps kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av spåntak Brandstorps socken i Habo kommun Jönköpings län, Skara stift

Brandstorps kyrka Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av spåntak Brandstorps socken i Habo kommun Jönköpings län, Skara stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:10 Robin Gullbrandsson

Rapport och foto: Robin Gullbrandsson Grafisk design: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2013

Innehåll Inledning....5 Syfte...6 Historik....7 Före restaurering....11 Kyrkans takytor...11 Vindflöjel och klot...14 Klockstapeln....14 Omfattning och vidtagna åtgärder....15 Undertak...15 Spåntäckning...16 Dekorspån...16 Plåtarbeten....18 Sammanfattning...19 Referenser........................................ 20 Arkiv....20 Internet...20 Tryckta källor....20 Tekniska och administrativa uppgifter...20 Bilaga....21

Utdrag ur digitala fastighetskartan.

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 5 Brandstorps kyrka från 1697 före byte av 1920-talets taktäckning av sågade ekspån. På vapenhuset lades nya sågade ekspån 2009. Inledning I april 2009 lades nytt ekspåntak på Brandstorps kyrkas vapenhus. I samband med det arbetet väcktes frågan om att laga ekspåntäckningen på övriga takfall samt se över spånen på klockstapeln. I ett utlåtande av Kyrktak bygg och konsult AB från 9 september 2009 påtalades dock behovet att lägga om alla takytor på grund av befintliga spåns dåliga kondition. Tillstånd för arbetena lämnades av länsstyrelsen den 23 november 2009. I detta liksom Kyrktaks underlag föreskrevs att ny läggning skulle ske med sågad ekspån som på vapenhuset. Jönköpings läns museum anlitades att svara för antikvarisk medverkan genom antikvarie Robin Gullbrandsson, som även sammanställt föreliggande rapport. Inför upphandling av takomläggningen väckte antikvarien frågan om spåntyp. När vapenhustaket lades om med sågade ekspån likt befintligt fanns inga planer på en total omläggning av övriga takfall. Eftersom kyrkan ursprungligen bör ha haft spjälkade furuspån samt att dessa ger en mer levande karaktär, bättre hållbarhet och är mer lämpade för tjärning, så valdes att frångå de föreskrivna ekspånen. Vidare upp-

6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 märksammades att kyrkan på äldre avbildningar haft dekorläggning, vilken man valde att delvis återskapa. Båda dessa ändringar godtogs av länsstyrelsen. Arbetsbeskrivning utarbetades av församlingen genom Kenth Henriksson, sista versionen daterad 13 februari 2012. Arbetet genomfördes från september till december 2012. Slutbesiktning ägde rum den 19 december 2012. Syfte Arbetena syftade till att ge Brandstorps kyrka ett nytt långsiktigt hållbart spåntak samtidigt som ett mer ursprungligt utförande återskapades. Rapporten syftar till att vara en dokumentation av arbetenas art och omfattning, samt av material- och metodval.

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 7 Takmålning av Johan Kinnerus från 1748 i Brandstorp kyrkas norra korsarm. Kristi uppståndelse och de dödas uppståndelse på den yttersta dagen är samkomponerade och handlingen förlagd till Brandstorp. Vi får en trovärdig om än inte skalenlig bild av hur Brandstorps kyrka då såg ut. Såväl väggar som tak har dekorlagda spån i romber samt skift med spetsiga respektive rundade spån. Som brukligt var på 1600- och 1700-talen så är även takfallen rödslammade, troligen med inblandning av tjära. Historik Brandstorps socken omnämns första gången 1783, dessförinnan ingick den i Daretorp och Velinga socknar. Kyrkplatsen i Brandstorp etablerades först 1626 då ett träkapell flyttades dit från Häldeholm. Detta var sannolikt en medeltida kyrka eftersom den omnämns redan 1529. I Häldeholm hade prästerskapet i Fågelås sörjt för gudstjänsterna. Initiativet till flytten togs av greve Magnus Brahe, till vars grevskap Visingsborg såväl Daretorp (där greven var kyrkans patronus) som delar av Fågelås socken hörde. Flytten kan ha föranletts av bygget av Södra Fågelås kyrka, men kan också ha sin grund i att riksjägmästare Carl Hård på säteriet Skämningsfors önskade en gudstjänstlokal närmare sitt säteri. År 1697 ersattes den enkla byggnaden med nuvarande timrade korskyrka. Drivande bakom bygget var överjägmästaren Adolf Hård till Skämningsfors. Bygget hade föregåtts av strider kring kapellets i Brandstorp vara eller icke vara, där många såg sockenkyrkorna i Velinga och Daretorp som missgynnade. År 1689 hade Kronans befallningsman dömt ut kapellet som irreparabelt och samtidigt pekat på behovet

