Plan för Hållbar Energi 2007-2010

FALKENBERGS KOMMUN Plan för Hållbar Energi 2007-2010 Ekologiskt och Ekonomiskt hållbar Remissupplaga Januari 2007 1

Förord Energiplaneringen i Falkenbergs kommun är ett bra exempel på hållbar tillväxt. Att ta ett aktivt samhällsansvar för energiomvandlingen hör till en av de hållbara traditionerna i Falkenbergs kommun. En hel generation av engagerade människor i vår kommun har medvetet påverkat utvecklingen av vår energipolitik med ekologiska förtecken, så att den blivit omtalad som förebild i omvärlden. Att Falkenberg är en kommun, som värnar om en miljöanpassad energihantering, nämns både nationellt och internationellt. Kommunens ansvar blir då också att fortsätta höja ribban inom energiområdet genom att följa utvecklingen och haka på den spetskompetens som finns. Att våga satsa på hållbar energieffektivisering för en bättre miljö och för att främja människors hälsa är en god samhällsinvestering. Detta i kombination med ansvarsfull marknadsföring av förnybar energi är också god ekonomisk hållbarhet. Vi i Falkenberg kan vara stolta över vår energipolitik. Låt oss tillsammans fortsätta att ta ansvar för en hållbar framtid! Tack till alla som hjälper till! Falkenberg januari 2007-01-16 Marie-Louise Wernersson Kommunstyrelsens ordförande 2

Plan för Hållbar Energi för Falkenbergs kommun 2007-2010 1. Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:349 skall kommunen i sin planering främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Det skall i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Den kommunala energiplaneringen och energiplanen kan idag med fördel användas som ett verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. 2. Syfte Energiplanen syftar till att utgöra ett sammanfattande dokument för de mål och konkreta åtgärder som behövs för att leda utvecklingen av energianvändning och tillförsel i en mera hållbar riktning. De övergripande målen för arbetet har beskrivits i Energivision 2030 som ingår i energiplan 2000, antagen av kommunfullmäktige 2000.12.21. I visionen beskrivs en kommun vars energiförsörjning i sin helhet är baserad på förnybara resurser som skonar miljön och människors hälsa. Energieffektivitet, både beträffande teknikval och energislag är självklart. Inom kommunen genereras elektricitet från förnybara källor i en omfattning som motsvarar behovet under ett år. Förutom vattenkraft och vindkraft kommer elen från kraftvärmeverk som dessutom förser det utbyggda fjärrvärmenätet med värme. De nationella och regionala miljömålen som ligger till grund för kommande lokala miljömål pekar ut ett antal allmänna och specifika mål inom energiområdet i syfte att minska klimatpåverkan och öka energieffektiviteten. I och med kommunens deltagande i EU- projektet Energy in Minds och det statliga stödet till kommunens Klimatinvesteringsprogram, KLIMP, kommer Falkenbergs kommun att genomföra ett antal konkreta åtgärder som syftar till att minska energibehovet i byggnader, ersätta olja med förnybar energi och öka tillgången på förnybar energi. 3. Metoder Energi i Falkenberg 2004 (Bilaga 1) som beskriver energiflödena i kommunen, utgör faktaunderlag för planen. Den baseras i första hand på SCB:s statistik. Kompletteringar har gjorts med uppgifter från lokala aktörer, energileverantörer, sotningsdistrikt, kommunala förvaltningar m.fl. Elenergin är redovisad som den till nätet tillförda elektriciteten. Emissionsberäkningar för koldioxid har gjorts enligt Naturvårdsverkets emissionsfaktorer. Koldioxidutsläppen från elanvändningen bygger på emissionsfaktorer baserade på den nordiska elproduktionsmixen. Jämförelser har i möjligaste mån gjorts med uppgifter i 1997 energiplan. För den sektorsvisa energianvändningen har detta inte varit möjligt p.g.a. att indelningen inte varit jämförbar. Istället har jämförelsen gjort med 1995. 3

