Energioptimering - enkelt sätt att spara miljö och pengar

Energioptimering - enkelt sätt att spara miljö och pengar

Från analys till uppföljning - att mäta energieffektiviteten i datacentret BAKGRUND/PROBLEM Vi vill med detta white paper illustrera vilka möjligheter det finns att energioptimera datacentret idag och hur man kan analysera och följa upp energiåtgången löpande utifrån olika mättekniker. Datacenterbranschen har under flera år jobbat med olika lösningar för att minska miljöpåverkan. Initialt pratade man om grön IT, det vill säga att elen som försörjde centret skulle vara grön i bemärkelsen att den härstammade från förnyelsebara källor som sol, vind eller vatten. Idag är möjligheterna långt mer sofistikerade, likaså mätmetoderna. Särskilt som kunder och slutkonsumenter i allt större utsträckning efterfrågar klimatsmarta lösningar i alla led. Vi vill med detta white paper illustrera vilka möjligheter det finns att energioptimera datacentret idag och hur man kan analysera och följa upp energiåtgången löpande utifrån olika mättekniker. Etablerade mätmetoder En bra början är att göra en analys av datacentrets klimatpåverkan idag. Det traditionella sättet att mäta ett datacenters effektivitet är att ställa datacentrets energiförbrukning i förhållande till vilken energi IT-lasten kräver. Den optimala energieffektiviteten är med detta sätt att mäta 1.0. Mätmetoden brukar kallas PUE eller Power Usage Effectiveness. Problemet med metoden är att den bara visar på effektiviteten av den energi som kommer in i datacentret och tar inte alls hänsyn till all den energi i form av värme som flödar ut. Många gånger rakt ut i tomma intet.

Dessutom blir resultatet relativt i förhållande till de omgivande klimatförutsättningarna där ett datacenter i Sydeuropa alltid får ett sämre värde än ett datacenter i norra Europa, på grund av att den omgivande naturliga kylan här kan användas i stället för kylmaskiner. Kretsloppstänk Precis som vi idag har ett helhetstänk när det gäller konsumtion av förbrukningsvaror från produktion till avfall och återvinning, kan man, och bör man, idag applicera samma förhållningssätt på energiförbrukningen i ett datacenter. Med ett sådant förhållningssätt tas hänsyn till både inkommande och utgående energi. Först då får man en mer rättmätig bild av hur mycket klimatpåverkan som datacentret egentligen genererar. Idag sker en enorm utveckling inom energiområdet som gör att tillgången på verkligt grön el ökar. Det mest spännande området just nu är kanske utvecklingen inom solenergi och här är det rimligt att anta att de flesta datacenters inom en tioårsperiod kommer att delvis kunna täcka det egna behovet av el. På så sätt påverkas PUE-talet enligt ovan räkneexempel positivt. Inom fastighetsbranschen mäter man sedan ganska länge just både input och output i förhållande till energikonsumtion. Mättekniken som används kallas för Net Zero Efficiency (NZE), där det optimala tillståndet är att byggnaden är helt självförsörjande på energi. Denna metod skulle kunna överföras i sammanhang som omfattar datacenter, där en stor del av energin är egenproducerad samt att energin som förbrukas återanvänds. Coromatic white paper - 24/7 uptime, vad händer om verksamheten går ner? - REV#1 -MARS 2016 Återvinningsmöjligheter redan idag Som sagt dröjer det några år innan vi kan räkna med att solcellstekniken är så effektiv att den gradvis täcker mer och mer av energibehovet i ett datacenter. Men det behöver inte betyda att det inte går att jobba utifrån ambitionen med Net Zero Efficiency redan idag. Och det finns en hel rad positiva exempel redan från den nordiska marknaden. Metoden vi pratar om är att återvinna spillvärmen datacentret genererar för att värma upp både den egna anläggningen och kontor. I Stockholm pågår sedan några år tillbaka ett projekt, Öppen Fjärrvärme, där datacenter kan vidaretransportera sin spillvärme in i fjärrvärmenätet, för att på så sätt bidra till ett slutet kretslopp med ett väsentligt minskat klimatavtryck som följd. Dessutom får återvinningen av värme positiva effekter på datacentrets el- och värmekostnader.