8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 Nils Månsson Mandelgrens teckning från 1829 styrker informationen i Kinneri målning vad gäller mönsterläggning av spån och rödtjärningen av takfallen. Folkminnesarkivet i Lund. av en gudstjänstlokal på orten, med anledning av den långa vägen till Daretorp. Brands-torpsborna som själva avlönade sin kaplan var eniga kring önskan att bygga nytt kapell och Hård var villig att finansiera bygget. Trots att en del timmer och spån redan var framkört så kom ärendet att hamna i långbänk hos konsistoriet i Skara. År 1694 gjorde Hård en ny förfrågan hos biskopen och fick då klartecken. Byggmästaren Anders Bengtsson från Jönköping hade då redan anlitats. År 1697 stod kyrkan färdig, inredningen färdigställdes dock först ett par år in på 1700-talet. År 1700 tillfogades ett vapenhus i väster och 1754 en sakristia i öster. Interiören dekorerades med bibliska målningar genom jönköpingsmästaren Johan Kinnerus 1748. Den takmålning som skildrar de dödas uppståndelse på yttersta dagen har motivet förlagt till Brandstorps kyrkogård. Den detaljrika, om än inte skalenliga, skildringen av kyrkan visar att tak och väggar har dekorspån i form av romber med spetsspån respektive rader av spets- och rundspån. Taket är liksom fasaderna rödslammade, vilket var det vanliga ända

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 9 Brandstorps kyrka fotograferad någon gång efter 1877-78 års restaurering. Väggarna är klädda med nya spån, slammade i gult, fönstren förstorade, takfallen spåntäckta och svarttjärade utan dekorläggning, spiran däremot täckt med plåt. Skorsten är installerad för en kamin, kyrkans första värmekälla. Västergötlands museum. fram till 1800-talet i landskapet. Informationen i målningen kan styrkas med en teckning av Nils Månsson Mandelgren från 1829. År 1877 1878 genomgick kyrkan en delvis hårdhänt modernisering. Väggarna på långhus och kor fick ny spånklädsel, vilken målades med oljeblandad gul slamfärg. Vapenhusets och sakristians fasader fick locklistpanel som målades på samma vis. Taken fick ny spåntäckning som svarttjärades. Sakristian och vapenhuset hade dessförinnan tegeltak. Uppenbarligen ville man förläna Brandstorps kyrka drag av en stenkyrka med plåttak. Tornspiran hade man dock råd att omtäcka med plåt, likaså uppsattes hängrännor och stuprör av zinkplåt. Spirans krönande smidestupp från 1709 ersattes med en ny vindflöjel, varvid en del smidda dekorationer som man ser på Mandelgrens teckning också försvann. Det är troligt att fönstren redan tidigare hade förstorats. På anmodan av biskop Hjalmar Danell vid dennes visitation 1922 väcktes frågan om restaurering av kyrkan. Arkitekt Erik Fant anlitades och målsättningen blev att försöka återställa kyrkan i dess

10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 Brandstorps kyrka från sydost efter restaureringen 1877-78. Spirans tupp bytt mot vindflöjel. Västergötlands museum. ursprungliga skick. Kyrkan försågs med ny spånklädsel på väggar och tak i form av sågade ekspån. Fasaderna blev ånyo rödslammade medan taken fick vara fortsatt tjärade med pigmentering av kimrök. Nästa utvändiga restaurering ägde rum 1963 1964, det är sannolikt då som nuvarande hängrännor, stuprör och fotplåt i koppar uppsattes. Troligen byttes delar av fasadernas spånklädsel eftersom denna idag består av såväl furu- som ekspån, kluven såväl som sågad. Klockstapeln restes 1708. År 1860 byggdes ett trapphus som klädde in den bärande konstruktionen. Denna inklädnad avlägsnades vid en restaurering 1963 då spånklädseln av stödben och tak förnyades. På spiran sparades en del äldre spån, troligen från 1920-talet. Troligtvis skedde tjärning med stenkolstjära. Gavelspetsarna rödslammades.

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 11 Kyrkan sedd från nordväst efter restaureringen 1922 då spiran återfick sin spåntäckning. Den ursprungliga torntuppen bör ha återbördats vid arbetena 1963-64. Västergötlands museum. Före restaurering Kyrkans takytor Brandstorps kyrka är en korskyrka med branta valmade sadeltak och över korsmitten en takryttare. De valmade sadeltaken på vapenhus och sakristia har mycket flackare lutning och saknar den karaktäristiskt svängda profilen ovanför takfoten. Takfallen (med undantag för vapenhuset som lades om 2009) är täckta med sågade ekspån, troligen från 1923. Dessa är ca 15 mm tjocka och uttagna utan hänsyn till stående årsringar. Spånen ligger i trelagstäckning utan luftning i takfot, täckningen är överlag tät vilket bidragit till rötskador. I takfoten ligger fyra varv spån, de understa kortspån. Avståndet mellan spånraderna är ca 10 12 cm. Spånen är spikade ganska långt ner, vilket försvårar byte av enskilda spån. På alla takfall finns skador i spåntäckningen, mest påtagligt åt öster och söder där ungefär hälften av spånen är dåliga. På tornfasaderna sitter sågade furuspån, endast 10 mm tjocka. Vid något tillfälle har spåntäckningen behandlats med stenkolstjära.