4. Energietermer och omvandlingsfaktorer Energi är rörelse eller möjlighet till rörelse. Grundenheten för energi är Joule (J). Energi finns i många olika former, t.ex värmeenergi, kemisk energi, rörelseenergi, och elektrisk energi. Energi kan varken skapas eller förintas men den kan omvandlas mellan olika former. När energin används finns lika mycket energi kvar som från början, men omvandlad till en energiform av lägre kvalitet, som inte är lika användbar, exempelvis den elektriska energin som tillförs en radiator för att omvandlas till värmeenergi med rumstemperatur. Exergi är ett mått på energins kvalitet. Exergin är den del av energin som som går att omvandla till arbete. Till skillnad från energin kan exergin förbrukas. Mekanisk energi och elektricitet är exempel på energi av hög kvalitet, med högt exergiinnehåll. Ju lägre temperatur värmeenergi har desto lägre kvalitet. Värmeenergi av samma temperatur som omgivningen kan inte omvandlas till arbete och är anenergi. Exergi + anenergi = Energi Joule (J) är grundenerheten för energi. 1 joule = 1 wattsekund. 3600 wattsekunder (3600 joule) = 1 wattimme (Wh) 1000 Wh = 1 kilowattimme (kwh) 1000 kwh = 1 megawattimme (MWh) 1000 MWh = 1 gigawattimme (GWh) 1000 GWh = 1 terawattimme (TWh) I kwh är den energimängd som åtgår när en 40 W glödlampa är tänd i 25 timmar. I MWh är energiförbrukningen under ett år för en äldre hushållsfrys. 1 GWh är energianvändningen under ett år för 50 genomsnittliga svenska småhus. 1 m 3 eldningsolja innehåller ca 10 000 kwh 1 m 3 naturgas innehållet ca 10 kwh 1 m 3 brännved innehåller ca 1 200 kwh 1 ton träpellets innehåller ca 4 800 kwh 1 m 3 bensin innehåller 9 000 kwh 4

5. Energitillförsel och användningen i Falkenberg 2004 Tillförsel Sedan 1997 har den totala årliga energitillförseln till Falkenberg ökat med 14 %. Trots att tillförseln av eldningsolja och naturgas minskat med 60 resp. 5 % har de fossila bränslena sammantaget ökat med 7 % under perioden 1997 till 2004. Ökningen beror på att tillförseln av bensin och diesel ökat kraftigt. Tillförseln av elektricitet har ökat med 13 %. Biobränslen har ökat med 70 %. Statistiken för biobränslen är dock osäker p.g.a. det stora antalet enskilda leverantörer och slutanvändare. Levererad fjärrvärme har ökat med 27 % jämfört med 1997. Energibalans 2004 Falkenbergs kommun Tillförsel 1 500 GWh El 598 GWh (520) Sol 2 GWh Trädbränsle 143 GWh (85) Naturgas 152 GWh (160) Olja 65 GWh (172) Diesel 236 GWh (150) Bensin+ etanol 305 GWh (228) Överföringsförluster elnät 45 GWh Fjärrvärme 47 GWh Användning 1 445 GWh Omvandlingsoch överförings förluster fjärrvärme 8 GWh. Bostäder 358 GWh Lokaler 181 GWh Jordbruk 86 GWh Industri 337 GWh Transporter 482 GWh Siffrorna inom parentes avser tillförseln 1997 I staplarna som redovisar användningen av eldningsolja till bostäder och lokaler ingår en viss mängd diesel. Energianvändning Av all energianvändning i Falkenberg år 2004 användes en fjärdedel i bostäder. Jämfört med 1995 har energianvändningen i bostäder minskat med 60 GWh. I lokaler, d.v.s. allt från affärslokaler, skolor, vårdlokaler, kontor m.fl. har användningen ökat med 25 GWh jämfört med 1995. Sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske har ökat med 12 % jämfört med 1995. Industrins energianvändning var år 2004 i stort sett den samma som 1995. SCB:s statistik för transporter redovisar försäljningen av drivmedel inom kommunen. Enligt statistiken har försäljningen sammanlagt ökat med 42 %. För mera detaljerad redovisning, se bilaga 1, Energi i Falkenberg 2004. 5

6. Energianvändningens koldioxidutsläpp Den viktigaste aspekten på energianvändningen idag är dess klimatpåverkan. Mellan 1997 och 2004 har utsläppen av koldioxid orsakade av energianvändningen i Falkenberg ökat med 9 %. De ökade vägtransporterna och deras totala beroende av fossila bränslen står för hela ökningen. Utan denna ökning hade koldioxidutsläppen minskat. 140.000 120.000 100.000 80.000 60.000 40.000 20.000 0 Koldioxidutsläpp i Falkenberg, fördelat på sektorer 1995 och 2004 ton Bostäder Lokaler Jord-, skogsbruk, fiske Industri Transporter 1995 2004 Bostads- och servicesektorns (bostäder, lokaler, jord- skogsbruk, fiske) andel av energianvändningen i Falkenberg är 44 %. Dess utsläpp av koldioxid utgör 29 % av de totala koldioxidutsläppen. För transporter gäller 33 % av energianvändningen och 51 % av koldioxidutsläppen. Industrin har 23 % av energianvändningen och 20 % av koldioxidutsläppen Koldioxidutsläpp från energianvändning i Falkenberg uppdelat på energislag Diesel 25% El 24% Eldningsolja 7% Bensin 32% Naturgas 12% Beräkningen av koldioxidutsläppen till följd av elanvändningen baseras på emissionsfaktorer för den nordiska elproduktionen. 6