Perfekt klimat för kyla Här i Norden har vi ju som bekant stor tillgång på naturlig kyla, så kallad frikyla. En förutsättning som också lockat till sig globala företag som Facebook och Google, som förlagt några av sina största datacenter på våra breddgrader. Frikyla kan användas då utomhustemperaturen är så låg att det går att kyla anläggningen utan att kyla behöver produceras mekaniskt. Kartläggning en bra start Att investera i ett projekt för energieffektivisering måste förstås också grunda sig i någon form av positiv ekonomisk kalkyl, vid sidan av de redan klimat- och samhällsmässiga vinsterna. Och för att kunna räkna på alla resultat sammantaget är det bra att starta med en kartläggning av anläggningens olika energiflöden, både inkommande och utgående. Kanske skulle datacentret vinna på att byta ut delar av infrastrukturen för att sänka förbrukningen? Det är ofta att rekommendera att också inkludera båda stora och små vinster i projektet för att på så sätt få både en helhetsbild och åtgärder som tar hänsyn till alla delar i verksamheten. KPI:er En kartläggning som beskrivs ovan kräver förstås att man vet hur man ska mäta. Men det är också viktigt att göra uppföljningar efter ett avslutat projekt och mäta löpande. Vi har redan förklarat två av metoderna; Power Usage Effectiveness (PUE) och Net Zero Efficiency (NZE). Två andra metoder är: Green Energy Coefficient (GEC). Med denna KPI redovisas hur stor del av den inköpta energin som kommer från ej klimatpåverkande källor. Energy Reuse Effectiveness (ERE). Denna term beskriver hur stor del av överskottsvärmen som återvinns. Genom att slå ihop analysresultaten för PUE, GEC och ERE går det att få en ganska bra bild av hur nära datacentret är sammantaget i relation till det optimala läget med att vara ett helt slutet kretslopp med hundraprocentig självförsörjning (NZE). Hur lång är återbetalningstiden? Frågan är förstås relevant utifrån ovan givna diskussion kring att alla projekt, även klimatprojekt, måste baseras på en hållbar ekonomisk kalkyl där resultatet ska bli plus på sista raden. Hur lång tid en investering i återvinning av spillvärme och kyla kan återbetala sig är förstås lite beroende på datacentrets storlek och förutsättningar vid projektstart. Men i medeltal har projekten en positiv ekonomisk kalkyl på cirka fem år avseende investeringar i återvinning. Klimatvinsterna får man dock direkt!

Coromatics helhetserbjudande Coromatic tillhandahåller ett helhetserbjudande från analys och kartläggning till installation, drift och underhåll av datacenter utifrån ett energioptimeringsperspektiv. Vill du prata med någon av våra experter inom energioptimering? Maila oss på energy@coromatic.com. Om Coromatic Coromatic är den ledande leverantören av lösningar för verksamhetskritisk infrastruktur, s.k. Critical Facilities Solutions. Coromatic säkerställer att kundernas verksamhet fungerar utan avbrott genom att säkra tillgång till kraftförsörjning och datakommunikation. Företaget kan ta ett helhetsansvar från strategi och design till integration, underhåll och drift av Critical Facilities. Kunder är datacenters, sjukhus, industrier, offentliga verksamheter och huvudkontor. Coromatic har drygt 550 anställda i Norden och resten av världen och har i dagsläget levererat lösningar och tjänster till företag i mer än 50 länder runtom i världen. Coromatic ägs av EQT tillsammans med medarbetarna. Coromatic tillhandahåller ett helhetserbjudande från analys och kartläggning till installation, drift och underhåll av datacenter utifrån ett energioptimeringsperspektiv. COROMATIC GROUP Norrbyvägen 32, SE-168 69 Bromma, Sweden Phone: +46 8 564 605 90 coromatic.com info@coromatic.com COROMATIC Phone Website Coromatic International +46 8 564 605 90 coromatic.com/international Coromatic Sweden +46 8 564 605 90 coromatic.se Coromatic Norway +47 22 76 40 00 coromatic.no Coromatic Finland +358 10 231 60 60 coromatic.fi Coromatic Denmark +45 66 17 62 60 coromatic.dk