Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012
Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser av exploatering... 6 Befintliga värden... 6 Planförslagets aktiviteter... 6 Påverkan på miljön av reviderat planförslag... 6 Indirekt påverkan av planförslag... 7 Möjliga åtgärder... 7 Referenser... 8 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Rapport: Niklas Franc och Jonas Stenström Uppdragsgivare Fintorps Gård Ove Bruto 456 47 Bovallstrand Foton Niklas Franc 2 (8)
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Beskrivning av uppdrag Konsekvensanalys för naturvärdena utifrån reviderat planförslag för bebyggelse på fastigheten Finntorp 1:99, Bovallstrand. Bakgrund Under våren 2012 gjordes en naturvärdesinventering av ett område på fastigheten Finntorp 1:99. För området hade man tagit fram ett planförslag inför en framtida exploatering. Naturvärdesinventeringen (Franc 2012) konstaterade höga naturvärden (figur 1) i området. Planförslaget (figur 1) hade en direkt påverkan i form av bebyggelse på 53% av inventeringsområdets naturvärden. Utifrån naturvärdesinventeringen har sedan ett omarbetat och reviderat planförslag tagits fram (figur 2). Sammanfattning Exploatering enligt reviderat planförslag bedöms ge en begränsad påverkan på områdets naturvärden. En viss habitatförlust kommer att ske av randlövskogen och de arter som lever där kommer få en mindre areal att utnyttja. Randlövskogens högsta värden i form av grova äldre ekar, äldre hasselbuskar med död ved och klapperstensfält påverkas ej. Den rödlistade skalbaggen som finns i området bedöms kunna fortleva om den indirekta påverkan av framtida boende i området begränsas. Ett antal förslag på åtgärder som kan stärka förutsättningarna för områdets biologiska värden finns angivna. Om förslagen arbetas in i projektet och uppfylls bedöms områdets värden kunna bibehållas på samma nivå som ett nollalternativ skulle innebära. 3 (8)
Figur 1: Naturvärden och ursprungligt planförslag. Planerad bebyggelse tar upp ca 53% av naturvärdesområdena. 4 (8)
Figur 2: Naturvärden och reviderat planförslag. Områden där naturvärden och byggplaner överlappar är utmärkta med rosa raster och namngivna med bokstäver (efter överlappande tomter). Planerad bebyggelse tar upp ca 13% av naturvärdesområdena. 5 (8)
Konsekvenser av exploatering Befintliga värden Inom planområdet finns ett större enhetligt område som har höga naturvärden (klass II) och två mindre områden som har allmänna naturvärden (klass III). Alla dessa tre naturvärdesområden hänger ihop i en enhet som utgörs av ek-, hassel- och asprik randlövskog i sydkanten av ett berg. I denna lövskog finns också en del sydvända hällar, klapperstensfält och en del grövre ekar som börjat bilda ihåligheter. Områdets hasselbuskar är till stor del gamla och har en hel del död ved i sig. Denna döda ved utgör livsmiljö för olika sällsynta skalbaggar och framför allt för den rödlistade trägnagaren Grynobius planus NT, som finns i området. Denna art finns i huvudsak på västkusten och saknas i resten av Sverige. Planförslagets aktiviteter Planerna för området innebär att man ska bygga enfamiljshus med tillhörande tomter. Utöver hus och tomter tillkommer även någon mindre vägdragning. Påverkan på miljön av reviderat planförslag Planförslaget innebär permanenta habitatförluster av livsmiljöer för djur och växter. Om arterna får en minskad livsmiljö kan det leda till att de minskar eller i värsta fall helt försvinner från området. Det ursprungliga planförslaget innebar en kraftig påverkan på de utpekade naturvärdesområdena och den rödlistade arten i området. Mer än hälften av arealen hos de utpekade naturvärdesområdena skulle bebyggas. Det reviderade förslaget har en direkt påverkan på 13% av naturvärdesområdet jämfört med ursprungsförslagets 53%, och de värdefullaste hasselområden lämnas orörda. I det reviderade förslaget har antalet tomter minskats, flera tomters areal har minskats och det har sparats en bård av lövskog utmed hela berget. I nedanstående matris klassas påverkan av det ursprungliga förslaget, de reviderade förslaget och ett noll-alternativ. Matrisen indikerar att det nya planförslaget har en mindre påverkan än det ursprungliga. Jämför man det reviderade förslaget med ett nollalternativ är förmodligen nollalternativet bättre, men området saknar idag skydd och ett nollalternativ kan innebära avverkning vilket skulle vara mycket negativt för områdets värden. 6 (8)
Figur 3. Konsekvensmatris för planområdet utifrån de tre olika alternativen. Indirekt påverkan av planförslag Utöver den direkta påverkan som själva exploateringen ger, kan projektet även komma att ge en del indirekta effekter. En effekt är att de framtida fastighetsägarna i området kan komma att vilja avverka träd utanför sina tomter för att få mera öppenhet. De kan också komma att röra sig i områdets naturmiljöer och då börja städa skogen för att den ser skräpig ut eller för att ta hem död/döende ved för att elda med. Grova träd tar lång tid på sig att utvecklas och att lämna träden och låta dem bli en naturlig del av bostadsområdet skulle bidra till att bibehålla framtida naturvärden då solexponerade grova/äldre träd generellt har högre värden än skuggigt stående träd. Detta bör även beaktas vid byggandet av bostadsområdet. Den döda veden i naturområdena är det substrat om har de högsta biologiska värdena. Här lever och utvecklas sällsynta lavar, mossor och insekter och då främst den rödlistade skalbaggen som finns i området. En utarmning av äldre träd och död ved leder till lägre mängder och mindre variation av befintligt substrat och på sikt kan det leda till att olika arter försvinner. Möjliga åtgärder För att motverka de negativa effekterna av en potentiell exploatering av området föreslås här en del åtgärder som kan vara positiva för områdets biologiska mångfald. 1. Områdets biologiska värden och framtida skötsel bör beskrivas i en skötselplan som tar hänsyn till områdets värden. Hör bör man beskriva den döda vedens värden, värdet av blommande buskar och liknande och hur man ska arbeta för att bevara och stärka områdets biologiska värden. 7 (8)
2. Av träd och buskar som avverkas vid en eventuell exploatering bör en del sparas som faunadepåer i området för att stärka flora och fauna knutna till död ved. Detta bör även gälla träd och buskar som i framtiden faller eller avverkas av säkerhetsskäl. Faunadepåerna kan vara upplagda rishögar (små eller stora), vedstaplar, högstubbar och lågor. Död ved skapar högst värden om den får ligga halvöppet eller öppet. 3. Brynmiljöer som bildas vid exploateringen bör anläggas i olika nivåer, med inslag av blommande och bärande buskar/träd som är viktiga för insekter och fåglar. 4. Tomterna kan planeras och anläggas så att de optimerar förutsättningarna för djur och växter i området. Inslag som är positiva för den biologiska mångfalden, och för områdets befintliga naturvärden, är blommande och bärande buskar, hasselbuskar, äldre träd, småvatten och stenrösen. Om dessa föreslagna åtgärder implementeras i den fortsatta planeringen kan befintliga biologiskt värdefulla strukturer stärkas. Beroende på hur väl i praktiken lyckas genomföra dessa åtgärder kan situationen till och med förbättras jämfört med dagens situation och ett potentiellt nollalternativ. Referens Franc, N & Hultengren, S. 2012. Biotopkartering och naturvärdesbedömning av Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun.. Rapport 14 sidor. 8 (8)