7. Kommentarer Utveckling av energianvändningen sedan 1995 Den ökning av energianvändningen i Falkenberg som har skett sedan 1995 är störst inom transportsektorn som ökat med 42 %. Lokalsektorn har ökat med 16 % och jordbruk, skogsbruk och fiske har ökat 12 %. Industrins energianvändning var i stort sett densamma som 1995 och inom bostäder har energianvändningen minskat med 60 GWh eller 14 %. Energianvändning i Falkenberg 2004 uppdelat på sektorer Jord- skogsbruk, fiske 6% Transporter 33% Bostäder 25% Industri 23% Lokaler 13% Jämfört med 1995 har transporternas andel av energianvändningen ökat från 26 % till 33 % och bostädernas andel minskat från 33 % till 25% Till skillnad från fördelningen av energianvändningen på nationell nivå, är andelen för industri låg medan användningen inom transporter är hög. Visserligen är tillverkningsindustrin den största näringsgrenen i Falkenberg men då det inte finns någon stor energiintensiv industri i kommunen blir industrins andel relativt låg. Att handel och kommunikation är den näst största näringsgrenen ger däremot avtryck i energianvändningen både i lokaler och för transporter. I kommunen finns en av landets största och mest besökta affärscentra samtidigt som det allmänt ökande godstransportarbetet på väg framförallt märks i användningen av fossila bränslen. 7

Bostäder Enligt SCB:s statisktik har energianvändningen sedan 1995 i bostäder minskat med 60 GWh. Detta trots att ca 37 000 m 2 bostadsarea tillkommit, motsvarande ett energibehov i storleksordningen 4 4,5 GWh. Det bör dock påpekas att i statistiken finns vissa osäkerheter inbyggda. Framför allt gäller det vedeldning, där slutanvändarna dels har svårt att bedöma mängden och dels ofta byter mellan olika energislag. Därtill kommer att 2004 var något varmare än 1995, motsvarande en minskad energianvändning om 15 20 GWh. En faktisk minskning av energianvändningen har däremot skett genom alla de värmepumpsinstallationer som gjorts. Ca 800 anmälningspliktiga och minst ett 1000-tal luftvärmepumpar (som inte behöver registreras) har installerats, vilket torde representera en minskning med 25 30 GWh 1. Dessutom har utbyggnaden av fjärrvärme inneburit både effektiviseringar och att förluster i enskilda pannor istället sker i fjärrvärmeproduktionen och distributionen. Över hälften av energianvändningen i bostäder bestod av elektricitet. El till värme utgjorde över 50 %, resten var hushållsel och el till drift av ventilation, pumpar, hissar m.m. Användningen av eldningsolja och naturgas har nästan halverats. Mest har användningen av eldningsoljan minskat. Av den kvarvarande eldningsoljan användes det mesta, 22 GWh, i småhus. Den största delen av naturgasen, ca 15 GWh, användes i flerbostadshus. Knappt 12 300 av de 17 900 bostadslägenheterna som fanns i Falkenberg 2004 var i enoch tvåbostadshus. Enligt tillgänglig statistik från 2003 (SCB) fördelade sig uppvärmningssätten enligt figuren nedan. Uppvärmning av småhus i Falkenberg 2003 Antal (antal) 2500 2000 1500 1000 500 0 El+biobränsle El (d) El (v) Biobränsle Olja+biobränsle Annat Naturgas Berg/jord/sjö vp Olja+el Olja+biobr.+el Fjärrvärme Energislag Sedan 1997 har antalet pannor som eldas med olja minskat kraftigt. Istället värms fler hus nu med värmepumpar, träpellets och ved. (d) = direktverkande el (v) = vattenburen el 1 En rätt installerad värmepump innebär för fastighetsägaren alltid en minskning av behovet att köpa energi. I den mån värmepumpen ersätter och kompletterar elvärme innebär det också en minskning av primärenergibehovet. Om den däremot ersätter bränsle i en panna blir effekten att elanvändningen ökar, vilket, beroende på hur elen genererats, kan innebära att tillförsel av primärenergi ökar och ett ökat behov av produktions- och distributionskapacitet för el. 8