12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 Kyrkan från öster före arbetena. Närbild av den uttjänta täckningen med sågade ekspån, tätt lagda utan luftning i takfot. Spånen är uttagna utan hänsyn till årsringarnas riktning.

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 13 Spirans krön före omtäckning. Det drivna plåtklotet är spraymålat med guldfärg. Till höger platsledare Jimmy Jonsson. Sydöstra hörnet före omtäckning. Ränndal och fotplåt i koppar som missfärgats och korroderat p.g.a. tjäran.

14 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 Vindflöjel och klot I samband med omläggningen av tornspirans spåntäckning noterades att den tuppformade vindflöjeln från 1709 är i mycket dåligt skick med grava korrosionsskador. Program skall tas fram för restaurering eller nytillverkning. Även så behöver smidesstaget som flöjeln sitter på rostskyddsbehandlas. Det plåtklädda träklotet är spraymålat med en enkel guldfärg, detta förgylls lämpligen eller gulmålas. Enligt Jespersson var det 1975 ett gulmålat träklot. Det är oklart när plåtklädseln i så fall tillkom eller om det är en missuppfattning. Klockstapeln Endast enstaka lösa spån, i övrigt är spåntäckningen i god kondition. Blandat kluven och sågad på spiran. Åtgärdad senast 1963. Skadade spån byts i samband med tjärning 2013. Torntuppen från 1709 är allvarligt korroderad, rosten har gjort så att den sprängts sönder inifrån. Klockstapeln omtäcktes 1963, spiran då endast delvis.

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 15 Ovan och till höger sakristitaket efter nedtagning av de gamla spånen. Undertaket är troligen ursprungligt och med undantag för smärre skador i nedersta brädan i god kondition. Omfattning och vidtagna åtgärder Undertak Arbetena inleddes med sakristitaket. Det troligen ursprungliga undertaket var intakt, men de nedre undertaksbrädorna fick lagas. På tornet utfördes visst byte av undertakspanel, sannolikt ursprunglig. På hörnen lades inskottsplåt under spånen. Tornfasadernas nedre del har ursprungliga panelbrädor medan de i den övre delen är utbytta mot smala ramsågade bräder fästa med klippspik, troligen 1923. Totalt omfattade åtgärderna på undertak 3 m 2 på sakristian samt byte av 3 löpmeter takfot. Undertakspanelen var överlag i god kondition och är som yngst från 1800-talet. Lagningar i undertakspanel utfördes med ramsågad tätväxt kärnfuru från Hälsingland. Tornets underpanel är till sin övre hälft utbytt mot ramsågade brädor, troligen 1923.

16 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 Ny trelagstäckning med kluvna furuspån. Nederst en luftningslist. Mellersta varvet har utskjutande spetsspån i enlighet med kyrkans sannolikt ursprungliga utseende. Dekorspån: spets- och C-spån. Spåntäckning Spån för omtäckningen kom från Kilafors i Hälsingland. De är av tätväxt furu med stående årsringar. Spånen är sågade med spjälkad ovansida. Spånen är doppade i äkta trätjära (Skogens kol AB). Till tornfasaderna användes sågad furuspån i likhet med övriga fasader. Alla spån har en något fasad kant. Till det utkragande spirkrönet användes spån med rak kant. Spånens mått är: Längd: 450 mm. Bredd: Fallande från 130-70 mm. Tjocklek i framkant: 25 mm. Tjocklek i bakkant: 5 mm. Första spånskiftet i takfot lades med tre varv samt en läkt med urtagningar för luftning, något som saknats tidigare. Det mellersta varvet har på alla takfall utskjutande spetsspån utan fasad kant. Alla takfall har lagts med spån i trelagstäckning som spikats med syrafast spik direkt mot undertaksbräderna. Lutande nockar täcktes likt tidigare med växelvis övertäckning. Vid täckningen av spiran ledde en miss i mätningen att en snedhet uppstod halvvägs upp och fick kompenseras med ett extra skift som ej går hela vägen runt. Tjärning skall utföras 2013. Dekorspån Utifrån Kinnerus målning från 1748 och Mandelgrens teckning från 1829 återskapades stora delar av takens och tornets dekortäckning. Alla takskägg försågs med spetsspån. På långhus-, kor- och

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 17 Demontering av spån från södra korsarmens västra takfall. Tornet är omtäckt med återskapade romber. Undertaket är i god kondition. Solfjäderstäckning på korsarmarnas valmning. Montering av inskottsplåt.