I Falkenberg fanns 5 638 lägenheter i flerbostadshus år 2004. Ca 80 GWh energi användes i flerbostadshus. Närmare hälften bestod av elektricitet för värme, hushållsel och drift. Energianvänding i flerbostadshus i Falkenberg 2004 tot. 80 GWh (80 000 MWh) MWh 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Eldningsolja Naturgas Fjärrvärme Elvärme Hushållsel energislag FABO som förvaltade nästan hälften (2 522 st) av alla lägenheterna i kommunen har sedan 1997 anslutit ca 400 lägenheter till fjärrvärme och då främst ersatt olja. Lokaler I lokaler, d.v.s. allt från affärslokaler, skolor, vårdlokaler, kontor m.fl. användes totalt 181 GWh energi. Det är 25 GWh mer än 1995. Mest har el och fjärrvärme ökat. Naturgasen har ökat något medan eldningsoljan har minskat betydligt sedan 1995. Av elektriciteten som utgjorde 70 % av användningen, gick mer än hälften till drift av ventilation, belysning, kyla och annan elektrisk utrustning. Resten av elanvändningen hänförs till värme. Ökningen av energianvändningen inom lokalsektorn följer den allmänna utvecklingen inom lokalsektorn med ökad användning av el till drift. I de kommunägda lokalerna användes totalt 36,2 GWh energi. Sedan 1997 har användningen av fossila bränslen för värme minskat med 40 %. Energianvändning i kommunala fastigheter 2004 (totalt 36,2 GMWh) Gas 9% Fjärrvärme 32% Olja 12% Sol 0,2% Jordbruk, skogsbruk, fiske Elvärme 9% Fastighetsel 38% Enligt beslut i kommunstyrelsen 2006 kommer oljeanvändningen i kommunala fastigheter att till 2010 minska med drygt 4 GWh och ersättas med förnybara energi. El till gatubelysning uppgick till 4,8 GWh 2004, en minskning med 10% jämfört med 2001. Under 2002 byttes bl.a. 125W kvicksilverlampor ut mot 50W högtrycks natriumlampor 9

Enligt SCB:s statistik har användningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske ökat med 12 % jämfört med 1995. Hela ökningen består av el som nu utgör mer än hälften av användningen. I SCB:s statistik för sektorn finns inte biobränslen redovisade men både ved- och spannmålseldning förekommer på flertalet jordbruk i kommunen. Industri Industrins energianvändning var år 2004 i stort sett den samma som 1995. Förhållandet mellan energislagen har dock ändrats. Användningen av el har ökat och utgör drygt hälften av energianvändningen inom sektorn. Användningen av trädbränsle har minskat kraftigt. De fossila bränslena har också ökat något, störst är naturgasen som står för en tredjedel. Enligt SCB:s statistik utgjorde trädbränslen 17 % av sektorns energianvändning år 1995, år 2004 var motsvarande siffra 4 %. Orsaken till den stora förändringen har inte gått att få fram. Transporter SCB:s statistik för transporter redovisas försäljningen av drivmedel inom kommunen. Genomfartstrafiken i Falkenberg är stor på grund av E6:an. Det finns därmed ingen absolut koppling mellan drivmedelsförsäljning och transportsektorns energianvändning inom kommunen. Den kraftiga ökningen med 42 % sedan 1995, som skett i Falkenberg behöver inte betyda att en motsvarande ökning av trafikarbetet skett inom kommunen men bekräftar den allmänna tendensen i samhället att landsvägstransporter ökar. I Halland som helhet har ökningen under motsvarande period varit 23 %. På nationell nivå har försäljningen av diesel ökat varje år sedan 2000, då däremot försäljningen av bensin legat ungefär på samma nivå de senaste 10-åren. I Falkenberg har försäljningen av bensin ökat med 30 %, och försäljningen av diesel med 70 % jämfört med 1995. Det är framför allt godstransporterna som har ökat men även nya dieseldrivna personbilar ökar i antal. Transportsektorn som helhet är till 94 procent beroende av oljebaserade drivmedel. År 2004 utgjorde etanol ca 2 % av den till transporter använda energin i Falkenberg. 10

8. Effektivisering och omställning Välfärden är starkt beroende av säker tillgång på energi. Samtidigt har all energianvändning en negativ miljöpåverkan. Hur och i vilken grad miljön påverkas är beroende av valet av energibärare (olja, kol, biobränsle, vattenkraft o.s.v.) och mängden energi som används. För en hållbar utveckling är det nödvändigt att både effektivisera, minska användningen, och att ställa om användningen till energislag med så liten miljöpåverkan som möjligt. Av effektivisering följer minskade kostnader och minskat beroende av att tillföra energi, vilket leder till säkrare tillgång till energi. Omställning till förnybar energi öppnar möjligheterna för lokal energiproduktion. Energitillförseln blir mindre sårbar samtidigt som nya lokala arbetstillfällen skapas. Den tekniska utvecklingen som skett och som fortgår gör det möjligt att erhålla samma samhällsnytta med mindre mängd energi i bebyggelsen och inom industrin redan idag. Inom transporter pågår forskning och utveckling av mer bränslesnåla fordon. En effektivisering av transportarbetet förutsätter utveckling av mer intelligenta system för godstransporter, såväl som alternativ till en fortsatt ökning av personbilstrafiken. Hösten 2004 beviljade Naturvårdsverket ett stöd till Falkenbergs kommun för att genomföra sitt klimatinvesteringsprogram, KLIMP. Inom ramen för KLIMP görs en stor satsning på en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Dessutom kan både privatpersoner och företag få stöd till nyinköp av gasbilar. I programmet ingår också ett stöd till småhus med omodern vedeldning att byta till modern biobränsleeldning. Kommunen, Falkenbergs Bostad och Falkenberg Energi deltar sedan 2005 i ett internationellt projekt, Energy in Minds som delvis finansieras av EU. Projektet syftar till att minska koldioxiutsläppen genom åtgärder som minskar energianvändningen i bebyggelsen och ökar tillförseln av förnybar energi. Målet är att inom projektets kärnområde minska koldioxidutsläppen från bebyggelsen med 25 %. Effektiviseringspotentialen i byggnader Beroendet av el för värme är fortfarande stort. Dessutom har elanvändningen för drift ökat. Det här gäller speciellt inom lokalsektorn men nationell statistik visar att den genomsnittliga användningen av hushållsel också ökar. Av all energianvändning inom bostäder och lokaler i Falkenberg var ca 30 % el till värme, att jämföra med olja som stod för 16 %. Under senare år har många elvärmesystem, speciellt i småhus, kompletterats med värmepumpar. Beroende på typ av värmepump borde detta innebära en minskning av elbehovet för värme (och varmvatten) med mellan hälften och två tredjedelar i den enskilda fastigheten. I byggnader med ett vattenburet distributionssystem för värme kan elen ersättas med annat energislag utan att ett helt nytt värmesystem måste installeras. I hus med direktverkande el kan elberoendet minskas med hjälp av åtgärder som minskar värmebehovet, t.ex. tilläggsisolering, och kompletteringar av värmesystemet med lokaleldstad, värmepump eller solvärme för varmvattenproduktion. I Miljövårdsberedningens promemoria Strategi för energieffektiv bebyggelse hänvisas till resultat av genomförda åtgärder och undersökningar som visar på en betydande effektiviseringspotential i både befintlig bebyggelse och nyproduktion. 11

En halvering av den årliga energianvändningen i befintliga bostadshus är möjlig bara genom att vid varje planerad renovering välja de vid tidpunkten mest energieffektiva komponenter och lösningar. I lokalsektorn är effektiviseringar av elanvändningen ofta både tekniskt enkla att genomföra och lönsamma redan på kort sikt. 2 Om energianvändningen beaktas från allra första början av ett byggprojekt kan man i nyproduktion sänka energibehovet avsevärt i förhållande till konventionella nybyggda hus. I s.k. passivhus kan energibehovet reduceras till mindre än 50 % av behovet i konventionellt byggda hus. I FaBos bestånd var den genomsnittliga energianvändningen för värme och varmvatten år 2004, 139 kwh/m²,år. I passivhusen på Hertings Gård beräknas motsvarande siffra ej överstiga 50 kwh/m², år Även i industrins byggnader finns betydande och lönsamma åtgärder som minskar energianvändningen, framför allt gäller det användningen av elektricitet till stödjande funktioner som belysning, ventilation och tryckluft. Det finns också en potential att minska värmebehovet för byggnaden, speciellt i verksamheter där överskottsvärme inte är ett problem. Enligt Miljövårdsberedningen kan man i företag med rimliga ekonomisk insatser minska energianvändningen i genomsnitt med 40 %. För el är siffran ännu högre, uppemot 50 %. Dessa siffror omfattar inte den elintensiva industrin. Effektiviseringar inom transporter Att hejda de ökande koldioxidutsläppen från transportsektorn är en stor utmaning för hela samhället. Oljekommissionen föreslår i sin rapport att bensin och dieselanvändningen till år 2020 skall minska med 40-50 %. Bland åtgärderna pekar kommissionen på effektiviseringspotentialen genom teknikutveckling som finns i personbilsparken som en viktig åtgärd för att minska oljeanvändningen. En enskild kommuns möjligheter att påverkar teknikutvecklingen är begränsade men genom att som offentlig fordonsköpare upphandla bränslesnåla fordon och demonstrationsfordon med speciella egenskaper eller vid upphandlingar ställa krav på energieffektiva och miljöanpassade varutransporter kan man bidra till den. Kommissionen menar också att en effektivare användning av fordonsparken kan stimuleras genom bättre trafikplanering och ruttoptimering. Utbildning i sparsamt körsätt kan ge minskning av drivmedelsförbrukningen med 10 20 %. Goda och tillförlitliga godstransporter är av största betydelse för företagen i kommunen. Idag är landsvägstransporterna helt dominerande. Det utbyggda dubbelspåret utmed västkusten stärker möjligheterna att i större utsträckning använda tåg för godstransporter. Oljekommissionen anser att staten tillsammans med kommuner och andra lokala aktörer skall medverka till att bygga och effektivisera omlastningsterminaler och rusta hamnar för bättre logistik och godstransporter. 2 200 energianalyser på företag i Sydsverige gjorda på uppdrag av DESS, visar bl.a. att sparpotentialen för belysning och el till kontorsutrustning är 50 %. 12

Omställning från fossila bränslen till förnybart Omställningsbidrag och prisökningar har lett till att en betydande omställning från fossila bränslen, framförallt olja, skett inom bostads- och lokalsektorn i Falkenberg sedan 1997. Att helt ersätta fossila bränslen för värme i byggnader med biobränsle eller fjärrvärme är tekniskt möjligt idag och är i enskilda byggnader oftast ekonomiskt lönsamt redan på kort sikt. Potentialen för att ersätta eldningsolja i bostäder och lokaler var 2004 knappt 60 GWh, motsvarande en minskning av koldioxidutsläpp med 8 %. Eftersom utfasningen av olja har fortsatt sedan 2004 är potentialen mindre idag. Även inom industrin finns en potential att ersätta eldningsolja och naturgas. Här kan det handla om att utnyttja spillvärme från processer, ansluta till fjärrvärme eller andra gemensamma lösningar för att ersätta fossilt med förnybart. Hur tillgänglig den potentialen är, beror på vad de fossila bränslena används till. Nationellt fördelas industrins oljeanvändning till hälften på värme och till hälften på olika processer i produktionen. Det är framför allt värmebehovet som relativt enkelt kan ersättas. Det finns idag inte en lösning för att ersätta bensin och diesel med förnybara drivmedel. Idag är både etanol- och gasbilar etablerad teknik men forskning sker kring andra biodrivmedel. En utvecklad infrastruktur för bränsledistribution förutsätter efterfrågan, som i sin tur inte uppstår utan tillgång till infrastruktur. Under de senaste åren har allt fler tankstationer börjat sälja etanol, E85. Dessutom innehåller merparten av den 95- oktaniga bensin som säljs idag upp till 5 % etanol. Den satsning på biogasproduktion för fordonsdrift som pågår i Falkenberg innebär att ca 35 GWh fordonsgas kommer att produceras inom ett par år. Med tre tankstationer för fordonsgas och ett stöd för nyinköp av gasfordon utvecklas infrastrukturen för gasbilar. Oljekommissionen förslår bl.a. att staten skall bidra till pilot- och demoanläggningar för andra generationens biodrivnmedel, däriblan biogas och att EU:s stöd till odling av energigrödor kompletteras med medel ur nationella Landsbygdsutvecklingsprogrammet. I Falkenberg finns förutsättningar att ytterligare utveckla biogasproduktionen. Tillförsel av förnybar energi Den elproduktion som sker inom kommunen består idag till största delen av vattenkraft från Ätran. Den producerade mängden el varierar med vattentillgången men är i genomsnitt 250 GWh/år. Produktionskapaciteten för vindkraft har sedan 1997 ökat med 12,5 MW. De fem nya vindkraftverk som tas i bruk i januari 2007 ger ett effekttillskott på 11,5 MW. Kommunen strävar efter en planerad utbyggnad av vindkraftverken i större parker för att därigenom utnyttja platsen effektivt och minimera störningar på omgivningen. En fortsatt ansvarsfull utbyggnad av vindkraften förutsätter en framsynt planering. Den havsbaserade vindkraftsparken utanför Skottarevet är planerad för 30 verk med en sammanlagd effekt på 135 MW. Den sammanlagda el-genereringen från vindkraft i Falkenberg skulle då bli ca 550 600 GWh/år, vilket motsvarar den årliga eltillförseln. 13

Falkenberg energi har sedan 2002 byggt ut sitt fjärrvärmesystem. Leveranseran har sedan 1997 ökat med 27 %. Energin som används i fjärrvärmeproduktionen kommer till nästan 90 % från biobränslen och sol. När den fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmenätet i centralorten når nuvarande panncentrals kapacitetstak avser man att ersätta den med ett nytt biobränsle-eldat kraftvärmeverk. I ett kraftvärmeverk produceras både el och värme, vilket innebär att energin i biobränslet utnyttjas effektivt. Sedan hösten 2006 pågår en utbyggnad av närvärme ("småskalig fjärrvärme") i Ullared och Vessigebro. Bränslet är träpellets respektive träbriketter. På vardera orten utgörs basen för de nya närvärmenäten av skola, vårdcentral, äldreboende och andra större fastigheter. De flesta av dem har hittills använt olja för värme. Tillsammans kommer anläggningarna att leverera drygt 4 GWh biobränslebaserad värme. 14

Förslag till mål och åtgärder Effektivisering Mål Motiv Åtgärder Minska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler med 10 % jämfört med 2004. Den tekniska livslängden för byggnader är minst 60 år. Eftersom 90 % av de byggnader som finns om 50 år redan är uppförda är det viktigt att utnyttja varje möjlighet till energieffektivisering i befintliga byggnader för att minska energianvändningen. Det finns ett stort bestånd byggnader från 60- och 70-talen som idag är i behov av åtgärder i olika byggnadsdelar, t.ex byte eller renovering av fönster och fasader. Det finns en betydande besparingspotential i att vid varje planerad åtgärd konsekvent välja de mest energieffektiva lösningarna och de mest energieffektiva tekniska applikationerna. Ansvar Erbjuda ett lokalt bidrag för 100 KS/ Greenhouse småhus/privata ägda lägenheter att vidta Falkenberg byggtekniska åtgärder som minskar (EiM) energianvändningen med 30 %. Genomföra utbildningar för fastighetsförvaltare och fastighetsskötare i energiledning och energieffektivisering. Erbjuda småhusägare ett enkelt verktyg energikoll att se över sin energianvändning för att analysera vilka åtgärder som kan vidtas. De med hög energianvändning erbjuds individuell energirådgivning. Genomföra energikartläggningar i kommunala lokaler samt ordna utbildningar för brukarna för att öka deras energimedvetenheten. KS/Greenhouse Falkenberg, (samarb FABO, fastighetsägare) (EiM) KS/Greenhouse Falkenberg (EiM) KS/ Greenhouse Falkenberg, (EiM) Genomföra en pilotstudie bland ett begränsat antal små- och medelstora företag för att kartlägga effektiviseringspotentialen. Ordna energiseminarier för företag om energieffektivering. KS/Greenhouse Falkenberg MoH, A21 (samarbete med företagarorg.) (EiM) 15

Mål Motiv Åtgärder Det totala energianvändningen i nya bostadshus och lokaler skall vara högst 90 kwh/m 2, år. Energianvändning och arean definieras enligt definitionerna i byggreglerna. 3 Genom att använda kända och beprövade byggnadstekniska lösningar och energieffektiva tekniska installationer kan nya hus byggas så att energiförlusterna genom väggar, tak och golv blir avsevärt lägre än i normal nyproduktion och halveras i förhållande till genomsnittlig användning. Ansvar Uppföra och informera om goda exempel på energieffektivt byggande, passivteknik, solvärme och individuell mätning Hertingsgård, den nya brandstationen. FABO/byggavd. (EiM) Utforma exploateringsavtal så att målet kan förverkligas De som söker om bygglov skall tidigt få information om fördelarna med att bygga med god energiprestanda (bättre än byggreglerna kräver). Informationen skall ges vid kontakter med bygglovnämnden, (samråd), energirådgivningen och via kommunens energi- och miljöhemsida, www. greenhouse.falkenberg.se Anordna utbildningar för fastighetsägare i energieffektivt byggande Kartlägga potentialen av processenergi, spillvärme, m.m. i industri, storhushåll, m.m. genom en dialog med näringsliv, m.fl. SBK SBK, Greenhouse Falkenberg (EiM) Greenhouse Falkenberg, A21, samarbete med FaBo KS 3 Med byggnadens energianvändning avses den energi som behöver levereras vid normalt brukande under ett normalår. Arean definieras som temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 ºC, begränsade av klimatskärmens insida. Garage skall inte medräknas. Se BBR 2006. Genom att använda begreppet levererad energi istället för köpt, är målet i överensstämmelse med skrivningen i BBR och utredningen om energideklarationer. 16

Omställning Mål Motiv Åtgärder Minska beroendet av el till uppvärmning av bostäder och lokaler El är en energiform med hög kvalitet d.v.s. den kan omvandlas och användas till många nyttigheter. Men att generera och distribuera elektricitet kräver stora investeringar och resurser. Värmen som behöver tillföras en byggnad har en relativt låg temperatur och är därmed av låg kvalitet. Genom att minska elanvändningen för uppvärmning frigörs produktions- och distributionskapacitet för ändamål som inte kan ersättas av energi av lägre kvalitet. Ansvar Fortsatt biobränslebaserad fjärr-och närvärme FEAB, utbyggnad. (EiM) Fastighetsägare erbjuds information om Energirådgivning, effektiviseringsåtgärder i byggnader, Greenhouse alternativ och komplement till elvärme. Falkenberg Energirådgivning, Greenhouse Falkenberg (EiM) Mål Ersätta eldningsolja med förnybart. Motiv Att ersätta den kvarvarande oljeeldningen i kommunen (ca 60 GWh) med förnybar energi motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med 20 000 ton/år. Åtgärder Ansvar Erbjuda ett lokalt bidrag för 100 småhus med KS/Greenhouse olje-eldning att byta till träpellets Falkenberg (EiM) Fortsatt utbyggnad av biobränslebaserad fjärroch närvärme (EiM) FEAB, Byta oljeeldning i fastigheterna på KS/ kommunens svarta lista till förnybart byggavdelningen bränsle Erbjuda ett lokalt stöd för installation av solfångare för varmvatten och värmeproduktion i 100 lägenheter i småhus Informera fastighetsägarna om teknik och kostnader för förnybara alternativ till oljeeldning Greenhouse Falkenberg/energi rådgivningen (EiM) Greenhouse Falkenberg/energi rådgivningen 17

Tillförsel av förnybar energi Mål Motiv Öka tillgången på förnybar energi. För att stävja den ökande klimatpåverkan är det nödvändigt att en större andel av energitillförseln kommer från förnybara energikällor. Ett hinder för en sådan utveckling är ofta att infrastrukturen i form av distributionskanaler är dåligt utvecklad, vilket hämmar efterfrågan. Den förnybara energin är oftast relativt lokalt producerad. Åtgärder som ökar tillgången genom bättre distributionskanaler och fler producenter, stärker därför också den lokala/regionala ekonomin och sysselsättningen. Dessutom säkras tillgången på energi. Åtgärder En ansvarsfull utbyggnad av vindkraften skall fortsätta. Till 2010 kommer vindkraften att byggas ut med ytterligare 210 MW jämfört med 2004. Fortsatt utbyggnad av biobränslebaserad fjärroch närvärme. Uppförande av en kraftvärmeanläggning för biobränsle används för att generera el och samtidigt producera fjärrvärme. En produktionsanläggning för biogas uppförs Två nya tankställen för fordonsgas uppförs, en i centralorten och en i Ullared. Ansvar KS, SBK FEAB FEAB FEAB KS, FEAB (KLIMP) KS, Eon (KLIMP) Mål Åtgärder Säkrare och tillgängligare elnät Elnäten i kommunen ägs av Eon och Falkenberg Energi (FEAB). Eon är nätägare i främst områden utanför Falkenbergs stad medan FEAB har ett utpräglat stadsnät. Som nätägare har man en mycket stark ställning inom sitt koncessionsområde. För en gynnsam utveckling av kommunen är det viktigt att företag och boende i hela kommunen har en driftssäker elenergiförsörjning och att nyproduktion av elektrisk energi kan få tillgång till elnätet för sina leveranser till villkor som är realistiska och affärsmässiga. Bjuda in nätägare och andra aktörer till dialog om hur leveranssäkerheten och tillgången till distributionsnätet kan förbättras. Ansvar KS 18

Transporter Mål Motiv Åtgärder Energieffektivisering och energiomställning för transporter. Koldioxidutsläppen till följd av vägtransporter stod ensamma för hela ökningen av CO 2 -utsläppen i Falkenberg sedan 1995. För att bryta den utvecklingen behövs en särskild satsning för att analysera hur transportarbetet ser ut, hur behovet av transporter kan minska, hur trafikarbetet kan minska genom bättre samordning och planering, vilka alternativ till landsvägstransporter som finns och omställning till alternativa drivmedel kan stimuleras och påskyndas. Falkenbergs kommun hade under åren 1999-2004 en av vägverket delfinansierad tjänst i syfte att ta fram ett speciellt trafikprogram (MöTs) Efter att vägverkets stöd upphörde 2005 (enl avtal) så har kommunens egna resurser varit begränsade på detta område. En extra resurstilldelning i ngn form är nödvändig för att skapa det åtgärdspaket som föreslås (Se nedan) Ansvar Utarbeta en handlingsplan för transporter i KS Falkenberg Utarbeta en transport- och resepolicy för den KS kommunala verksamheten Effektivisera kommunens fordonspark Fram till utgången av 2008 erbjuds ett lokalt stöd för nyinköp av 100 gasfordon. Göra kollektivtrafiken mer lockande o tillgänglig Öka möjligheten till distansarbete, bl a genom utbyggnad och förbättring av bredbandsnätet Inleda dialog med aktörer inom transportsektorn om hur man kan bidraga med energieffektivisering och energiomställning inom branschen. KS, inköpsansvariga i kommunen KS, Agenda 21 (KLIMP) KS i samarbete med Länstrafiken KS KS 19

9. Källor Energiläget 2005, Energimyndigheten Energiindikatorer 2006, Energimyndigheten Energimarknad 2005, Energimyndigheten Uppvärmning i Sverige 2006, Energimyndigheten På väg mot ett oljefritt Sverige, kommissionen mot oljeberoende, juni 2006 Strategi för energieffektiv bebyggelse, Miljövårdsberedningen promemoria 2004:2 Energianvändning i bebyggelsen, IVA 2004 Boverkets byggregler, BBR 1993:57 med ändr. t.o.m. 2006:12 Energiläget i Halland, Meddelande 2006:18, Länsstyrelsen i Halland Energiläget i Halland 1999, Energikontoret Halland Energistatistik för lokaler 2004, SCB 10. Bilagor (Faktadel) Bilaga 1 Energi i Falkenberg 2004 Bilaga 2 Energivision 2030 Bilaga 3 Effekter av genomförda åtgärder t.o.m. 2005 Bilaga 4 Svarta listan Bilaga 5 Utdrag ur Mål för ekologisk hållbarhet Bilaga 6 Miljöprogram i byggprojekt 20