18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 Kyrktaket från sydost efter avslutade arbeten. Dekorativa romber och varv med spetsiga respektive rundade spån återskapade. Ränndal i plåt inte målad vid tillfället, de skall åtgärdas i samband med tjärning 2013. Nedan till vänster södra korsarmens valmning. korsarmstak lades rundade dekorspån (C-spån) åtta skift upp samt som översta skiftet under nock. Mitt på dessa takfall lades romber med spetsspån, i två olika storlekar beroende på takytan. De största på långhus- och kortak åt norr och söder är tio spån på bredaste stället, vilket ger en bredd av ca 1 m och en höjd av 2,85 m. De mindre är åtta spån på bredaste stället, alltså ca 0,8 m i bredd och 2,25 m i höjd. Även tornfasaderna försågs med romber, inför vilket skalenlig mall monterades för bedömning av verkan från marken. Dessa romber har sex spån på bredaste stället, vilket ger ca 0,6 meter i bredd och 1,65 m i höjd. Spetsspånen för romberna har en skarpare vinkel än de i takskägget samt en fasad kant. Plåtarbeten Befintliga nockplåtar byttes mot tjärade nockbrädor, 170 mm i bredd. Befintligt utförande i ränndalar bibehölls men med ny rostfri plåt. Denna skall nästa år målas mattsvart i samband med tjärning. Järnplåt mellan tak och tornfasader byttes mot ny rostfri plåt. Äldre åskledarinfästningar med genomgående skruv byttes mot nya dis-

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 19 kreta som inte riskerar att orsaka skador. En åskledardragning på norra korsarmen kunde tas bort. Sammanfattning Med Brandstorp kyrkas nya spåntäckning har ambitionen varit att dels få en kvalitativ och långsiktigt hållbar taktäckning, dels att få denna mer i linje med kyrkans ursprungliga utseende, sådan vi ser den på de äldsta avbildningarna. Viktiga delar i detta var dels att gå ifrån 1900-talets täckning med tunna sågade ekspån till förmån för kluven furu, vilket är historiskt mer korrekt och ger en mer levande yta, dels att återskapa en del av den mönsterläggning som tidigare funnits med romber, spets- och rundspån. Resultatet är gott såväl estetiskt som tekniskt. Brandstorp kyrkas karaktär av 1600-talets dekorationsglada träarkitektur har därmed förstärkts. Vid omläggningen utgick man ifrån att behålla takytorna mörkt tjärade, men man kan inför framtiden överväga en återgång till behandling med rödtjära (falu rödfärg blandat med tjära) som var den behandling takytorna och tornfasaderna ursprungligen hade.

20 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 Referenser Arkiv Folkminnesarkivet vid Lunds universitet. Jönköpings läns musei arkiv, Jönköping. Västergötlands musei arkiv, Skara. Internet Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Tryckta källor Jespersson, B. 1975. Brandstorps kyrka. Sveriges kyrkor 164. Stockholm. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd:.............433-15014-09 Jönköpings läns museums dnr:........315/2011 Beställare:........................Habo kyrkliga samfällighet Fastighetsägare:....................Habo kyrkliga samfällighet Byggherre:.......................Habo kyrkliga samfällighet Projektledare:.....................Leif Roos byggkonsult, Nässjö Entreprenör:......................Hälsinge takspån, Kilafors. Antikvarisk medverkande:...........robin Gullbrandsson Rapportansvarig:..................Robin Gullbrandsson Foto:...........................Robin Gullbrandsson Slutbesiktning:....................19 december 2012 Län:............................Jönköpings län Kommun:........................Habo kommun Socken:.........................Brandstorps socken Fastighetsbeteckning:...............Habo Brandstorp 1:31 Belägenhet:.......................Ekonomiska kartans Brandstorp 7E:80 1987 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10 21 Bilaga

22 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2013:10

Brandstorps kyrka på Hökensås är en av länets bäst bevarade timmerkyrkor från 1600-talet. Under hösten 2012 lades spåntäckningen på alla takfall om. En 1900-talstäckning med sågad ekspån av dålig kvalitet ersattes med kluvna spån av tätväxt furu. I samband med detta återskapades delar av en äldre dekorläggning som har anor åtminstone från mitten av 1700-talet. I och med detta har kyrkans ursprungliga karaktär förstärkts. Byggnadsvårdsrapport 2013:10 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM